RUC:S SAMRÅDSMÖTE. Inbjudna Arja Holmstedt Svensson, Falkenberg Pernilla Nilsson, FULL Högskolan Roger Johansson, Lunds universitet PROTOKOLL SAMRÅD

Transkript

1 PROTOKOLL SAMRÅD RUC:S SAMRÅDSMÖTE Datum Fredagen den 19 september Tid Kl Samrådsdeltagare Jens Alderblad, Kungsbacka Martin Boberg, Hylte Håkan Cajander, RUC Högskolan Simon Cederholm, Varberg Karin Delin, Falkenberg Fredrica Hass-Bergendorff, Ängelholm Klas Jacobsson, Halmstad UAF Bo Johansson, Laholm Mia Lönnqvist Petersson, Karamellens föräldrakooperativ, Varberg Ulla Palmqvist, RUC Högskolan Jessica Petersson, Laholm Thomas Svenningsson, Gnosjö Anna Sölvberg, LBS Ljud-& bildskolan, Halmstad Mikaela Sönnerstedt-Olsberg, Båstad Anmält förhinder Annika Elm Fristorp, LUT Högskolan Patrik Engström, Halmstad BUF Magnus Fogelblad, Kungsbacka Cecilia Kjellman, LUT Högskolan Paulina Narkaj Adolfsson, Ängelholm Ewa Werngren Kähler, Kaninens Montessoriförskola, Halmstad Maria Wirén, Varberg Inbjudna Arja Holmstedt Svensson, Falkenberg Pernilla Nilsson, FULL Högskolan Roger Johansson, Lunds universitet 1

2 1. Välkomna Samrådets deltagare presenterade sig, och alla nya deltagare hälsades hjärtligt välkomna. 2. Föregående samrådsmötesprotokoll Protokollet gås igenom. 3. Stipendier Lärarutbildningen får inte använda statliga medel för utlandsstipendier till studenter. Samrådet diskuterar lösningar för kommunerna att kunna gå in med medel och i utbyte få exempelvis en internationaliseringsdag med föreläsningar, workshops eller liknande aktiviteter. Alternativet att använda EU-medel är tyvärr inte möjligt. I Falkenberg finns möjlighet för personal att söka medel för fritidsstudier, kanske kan öppnas även för stipendier. Senast ska kommuner och fristående verksamheter återkomma till RUC om man har möjlighet att ingå ett samarbete stipendier enligt ovan. 4. Information från nätverksgrupper Språkutveckling Nätverksgruppen har varit aktiv ca 6 månader, och Håkan beskriver verksamheten. Tyvärr saknas tre kommuner, Varberg, Kungsbacka och Båstad. Matematikutveckling Gruppen kommer under hösten att ha tre tillfällen, och vid varje tillfälle redovisar en av kommunerna aktuellt utvecklingsarbete. RegEnt Gruppen har varit aktiv ett tag, men fortfarande finns ingen tydlig uppdragsbeskrivning, och budget. Håkan föreslår att samrådet beslutar att RegEnt ska utvärderas av förvaltningschefsgruppen. Samrådet beslutar att föreslå Region Hallands förvaltningschefsgrupp att utvärdera RegEnt, för att ge riktlinjer för gruppens framtida arbete och en tydligare koppling till Region Halland. IKT Håkan beskriver den utveckling som för närvarande sker på Högskolan inom IKT. Bl a har man tillsatt en ny forskningsgrupp kring ämnet. En gemensam grupp för kommunerna och Region Halland skulle behövas, och Håkan skulle gärna se att denna grupp leds av någon från kommunerna, på samma sätt som Erica Eklöf driver språknätverket. Klas ser gärna att RUC och lärarutbildningen driver denna fråga. Håkan skickar ut en förfrågan till kommunerna, och bjuder in till ett nytt möte, troligen i november. Frågeställningar att diskutera på nästa samråd: Syfte Deltagare förvaltningsnivå? Uppdrag 2

3 5. Systematiskt kvalitetsarbete Konkreta exempel från samrådsdeltagare Karin Delin, Falkenbergs kommun Karin beskriver det kvalitetsarbete som bedrivis i Falkenberg under temat Alla ska lyckas. Konceptet har bl a inspirerats från Gnosjö kommun. Man har utgått från fyra teman: - Rådande kultur - Kunskapssyn - Ledarskap - Barn- och elevsyn Under varje tema finns vissa ledord, som färgmarkerats efter en viss bedömningsskala. Efter att de olika enheterna inom kommunen gått igenom matrisen har man kunna jämföra, diskutera och komma fram till utveckling. Karin delar också ut en broschyr. Klas Jacobsson, Halmstad UAF Klas beskriver bakgrunden till att man på huvudmannanivå inom UAF bestämt sig för att analysera hur resultaten ser ut. Det visade sig då att matematiken stack ut rejält. En väldigt stor andel elever fick F i matematik, och Klas beskriver hur man arbetat för att komma tillrätta med detta, och poängterar att detta är ett långsiktigt arbete, som måste ske fortlöpande. Bo Johansson, Laholm Bo beskriver Laholms koncept Att något så enkelt kan vara så svårt. Det är av stor vikt att personalen själva skriver målen, för att dessa ska kunna nås. Den som har fattat beslutet har möjlighet att göra förändring. Efter att en skola skrivit sina mål, skriver varje lärare, individuellt, sina resp mål, för att nå full optimering. Anna Sölvberg, Ljud- & bildskolan, Halmstad Anna beskriver att Lbs har olika fokusområden att prioritera. Ett exempel på detta är förbereda gymnasieeleverna på hur det kan är att studera på en högskola. Bl a lät man eleverna genomföra förra årets högskoleprov, vilket de tyckte var ganska skrämmande. Eleverna har också sökt information om kraven för att kunna söka till högskola mm. Simon Cederholm, Varbergs kommun Simon beskriver det systematiska kvalitetsarbete som bl a utgår från olika uppföljningspunkter, för mätning av resultatet. Nuläget på de olika nivåerna i kommunen, från förskola till huvudman, ser mycket olika ut, och Simon lyfter frågan Analysstöd i RUCs samråd. Han vill också lyfta upp kvalitetsarbete i en organisation med stora förändringar och svåra ekonomiska förutsättningar. En annan fråga är hur man får kvalitetsarbete och budgetarbete att hänga ihop, ett arbete där man i Varberg bl a använder det nya BRUK. Information om PRIO Arja Holmstedt Svensson beskriver sitt uppdrag från SKL, PRIO, som hon arbetat med under det senaste året (projektledare under senaste halvåret). I PRIO arbetar man med varje skolas förutsättningar, med ett verktyg för hur man ska kunna hantera och analysera stora mängder information. Arjas arbete har gått ut på att utbilda förändringsledare som i sin tur arbetar vidare med projektet i sina organisationer. I och med att Mc Kinsey varit med och tagit fram materialet finns det ett fylligt material att använda sig av direkt ute i de olika skolorna. Efter genomförandet säger deltagarna ofta att de inte kommer att arbeta på samma sätt framöver, eftersom alla blir medvetna om vad man lägger sin arbetstid på. Som lärare är man nöjd med detta, eftersom man själv varit med och arbetat fram resultatet. 3

4 Jessica beskriver hur hon genomfört utbildningen till förändringsledare, för att kunna sprida konceptet i Laholm. En politikergrupp kommer att tillsättas, för att underlätta förankringsarbetet. Alla kommuner som deltar får en värdkommun, där man kan medverka, och använda som mentor, för att lättare komma in i projektet. Arja trycker på att, för att nå förändring i det operativa ledarskapet, måste alla gå från nivån Information, via Dialog fram till den djupaste nivån Utmaning. Här finns också perspektivet Närhet-Distans att beakta, något som kan användas på alla nivåer. Problematisering av systematiskt kvalitetsarbete Roger Johansson, professor i utbildningsvetenskap från Lunds universitet, presenterar sig, och Lic-Forskarskolan för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället kom en förfrågan om att starta en forskarskola, som är väldigt speciell eftersom den är så nära kopplad till skolhuvudmännen. Dessutom ska den inte ta slut när den är avslutad! Roger beskriver i huvuddrag vilka skillnader som finns mellan denna forskarskola och andra forskarskolor. Upplägget för forskarskolan är att man är på forskarskolan 50% och i sin kommun 50%, under fyra år. Senaste ansökningsdatum till forskarskolan är Argumenten varför det är viktigt med forskarskola finner man i kunskapsmätningarna PISA och TIMSS om elevers nv/teknik kunskaper. Det finns många utmaningar kring att fånga ungdomars uppmärksamhet, inom nv/teknik inom den nya tekniken, t ex chattforum och bloggar. Inom forskarskolan kommer man också att anordna ett antal konferenser för den södra regionen. 6. Kommundoktorander hur kan de vara en resurs? Pernilla lyfter frågan som gäller för många licentiander när de kommer tillbaka till sina kommuner. Hur använder kommunerna den nya kompetens som skapats? Samrådet diskuterar vilka fördelar en forskarskola kan ha, men också problematiken som uppstår vid implementering i kommunerna. Det handlar bl a om mottagarkapacitet. En lösning kan vara att driva forskarskolan tillsammans. 7. Hur får vi fler sökande till lärarprogrammen? Pernilla beskriver den nya utbildningen KPU (Kompletterande Pedagogisk Utbildning), där HH fått medel från Utbildningsdepartementet för att starta ht15 med en utbildning på heltid under tre terminer. Det finns ett stort behov av lärare inom nv/teknik-området, men väldigt få sökande. Departementet utlovar kr för var och en som genomfört utbildningen, men det är ändå svårt att rekrytera. Därför gäller det att vara kreativ, och försöka hitta nya rekryteringsvägar. Pernilla öppnar möjligheterna till samarbete. En tanke kan vara att de kan jobba i skolan 2-3 dagar, och studerar övrig tid. Pernilla beskriver också Teach for Sweden, som är en form av KPU. Verksamheter som är intresserade av ett samarbete med Högskolan, kopplat till KPU enligt ovan, kontaktar Pernilla Nilsson. 4

5 8. Kommunförlagda förskolelyftskurser vt15 Projektet förskolelyft, som drivs av Skolverket, upphör , men troligen kommer ett nytt förskolelyft att gälla från Under vt15 kommer endast kommunförlagda förskolelyftskurser att kunna erbjudas, och de kommuner som är intresserade av dessa ombeds meddela Ulla sitt intresse. Hittills har följande kommuner anmält intresse: Kungsbacka naturvetenskap och teknik Falkenberg och Laholm flerspråkighet Information om de olika kurserna på Skolverkets sida. Kommuner och enskilda verksamheter som är intresserade av kommunförlagda förskolelyftskurser kontaktar RUC. 9. Studie- och yrkesvägledning i utbildningen Ulla beskriver samverkansprojektet mellan bl. a. Skolverket, Region Halland, Arbetsförmedlingen, Lärarutbildningen samt RUC där lärare och studie- och yrkesvägledare handledas för att förbättra studieoch yrkesvägledningen i alla ämnen och årskurser. Ewa Wictor är ansvarig för handledningen, som startar , med ca 50 deltagare från Halmstad, Varberg och Hylte. Läs mer om uppdragsutbildningen. 10. Samrådets öppna seminarier ht14 Håkan beskriver de seminarier som presenteras på Dels är det aktiviteter inom nätverken, och dels är det två fortbildningspaket vardera om 3 tillfällen: Elevhälsan att stärka relationer, minska stress och öka vardagsglädje i skolan samt Bedömning för lärande. Dessutom genomförs ett seminarium i Falkenberg, vid två tillfällen, Förskola i vår tid en demokratisk mötesplats, med Per Bernemyr från Reggio Emilia-institutet. Samrådsdeltagarna ombeds sprida information om seminarierna i sina nätverk. På nästa samråd inleds samtal kring nästa års inriktning på kompetensutveckling, och deltagarna ombeds ta med förslag. 11. Region Halland - Region Hallands tillväxtstrategi - Ny utvecklingsledare Karolina Reinhold presenterar sig och den roll hon har inom Region Halland, och beskriver bl a matchningen mellan arbetsmarknad och utbildning och den senaste tekniken, en jämställd arbetsmarknad. I nuläget ligger fokus på att hitta de gemensamma punkterna, så att frågor lyfts upp i rätt forum. 12. Samrådets konferens oktober Håkan ber att samrådet skickar in förslag på var lunch-lunch-konferensen skulle kunna vara. Ett förslag är Hotell Havanna i Varberg, och Simon ska återkomma med information till RUC. Håkan ber också samrådet att skicka in förslag på frågor att ta upp på konferensen. RUC skickar ut de gemensamma strategierna inför konferensen, så att alla nya samrådsdeltagare blir uppdaterade. På nästa samråd kommer strategierna att vara en av utgångspunkterna för samrådets planering inför

6 13. Övriga frågor Science Safari Buss Håkan beskriver projektet som har koppling både till Teach for Sweden och KPU. Lärarutbildningen har tillsammans med Region Halland skrivit en ansökan, och det vore mycket spännande om kommunerna också vill vara med i projektet. Kostnad/kommun under tre år är ca Samrådet kontaktar Håkan för mera information, om intresse finns för deltagande i projektet. Övriga frågor Resterande frågor på dagordningen tas upp på nästa samråd. 6