Delaktiga i projektet har varit: Yvonne Nilsson Elisabeth Olsson Annika Persson Ann Svanström Pernilla Kral-Persson Pernilla Åkesson Christina

Transkript

1 Av från Delaktiga i projektet har varit: Yvonne Nilsson Elisabeth Olsson Annika Persson Ann Svanström Pernilla Kral-Persson Pernilla Åkesson Christina Nilsson Lars Wijk Curth Nilsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Beskrivning av skolan. 2. Varför ett ITiS-projekt. 3. Vad kan eleverna om datorer? 4. Hur arbetslaget fått sina kunskaper. 5. Hur vi tänkt att eleverna skall få sina datorkunskaper. 6. Genomförande. 7. Grundkursen. 8. Fördjupning. 9. Utvärdering. 10. Summering. 11. Bilaga 1 Projektbeskrivning 12 Bilaga 2 Fördjupningsuppgift för 6-7B 13 Bilaga 3 Fördjupningsuppgift för 8-9:or

3 DEN ARBETANDE MÄNNISKAN PÅ FJÄLKINGE SKOLA Ovanstående titel kan verka lite underlig för det är väl ganska självklart att vi arbetar på Fjälkinge skola. Men titeln på vårt ITiS-projekt är Den arbetande människan. Vi börjar med en beskrivning av vår skola. Vår skola är en 0-9 skola med cirka 450 elever. På 6-9 delen finns det cirka 250 elever. Vi har två arbetslag där vi som har jobbat i ITiS-projektet tillhör arbetslag 1. I vårt arbetslag har vi cirka hundra elever uppdelade på två 6-7:or och två 8-9:or. Antalet lärare i arbetslaget är nio stycken. Arbetslaget täcker in alla skolämnena. Varför ett ITiS-projekt? Arbetslaget har tidigare arbetat i olika temaarbeten med skiftande framgång. Datorer har vi inte varit så framgångsrika på att använda. En del av oss kände nog att vi inte var tillräckligt kunniga på att undervisa i datorers användande. Detta kan kanske bero på att skolan har många Mac-datorer och de flesta av oss är ägare till PC-datorer. Det nya temaarbetet vi tänkte starta upp under vårterminen skulle heta Den arbetande människan och så många ämnen som möjligt skulle ingå. Dagen innan anmälningstiden till ITiS gick ut fick vi klart för oss vad det handlade om. Vad skulle vi kalla projektet för? Vi tar vårt temaarbete och stoppar in i ITiS var det någon som sa. Här fanns det stora möjligheter att få in datoranvändande i klassarbetet. Vi lärare skulle också få rejält med kunskaper i datorers användande. Men framförallt skulle vi vuxna tvingas ta steget att verkligen använda datorer som de redskap det skall vara i skolan.

4 Vad kan eleverna om datorer? En del eleverna kan massor om datorer. En del kan mycket lite. För många är kunskapen att chatta och surfa på internet det dominerande. Vi skulle alltså också få möjlighet att ge fler eleverna bättre kunskaper i att använda datorer. Hur arbetslaget fått sina kunskaper. Strax före jul -99 erbjöds vi en knapptryckarkurs i KICK s regi. Alla ansåg att det vore nyttigt att få eller fräscha upp grundläggande kunskaper i dator användning. Alla deltagarna på vårens ITiS-kurs träffades också före jul då vi fick information om vårens upplägg. Vi diskuterade också beställningen av datorer och när vi kunde tänkas få dem. I vårt arbetslag fick vi Karin Magntorn som handledare. Handledningen har haft stor betydelse för vårt arbete.där har vi kunnat diskutera problem och fått hjälp av Karin. Vi har gått igenom hur man gör en hemsida och övat på detta. Karin har varit till stor hjälp då hon fört oss framåt när vi fastnat i vårt arbete. Vi skrev också vår projektbeskrivning och fick respons av Karin på denna. Första seminarieträffen var den 3:e mars då Bosse Muller föreläste för oss om ITiS. Flera av oss tyckte nog inte att föreläsningen tillförde så mycket nytt. Träffen efteråt med lärare från olika skolor som jobbar med ITiS var givande. Dessa smågrupper har vi sedan träffat vid varje seminarietillfälle. Grupperna innehåller lärare från olika skolor och skolformer. Just detta att vi är personer med olika erfarenheter och kompetenser är betydelsefullt för att ge oss nya ideér och infallsvinklar. I samband med första seminarieträffen fick vi också tillgång till logg-böckerna. Inför varje seminarieträff har vi också fått tilldelat oss litteratur att läsa. Vi har haft mycket litteratur att läsa. En del av materialet har varit bra. Några av texterna tycker vi är ganska lika varandra. På seminarierna hade det varit bra om vi kopplat litteraturen mer till de diskussioner vi haft. Hur vi tänkt att eleverna skall få sina datorkunskaper. Som vi sagt tidigare så har eleverna mycket varierande kunskaper i datoranvändning. Man tror sig också kunna mera än vad man egentligen kan.

5 Vad ville vi nu lära våra elever? Efter temat skulle alla elever, efter förmåga, kunna grundläggande ordbehandling. Logga in på servern och spara i sin mapp. Spara på diskett. Kunna söka på Internet och få ett användbart svar. Skicka mail och använda sig av den mail-adress de har på BUF:en. Ha provat på att göra en hemsida i ett enkelt hemsideprogram. Anledningen till träningen på hemsidan är att valda delar av elevernas arbeten skall läggas ut som en hemsida under Fjälkinge skolas sida. Till skolan inköptes också en digitalkamera för att kunna i bilder dokumentera elevernas arbete. Vid ingången i projektet tyckte vi nog att ovanstående skulle vara tillräckligt för eleverna att jobba med. Naturligtvis blev det inte riktigt som vi tänkt. Under resans gång dök det upp nya ideèr om vad vi kunde lära eleverna. Karin Magntorn tyckte att vi kunde skapa en konferensmapp där elever och lärare kunde göra inlägg och diskutera olika spörsmål. Vi gjorde konferensmappar för varje klass. De arbeten eleverna gör lägger de i konferensmappen. Vi upplever att eleverna har blivit mycket mer aktiva i sitt datoranvändande på skolan. Detta mycket tack vare att vi lade ut fördjupningsuppgiften i konferensmapparna. Eleverna har blivit tvungna att söka mer koncentrerat på internet än tidigare. Vi lärare har också tvingats att ta datoranvändandet i skolan på större allvar. Nu måste vi se till att det blir en naturlig del av skolarbetet. De negativa sidorna av datoranvändandet är att vi har datorerna utspridda i skolan. Datorsalen ligger avsides i förhållande till våra klassrum. Datorerna i klassrummen är för få. När vi nu arbetar i mycket större utsträckning med datorerna upptäcker man hur viktigt det är att apparaterna är lätt-tillgängliga och finns i tillräckligt antal. Genomförande. Frågorna vi ställde oss inför tema-arbetets start var: *Vad ska tas upp i de olika ämnena? *Hur ska vi göra för att eleverna ska kunna se en klar och tydlig helhet och samband mellan de olika ämnena? *Hur ska arbetet redovisas och utvärderas? *På vilket sätt kan vi använda oss av datorerna? Vi bestämde oss ganska snabbt för att vi skulle dela in temat i grundkurs och fördjupningsdel. I grundkursen skulle varje ämne ge eleverna en möjlighet att skaffa sig de baskunskaperna som de behövde för att lösa fördjupningsuppgiften.

6 En av våra tankar med ITiS var att göra en hemsida på vilken fördjupningsarbetena skulle publiceras i form av en webbtidning. Vi diskuterade fram och tillbaka om denna hemsidas utformning. Först bestämde vi oss för att varje klass skulle göra en webbtidning. Detta ändrade vi sedan till att de eleverna som går i 6-7B och 8-9B skulle publicera sina arbeten i B-spårets tidning och 6-7D och 8-9D i D-spårets tidning. På så vis fick man möjlighet att se arbeten från alla årskurserna oavsett vilken tidning man gick in på. Samtidigt kom vi ifrån att det skulle bli arbeten som behandlade samma uppgift (vilket fallet hade blivit om vi skulle göra en tidning för varje klass). Alltså tyckte vi att man på detta vis fick störst variation i material på sidan. Grundkursen. Att 8-9:orna i samband med sin prao skulle arbeta med temat Den arbetande människan var redan bestämt. Vi beslutade att det även kunde vara ett bra tema för 6-7:orna att arbeta med, även om det för några av oss kändes lite krystat innan vi kom igång med planeringen för 6-7. Tanken med att arbeta tematiskt är ju att området ska få infallsvinklar från så många olika ämnen som möjligt. På så vis har vårt arbetslag ett bra försprång då alla ämnen representerade i lärarlaget. Trots detta har inte vi all undervisning i våra fyra klasser, utan lärare som tillhör det andra arbetslaget har en del av svensk- och SO-undervisningen. Vi har inte haft möjligheten att samplanera med de andra lärarna i så stor utsträckning som vi hade velat. Detta har gjort att innehållet i undervisningen och därför även förutsättningarna för de olika klasserna har blivit lite olika. 8-9:orna. Den stora stommen i temat för 8-9:orna var alltså praon. Eleverna fick uppgifter i svenska, SO, matematik och NO med sig som de skulle lösa på praoplatsen. Uppgiften var givetvis kopplad till temat och innebar bl.a. att de skulle ta reda på vilka fackföreningar som fanns på arbetsplatsen och vilken uppgift de hade. Eleverna skulle redovisa svaren på en väggtidning när de kom tillbaka till skolan. De undervisande lärarna diskuterade vad man skulle arbeta med i grundkursen i de olika ämnena för att ge eleverna en ökad kunskap och förståelse för arbetslivet. I stora drag kom de kom fram till följande: SO: Arbetslivets organisationer och den industriella revolutionen.

7 NO: Hjärnan - den centrala delen i den arbetande människan samt hur man lär sig. Sv: Hur en jobbannons ser ut, hur man skriver en jobbansökan samt dramatisering av anställningsintervju. Eng: Att arbeta utomlands. Slöjd: Dokumentering av den arbetande människan. Med digitalkamera. 6-7:orna För årskurserna 6-7 ligger det inte någon obligatorisk prao. Eftersom elverna frågade efter möjlighet att få praoa och vi lärare anser att denna erfarenhet är är en viktig del i skolarbetet sa vi ja till en frivillig tvådagars prao. Eleverna fick själva ordna praoplats. Många använde sig av de kontakter de har inom släkten men lika många ringde till arbetsplatser som de var intresserade av. Praon fick de lägga in vilka två dagar de ville under en två-veckors period. I grundkursen bestämde de undervisande lärarna att bl.a. följande skulle tas upp: SO: 1700-talet; hur det såg ut i Sverige då, vad människan gjorde under talet. NO: De enkla maskinerna (hävstången, lutande planet, kugghjulet och kullagret) Sv: Drömyrket. Bild: Collage av drömyrket. Slöjd: Dokumentering av den arbetande människan. Med digitalkamera. Fördjupning. Vi diskuterade fram och tillbaka hur vi rent praktiskt skulle lösa publiceringen av fördjupningsarbetena. Efter en av handledningarna kom vi fram till att det kunde vara en bra lösning att skapa klasskonferenser på BUF:en. Där skulle eleverna få fördjupningsuppgiften presenterad och även publicera sina arbeten. Vi tror att eleverna lockas mer att läsa varandras arbeten när de kan hitta alla i en mapp på sitt skrivbord i stället för på olika väggar i skolan. Det blir mer lätttillgängligt för dem. Detta gör att vi kan kräva att de kommenterar varandras alster, vilket i sin tur gör att det känns mycket mer meningsfullt att göra ett arbete jämfört med när man bara ska lämna in sin uppgift till läraren. Vi ser att vi även i framtiden har stor användning för klasskonferenserna i undervisningen. Förutom att man använder dem på ovan nämnda vis kan vi ju utnyttja dem för ämnesdiskussioner.

8 8-9:orna Både 8-9B och 8-9D fick samma fördjupningsuppgift, som gick ut på att man utifrån frågorna NÄR? VAR? HUR? och VARFÖR? skulle berätta om ett speciellt yrke ur ett samhälls- och naturvetenskapligt perspektiv. Yrket kunde med fördel vara ett som fanns på praoplatsen. Eleverna skulle använda sig av det som de hade lärt sig i grundkurserna: SO`n (när,var, hur och varför yrket uppstod) och NO`n (om hjärnan - frågan om man är konstnärligt, teoretiskt eller praktiskt lagd hur det påverkar människan i hennes yrkesval). Se bilaga 3. Fördjupningsarbetet sträckte sig över en två-veckorsperiod. 6-7:orna Här fick de två klasserna lite olika uppgifter. Eleverna i 6-7B skulle utgå från sitt drömyrke som de redan arbetat med i svenskan. Precis som 8-9:orna skulle de använd sig av frågorna NÄR? VAR? HUR? och VARFÖR? när de skulle berätta om sitt drömyrke utifrån det de hade läst i svenskan, NO n (de enkla maskinerna - hur de underlättar det dagliga arbetet) och i SO n (när, var, hur och varför yrket uppstod). Se bilaga 2. För 6-7D bestod fördjupningsarbetet två delar. Den första innebar att eleverna skulle välja en av de enkla maskinerna och skriva vad de visste om den och förklara på sitt eget sätt hur den fungerar. Detta skulle skrivas in i klassens konferensmapp. Man skulle också läsa och kommentera någon annans beskrivning och förklaring. Del två i fördjupningen var en praktisk uppgift där man tillsammans skulle lösa olika praktiska problem som t.ex. flytta en stor sten, förflytta en stor tung balja från marknivå upp på ett bord, dra ur spikar och skruva i skruvar. Tillsammans i gruppen skulle man sedan tänka efter och skriva ner på vilket sätt man använde sig av de enkla maskinerna. Även detta presenterade man i klassens konferensmapp. Utvärdering. Resultatet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss från början. Det är ju i och för sig precis som Karin så många gånger har påpekat för oss inte alltid målet som är det viktigaste utan vägen dit. Ändringarna beror både på att vi under resans gång fick vi nya idéer och infallsvinklar och att vi kände att tiden sprang ifrån oss. Datoranvändandet varierade väldigt mycket från ämne till ämne under grundkursen. Det var inte förrän i fördjupningen som vi alla kände att vi började använda oss av datorerna på ett bra och naturligt sätt. Mycket beror nog på att

9 vi då hade skaffat klasskonferenserna och i dessa hittade vi början till ett bra arbetssätt. Utöver det arbetet vid datorerna som eleverna skulle göra i grundkursen och fördjupningen fick många av dem uppgifter från sin mentor på mentorsträffarna. Dessa uppgifter kunde handla om att svara på ett mail, skriva presentation eller undersöka vad som mer finns på BUF:en mer än den egna mailboxen. Klasskonferenserna gav även att man fick möjlighet till en annan kontakt med varje elev som vi inte haft tidigare. Om vi ska titta på elevernas datorkunskaper tyckte vi innan vi började med temat att de överlag var väldigt låga och för det stora flertalet var begränsad till att chatta. Några var även väldigt negativa till att behöva använda datorn, detta ser vi som en rädsla för det okända. Nu efter dessa veckorna tycker vi att eleverna är mycket positivare till datorer och de börjar förstå att man kan använda dem till mer än att skriva in arbeten på och att chatta. De har bl.a. lärt sig att spara på diskett och använda sig av konferensmappen. I dags datum har eleverna inte gjort någon utvärdering, så vi kan inte redovisa deras tankar kring tema-arbetet. Utifrån samtal och diskussioner som vi spontant har haft med eleverna kan vi nog säga att de allra flesta tycker att det har varit mycket roligt med datoranvändandet medan det har uppfattats mer problematiskt att hitta svaren till fördjupningsuppgifterna. Detta har märkts tydligt då eleverna i många fall nästan har överfallit oss med frågan har du läst mitt mail/inlägg? Problemen med att svara på frågorna i fördjupningsuppgiften var inte helt oväntade, då eleverna är vana vid att hitta färdigformulerade svar direkt. När så inte var fallet konstaterde de helt enkelt att de inte hittade svaren, men när man satte sig ner och förde en diskussion med dem utifrån vad de redan hade tagit reda på och vad de själva tyckte var rimligt hittade de snart lösningar på problemen. En av våra tankar med ITiS var att alla eleverna skulle arbeta med hemsidor, detta nådde vi ej riktigt fram till då tiden sprang ifrån oss. Något att fortsätta med. Vi tycker dock att vi har fått något annat på köpet - klasskonferenserna. De är och kommer att vara väldigt användbara i skolarbetet. Summering. Sammanfattningsvis kan vi alla lugnt skriva under på att det har varit ett givande projekt. Arbetsamt men givande. Vi känner alla att både vi och eleverna har lärt oss mer om hur och till vad man kan använda datorerna. Det vi känner inför

10 kommande läsår är att vi har fått en hel del idéer om hur vi kan utnyttja datorn i undervisningen samt att vi behöver hitta lösningar på lite andra problem: Det är en del schematekniska knutar att lösa för att vi på bästa sätt ska kunna arbeta tematiskt. Vi behöver diskutera oss samman i och mellan ämnena så att vi hittar lämpliga arbetsområden, där varje ämne finns med på ett naturligt sätt. Vi är inte helt nöjda med innehållet den här gången, då vi tycker att vissa delar inte passar in i temat riktigt så bra som vi hade önskat. Det beror till viss del på att när läsåret började hade vi planerat inom ämnena vad som skulle läsas detta året och i vilken ordning utan att ha diskuterat mellan ämnena. När det så var dags att planera temats innehåll var vi tvugna att titta på vad som var kvar att arbeta med (framför allt för åk 9). Att arbeta så här anser vi är att börja i fel ände. Det man i stället skulle gjort är att helt utgå från yrket i praon och utifrån detta sett vad som var lämpligt att ta upp i de olika ämnena. ITiS-projekt för arbetslag 1 Fjälkinge skola. Bilaga 1 Mål: Att utveckla ett kreativt datoranvändande i tematiskt arbeta utifrån temat Den arbetande människan Projektbeskrivning: Datorn kommer vi att använda som redskap vid ord-, bildoch ljudbehandling. Samt som en källa vid informationssökning. Nulägesbeskrivning: Vi har hitintills använt datorerrna ytterst sporadiskt. Eleverna har över lag dåliga kunskaper i ordbehandling och internetsökning. Vi vuxna har väldigt varierande datorkunskaper. På skolan har vi både Mac och PC datorer. Vår datasal är utrustad med cirka femton datorer. Vi har även sju datorer till vårt förfogande i klassrum och grupprum. Under hösten -99 har vi gjort ett tematiskt arbete, som vi kallade Jorden runt. Där arbetade vi ämnesövergripande. Datorerna använde vi knappt inte alls.

11 Resultat: Alla våra fyra klasser ska skapa vars en klasstidning, vilka ska ligga på vår hemsida. Tidnigen uppkallar vi efter temat - Den arbetande människan. Till klassens tidning lämnar eleverna bidrag iform av artiklar utifrån det de arbetar med i de olika ämnena. Efter temat ska alla elever, efter förmåga, använt datorn som ett naturligt redskap i undervisningen. Hur vi ska arbeta tillsammans i de olika ämnena: Praon kommer att vara huvudinslaget i temat, eftersom klasserna i arbetslaget kommer att vara ute på prao under denna tiden. Vi ska arbeta med temat Den arbetande människan i alla ämnen, på olika sätt. I SO kommer man t ex att prata om fackföreningar, No n kommer att ta upp teknik och hur hjärnan och kroppen arbetar. Pernilla Kral-Persson Christina Nilsson Curth Nilsson Yvonne Nilsson Elisabeth Olsson Annika Persson Ann Svanström Lars Wijk Pernilla Åkesson Bilaga 2 Här kommer den utlovade uppgiften! FÖRDJUPNINGSUPPGIFT TILL TEMAT "DEN ARBETANDE MÄNNISKAN" Du ska utgå från ditt drömyrke och skriva max en A4-sida. Det du ska skriva om är: NÄR: När uppstod yrket? Årtal, århundrade, speciell händelse? VAR: Var någonstans började man arbeta som detta? Något speciellt land? I staden eller på landet? VARFÖR: Varför finns yrket? HUR: Hur uppstod yrket?

12 VILKA: Vilka verktyg använder man för att underlätta arbetet? HUR: Hur har verktygen förändrats sedan yrket uppstod? HUR: Hur tror du att yrket kommer att förändras i framtiden? När du undersöker ditt drömyrke får du inte gissa dig till svaren. Du måste ta reda på fakta genom att läsa i böcker, använda internet och/eller intervjua personer som arbetar med "ditt" yrke. Ditt arbete ska vara klart och inskrivet i den här mappen senast TISDAGEN DEN 23/5. Ni kommer att få följande lektioner att arbeta på: Sv/SO: ons 10/5, tors 11/5, tis 16/5, ons 17/5, tis 23/5 NO: ons 10/5, mån 15/5, mån 22/5. Lars och Ann Fördjupningsuppgift till temat "Den arbetande människan" Du/ni ska välja ett yrke (utgå gärna från ett som fanns på din praoplats) och skriv max en A4 sida om följande saker: Bilaga 3 När: När uppstod yrket? Årtal, århundrade, speciell händelse? Var: Var någonstans började människorna använda sig av detta yrke? Land, världsdel, plats? Vilken utbildning krävs för detta yrke? Inom vilka områden kan man arbeta med denna utbildning? Hur: Hur uppkom yrket?

13 Varför: Varför har vi detta yrke? Varför väljer man att arbeta med detta yrket? Kan det bero på att man är mer praktiskt, teoretiskt eller konstnärligt lagd, tycker om att arbeta med människor/barn/äldre osv. Fundera lite över det vi läst om i grundkursen om hjärnan. Kan man dra några slutsatser utifrån det? Vilka i så fall? När du väljer ditt yrke så får du inte gissa rakt av utan du måste ta reda på fakta genom att kanske läsa i böcker, intervjua någon som arbetar med detta yrke, prata med syo, söka på följande hemsidor Du kan jobba själv eller tillsammans med en kompis. Tiden du får till förfogande i skolan är delar av svensklektionerna Det du /ni skriver skall finnas i konferensmappen senast den 22 maj. Lycka till! Arbetslag 1