ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek
|
|
- Jakob Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek Christina Eklöf Pernilla Schöld Katarina Andersson Maria Weidner-Andersson Handledare: Peter Sandgren
2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte och mål...3 Genomförande.4 Resultat och diskussion..8 Framtid 10 Bilaga: Enkät 11 Utvärdering.12 Sida 1
3 Bakgrund Vi arbetar i en barnskola, en F-2 klass på Helgedalskolan. Skolan består av ca 280 elever och ligger i ett villaområde i utkanten av Kristianstad. Vårt arbetslag består av en grundskollärare, två förskollärare och en fritidspedagog. Vi har 25 barn i klassen varav 14 pojkar och 11 flickor; åtta 8-åringar, sju 7- åringar och tio 6-åringar. Vi arbetar med tema en dag i veckan. Med tema menar vi det område i OÄ som vi arbetar med under en bestämd period. Temat återkommer även i matte, svenska, gymnastik, bild, drama och i musik. Vi använder inte datorn så mycket som vi skulle vilja i vårt dagliga arbete med barnen. Barnen har endast använt datorn till Grafmatte och underhållningsspel. Idag använder arbetslaget datorn för ordbehandling, Buf On-line*, digitalkameran och att söka information på Internet. Vi använder även videokanonen för filmvisning. Arbetslaget har lite olika erfarenheter när det gäller datorer, vilket var en anledning till att vi valde att jobba med ITiS. Innan vi började arbetet var vi överens om att eleverna skulle få jobba med lite olika saker beroende på ålder och mognad. Eftersom de flesta av de yngre barnen inte var skrivkunniga, skulle de få mer praktiska uppgifter, medan de äldre fick vara de som satt vid datorn och skrev. Till vårt förfogande har vi haft tre datorer i klassrummet och skolans gemensamma scanner, digitalkamera och videokanon. *Buf On-line: Barn- och utbildningsförvaltningens mail- och konferenssystem Sida 2
4 Syfte och mål Vårt tema ska handla om kroppen. Vårt syfte med temat är att vi vill ge barnen en så bred kunskap som möjligt om hur kroppen fungerar och vad kroppen behöver för att må bra såsom kost, motion, vila, hygien mm. Vi vill använda datorn som ett redskap i arbetet med och redovisningen av temat. Barnen ska utveckla sin förmåga att samarbeta. Vi ska göra en fakta-tidning Hur funkar vi från topp till tå?. Alla barn ska vara med om att använda digitalkamera och scanner. Och om möjligt lära sig att använda dessa på egen hand. Barnen ska få kunskap om hur man loggar in, skriver, sparar (i en egen mapp), loggar ut och använder pedagogiska CD-rom program. Arbetslaget ska få mer kunskap om hur vi kan använda datorn och på så sätt bli mer säkra i datorhanteringen tillsammans med barnen. Genom en enkät vill vi få veta om och hur barnen använder dator, scanner och digitalkamera i hemmet. (Se bilaga 1.) Sida 3
5 Genomförande Vi startade projektarbetet som vi ofta brukar göra med att göra en liten improvisation om kroppen. Personalen/arbetslaget spelade okunniga i en improviserad teater och frågade barnen om hur en kropp fungerar. Vi lät barnen förklara och kommentera det vi spelade. Därefter gjorde vi en tankekarta tillsammans med barnen. Barnen berättade vad de visste om kroppen och vad de ville ta reda på, samtidigt skrev vi barnens tankar på vita tavlan. Vi gjorde också en kopia som vi sparade. Därefter informerade vi barnen hur vi hade tänkt oss arbetet och sedan lämnade barnen sina tankar och idéer till oss. Barnen ville ha en utställning, där de ville visa föräldrarna vad de har gjort och bl.a. sälja tidningarna till föräldrarna. Pengarna de fick in skulle användas till en gemensam utflykt. För att arbetet skulle fungera bra delade vi in barnen i arbetsgrupper. Ettor och tvåor bildade grupper med tre barn/grupp och förskolegruppen bildade en stor grupp med tio barn. Vi valde att själva göra grupperna så att samarbetet skulle fungera och att det skulle finnas minst en bra läsare/grupp. De fem tre-grupperna fick namn efter kroppens sinnen och skulle börja sitt arbete till tidningen med att skriva om detta. Barnen började med att skriva vad de vet om sinnet, sedan skrev de frågor och därefter läste de i böcker. Vi lånade en temalåda Kroppen från SBC, en boklåda med faktaböcker från Bokbussen och några faktaböcker på Stadsbiblioteket. Barnen försökte få svar på sina frågor och lära sig mer om sinnet. De skrev utkast för hand och ritade. Texterna redigerades på datorn. Barnen valde bilder, som infogades till deras texter. Bilderna kunde vara från Internet (Google-sökmotor), digitalfoto eller teckningar, som scannades. Tidningen skrevs och sparades på datorn för att därefter skrivas ut och sättas ihop till papperstidningar. Grupperna fick varsin mapp i datorn där de kunde spara sitt material. Förskolegruppen ritade och skrev rapporter nästan varje vecka om det vi hade jobbat med. Eftersom förskolebarnen bara är sex år gamla, kan de flesta inte skriva och läsa ännu. Vi gjorde en gemensam diktering där barnen talade om för oss vad som skulle skrivas. En vuxen skrev ner det barnen sa på ett blädderblock. Detta skrevs sedan ner på ett A4-papper. Förskolebarnen hjälptes sedan åt att skriva ner det på datorn. De har scannat in sina Sida 4
6 teckningar och tog kort på de olika aktiviteterna med digitalkameran. Bilderna sattes sedan in på sidorna till tidningen. Vi har haft tillgång till en egen digitalkamera under nästan hela arbetets gång och barnen har haft goda möjligheter att använda den till sina tidningssidor. Varje vecka tittade vi på en eller flera filmer. De flesta filmerna hade vi lånat från AV-centralen. Filmerna var en serie om kroppen, som handlade om skelettet, hjärtat, lungorna, sinnena m.m. Filmerna var mycket populära bland barnen och de lärde sig mycket. När vi hade tittat på en film så frågade vi barnen vad den handlade om och på så vis sammanfattade vi filmernas innehåll tillsammans med barnen. Därefter skrev och ritade vi om det vi hade lärt oss. Vi har haft besök av vår mattant, som berättade om vad kroppen behöver för mat för att må bra. Barnen ritade en bra frukost. Vi har också haft besök av Flourtanten, som berättade om hur man ska sköta sina tänder. Barnen fick spela drama om hur det går till när man har ätit sötsaker och skölja med flour. Varje vecka hade vi också en praktisk/estetisk aktivitet, vi gjorde t.ex. kroppens hjärta i papiér maché, skelett av kartong med blodomloppet målat på baksidan, handavtryck i sand och gips, gipsmasker av gipsbinda och en stor kroppsmålning. Alla barnen vågade inte göra ansiktsmasker. Vi har sjungit olika sånger om kroppen. Texterna har handlat om skelettet, blodomloppet, sinnena och om matens näringsämnen m.m. I avslappningen har vi bl.a. använt oss av en cd-skiva som heter Avslappning för barn. Den leder barnen på en fantasiresa. Vi har också lett avslappningen själva. Vi har haft kompismassage. Barnen har parvis masserat varandra efter en saga som barnen och de vuxna har turats om att berätta. Sida 5
7 På dramalektionerna har vi arbetat med olika samarbetsövningar. Spegelövningar där man turades om att leda och följa. Vi byggde maskiner med våra kroppar och vi ställde oss på rad i storleksordning under tystnad m.m. På gymnastiklektionerna har vi lekt olika lekar om kroppen som vi själva har konstruerat. Vi gjorde bl.a. om Fruktsallad till olika sinnen och Familjen Olsson till en saga om kroppsdelar. Även under mattelektionerna har vi sysslat med kroppen, bl.a. har vi ritat diagram över barnens nuvarande längd och födelsevikt. Vi har också använt kroppen till olika mätövningar, tex. armarnas längd och huvudets omkrets. Varje dag har vi en gemensam fruktstund 10 minuter innan rasten. Barnen har med sig egen frukt, som de äter medan de lyssnar på en saga. Fruktstund har alla barnskolor på skolan i linje med skolans Hälsoprojekt. När barnen är okoncentrerade, trötta eller behöver röra på sig, har vi en springrunda. En springrunda kan t ex vara två varv runt huset eller en annan runda på skolgården. Sinnesgrupperna skrev lite varje vecka, och när de var klara med sitt sinne fick de välja ett nytt ämne. För att underlätta när de skulle välja ett nytt ämne sammanfattade vi vad vi hade lärt oss. Vi gjorde en ny tankekarta på det vi lärt oss och vad vi ville jobba vidare med. Grupperna bestämde sig för ett nytt ämne och arbetade därefter vidare på samma sätt som tidigare. Några grupper valde samma ämne men då drog vi lott om vem som fick jobba med det. När de olika grupperna var klara med sina olika ämnen satte vi upp papperstidningssidorna som en väggtidning i vårt mysrum. Alla tidningssidor finns sparade i barnens mappar i datorn. Efterhand som sidorna blev klara fördes de över till en gemensam tidningsmapp på datorn, i tidningsmappen numrerades även sidorna. Några barn gjorde en framsida till tidningen som därefter skrevs ut och bands ihop till tidningar. Sida 6
8 I läxa fick ettorna och tvåorna att skriva på datorn hemma och berätta vad de hade lärt sig under temat och sexåringarna fick rita och skriva vad de hade lärt sig. Som avslutning på temat hade vi vernissage. Barnen bjöd sina föräldrar på sång, massage, avslappning, frukttallrik och en guidad tur bland våra konstverk. Föräldrarna fick också möjlighet att köpa tidningen. Allra sist utvärderade barnen temat som vi brukar genom att de talade om vad som var positivt eller negativt. Vi skrev på tavlan i två spalter. (Se bilaga 2.) Sida 7
9 Resultat och diskussion I utvärderingen hade barnen många kloka åsikter om temat, som vi kan använda oss av inför tema i framtiden. Under hela arbetets gång har vi haft en öppen dialog i arbetslaget och med barnen där vi diskuterat och reflekterat över hur arbetet har fungerat. Kroppen har varit ett mycket uppskattat tema, barnen har tyckt att det varit roligt och de har lärt sig mycket. Barnen pratar mycket om kroppen i skolan, på fritids och i hemmet. Vi har fått många positiva reaktioner från föräldrarna som har berättat om hur mycket barnen har lärt sig. Det som vi tycker har gett barnen mest kunskap är filmerna som vi beställt från AV-centralen. Filmerna har förklarat för barnen på ett sätt som varken vi eller böcker hade kunnat göra. Filmerna gav barnen motivation att själva söka mer kunskap om kroppen. När vi inte längre hade mer filmer att visa så märkte vi att en del av barnen tappade intresset (framförallt de barn som har lite svårt att läsa och skriva). Sångerna, det pedagogiska CD-rom programmet om kroppen och det praktiska arbetet har hjälpt barnen att befästa kunskaperna. Barnen går ofta och sjunger på sångerna och visar stolta upp sina alster för alla som är intresserade. Vi upplever att barnen lär sig mer om man varvar det teoretiska arbetet med det praktiska. Barnen har lärt sig att använda datorn på ett nytt sätt, inte bara till lek och spel. De uppskattar och tycker att det är spännande att se hur en färdig sida i tidningen blir till. Barnen tycker att det är roligt att hämta bilder på Internet och att lägga in dem i sitt färdiga dokument. En stor del av barnen har lärt sig att ta bilder med digitalkameran och att skriva till bilderna på datorn. De barn som varit med när vi har scannat in deras teckningar har tyckt att det varit spännande och intressant. Barnen går ofta in och tittar på väggtidningen i mysrummet för att se vilka sidor som har kommit upp och visar sina sidor för varandra. Sida 8
10 Nästan alla barn har lärt sig hur man loggar in och avslutar, de mindre barnen har haft svårt att klara av var man ska spara sitt arbete. Det har också varit ett problem med tillgången till datorer mestadels pga. att det tagit lång tid för barnen att skriva. Vi tycker också att barnen har varit mycket duktiga på att samarbeta. Genom dramalektionerna och diskussioner i hel klass och i de små arbetsgrupperna har barnen blivit mycket medvetna om sin förmåga att samarbeta. Barnen har fått reflektera över sin egen del i samarbetet: Hur fungerar jag? Vad är jag bra på? Vad behöver jag bli bättre på? Genom massage har barnen börjat våga ta på och vara nära varandra. Det händer att de spontant masserar varandra. De frågar ofta när vi ska ha massage nästa gång. I början hade barnen svårt att slappna av när vi hade avslappning. Eftersom vi tränar ofta går det bättre och bättre. Vi som pedagoger tycker att vi har lärt oss mycket om datorer. Vi har blivit mer intresserade och framför allt är vi inte rädda för att använda datorn som ett redskap. Nu känns det tryggare för att vi behärskar den bättre. Genom vår enkät om datoranvändning till barnens föräldrar så fick vi veta att alla barn har tillgång till dator i hemmet och de flesta har Internet. En del har scanner och/eller digitalkamera hemma, men inget barn hade använt dessa. Vernissagen blev väldigt lyckad. Den uppskattades av både barn och föräldrar. Barnen var mycket engagerade i vernissagen och föräldrarna tyckte att det var roligt med en annorlunda tillställning. Sida 9
11 Framtiden Vi kommer att fortsätta att använda datorn på ett naturligt sätt i vårt dagliga arbete. Vi vill också göra mappar till alla barnen för att underlätta när de ska spara egna texter. Barnen i åk. 2 ska kunna logga in, öppna, spara och logga ut innan de slutar i tvåan. Barnen kommer att använda pedagogiska CD-rom program t ex i matte, svenska och temainriktat arbete. 6-åringarna skolas in datorns värld och därefter följer användandet naturligt med upp i åk 1 och åk 2. Varje gång vi startar upp nya temaarbeten ska vi inventera vilka pedagogiska CD-rom program som finns på skolan och vilka vi eventuellt kan köpa. Tidigare har barnen i åk 2 tagit datorkörkort men nu vill vi att de tar körkortet redan i åk 1, för att barnen ska kunna arbeta mer självständigt vid datorn i åk 2. Hela skolan har ett hälsoprojekt som varar hela läsåret, så vi lär återkomma till människokroppen och vad man kan göra för att må bra. Vi ska lämna ut ytterliggare en enkät om datoranvändning, där vi hoppas få se en förändring i användandet av datorn i hemmet. En önskan är att barnen har börjat använda datorn mer till ordbehandling och att de sitter mindre och spelar underhållningsspel. Även inom skolbarnomsorgen hoppas vi att i framtiden få se ett mer varierat användande av datorn. Sida 10
12 BILAGA 1 Hej! I vårt ITIS projekt vill vi undersöka i vilken utsträckning barnen använder dator i hemmet och till vad? Vi är tacksamma om Ni vill hjälpa Era barn att fylla i enkäten och lämna till skolan senast tisdagen den 15 okt. Har du tillgång till dator hemma? JA NEJ Har du tillgång till internet hemma? JA NEJ Vad använder du datorn till och hur ofta? Dagligen 1gång/vecka 1 gång/mån Annat CD-rom spel Kunskaps spel Skriva Rita Surfa på nätet Chatta Maila Använder du digitalkamera hemma? JA NEJ Använder du scanner hemma? JA NEJ Christina, Pernilla, Maria & Katarina Maria Weidner-Andersson är förskollärare och börjar jobba i klassen efter jul men hälsar på och hjälper till med ITiS-projeketet under hösten. Namn: Sida 11
13 BILAGA 2 Utvärdering av temat barnens + - Roligt att titta på filmerna. Lite läskigt med ansiktsmasker. Man fick lära sig mycket. Tråkigt att alla inte fick plats på Roligt att pyssla och göra kroppsmålningen. ansiktsmasker, hjärtan, skelett Svårt att hitta i böcker. och handavtryck. Svårt att komma vidare. Roligt att jobba i grupperna och Jobbigt att ligga still på att kolla i böckerna. avslappningen. Roligt att jobba på datorn och Inte gott att skölja med fluor. leta bilder på Internet. Roligt att ta kort med digitalkameran. Roligt att massera sin förälder. Skönt med avslappning. Roligt att sälja tidningen. Gott med frukt. Roligt att stå i kassan och räkna pengarna. Roligt att sjunga. Roligt med fruktstund. Roligt att förbereda inför vernissagen. Bra med fluortanten. Gott med fluor. Kul med mattanten på besök. Sida 12
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merKom ihåg ombyteskläder.
Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merProjektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merPå resande fot med Talldal
Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.
Läs merTema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Läs merAV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merKvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg
Kvalitetsdokument Familjedaghemmet Enbusken 2012/2013 Pedagogisk omsorg Familjedaghemmet Enbusken drivs i enskild regi av Susanne och Magnus Åkesson. Under läsåret var 11 barn inskrivna i åldrarna 1-5
Läs merElevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Läs merTrevlig helg Monika och Helene
Hej! v.47 Den här veckan har vi börjat tänka lite matte, vi har tex 6 kulor i handen och "gömmer" 3 i andra handen hur många finns då kvar? jo 3, vi har också 6 små fyrkanter till hjälp som ligger framför
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merFörskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:
Arbetsplan 2018/19 Sjöängens förskola Avdelning Blåbär Förskolechef Thomas Edström Upprättad: 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål: Vi strävar efter att alla barn Utvecklar
Läs merArbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merEtt ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Äta själv!. Pjäsen handlar om att klara av saker
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs mer2.3 Elevernas ansvar och inflytande
GENEVAD 2014 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Målbeskrivning i skolan. och för sitt arbete i skolan, och mognad, undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,,
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merEn elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11
En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla
Läs merFörskolechef Thomas Edström Upprättad: Utvärderad:
Arbetsplan 2018/19 Sjöängens förskola Avd Blåbär Förskolechef Thomas Edström Upprättad:180913 Utvärderad: 1. NORMER OCH VÄRDEN Vi strävar efter att alla barn Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman
Läs merRapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8
KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merVecka STUDIEDAG SKOLA OCH FRITIDS ÄR STÄNGT. Hej!
Vecka 37-2013 Bloggen: http://roselidf3b.wordpress.com STUDIEDAG Hej! Vi vill inleda detta veckobrev med att tacka för ett mycket trevlig och givande föräldramöte tillsammans med er alla som närvarade.
Läs merMål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.
Läsåret 2012/2013 Arbetsplan Normer och värden Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra. Vi upplever att det är en del konflikter i barngruppen. Barnen utesluter
Läs merTeamplan Ht-10 - Vt 11
Teamplan Ht-10 - Vt 11 Fridåsens förskola Avd. Skogsstjärnan Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merPersonalen arbetar medvetet med att 7 2 skapa ett positivt klimat i barngruppen. Aktiviteterna som erbjuds på fritids är bra.
fsk Enkät till föräldrar, fritidshemmet Jag har en pojke flicka 9 Mitt barn går i klass stämmer mycket bra stämmer bra stämmer mindre bra stämmer inte Mitt barn tycker om att vara på fritids 6 2 1 =ej
Läs merKvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015
Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merHallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Läs merHenke och bokstäverna som hoppar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merKvalitetsdokument
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Charlottenberg Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Charlottenbergs förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består
Läs merKvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija
Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merSammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007
Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 1. Fanns det något bra med Hälsodagen? Det var roligt Frukost och priser Ja absolut! Jag tycker att
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merArbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.
Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merFamiljedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.
Läs merEnkät 1: Om din läsning (7-11 år)
Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Stimulera läsintresse en introduktion Enkät 1: Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker du om att läsa?
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan.
Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merPå Bredängsskolan har vi en stor skolgård. På rasterna har vi jätteroligt. Vi gör en hel del utflykter.
På Bredängsskolan har vi en stor skolgård. På rasterna har vi jätteroligt. Vi gör en hel del utflykter. Bredängsskolan är en må bra skola. Vi har antimobbing grupp och vi låter bli att äta godis i skolan.
Läs merInskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar
Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merEXEMPELTEXTER SKRIVA D
EXEMPELTEXTER SKRIVA D Beskriv Må bra (s. 13) En god hälsa är viktig. Om man vill ha ett långt och bra liv, måste man ta hand om både kropp och själ. Jag försöker äta rätt för att må bra. Jag väljer ofta
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merSkuttungeposten Nr 3 v. 41-43 2015-2016
SKAPANDE SKOLA Projektet är avslutat och var mycket uppskattat av eleverna! Filmerna finns på erikhedman.com. SMILE Månadens ord är MEDMÄNSKLIG- HET och vi arbetar med färdigheten att visa att man tycker
Läs merLokala mål för. En liten skola som skapar stora barn.
2018-2019 Lokala mål för En liten skola som skapar stora barn. Verksamhetsidé Vi vill skapa en skola som eleverna tycker det är roligt att gå till. Vi vill erbjuda eleven en trygg och utvecklande skolmiljö
Läs merHej alla föräldrar och barn!
Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga
Läs merRapport. Folksagor-Lextorpslaget
Rapport Folksagor-Lextorpslaget Bakgrund Vi har arbetat med folksagor under ca 10 veckor. I arbetslaget har vi varit 2 klasser, en åk 6 och en åk 3. Fyra lärare har varit inblandade, 2 klasslärare och
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merArbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merEn-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.
En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra
Läs merPORTFOLIO DIGITAL-ANALOG
ITiS 10 Projektarbete Färlövs skola vt 2003 PORTFOLIO DIGITAL-ANALOG Författare Eva-Kristina Andersson-Gunnarh Nina Bergman Pia Carlsson-Magnusson Ingrid Nyberg Bo Persson Britt Åberg Handledare: Elisabeth
Läs merArbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017 Gruppens sammansättning Vi har 10 barn, 8 flickor och 2 pojkar 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12 1 barn födda 11
Läs merKvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo
Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merEnkät 1; Om din läsning (7-11 år)
Modul: Stimulera läsintresse Del 1: Att stimulera elevers läsintresse ett samverkansuppdrag Enkät 1; Om din läsning (7-11 år) 1. Vem är du? Hur gammal är du? På vilka språk läser du? 2. Hur mycket tycker
Läs merArbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem
Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merGENEVAD Normer och värden. Målbeskrivning
GENEVAD 2013 2.1 Normer och värden Målbeskrivning kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt
Läs mer2014-2015. Lokal arbetsplan för. En liten skola som skapar stora barn.
2014-2015 Lokal arbetsplan för En liten skola som skapar stora barn. Verksamhetsidé Vi vill skapa en skola som barnen tycker det är roligt att gå till. Vi vill erbjuda barnen en trygg och utvecklande skolmiljö
Läs merVAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.
VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med. SVENSKA Vi läser svenska grund på måndagar. Vi skriver ord och meningar i olika teman, tex årstider,
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merOBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Läs merELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm
ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merVi vill veta vad du tycker om skolan
Vi vill veta vad du tycker om skolan Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:
Läs merLärarhandledning. Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år
Lärarhandledning Arbetsmodell för tematiskt arbete 1-16 år Inledning Jag vill använda arbetsmodellen som ett redskap för att synliggöra barn/elevers och pedagogers lärande. Att arbeta med tema eller rättare
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE
Läs mer