K O N S E K V E N S A N A L Y S I M P L E M E N T E R I N G A V V E R K S A M T V Ä R M L A N D

Transkript

1 K O N S E K V E N S A N A L Y S I M P L E M E N T E R I N G A V V E R K S A M T V Ä R M L A N D F Ö R D E T F Ö R E T A G S A M M A V Ä R M L A N D A V A T T I T Y D I K A R L S T A D O K T O B E R

2 S AMMANFATTNING Attityd i Karlstad AB har på uppdrag av Det företagsamma Värmland tagit fram en konsekvensanalys med utgångspunkt från utvecklingen och implementeringen av konceptet Verksamt Värmland. Utgångspunkten för konsekvensanalysen har varit stödsystemets aktörers förväntningar och förutsättningar, nuvarande struktur i stödsystemet samt ekonomiska ramar. Arbetet föregicks av en förstudie med fokus på kontextuella faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen av Verksamt Värmlands implementering. Konsekvensanalysen hanterar tre potentiella scenarion. 1) Ingen regionsida på Verksamt.se, 2) Inget Verksamt Värmland på Verksamt.se/varmland samt 3) Införande av Verksamt Värmland, fördelat på en serie delscenarion. Konsekvensanalysens utfall visar att två delscenarion under scenario 3) Införande av Verksamt Värmland bör ses som de mest sannolika och önskade utfallen; 3 a) en tjänst tillsätt på regional nivå för att understödja Tillväxtverket och Bolagsverket vid utveckling och implementering av verktyget Verksamt Värmland samt 3 b en tjänst tillsätt på regional nivå för att understödja Tillväxtverket och Bolagsverket vid utveckling och implementering av verktyget Verksamt Värmland samt koordinera kringliggande processer rörande stödsystemet för företagare i enlighet med respondenternas önskemål. Sammanfattningsvis kan konstateras att: Det finns ett dokumenterat behov av Verksamt Värmland - både som verktyg och som del i större process för att strukturera i stödsystemet. Respondenter i förstudien och i konsekvensanalysen pekar ut Region Värmland som central aktör för införande och förvaltning av Verksamt Värmland som digitalt verktyg, men också som koordinator för processer att strukturera i stödsystemet. Utveckling och implementeringen förutsätter en heltidstjänst under 8-12 månader (+ omkostnader för utbildning av stödsystemets aktörer) för att tillmötesgå önskemål från myndigheter och regionala aktörer. Förvaltning av information kräver procent av en heltidstjänst per år för att tillmötesgå önskemål från myndigheter och regionala aktörer. Önskemål om en funktion för att adressera större och mer strategiska frågor i anslutning till Verksamt Värmland och stödsystemet finns hos respondenterna. 2

3 INNEHÅLL B A K G R U N D S Y F T E M E T O D G E N O M F Ö R A N D E B E H O V O C H N U L Ä G E S A N A L Y S T E K N I S K B E S K R I V N I N G S C E N A R I O 1 : I N G E N R E G I O N S I D A S C E N A R I O 2 : I N G E T V E R K S A M T V Ä M L A N D S C E N A R I O 3 R E G I O N S I D A M E D V E R K S A M T V Ä M A L A ND S A M M A N S T Ä L L N I N G U T F A L L 33 B I L A G A 1 : R E F E R E N S E R 3 9 3

4 B A K G R U N D I samband med de kartläggningar och granskningar av stödsystemet som gjorts inom ramen för projektet Det företagsamma Värmland har flera behov identifierats. Bland annat tydligare en-vägin i stödsystemet, en lätt inkubator, bemötande utifrån individuellt behov, samt effektivare vidareslussning och samordning aktörer emellan. Som ett led i att tillmötesgå dessa behov har en samordningsprocess påbörjats för att effektivisera samarbetet mellan stödsystemets aktörer i Värmland. Grundidén är att utveckla en webbaserad tjänst som ska fungera som mäklartjänst mellan företagare med olika behov av t.ex. rådgivning, nätverk eller finansiering och de aktörer i stödsystemet som bäst förmår möta dessa behov. I dagsläget är denna process ännu i planeringsskedet och går under arbetsnamnet Verksamt Värmland, alltså en Verksamt-sida för regionen Värmland. S Y F T E Syftet med konsekvensanalysen är att kartlägga kontextuella faktorer som berör och bör tas i beaktande vid en implementering av Verksamt Värmland. Vidare är syftet att redogöra för potentiella utfall kopplade till Verksamt Värmland. M E T O D Genomförandet sker i två delmoment; förstudie samt konsekvensanalys. Förstudien gjordes för att skapa en kontextuell ram för vilka externa faktorer som kan tänkas påverka arbetet med regionssidan och Verksamt Värmland. Konsekvensanalysen gjordes genom en metodbaserad sammanställning och tolkning av information såsom kostnader, mottagares behov och användares inställning. Genom detta kan vi beskriva och beräkna risker och möjligheter med respektive scenario. Sannolikheten för respektive scenario baseras på antaganden om konsekvenser.

5 GENOMFÖRANDE Konsekvensanalysen består av 7 djupintervjuer, 8 semistrukturerade intervjuer, 5 referensamtal med sakkunniga och särskilda respondenter samt en analys av sekundärdata och statistik. Konsekvensanalysen använder också resultatet från förstudien som k som kontextuell fond för att tolka det insamlade resultatet. Utgångspunkten för konsekvensanalysen är följande belysningar: Möjlighet för samverkan mellan/inom kommunerna gällande näringslivsstöd och entreprenörskap Möjlighet för samverkan mellan samtliga aktörer i stödsystemet Relevans för Värmlandsstrategin Ekonomiska kostnader Ekonomiska vinster Utfall ur ett användarperspektiv Beteendeorienterad riskanalys, tex bristande engagemang, bristande kunskap/teknisk mognad, bristande personella resurser hos användare etc. Intervjuerna genomförde under september och oktober Den sekundärdata som använts är primärt tidigare studier gjorda inom ramen för Det företagsamma Värmlands uppdrag. 5

6 Genomförandet utgår från följande scenarion och underscenarion: SCENARIO 1: INGEN REGIONSSIDA PÅ VERKSAMT.SE 1.a Ingen regionssida på Verksamt.se SCENARIO 2: REGIONSSIDAN UTAN VERKSAMT VÄRMLAND 2.a Regionssidan utan Verksamt Värmland SCENARIO 3: REGIONSSIDA MED VERKSAMT VÄRMLAND 3.a Tjänst tillsätts för regionssidan/verksamt Värmland 3.b Tjänst tillsätts för övergripande koordinering och samverkan 3.c Aktörerna själva hanterar samordningen gemensamt 3 d. Aktörerna betalar för användning av Verksamt Värmland 3.e En extern aktör hanterar samordningen 3.f Nytt projekt hanterar samordningen TEKNISK BESKRIVNING: CITAT Citaten plockade från genomförda intervjuer. Citaten redovisas anonymt. Redaktionellt redovisas citaten med ett indrag. Referat fån andra texter redovisas också med indrag. Referatens källor redovisas med fotnot. 6

7 B E H O V O C H N U L Ä G E S A N A L Y S 7

8 FÖRSTUDIE En förstudie gjordes av Attityd i Karlstad och Inno Group under våren Utgångspunkterna för förstudien var kontextuella perspektiv som på olika sätt kunnat tänkas beröra arbetet med Verksamt Värmland. De tre kontextuella perspektiv som avhandlas i förstudien var: 1) andras erfarenheter, 2) myndigheternas perspektiv och 3) övriga påverkansfaktorer. Förstudien visar att det finns en bred konsensus, både nationellt och regionalt, gällande behovet av någon typ av matchmaking mellan stödsystemets aktörer och företagare i behov av rådgivning. Verksamt Värmland som koncept bedöms av både respondenter och av sammanställning av övrigt underlag som ett mycket lovande verktyg för att adressera behovet, men det förutsätter en större strukturell satsning för att tillmötesgå företagarens behov på bästa sätt. Ett exempel som understryks i förstudien är behovet av en eller flera utgångspunkter för regional samordning av det värmländska stödsystemet, något som kan bli ett mervärde i arbetet med den digitala plattformen Verksamt Värmland. 2) MYNDIGHETERNAS PERSPEKTIV 1) ANDRAS ERFARENHETER 3) ÖVRIGA PÅVERKANS- FAKTORER Förstudien understryker att det krävs en väl genomförd förankring hos aktörerna i stödsystemet i ett tidigt stadie inte enbart att de informeras. Åtgärder som föreslås är till exempel åsiktsförklaringar eller mer dedikerad förankring så att aktör förbinder sig att man tar ansvar för Verksamt Värmlands implementering och upprätthållande. Sett till omkringliggande faktorer så det finns inga eller få indikationer på att någon typ av förändring på myndighetsnivå kommer kunna påverka förutsägningarna att implementera Verksamt Värmland i dagsläget. Förutsättningarna kommer, med största sannolikhet, förbli desamma oavsett förändringar i Riksdagens parlamentariska situation eller i de direktiv och uppdrag som riktas till myndigheter. Hos respondenterna i förstudien efterfrågas ett större ansvar för processen hos Region Värmland. Verksamt Värmland behövs enligt flera sakkunniga, på både nationell och internationell nivå. Vidare kan konstateras att Verksamt Värmland inte ensamt kommer kunna samordna, planera och i längden marknadsföra initiativet på egen hand utan kommer att behöva stöd. 8

9 Behov av digital plattform Generellt ser respondenterna att behovet av Verksamt Värmland finns i systemet, dock är det inte alla respondenterna som menar att just de har det behovet. Att respondenterna inte själva ser att just de har behovet handlar främst om att de inte upplever att vidareslussning är ett problem för dem. Flera respondenter menar att det är sällan som respondenter behöver slussas vidare, eller att själva vidareslussningen inte är ett problem eftersom det finns mervärden med att träffa just dem som aktörer först. Jag har inte stött på egentligen, oftast har man bra kontakt med sin näringslivsansvariga i kommunen. Nej, inte gör faktiskt inte det. Kanske när jag började jobba för fyra år sen. Men inte idag. Vi är en så specifik aktör så det är sällan som folk har kommit fel när de kommer till oss. ( ) Sen kan det bero lite på frågeställningar hos dem, men överlag har de kommit rätt. Kommunrepresentanter ser ofta att matchningen fungerar lokalt. Kommunen kan erbjudna lotsning inom den kommunala verksamheten samt att man ofta har en god översyn över de, i den egna uppfattningen, mest centrala aktörerna. Branschspecifika aktörer eller aktörer som är knutna till specifika bolagsformer menar att deras målgrupp, genom att agera inom ett så smalt område, också kommer rätt om de kommer till dem. Dock menar många respondenter att behovet finns generellt i systemet. Behovet menar respondenterna består i att det: 1) finns ett dokumenterat behov av att företagare när det gäller rådgivning och lotsning 2) finns behov av en eller flera referenspunkter som kan användas för att få bättre ordning inom själva systemet. Med det dokumenterade behovet hänvisas till de utredningar som gjorts inom ramen för Det företagsamma Värmland, men också interna diskussioner inom stödsystemet. Behovet av att hitta referenspunkter för att ordna i systemet utgår från en diskussion om hur aktörerna idag förhåller sig till varandra, om hur finansiering av kontinuerlig verksamhet och projekt koordineras samt hur kommunikation sker inom systemet. Problemet ligger i systemet [ ] Att vi internt har inte koll på vad alla i systemet gör. I de bästa av världar att alla vet vad alla gör. [ ] Det finns stora fördelar med att jag snabbt skulle kunna svara på kundens frågor. Vidare finns också respondenter som ser att behovet av digitaliserade plattformar finns och kommer framförallt blir allt större i framtiden 9

10 Verksamt Värmland behövs absolut. Den digitaliserade utvecklingen går framåt men ibland strävar systemet emot. Vi skulle kunna förenkla allt så himla mycket mer. Matchningsverktyg som detta för att du kan sitta hemma och göra tester och utbildningar för att få en bättre självinsikt. Alla dessa möjligheter gör ju att man kan tilltala alla sorters människor. Vissa behöver det fysiska mötet men vissa behöver det inte. I dagsläget finns inget verktyg hos respondenterna som kan sägas motsvara det som Verksamt Värmland skulle göra. Vissa respondenter hänvisar till interna registerverktyg så som Foreg. Sett till Attityd i Karlstads rapport Företagares behov av stöd (2014), så finns det dock, enligt företagarna själva, ett stort behov av rådgivning och behov av bättre sökvägar till rådgivningen. I rapporten uttrycker respondenterna ett önskemål om just konkreta digitala plattformar, i stil med det som diskuteras i samband med Verksamt Värmland. Dock finns en viss skillnad i vad som kan tolkas som digital rådgivning. I rapporten anser t.ex. 52 procent av respondenterna att man vill ha individuell rådgivning, men bara åtta procent som vill ha svar över internet. Som påpekas i förstudien till denna rapport innebär detta givetvis inte att målgruppen är ovillig att nyttja digitala system. Men för att Verksamt Värmland till fullo ska vara till nytta för användaren krävs också en organisation bakom webbverktyget som möjliggör för en kvalitativ rådgivning. Som rapporten Företagares behov av stöd visar finns ett dokumenterat behov av att komma i kontakt med en extern part inför företagsstart. I undersökningen uppger 9 av 10 nyföretagare hade kontakt med någon extern part innan de startade. Av dessa externa parter är det Skatteverket, släkt och vänner som är företagare samt Bolagsverket som är de mest frekvent återkommande aktörerna som nämns gällande information inför företagsstart. I rapporten understryks också att det som respondenterna främst saknar är finansieringsstöd eller information kring finansieringsstöd. 56 nyföretagare svarade på frågan och det handlar bland annat om information om finansiering eller starta-eget-bidrag. 10

11 Som rapporten Kartläggning av stödsystemet för företagare i Värmland (2012) visade är det ett vedertaget faktum att det behövs en organisation kring hur företag som kommer in i stödsystemet ska kunna hitta rätt bland tillgängliga aktörer. Entreprenörskapsstrategin och Verksamt Värmland Under arbetet med konsekvensanalysen har ett första utkast av den så kallade Entreprenösskapsstrategin skickats ut för remiss till berörda parter. Även om strategin inte antagits (oktober 2014) finns passager och konstateranden i underlaget som talar för att ett införande av en digitalplattform för företagare och entreprenörer bör införas. Under rubriken strategiska fokusområden och avgörande framgångsfaktorer listas möjligheten att samla systemet i en digital plattform som ett av målen för Syftet/funktionen som efterfrågas i entreprenörskapsstrategin är: En naturlig väg in för entreprenören med hög användarvänlighet och högt värde för den enskilde entreprenören. Med en digital plattform som bas tar vi ett helhetsgrepp kring stödsystemet i Värmland Vi samordnar aktörer och aktiviteter via en gemensam webbportal. Tydlig positionering av aktörer och tjänsteerbjudanden Skapar en tydlighet för entreprenören Rätt och kvalitetssäkrade aktörer och tjänsteerbjudanden Samordning utvärdering och effektivisering av stödsystemet Inom ramen för detta mål stipulerar även förslaget till strategi att 90% av alla som funderar på/skall starta företag i Värmland vet att man kan/ska vända sig till vår gemensamma digitala ingång. Vidare finns passager i förslaget till Entreprenörskapsstrategi som på ett indirekt plan korresponderar med idén om Verksamt Värmland. Så som understryks i förstudien, samt även hos en handfull av konsekvensanalysens respondenter, skulle en väl genomförd implementering av Verksamt Värmland ge goda möjligheter till att marknadsföra Värmlands näringslivsutveckling. Värmlands positiva näringslivsutveckling har uppmärksammats i riksmedia ett flertal gånger under perioden Vidare kan konstateras att de möjligheter som identifieras sett till att att strukturera systemet med hjälp av Verksamt Värmland också korresponderar med önskemål i förslaget till Entreprenörskapsstrategi. 11

12 Vi arbetar effektivt och fokuserar på rätt saker. Vi fördelar medel där de gör mest nytta och vi har koll på vad som händer i omvärlden och vad av det vi skall använda. Vi vet att fokus på öppenhet och jämställdhet gynnar effektiviteten och attraktiviteten. 12

13 . S C E N A R I O 1 : I N G E N R E G I O N S I D A 13

14 S C E N A R I O 1 : I N G E N R E G I O N S I D A Scenariot Ingen regionsida utgår från att verksamt.se/värmland, även kallad regionsidan i dess nuvarande utformning upphör. Regionsidans lanserades i oktober 2013 och består dels av ett regionalt aktörsregister och dels en regional kalendarietjänst där evenemang marknadsförs. I dagsläget förvaltas innehållet av både Tillväxtverket, Det företagsamma Värmland samt av aktörer i stödsystemet. Under våren 2014 genomförde Ramböll Management Consulting en utvärdering av Regionsidan som visar att tre aktörer tillsammans står för över 60 procent av de evenemang som publicerats i kalendariet sedan lanseringen. Vidare visar utvärderingen att en stor andel av aktörerna upplever att det föreligger en administrativa börda med att lägga in och uppdatera information på regionsidan. Det är ett tidskrävande moment som bidrar till att skapa låg aktivitet hos de tilltänkta användarna. I Rambölls utvärdering understryker respondenterna också tydligare marknadsföringsinsatser av sidan samt en bättre förankring ute hos aktörerna. I sin rapport konstaterar Ramböll att den låga kännedomen och stödaktörernas begränsade användning av regionsidan innebär en moment 22- situation där enskilda stödaktörer ej uppdaterar med egna evenemang då andra motsvarande stödaktörer ej upplevs göra så och incitamenten av att vara en aktiv användare därmed saknas. 1 Inom ramen för konsekvensanalysen bekräftas också de tendenserna gällande bristande engagemang och förankringsproblematik som återspeglas i Rambölls utvärdering. Många respondenter återkommer till att regionsidan som fenomen är en bra idé, men att det saknas resurser och motivation för att sköta uppdateringarna. Just den administrativa bördan samt tidsåtgången vid uppdateringar återkommer som en orsak till varför respondenter inte nyttjar regionssidan till fullo. Vi började optimistiskt med Regionsidan. Men hon som skötte webben hos oss blev helt förtvivlad. Det blev så himla mycket att göra. Det är så många kalendrar redan. Och så var det för alla kommuner. 1 Ramböll, Utvärdering av Verksamt.se/värmland 14

15 Vi jobbar redan 110%. Och varje gång något nytt system införs, hur bra det än må vara, så innebär det att vi måste lägga till några procent för att hantera det systemet. Och då spelar det liksom ingen roll hur bra det är. Utfallet av publiceringar på regionsidan är något som är svårt att bedöma för respondenterna. Det är överlag svårt för respondenterna att avgöra om publicering av aktiviteter och arrangemang på regionsidan gett någon effekt i termer av besökare och nya kontakter. Majoriteten menar att det ger liten eller ingen effekt av att publicera evenemang på regionsidan, framförallt eftersom det redan finns befintliga kanaler där uppgifterna publiceras. För kommunerna är lokala nätverk och kontaktytor mer relevanta än en central plattform som Regionsidan. Andra menar att de sett en viss effekt av publiceringar på regionssidan, men att det snarare rör sig om att synliggöra sig själv mot andra aktörer än att potentiella företagare/företag ska hitta till ens arrangemang. Ramböll föreslår i sin utredning att tre praktiska områden ses över för att stärka regionsidan som plattform: förvaltning, finansiering och innehåll. Förvaltning skulle innebära att Tillväxtverkets roll formaliseras och att en regional samordnare får ett tydligt mandat i arbetet som riktas mot aktörerna i stödsystemet. Detta för att skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt ägandeskap av regionsidans frågor och syften. Med finansiering understryker Ramböll att finansieringen av både verksamt.se/värmland och andra regionsidor bör vara långsiktig för att aktörerna i stödsystemet ska vilja engagera sig mer. Avslutningsvis understryks behovet av behovsanalyser hos målgrupper och aktörer för att garantera att regionsidans innehåll ter sig relevant. 2 2 Eventuella utfall i konsekvens om en förändring sker i enlighet med Rambölls rekommendationer kan inte bedömas utefter insamlat material. 15

16 Scenario 1: Ingen regionsida Möjlighet för samverkan mellan/inom kommunerna gällande näringslivsstöd och entreprenörskap Liten/ingen påverkan förutsatt att regionsidan förblir oförändrad i sin struktur. Möjlighet för samverkan mellan samtliga aktörer i stödsystemet Liten/ingen påverkan i befintliga samarbeten. Möjligheten för aktörer att synliggöra sig inom stödsystemet vida regionsidan upphör. Sett till pågående processer där Tillväxtverket idag arbetar för en bredare implementering av regionsidan på nationell nivå bedöms inte ett upphörande av Regionsidan påverka nationella möjligheter för samverkan. Relevans för Värmlandsstrategin Liten/ingen påverkan Ekonomiska kostnader Liten/ingen påverkan förutsatt att regionsidan förblir oförändrad i sin struktur och att kostnader utgår från utgifter för det värmländska stödsystemets aktörer samt Region Värmland. Vid ett upphörande av Regionsidan bör dock den ackumulerade kunskapen från arbetet tillvaratas. Detta för att berättiga kostnader i form av utvecklingskostnader samt hopad tid för planering och implementering av sidan. Ekonomiska vinster Liten/ingen påverkan förutsatt att regionsidan förblir oförändrad i sin struktur. Tidsbesparande genom att kalender inte behöver uppdateras Utfall ur ett användarperspektiv Liten/ingen påverkan sett till den användningsgrad som idag råder hos aktörerna. 16

17 Beteendeorienterad riskanalys Liten/ingen påverkan 17

18 S C E N A R I O 2 : I N G E T V E R K S A M T V Ä M R L A N D 18

19 S C E N A R I O 2 : I N G E T V E R K S A M T V Ä R M L A N D Scenariot inget verksamt Värmland utgår från att Verksamt Värmland som digitalt verktyg inte införs. Scenariot utgår dock från att regionsidan finns kvar. Respondenternas åsikter om ett uteblivande av Verksamt Värmland varierar. Vissa respondenter menar att det då fortsatt vore business as usual och att deras respektive verksamhet inte skulle påverkas av beslutet. Dock understryks att det vore beklagligt eftersom det inom systemet tycks finnas en efterfrågan. Andra är mer drastiska och menar att Verksamt Värmland är en förutsättning för att lyckas adressera behovet av strukturering i systemet. De menar också att det vore att försumma en unik möjlighet till att få utvecklingskostnader för ett efterfrågat system finansierat, till att förbättra kontakterna med centrala myndigheter för tillväxt och entreprenörskap samt till att skapa en utgångspunkt för att få bättre kontroll eller styrning i systemet. Det vore synd och osmart att inte använda dels den upparbetade kontakten med Tillväxtverket och Verksamt. Och när man sammanställer det som vi vet pekar det ju på att Region Värmland borde stå för finansiering. ( ) Det behövs någon som kan dra upp riktlinjer. Vad man ska göra? Hur följa upp? Vissa respondenter understryker är att det vore olyckligt att gå miste om chansen att implementera ett verktyg där utvecklingskostnaden finansieras nationellt. En handfull respondenter understryker också att det vore olyckligt att en digital satsning så som Verksamt Värmland uteblir eftersom användare upplevs ställa allt högre krav på en digital närvaro hos stödsystemets aktörer. Att då inte ta chansen att implementera en plattform som kan agera som en-väg-in där utvecklingskostnaderna betalas centralt ses som att, så som en respondent utrycker det, försaka ett drömläge. 19

20 Scenario 2: Inget verksamt Värmland Möjlighet för samverkan mellan/inom kommunerna gällande näringslivsstöd och entreprenörskap Liten/ingen påverkan i befintliga samarbeten. Dock uteblir möjligheten att, så som många respondenter efterfrågar, strukturera eller initiera ett effektiva samarbete med utgångspunkt från Verksamt Värmland. Möjlighet för samverkan mellan samtliga aktörer i stödsystemet Liten/ingen påverkan i befintliga samarbeten. Dock uteblir möjligheten att, så som många respondenter efterfrågar, strukturera eller initiera ett effektiva samarbete med utgångspunkt från Verksamt Värmland. Relevans för Värmlandsstrategin Liten/ingen påverkan. Dock färre möjligheter för förvekliga mål kopplat till företagande. Påverkar utfallet för följande mål på direkt sätt. Antal nystartade företag skall närma sig riksgenomsnittet På ett indirekt sätt påverkas målen: Andelen som vill vara företagare skall öka Ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket, exklusive storstadslänen Andelen förvärvsarbetande skall vara högre än riksgenomsnittet Andelen förvärvsarbetande 16 år och äldre skall öka med Ekonomiska kostnader Få/inga direkta kostnader för aktörer i Värmland. 20

21 Ekonomiska vinster Få/inga direkta vinster. Utfall ur ett användarperspektiv Liten/ingen påverkan på kort sikt. Beteendeorienterad riskanalys Liten/ingen påverkan 21

22 S C E N A R I O 3 : R E G I O N S I D A M E D V E R K S A M T V Ä M R L A N D 22

23 S C E N A R I O 3 : R E G I O N S S I D A M E D V E R K S A M T V Ä R M L A N D Senario 3 visar på olika scenarion under vilken Verksamt Värmland som både digitalt koncept och som större process införs. Premissen är att de centrala myndigheterna Tillväxtverket och Bolagsverket finansierar den tekniska utvecklingen och implementeringen av verktyget. Kostnader för en eller flera aktörer i Värmland utgår från insamling och sammanställande av information, samt en koordinering av aktörer i det värmländska stödsystemet. Av samtliga potentiella utfall är det endast två utfall som baserad på insamlad data bedöms som sannolika; 3a och 3b. Uppskattningen av tid i scenarioutfallen utgår dels från Tillväxtverket och Bolagsverket egna uppskattningar, myndigheternas förväntade motprestation från regional aktör i Värmland, uppskattningar från tidigare projekt som arbetat med implementering av digitala verktyg mot likande målgrupper på regional nivå i Värmland samt uppskattningar från det företagsamma Värmland. Behovet av Verksamt Värmland eller liknande koncept finns dokumenterat från Attityds kartläggning av stödsystemet (2012), Do-Tanks företagar-fokusgrupper (2012), Attityds undersökning Företagares behov av stöd (2014), förstudien till denna konsekvensanalys samt i intervjue genomförda inom ramen för denna konsekvensanalys. I vilken utsträckning respondenterna bedömer att behovet finns varierar. Som ovan nämnt anser respondenterna generellt att konceptet behövs i systemet, men att de inte alltid ser behovet i sin organisation. Sett till Verksamt Värmlands möjlighet att vara en utgångspunkt för en strukturering av systemet så anser flera respondenter att detta är rimligt. Men även om behovet av en strukturering återkommer i respondenterna svar så finns det de som menar att en strukturering redan påbörjats, åtminstone sett till hur värmländska kommuner idag samverkar rörande näringslivsfrågor. Samarbetet mellan kommunerna har blivit avsevärt bättre sen näringslivsutvecklarna fått till sitt regionala nätverk. Vi pratar helt enkelt med varandra på ett bättre sätt och lär av varandra. Och vi har en stående punkt på våra möten som är projektförfrågningar. Det är för att det inte ska göras felaktiga bedömningar av projekt bara för att vi saknar kompetensen att bedöma projekt inom vissa områden. Och vi vill ju få till mer strukturerade ansökningsförfaranden där aktörer som söker finansiering från kommunerna vet att det tid med dessa processer. Så inom det kommunala funkar det idag. Sen är det ju alltid gällande aktörerna generellt att det är vissa som gillar 23

24 varandra mer och där finns det ett jobb att göra för att man måste jobba bredare. Det finns gemensamma frågor som måste lösas. Många respondenter har också en förhållandevis tydlig bild av vilka kriterier som Verksamt Värmland bör uppfylla. Sammantaget kan följande punkter beskriva respondenternas tankar kring Verksamt Värmland. Ett användarvänligt verktyg - för både företagare/entreprenörer och för rådgivare Så lite administration som möjligt för aktörerna Aktörerna vill ha en grundlig utbildning i verktyget Aktörerna vill träffas inom systemet för att diskutera verktyget Ingen avgift ska krävas för att finnas på Verksamt Värmland. Dock kan ett kontrakt där man förpliktigar sig till att efterleva vissa krav vara på sin plats. Verksamt Värmland måste ha stor medvetenhet om trösklarna in i systemet Region Värmland som huvudansvarig för implementering och ägandeskap (initialt) Användarvänligheten och minsta möjliga administrativa börda utgår i regel från respondenternas vardag, där de upplever att arbetsbördan gör det svårt att ta till sig och förstå nya verktyg. Tiden räcker helt enkelt inte till, därför måste nya verktyg introduceras på ett tillgängligt sätt. Detta hänger också ihop med önskemålet om utbildning, samt möjligheten att få diskutera verktyget med andra aktörer i systemet. Nära på ingen av respondenterna kan tänka sig att betala för att finnas på Verksamt Värmland. Av de intervjuade är det bara en respondent som direkt uppger att det skulle vara ett alternativ. Hos de som företräder kommuner eller kommunala näringslivskontor återkommer faktumet att kommunerna redan är med och finansierar Region Värmland. Eftersom majoriteten ser Region Värmland som huvudansvarig för Verksamt Värmland, genom sitt uppdrag rörande regional utveckling, så anser sig kommunerna redan indirekt finansierat konceptet. I slutändan är det bara offentliga medel som flyttas runt säger till exempel en respondent. Hos övriga aktörer anser sig majoriteten av respondenterna inte kunna svara, med hänvisning till att man inte till fullo vet vilka värden eller mervärden systemet kommer medföra. Dock menar nära på samtliga respondenter att det är en god idé att aktörer skriver under ett kontrakt för att få finnas med på Verksamt Värmland. Ett sådant kontrakt skulle kunna förpliktiga till att efterleva vissa krav, tillexempel att information om aktören är aktuell och uppdaterad. 24

25 Trösklarna i systemet utgår från att en handfull respondenter understryker att företagare inte är en homogen grupp utan att man måste se till mångfalden bland företagare. 3 Majoriteten av respondenterna ser också, som ovan nämnt, att Region Värmland bör agera huvudman för införandet och förvaltningen av Verksamt Värmland som digitalt koncept. Av samtliga intervjuer är det bara två respondenter som anger något alternativ till Region Värmland som huvudman. Anledningen att Region Värmland ses som en naturlig huvudman för både implementering och på förvaltning är eftersom man dels agerar på ett uppdrag förande regional utveckling, dels eftersom Verksamt Värmland ses som en del i en större process att strukturera inom stödsystemet. Centrala myndigheter insats samt önskemål om motprestation Införandet av Verksamt Värmland kan delas in i tre faser; utvecklingsfas (6-8 månader), implementering (3 månader) och en förvaltningsfas, alltså driften årligen. All teknisk utveckling och support ligger hos centrala myndigheter. Ansvaret för information kommer ligga hos regionala aktörer. Den uppskattade utvecklingstiden för Verksamt Värmland som verktyg är 5530 timmar. Detta är en uppskattning gjord av Tillväxtverket och Bolagsverket och syftar till framtagandet av den digitala plattform som är tänkt att bli fungera både som Verksamt Värmland men också på sikt som ett liknande verktyg för andra regioner. Kostnaden för denna utveckling ligger centralt hos myndigheterna. Inga kostnader för utveckling och support ligger hos regionala aktörer. Den uppskattade utvecklingstiden utgår från en uppskattad utvecklingstid med inriktning på funktionalitet, databasframtagande och administratörsgränssnitt på timmar. Efter detta tillkommer kravställning och tester på 3000 timmar. 3 Några av målgrupperna som understryks är personer med annan etnisk bakgrund än svensk, innovatörer samt personer som driver eller vill driva ekonomisk förening. Personer med annan etnisk bakgrund än svensk kan behöva särskild lotsning sett till eventuell bristande förförståelse för stödsystemet. Innovatörer kan behöva få hjälp att bearbeta sin idé snarare än att starta företag. 25

26 Den motprestation som krävs från en regional aktör är att det finns en tydlig kontaktperson in mot myndigheterna, att regionen är aktiv och lyfter fram de regionsanpassade sidorna, speciellt i utvecklingsfasen. Önskemålen från centrala myndigheter är att en regional aktör informerar regionens organisationer om processen samt hanterar tillkommande och försvinna organisationer och personer i den regionala processen. Utöver detta efterfrågas att en central aktör kan sörja för att rätt information samlas in och hålls uppdaterad på Verksamt Värmland. Hur informationen samlas in ställs inget krav på, men det bör finnas garantier för att den är relevant och riktig. 26

27 3.a Tjänst tillsätts för regionssidan/verksamt Värmland Att en tjänst tillsätts för regionssidan/verksamt Värmland kan både innebära att befintliga resurser inom en verksamhet tillskrivs ansvaret för regionsida/verksamt Värmland eller att en helt ny tjänst tillsätts. Baserat på respondenternas preferens, och även det underlag som tidigare samlats in, är det primärt Region Värmland som är ansvarig för anställningen. Möjlighet för samverkan mellan/inom kommunerna gällande näringslivsstöd och entreprenörskap Möjlig tillskapande av plattform för möten mellan kommunerna. Möjlig tydligare översikt om vem som gör vad inom systemet (förutsatt att verktyget motsvarar användarnas önskemål tillmötesgås) Möjlighet för samverkan mellan samtliga aktörer i stödsystemet Möjlig tillskapande av plattform för möten mellan samtliga aktörer. Möjlig tydligare översikt om vem som gör vad inom systemet (förutsatt att verktyget motsvarar användarnas önskemål tillmötesgås) Relevans för Värmlandsstrategin Förutsatt att implementeringen genomförs på ett effektivt sätt påverkar initiativet, på ett direkt sätt, följande mål: Antal nystartade företag skall närma sig riksgenomsnittet Initiativet kan på ett indirekt sätt påverkar målen: Andelen som vill vara företagare skall öka Ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket, exklusive storstadslänen Andelen förvärvsarbetande skall vara högre än riksgenomsnittet Andelen förvärvsarbetande 16 år och äldre skall öka med

28 Ekonomiska kostnader UTVECKLINGSFAS (6 MÅN 8 MÅN): Tillväxtverket och Bolagsverket (myndigheternas uppskattning) OBS: EJ KOSTNAD FÖR AKTÖR I VÄRMLAND Utvecklingstid (funktionalitet, databas/administratörsgränssnitt) timmar Kravställning/test: timmar Beräknad tid för tjänst i Värmland Administration och kontakt med myndigheter 425 timmar Information/kommunikation med stödsystemet 250 timmar UPPSTART/IMPLEMENTERING (3 mån) Beräknad tid för tjänst i Värmland: FÖRVALTNING (per år) Administration och kontakt med myndigheter: timmar Utbildning av aktörer i Verksamt Värmland. 325 timmar Tillväxtverket och Bolagsverket timmar beroende på behov Beräknad tid för tjänst i Värmland Förvaltning av information: 200 timmar Administration och kontakt med myndigheter: 30 timmar Ekonomiska vinster Möjlig utgångspunkt för strukturering av stödsystemet. Detta kan på sikt leda till mer effektiv finansiering. Utvecklingskostnader för efterfrågad digital plattform betalas av centrala myndigheter. Utfall ur ett användarperspektiv Om Verksamt Värmland implementeras efter aktörernas önskemål skulle det medföra att: 28

29 funktioner i stödsystemet får ett effektivt verktyg till att att guida företagare i behov av stöd aktörer i stödsystemet åskådliggörs tydligare än på regionssidan genom att informationen på Verksamt Värmland uppdateras centralt. Hänvisning till rådgivare istället för aktörer. Detta ökar möjligheten för den personliga kontakten som efterfrågan av målgruppen Beteendeorienterad riskanalys, tex bristande engagemang, bristande kunskap/teknisk mognad, bristande personella resurser hos användare etc. Problemet som återfinns hos regionsidan med bristen på uppdateringar motverkas genom att en tjänst aktivt arbetat för att ha relevant information. Detta eftersom de personella resurserna finns centralt avlastas aktörerna. Bristande kunskap/tekniskt mognad hos målgrupper/delmålgrupper. 29

30 3.b Tjänst tillsätts för övergripande koordinering och samverkan Att en tjänst tillsätts för övergripande koordinering och samverkan innebär att en eller flera personer tillskrivs ansvar för både Verksamt Värmland men också ett arbete att koordinera systemet. Baserat på respondenternas preferens, och även det underlag som tidigare samlats in, är det primärt Region Värmland som ansvarig är för anställningen. Möjlighet för samverkan mellan/inom kommunerna gällande näringslivsstöd och entreprenörskap Tillskapande av plattform för möten mellan kommunerna. Tydligare översikt om vem som gör vad inom systemet (förutsatt att verktyget motsvarar användarnas önskemål tillmötesgås) Förbättra de möjligheter att koordinera kommunernas roll som rådgivare och som finansiärer Förbättrade möjligheter till dialog mellan Region Värmland och kommunerna gällande entreprenörskap och företagsutveckling Stora möjligheter att adressera skillnaderna i kompetens och resurser hos kommunernas näringslivsfunktioner Möjlighet för samverkan mellan samtliga aktörer i stödsystemet Tillskapande av plattform för möten mellan samtliga aktörer. Tydligare översikt om vem som gör vad inom systemet (förutsatt att verktyget motsvarar användarnas önskemål tillmötesgås) Förbättra de möjligheter att koordinera samtliga aktörer roll som rådgivare och i viss mån finansiärer Förbättrade möjligheter till implementering av Entreprenörskapsstrategin 30

31 Relevans för Värmlandsstrategin Förutsatt att implementeringen genomförs på ett effektivt sätt påverkar initiativet, på ett direkt sätt, följande mål: Antal nystartade företag skall närma sig riksgenomsnittet Initiativet kan på ett indirekt sätt påverkar målen: Andelen som vill vara företagare skall öka Ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket, exklusive storstadslänen Andelen förvärvsarbetande skall vara högre än riksgenomsnittet Andelen förvärvsarbetande 16 år och äldre skall öka med Ekonomiska kostnader UTVECKLINGSFAS (6 MÅN 8 MÅN): Tillväxtverket och Bolagsverket (myndigheternas uppskattning) OBS: EJ KOSTNAD FÖR AKTÖR I VÄRMLAND Utvecklingstid (funktionalitet, databas/administratörsgränssnitt) timmar Kravställning/test: timmar Beräknad tid för tjänst i Värmland Administration och kontakt med myndigheter 425 timmar Information/kommunikation med systemet 250 timmar Koordinering/strategi (100 timmar) UPPSTART/IMPLEMENTERING (3 mån) Beräknad tid för tjänst i Värmland: FÖRVALTNING (år) Administration och kontakt med myndigheter: timmar Utbildning av aktörer i VV. 325 timmar Koordinering/strategi (100 timmar) + kostnader för utbildning ca kr. 31

32 Tillväxtverket och Bolagsverket timmar beroende på behov Beräknad tid för tjänst i Värmland Förvaltning av information: 200 timmar Administration och kontakt med myndigheter: 30 timmar Koordinering/strategi (1 668 timmar) Ekonomiska vinster Tydlig utgångspunkt för strukturering av stödsystemet. Detta kan på sikt leda till mer effektiv finansiering. Utvecklingskostnader för efterfrågad digital plattform betalas av centrala myndigheter. Utfall ur ett användarperspektiv Om Verksamt Värmland implementeras efter aktörernas önskemål skulle det medföra att: funktioner i stödsystemet får ett effektivt verktyg guida företagare i behov av stöd aktörer i stödsystemet åskådliggörs tydligare än på regionssidan genom att informationen på Verksamt Värmland uppdateras centralt. Hänvisning till rådgivare istället för aktörer. Detta ökar möjligheten för den personliga kontakten som efterfrågan av målgruppen Vidare kan konstateras att det väl dokumenterade önskemålet att adressera problemet med snårighet i systemet tillgodoses inom ramen för utfallet. Beteendeorienterad riskanalys, t.ex. bristande engagemang, bristande kunskap/teknisk mognad, bristande personella resurser hos användare etc. Problemet som återfinns hos regionsidan med bristen på uppdateringar motverkas genom att en tjänst aktivt arbetar för att ha relevant information. Eftersom de personella resurserna finns centralt avlastas aktörerna. Risk finns att aktörer i stödsystemet motsätter sig effektiviserande initiativ inom ramen för arbetet eftersom det hotar potentiell finansiering. Bristande kunskap/tekniskt mognad hos målgrupper/delmålgrupper 32

33 3.c Aktörerna själva hanterar samordningen gemensamt Att aktörerna själva skulle hantera konceptet Verksamt Värmland samt att, direkt eller indirekt sörja för ett bättre struktur inom systemet. Ingen av tillfrågade respondenter ser detta som ett aktuellt utfall. 3 d. Aktörerna betalar för användning av Verksamt Värmland Att aktörerna betalar för användningen är utgår från att en finansiering av Verksamt Värmland skulle ske gemensamt av samtliga involverade aktörer. Ingen av tillfrågade respondenter ser detta som ett aktuellt utfall. 3.e En extern aktör hanterar samordningen En extern aktör skulle hantera samordningen utgår från att någon som inte bedöms ingå i stödsystemet ansvarar för implementering och/eller förvaltande av Verksamt Värmland. Ingen av tillfrågade respondenter ser detta som ett aktuellt utfall. 3.f Nytt projekt hanterar samordningen Att en tjänst tillsätts för övergripande koordinering och samverkan innebär att en eller flera personer tillskrivs ansvar för både Verksamt Värmland med också ett arbete att koordinera systemet. Ingen av respondenterna ser detta som ett aktuellt utfall, bortsett från om Region Värmland står som projektägare eller initierar projektet. I så fall gäller samma utfall som 3.a eller 3.b 33

34 S A M M A N S T Ä L L N I N G U T F A L L 34

35 UTFALL - RIMLIGHET OCH ÖNSKEMÅL Genom konsekvensanalysen och andra nämnda rapporter finns ett dokumenterat behov av Verksamt Värmland - både som digitalt verktyg och som del i större process för att strukturera i det regionala stödsystemet. Behovet av det digitala verktyget betraktas generellt sett av respondenterna som något som främst kommer gynna systemet generellt snarare än just dem själva. Respondenter i både förstudien och i konsekvensanalysen pekar ut Region Värmland som central aktör för införande och förvaltning av Verksamt Värmland som digitalt verktyg, men också som koordinator för processer att strukturera i stödsystemet. Önskemål om en funktion för att adressera större frågor i anslutning till Verksamt Värmland och stödsystemet finns hos de flesta av respondenterna. Behovet har även adresserats i tidigare undersökningar. Att denna funktion dock per definition måste knytas till implementeringen och förvaltandet av Verksamt Värmland bör dock inte ses som en nödvändighet. Sett till resultaten från förstudien och konsekvensanalysen är det svårt att argumentera emot ett införande av Verksamt Värmland som digitalt verktyg. Eftersom utvecklingskostnader betalas centralt och behovet finns dokumenterat ser respondenterna det som en liten investering att tillmötesgå de krav som centrala myndigheter har sett till utveckling av verktyget. Därför ses utfallen 3.a och 3.b som de mest rimliga och även mest önskvärda sett till både respondenternas åsikter och sett till tidigare undersökningar. Utfallen för scenario 3.a visar att utveckling och implementeringen förutsätter en heltidstjänst under 8-12 månader (+ omkostnader för utbildning) för att tillmötesgå önskemål från myndigheter och regionala aktörer. Därtill krävs en förvaltning av information som kräver procent av en heltidstjänst per år för att tillmötesgå önskemål från myndigheter och regionala aktörer. Utfallet 3.b visar på samma tidsåtgång som 3.a, men med en betoning på koordinering av de processer som respondenterna önskas ska adresseras inom stödsystemet. Sett till den beräknade utvecklingstiden hos centrala myndigheter på 5530 timmer bedöms motprestationen i scenario 3a och 3b som rimliga för att tillmötesgå önskemål från centrala myndigheter. 35

36 TEORI RESPONDENTKATEGORIERS RELATION TILL VERKSAMT VÄMLAND OCH STÖDSYSTEMET Genom en generalisering av genomförda intervjuer uppenbarar sig två typer av respondenter, och därigenom två typer av förhållningssätt till Verksamt Värmland som verktyg och som idé: 1) den operativa och 2) den strategiska: 2) DEN OPERATIVA 1) DEN STRATEGISKA UTGÅNGSPUNKT Jobbar operativt på kommunal eller branschspecifik nivå Har en handfull väl upparbetade kontakter med andra stödjande aktörer RELATION TILL VERKSAMT VÄRMLAND (VV) Informerad om VV Ser det som ett praktiskt och användbart verktyg Medger att det finns en samordningsproblematik i systemet, men är inte engagerad i frågan FARHÅGOR KOPPLAT TILL VERKSAMT VÄRMLAND Att VV inte blir av - med hänvisning till att det verkar vara ett användbart verktyg Att VV blir en ny regionsida sett till administration Att det inte ges utrymme/tid att lära sig/implementera verktyget "Karlstadcentrism" i stödsystemet spiller över på arbete med Verksamt Värmland UTGÅNGSPUNKT Jobbar både operativt och strategiskt hos aktör som agerar regionalt och/eller finansierar andra aktörer i systemet. Har flera upparbetade kontakter med andra aktörer RELATION TILL VERKSAMT VÄRMLAND (VV) Väl insatt i arbetet rörande Verksamt Värmland Ser det som ett praktiskt och användbart verktyg och som en utgångspunkt för att adressera samordningsproblematiken i systemet. Understryker att samordningsproblematiken i systemet måste åtgärdas FARHÅGOR KOPPLAT TILL VERKSAMT VÄRMLAND Att VV inte blir av - med hänvisning till dess strategiska värde och behovet av ökad digital närvaro Att VV inte blir utgångspunkt för att höja rådgivares och stödsystemets kompetens Att VV inte blir utgångspunkt för att strukturera systemet / strukturera finansiering 36

37 Fördelningen mellan dessa två respondenter är ungefär jämn sett till undersökningsunderlaget. Den operativa är en respondent som jobbar nära företagaren och företagarna i tämligen direkta spörsmål. Det rör operativa frågor som bli tydlig kopplade till den enskildes behov och önskemål. Inom ramen för det dagliga arbetet ges lite eller inget utrymme för strategiska diskussioner eller strategiska perspektiv på det egna arbetet. I vissa fall rör det som om individer som inte jobbar med företagsstödjande aktiviteter på heltid, utan har det som en procentuell del av sin heltidstjänst. Den operativa jobbar på en begränsad arena sett till andra aktörer i systemet, och har ganska lite tid eller intresse att reflektera kring stödsystemet i stort. Ur ett stödsystemperspektiv är den operative någon som befinner sig i periferin av systemet, så till vida att man inte interagerar med andra aktörer mer än vid enskilda tillfällen eller via enstaka upparbetade kontakter. Den strategiska jobbar också operativt, men ges större utrymme att i sitt yrke, eller i sina yrkesrelaterade sammanhang, figurera i strategiska diskussioner. De strategiska diskussionerna kan båda handla om hur den egna verksamheten utvecklas på lång sikt, men också hur stödsystemet generellt bör och kan utvecklas. Det kan också röra frågor om finansiering av andra aktörer. I arbetet så florerar man ofta i situationer där stödsystemet adresseras och där det finns en förförståelse för vilka företagsstödjande processer och insatser som pågår generellt i stödsystemet men också hos enskilda aktörer. En handfull av de respondenter som kan kategoriseras som strategiska ger uttryck för att det finns ett behov av att generellt sett höja kompetensen inom det stödsystemet. Framförallt rör det bredare kännedom om stödsystemets intentioner och funktioner, men också kompetens i frågor som rör projektfinansiering och projektadministration. Att just adressera kompetensskillnaderna i förhållande till stödsystemet ses som särskilt angeläget. Vissa respondenter menar att det blir svårt att genomföra nödvändiga förändringar i systemet om inte samtliga berörda parter har ungefär samma förförståelse för nuläge och behov. För individer som jobbar med frågor på en uteslutande operativ nivå finns förhållandevis lite tid och utrymme att ta till sig de stora processerna i systemet. Enskilda respondenter pekar på att det inom ramen för Verksamt Värmland finns möjlighet att adressera detta kunskapsbehov. Att man genom utbildningar inför användning av verktyget också får en möjlighet att adressera det behov som finns dokumenterade i stödsystem. 37

38 R E F E R E N S E R. 38

39 R e s p o n d e n t e r Anna Hedberg Regionchef Företagarna Värmland Anna Lundmark VD Almi Företagspartner Värmland Björn Eidebrandt Regional utveckling Länsstyrelsen Värmland Börje Andersson Verksamhetsledare Nyföretagarcentrum Kristinehamn Maria Springfelt Kommunikatör Kristinehamns kommun Leif Tyrén Verksamhetsledare Värmlandskooperativen Kristina Lundberg Näringslivsutvecklare Sunne Kommun Patricia Edvardsson VD Uvåns Näringslivscenter Hagfors kommun Pernilla Samuelsson Verksamhetsledare Communicare Göran Österman Verkställande Tjänsteman Compare Anette Jadell Skatterådgivare Skatteverket Camilla Evensson Verksamhetsledare Innovationssluss Vivan Marianne Andersson Näringslivsstrateg Karlstads Kommun R e f e r e n s s a m t a l Margareta Callert Projektledare Det företagsamma Värmland Pierra Dahlström Systemutvecklare Tillväxverket Madeleine Norum Projektledare Region Värmland Ann Otto Nemes Chef, enheten för regional utveckling Region Värmland Melinda From Ansvarig för strategområdet entreprenörskap och klusterutveckling. Region Värmland S e k u n d ä r d a t a Förstudie, konsekvensanalys Verksamt Värmland Av Attityd i Karlstad för Det företagsamma Värmland Entreprenörskapsstrategi för Värmland Samrådshandling Värmlandsstrategin Region Värmland Utvärdering av Regionsidan, Verksamt.se (2014) Ramböll Management Consulting Företagares behov av stöd (2014) Av Attityd i Karlstad för Det företagsamma Värmland Kartläggning av stödsystemet för företagare (2012) Av Attityd i Karlstad för Det företagsamma Värmland Underlag, företagarworkshops Do-Tank Karlstad (2012) Ö v r i g t m a t e r i a l Verksamt.se/Värmland (Tillväxtverket) 39

40