Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet

Transkript

1 Bilaga 75 Datum Beteckning Dnr Siv Wilborgsson Telefon Styrelsen Kompetenskartläggning av lärarlegitimation och behörighet Beredningen för utbildningsfrågor beslutade den att ett beslutsunderlag med process-, kostnads- och konsekvensbeskrivning för en kompetensinventering skulle utarbetas. Bakgrunden är att förvaltningschefer för utbildning i Skåne har önskemål om en sammanställning av kommunernas kompetensinventering avseende lärarlegitimation och behörighet. Gemensam databas skulle kunna ge de skånska kommunerna en överblick av tillgången och efterfrågan på lärare och förskollärares kompetens för respektive skolform, årskurs och ämne. Lärarutbildningarna i Skåne har också påtalat behovet av en samlad bild utifrån dimensionering av lärarutbildning i framtiden, d.v.s. att rätt lärarkompetens utbildas utifrån kommunernas behov och lagstiftningens intentioner. Bakgrund Den 1 juli 2011 trädde ändringar i den nya skollagen (2010:800) i kraft, införande av legitimation för lärare och förskollärare. Reformen var planerad att införas i flera steg där en del bestämmelser skulle börja tillämpas från och med den 1 juli Skolverket har haft stora svårigheter med hanteringen av legitimeringen och regeringen har därför beslutat att vissa bestämmelser i Skollagen i stället ska tillämpas från och med den dag som regeringen bestämmer. Regeringen påpekar dock att avsikten med bestämmelserna i sina nya lydelser ska börja tillämpas så snart som möjligt. Skolverket har nu inkommit med en ny skrivelse till Utbildningsdepartementet. Skolverket bedömer att en uppskjutning av lärarlegitimationsreformen till den 1 december 2013 är tillräcklig. Regeringens motiv för att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet är att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten. Bidra till professionalism genom tydligare krav och att öka måluppfyllelsen för eleverna samt att öka yrkets status. Det finns två typer av legitimation; lärarlegitimation och förskollärarlegitimation. På legitimationen anges vilken eller vilka skolformer, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden, som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i. En lärare eller förskollärare kan, utöver sin behörighetsgivande examen, ha kompletterat med ytterligare behörighetsgivande utbildning som kan ge utökad behörighet (SFS nr: 2011:326). Några lärare är tillsvidare undantagna från kravet på legitimation, t.ex. lärare i ämnet modersmål, yrkesämnen, individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal Postadress: Box 53, Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: Telefax: Plusgiro: Bankgiro: Organisationsnummer: E-post: kansliet@kfsk.se Webb:

2 vuxenutbildning. Även om det inte finns krav på legitimation för dessa grupper av lärare, så kan dessa lärargrupper ansöka om legitimation om de har lärarexamen. Enligt propositionen ska Skolverket utfärda legitimationer och ange ytterligare behörigheter på legitimationer. Skolverket för ett register över bl.a. legitimerade lärare. Personuppgiftslagen (1998:204) gäller för registret. Kommunerna kan inte få ta del av registret och måste således kartlägga de egna lärargrupperna för att säkerställa rätt kompetens för respektive skolform, årskurser och ämne. Sveriges Kommuner och Landsting har drivit och driver fortfarande frågan om att varje skola/rektor skall få tillgång till det nationella legitimationsregistret. Kommunalt tjänstgörande pedagogisk personal i Skåne I Skåne fanns det 454 kommunala grundskolor och 69 gymnasieskolor läsåret 2010/2011 (Skolverket). Uppgifter för övriga skolformer är svåra att finna då dessa redovisas med antalet elever/studerande eller antalet avdelningar. Totalt var det heltidstjänster inom skolan och årsarbetare inom förskola och förskoleklass läsåret 2010/2011 (15 oktober) enligt Skolverket. Det rör sig om betydligt fler personer, men statistiken beskriver inte detta inom alla yrkesgrupper. Antalet tjänstgörande personal i de kommunala skolformerna fördelar sig enligt tabell nedan 1 : Antal tjänstgörande Andel lärare (hel- Andel (%) årsarb. lärare personer omräknat Antal med pedagog. högskoleutbildning annan utb. för arbete med barn pedag. tidstj.) (%) med till heltids- års- tillsvid.- tjänster arbetare högsk.- anställexamen ning Förskola Förskoleklass * Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux 50 32,6 95 Totalt I ovanstående tabell redovisas inte speciallärare/specialpedagog. Det finns ett stort antal obehöriga lärare, utifrån förordningstexten, inom grund- och gymnasiesärskolan. 2

3 *varav 61 % med förskollärarexamen, 7 % med fritidspedagogexamen och 20 % med en lärarexamen. I de flesta av Skånes 33 kommuner har en kartläggning påbörjats och kommunerna använder olika metoder för insamling av data. På marknaden finns flera olika personaldataprogram samt att en del kommuner samlar uppgifter om lärarbehörigheter i exelfiler. Generellt bygger insamlande av data på varje lärares egen bedömning av behörighet. Vilka personalresurser i varje kommun som tas i anspråk för genomförande av kartläggningarna är okänt. Omvärldsbevakning Linköpings kommun har kontaktats då de tidigt startade en process om behörighet och lärarlegitimation. De har sedan 2010 arbetat med kartläggning av lärarbehörigheter via en genomgripande kartläggning av utbildningen hos all pedagogisk personal, från förskola till gymnasieskola. Två interna HR-konsulter (väl insatta i skolans område) besökte samtliga skol- och förskoleenheter och samlade in examensbevis. Inventeringen sammanställdes utifrån skolform, årskurs och ämnen. För Linköpings kommun har det aldrig varit aktuellt med att låta lärarna själv bedöma sin behörighet, då tolkning är mycket olika. Steg 2 genomfördes under 2011 då en behovsinventering utfördes, där bakgrund och framtida behov inventerades. För en del ansvarade rektor och utbildningsförvaltningen var ansvarig för den totala sammanställningen. Inför steg 3 skapades en styrgrupp, en referensgrupp samt en arbetsgrupp som genomför det praktiska arbetet. Målsättningen är att göra en bemanningsplan som sträcker sig fram till och med år All data läggs in i en databas, där en tjänst motsvarande 50 % arbetar inom bemanningsprojektet. Denna person anpassar stödet i bl.a. rapporter som verksamheterna är i behov av samt IT-stöd. För närvarande är det ca personer som är registrerade i databasen. Utbildningsförvaltningen kommer framöver att lägga in alla personer som får en lärarlegitimation utfärdad samt behörighet. De menar att dessa data är mer tillförlitlig. I databasen läggs nuvarande skolenhet, namn, personnummer, skolform, årskurser och examensbevis. Dessutom läggs ytterligare examen och behörighetsgivande kurser in. Den enskilde förskolläraren/läraren har ett ansvar att delge rektor legitimation och behörighet. Personalredogörare för respektive skolenhet har sedan ett ansvar att lägga in uppgifterna i databasen. För närvarande använder Linköpings kommun ProCompetence - verktyg för strategisk kompetenshantering, med en extra modul Heroma. Linköpings kommun menar att det inte finns något optimalt system för lärarlegitimation och behörighet, men att detta är det närmsta de har kunna nå i sökandet efter datastöd. I andra kommun- respektive kommunalförbund som t.ex. VästKom, Västsvenska Kommunalförbundens samorganisation, (en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland) där bl.a. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ingår, har inte haft något uppdrag kopplat till en sammanhållen kompetenskartläggning. Frågan om kompetenskartläggning är en fråga för respektive kommun. 3

4 Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har inventerat var kommunerna befinner sig inom kartläggningsarbetet samt vilket datastöd som används. De har också undersökt och fått en preliminär prisbild för en gemensam upphandlig av datastöd. Inom sjukvården finns idag en nationell katalog som följs av en regional databas. Den katalog som sjukvården använder är HSA Hälso- och Sjukvårdens Adresskatalog. Den tillkom som en adress och kontaktkatalog, men har utvecklats till att dessutom vara databas för bland annat rättighetsstyrning mot olika system (patientjournaler, ordinationssystem etc.) samt kompetens/behörighetsdatabas med kontroll mot Socialstyrelsens register över legitimationer. Den ger en säker inloggning till datorer och nätverk inom vården (regioner/landsting), samt förenklar möjligheterna att lagra och hitta information om personer och organisationer över geografiska gränser. Detta innebär för sjukvården en ökad kvalitet i informationen med minskad administration, snabbare hantering och effektivare samordning mellan organisationer. Konsekvens vid införande av en Skånedatabas för lärares behörighet Att använda kommunernas kompetensinventering som i dagsläget bygger på inhämtade uppgifter direkt från lärarna ger inte en säker bild av vilken behörighet respektive förskollärare/lärare har. Tolkningar kan göras som inte är säkerställda i förhållande till Skolverkets bedömningar. Det ger en överblick, men osäkra uppgifter. För närvarande finns antagligen ingen optimal databas som kan hantera uppgifterna om behörigheterna enligt förordningstexten avseende behörighet. Det krävs en databas (katalogmjukvara) som kan hantera en stor mängd data, med möjligt att bygga attribut utifrån kommunernas behov av information med hänsyn till möjligt gränssnitt. Resurser fordras för inköp av en katalogmjukvara som är webbaserad. Denna bygger på att respektive kommun matar in uppgifter i systemet. Drift av systemet går att köpa. En kravspecifikation är i behov av att tas fram. Det är viktigt att gränssnittet d.v.s. vad som kan och bör läggas in i katalogen klargöres. Kostnadsberäkning för investering är svårbedömd, men kan i dagsläget uppgå till 1,5 miljoner kronor för att för att bygga en databas, vilket motsvarar ca 1,30 kr/kommuninvånare. Årlig driftskostnad beräknas till ca kr. Därutöver tillkommer utbildningskostnader för de personer som kommer att lägga in uppgifter i systemet. En systemansvarig person motsvarande 50 % tjänst fordras, som bl.a. arbetar med ITstöd till kommunerna, stöd i framtagande av rapporter och eventuella lathundar. Arbetsuppgifterna behöver preciseras ytterligare. Kostnaden för denna tjänst och administration uppskattas till ca kr per år. För kommunernas sida krävs det också ett åtagande. Varje lärare/förskollärare måste delge sin lärarlegitimation till ansvarig rektor. I varje kommun eller skolenhet behöver en personalredogörare lämna uppgifter i ett webbaserat system till en katalog och ansvara för uppdatering av uppgifter sker. 4

5 Det krävs en analys av vilka intressenter som är berörda av en gemensam kompetenssammanställning för att eventuellt finna samarbetspartners. Förstudie Området är komplext med många obesvarade frågor, som är i behov av att utredas ytterligare, en förstudie bör således genomförs. För att verkställa förstudien rekommenderas att en projektledare anlitas. Denne kommer bl.a. att genomföra workshops med kommunrepresentanter och andra intressenter samt utföra data- och informationsanalys. För detta uppdrag kommer en kravspecifikation tas fram. Process för förstudien Processen ser ut som följer: 1. Styrelsen fattar beslut om förstudie 2. Förstudie genomförs 3. Utfall behandlas i beredningen för utbildningsfrågor 4. Styrelsen fattar beslut om uppdrag Förstudie beräknas ta 2-3 månader (exklusive sommarmånaderna) och är planerad att slutredovisas för styrelsen i december månad. Därefter vidtar fas två som består av kommunala beslut- genomförande - implementering. Kostnad Konsult/projektledartid omfattar ca 100 timmar och kostnadsberäknas till ca kr. Lokal- och materialkostnad tillkommer. Respektive kommun står för sin personalkostnad i samband med deltagande i workshops. Beredningen föreslår styrelsen besluta att genomföra en förstudie avseende gemensam kompetenskartläggning på regional nivå att för detta ändamål anslå kr. 5