Projekt Unga i JOBB Bjuv Kommun

Transkript

1 Projekt: Unga i JOBB ESF Diarie.Nr: Projektperiod: VOK AB Sammanfattning av extern utvärdering ESF-Socialfonden, programområde 2 Motverka utanförskap Projekt Unga i JOBB Bjuv Kommun Juni 2014 Projektledare: Sara Holmberg Bjuv Kommun Tel: sara.lindgren@bjuv.se Utvärderare: Peter Johansson VOK i Västsverige AB Tel: peter.johansson@vok.se

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Utvärderingsansats Extern utvärdering i relation till anbudet Sammanfattning av utvärderingen Delrapport 1: Projektlogik Unga i JOBB Delrapport 2: Intervjuer med deltagare Projektresultat och önskvärda varaktiga effekter Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på individnivå Kommun: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på kommunnivå Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Resultat på regionnivå Valda horisontala ESF-kriterier Främja samverkan Innovativ verksamhet Strategisk påverkan Jämställdhet och tillgänglighet Avslutande kommentarer, analys och slutsats Slutsatser Bilagor

3 Sammanfattning Projekt Unga i JOBB har varit ett ESF-projekt inom programområde 2. Dessa projekt har som målsättning att motverka utanförskap genom att ge finansiellt stöd till utförare som arbetar för att utveckla nya metoder och förhållningssätt för att individer utanför arbetsmarknaden ska öka sina möjligheter att komma in och stanna kvar på den. Unga i JOBB har ägts av enheten för arbete och tillväxt i Bjuv kommun men har också inkluderat en samverkan med Helsingborg, Åstorp, Svalöv och Båstad kommun. Därutöver har det förekommit en samverkan med ett liknande ESF-projekt, STARK, som har bedrivits av i Helsingborg stad 1. Den samverkan bestod främst av en delad studie- och yrkesvägledaretjänst. Projektet påbörjades och avslutades Totalt har 125 ungdomar varit med i projektet. Den här rapporten, tillika den externa utvärderingens sammanfattning, har till syfte att dels samla ihop intrycken utifrån tidigare gjorda delrapporter, dels ge en beskrivning över hur väl projektet intentioner och målsättningar har uppnåtts och dels beskriva hur den externa utvärderingen har formats utifrån de skallkrav som lyftes fram i anbudsförfarandet 2. Unga i JOBB har haft som främsta syfte att minska arbetslösheten bland ungdomar år genom att undersöka varför arbetslösa ungdomar återkommer i olika insatser/åtgärder samt arbeta fram metoder för att förhindra detta. Parallellt har ungdomen varit med i projektet utifrån en trestegsmodell (initialt) med följande inriktningar: Steg 1: Kartläggning & handlingsplan med stöd av nyckelperson Steg 2: Genomföra handlingsplanen med fokus på sociala färdigheter Steg 3: Arbete/Studier, där ungdomen skulle bli sin egen arbetsförmedlare, skapa nätverk, skaffa kontakter för att bygga sin karriär etc. Modellen upplevdes något statiskt varför projektgruppen under resans gång gjorde den mer flexibel. Steg 2 togs mer eller mindre bort och integrerades i de övriga två stegen. Utifrån den varierade erfarenhet och bakgrund ungdomarna hade vid inskrivning i projektet upplevdes det som tvång att samtliga skulle genomgå de tre stegen För den som önskar mer information, utöver vad som sammanfattas i denna rapport hänvisas läsaren till boken Unga i JOBB eller inga i jobb. Boken, som har producerats av projektgruppen, beskriver detaljerat framgångsfaktorer och hinder under projektets gång, kontakt projektledare Sara Holmberg (Bjuvs kommun). 2

4 Vid övergången till genomförandefasen upphandlades den externa utvärderingen. I relation till andra ESF-projekt, med ett snarlikt innehåll och budgetutrymme, har den externa utvärderingen i det här projektet varit av betydligt mindre omfattning. Riktmärket för extern utvärdering inom ramen för ett ESF-projekt av den här storleken (budget: 13,5 miljoner) har bedömts behöva vara mellan 5 8 procent för att kunna utföra en extern utvärdering i enlighet med den lärande utvärderingen dvs. den ansats som ESF har förespråkat under den gångna programperioden 3. Unga i JOBBs budget för extern utvärdering har varit på cirka 0,75 procent. Det har inneburit att extern utvärdering har varit mycket begränsad och mestadels bestått av en kontrollfunktion i enlighet med de skallkrav som lyftes fram i anbudsunderlaget. Dessa var: Utvärderingen skall innebära att projektdeltagarna i hög grad deltar. Granskning av måluppfyllelse och projektets organisatoriska förutsättningar för att nå slutmålet. Återföring skall ske till projektorganisationen. Utvärderingen skall följa hur samarbetet och anställningen för den in projektet anställda studie- och yrkesvägledaren funktion och anställning fungerar då det är en delad anställning mellan Helsingsborg och Bjuv. Strategisk påverkan: Efter utvärdering skall spridning av resultatet ske genom rapporter som tydliggör vad som är generella lärdomar av projektet. Utvärderingen ska också visa på till vilka resultatet ska spridas. Inför upphandlingen arbetades ett utkast till hur uppdraget skulle kunna tolkas. Vid uppstartsmötet mellan projektledning och extern utvärderare låg fokus på hur dessa insatser konkret skulle kunna integreras i den externa utvärderingen. Projektets övergripande visionen, dvs. projektets röda tråd, har varit att minimera slöseri med resurser minskad ungdomsarbetslöshet. Visionen, som betyder drömsyn, är vad det ska vara möjligt att kunna härleda ur projektet på lång sikt. Den ska ha genomsyrat alla aktiviteter/insatser inom projektet och för att göra den mer hanterbar bröts den därför ner till projektmål på tre nivåer, vilka har varit: Individ Utvecklat självinsikten/självkänslan/självförtroendet, 50 procent erhållit arbete, 25 procent i studier, 25 procent en väl fungerande vardag efter avslutat projektdeltagande (egenmakt). 3 Information erhållet av representanter från såväl Spel, ESF-processtöd för Strategisk Påverkan och Lärande som under kursen lärande utvärdering genom följeforskning, 7,5p, vid Högskolan i Halmstad hösten

5 Kommun Nya/Förstärkt samverkansnätverk mellan deltagande organisationen, kartläggningsmaterial implementerat i deltagande organisationer, ökad jämställdhet/tillgänglighet. Region Unga i JOBB modellen/metoden som eliminerar bilden av att ungdomar återkommer i arbetsmarknadsåtgärder förankrad i ordinarie deltagande organisation/eu. Till varje nivå har det också arbetats fram effektintentioner, som ska kunna härledas till respektive målsättningar. Slutsats Utifrån det insamlade materialet görs följande slutsatser. Individnivå Unga i JOBB har haft en utveckling som har varit positiv även om projektets inledande månader visade på behov av förändringar, bl.a. upplevdes trestegsmodellen för statisk. Det påbörjades därför ett arbete med att göra den mer flexibel och nu när projektet summeras visar det kvantitativa resultatet av satsningen ett positivt resultat. Vid projektavslut hade målsättningen om att 80 procent av totalt 125 ungdomar, som skulle ha deltagit och slutfört sitt projektdeltagande i tid, nästintill uppnåtts (77 procent fullföljde). Av dessa 77 procent, som fullföljde projektet, började lite drygt hälften (49 procent) att arbeta eller reguljära studier. Siffrorna får bedömas som att projektet har lyckats, men det mest intressanta är att då analysera varför det har gjort det. Till stöd har intervjuer, enkäter och samtal med projektledning samt styrgruppsrepresentanter använts varav följande centrala framgångsfaktorer kan lyftas fram. Unga i JOBB har haft ett framgångsrikt koncept med en röd tråd i sin satsning. Ungdomarna har beskrivit ett projektdeltagande som har skapat ett högre socialt välbefinnande än vad de hade innan projektstart, förmedlat nya lärdomar om arbetsmarknadsrelaterade frågor, men framförallt har arbetsgruppen haft ett coachande, individualiserande förhållningssätt gentemot ungdomen på vägen mot just ett arbete eller studier. Jag ser positivt på min framtid, jag har ju tack vare X [individ ur personalgruppen] kommit dit jag är idag. X hjälpte mig att komma till insikt i vad jag ville göra, och det har ju lett till jobb. Här fick jag den hjälp jag behövde, mer än vad jag har fått hos aktör Y [annan extern aktör inköpt av AF]. (deltagare, man: år) 4

6 I intervjuer lyfte ungdomarna fram satsningen som värdeskapande, med ett meningsfullt och varierade innehåll. Projektets variation i kombination med arbetsgruppens sätt att coacha, motivera, driva på och se deltagaren har ägt rum på ett annat sätt än vad de tidigare hade varit med om. Flera lyfte fram att arbetsgruppen har varit personliga och inte förmedlat en s.k. lilla-du-du vet ändå inte vad som är rätt känsla. Unga i JOBB har varit mer kvalité, till skillnad från andra insatser som jag har varit på där jag bara har suttit på en stol och sökt jobb hela dagen. (deltagare, man: år) Ytterligare framgångsfaktorer till varför projektet har lyckats väl med deltagarna är enligt dem själva att de har fått uppleva och tagit del av varierade insatser som alltid har varit av individuell karaktär dvs. det har inte upplevts som insatser för hela deltagargruppen. Viktigt har också hälsoperspektivet varit, dvs. läran om kost och hälsa har fungerat som ett avbrott under de annars mer arbetsmarknadsinriktade insatserna (ett varierande innehåll). För att kunna få ett bredare underlag kompletterades intervjuerna med ett kvantitativt perspektiv, som har bestått av KASAM-enkäter. KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress, ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa 4. Mätningen har gjorts vid tre tillfällen av totalt 38 ungdomar och visade på följande resultat: Genomsnitt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Nivå 1 enkät Nivå 2 enkät Nivå 3 enkät Tabell 1: KASAM-värdet, hela projektperioden KASAM-enkäten har tillsammans med deltagarintervjuer har främst legat till grund för att kunna bedöma hur väl effektintentionerna har uppnåtts. KASAM-värdet har kontinuerligt stigit vid varje mätning vilket tyder på att ungdomen utvecklat sin känsla av att tillhöra ett sammanhang och möjligheterna att kunna påverka sitt eget liv (egenmakt). Tillsammans med de samtal extern 4 KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa. KASAM utvecklades av Aaron Antonvsky ( ), som var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba (Israel). Antonvsky ansåg att för att en person ska klara av motgångar och bibehålla en god hälsa samt tillägna sig de erfarenheter man gör på ett positivt sätt, så behöver tillvaron vara sammanhängande. Enligt Antovsky är det möjligt när tillvaron görs Begriplig, Hanterlig och Meningsfull. Han utvecklade därför ett formulär som mäter graden av KASAM och de tre nämnda komponenterna. 5

7 utvärderare haft med ungdomarna dras slutsatsen att projektet har varit värdeskapande för ungdomarna. Kommun- och regionalnivå Resultatet och önskvärda effekter på kommun och regionalnivå har varit att projektet skulle mynna ut i en modell som undviker att ungdomar återkommer i arbetsmarknadsrelaterade insatser. En rapport skapades under våren 2013 där det beskrivs varför ungdomen tenderar till att återkomma i insatser/aktiviteter. I rapporten dra slutsatsen att vilka insatser som väljs för ungdomen beror på strukturella, organisatoriska faktorer, hur de påverkar varje handläggares handlingsutrymme och slutligen handläggaren och hur den bedömer individens behov 5. Modellen skulle sedan integreras i ordinarie verksamhet. Utöver har intentionerna varit att det kommunöverskridande samverkan skulle förstärkas och utvecklas inom nya områden. På regionnivå har det handlat om att den framtagna modellen skulle få spridning, främst inom regionen men också inom EU. Resultat för att lyckas med effekterna på kommun- och regionnivå har projektgruppen arbetat löpande med, varpå det är tydligast att det kommer att leva vidare inom projektägarens kommun (Bjuv kommun). Detta med anledning av att arbetsgruppen har vidareanställt inom ramen för enheten arbete och tillväxt. Det har inneburit att de lärda erfarenheterna per automatik togs med in i ordinarie verksamhet, om än personligt knutna. Beslutat är också att arbeta vidare med vissa delar ur projektet, bl.a. med s.k. grå-zonsungdomar (ungdomar som befinner sig mellan skola och myndighet) och arbetsverktyg som har prövats, t.ex. KASAM och NÖHRA-modellen 6. För de övriga deltagande kommunerna är det främst från Båstad som arbetsgruppen och projektledaren har fått signaler om att delar ur projektet med stor sannolikhet kommer att integreras i ordinarie verksamhet. Det handlar främst om integrering av de tidigare nämnda verktygen/modellerna KASAM och NÖHRA inom ordinarie verksamhet. Vad gäller utveckling av samverkan har det gjorts försök men några faktiska förändringar i relation till vad som redan var uppbyggt kan inte fastställas. Det finns flera anledningar, men en av dessa har varit möjligheterna hos styrgruppsrepresentanterna att ta de beslut i hemmakommunen som är nödvändiga för att kunna skapa en förändring. Förankringsprocessen inför uppstart av projektet är ytterligare en faktor som kan ha påverkat. Några av de deltagande kommunerna gick på p.g.a. upplevelsen av att projektet skulle arbeta med en specifik grupp ungdomar, vilket inte blev fallet. 5 För vidare information hänvisas till rapporten: Skuladottir, Dagny (2013): En rapport om ungas långtidsarbetslöshet i Skåne Nv 6 NÖHRA = Nuläget, Önskade läger, Hinder, Resurser och Aktiviteter. För mer information hänvisas till den bok som har producerats under projektet (Unga i JOBB eller inga i jobb?). 6

8 Vad gäller regional spridning har det gjorts på flera sätt, bl.a. i form av en spridningskonferens med kommunrepresentanter från de allra flesta närliggande kommunerna, med region Skåne, Arbetsförmedlingen m.fl. Därtill har det förekommit besök av andra ESF-projekt, bl.a. ett i Enköping där projektet L4U har bedrivits 7. Delar ur arbetsgruppen har också varit på ett transnationellt utbyte i länder som Tyskland, Holland och England Enköping. Projektledning har också i möten med andra kommuner gett information om innehållet och dess resultat. 7 L4U, Lean LifeLong Learing Ungdom var ett projekt som bedrivs i Enköping kommun mellan och som riktade sig till arbetssökande ungdomar. För mer information hänvisas till LifeLong-Learning-Ungdom. 7

9 1 Bakgrund Projektet Unga i JOBB har varit ett ESF-projekt inom programområde 2 Motverka utanförskap. Europeiska Socialfonden, ESF, fördelar finansiellt stöd till organisationer som arbetar för att bidra till ökad social sammanhållning och ett inkluderande arbetsliv, med fokus på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. Genom att medverka i något av projekten ska deltagarna öka sina möjligheter att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden. Unga i JOBB påbörjades och avslutades Det har haft som främsta syftet att minska arbetslösheten bland ungdomar år genom att dels undersöka varför arbetslösa ungdomar återkommer i olika insatser/åtgärder och dels arbeta fram metoder för att förhindra detta. Parallellt har ungdomen varit aktiv i projektet och fått tagit del av såväl arbetsmarknadsrelaterade aktiviteter, friskvårdsaktiviteter som insatser för att stärka självkänslan. Totalt har 125 ungdomar varit med i projektet. 1.1 Utvärderingsansats Inom utvärderingsområdet finns det många olika teorier och tillvägagångssätt för att kunna hantera ett uppdrag som utvärderare. Den röda tråden för utvärderingsinsatserna har varit att använda den s.k. lärande utvärderingsansatsen. I relevant litteratur beskrivs ansatsen med stöd av åtta större karaktärsdrag vilka är 8 : 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande 3. Kräver en närhet till deltagarna 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys) 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat lärande och gemensam kunskapsbildning 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning 8 Svensson m.fl. (2009), Lärande utvärdering genom följeforskning: Lund: Studentlitteratur 8

10 Även om utrymmet för extern utvärdering inom ramen för unga i JOBB har varit mycket begränsad vad gäller antalet timmar, har den ändå i den mån det har varit möjligt försökt kombinerat de åtta karaktärsdragen. Den röda tråden för uppdraget, som utvärderare har relaterat till har dock främst varit de i anbudet angivna skallkraven, vilka kan sammanfattas på följande sätt: Utvärderingen skall innebära att projektdeltagarna i hög grad deltar. Granskning av måluppfyllelse och projektets organisatoriska förutsättningar för att nå slutmålet. Återföring skall ske till projektorganisationen. Utvärderingen skall följa hur samarbetet och anställningen för den in projektet anställda studie- och yrkesvägledaren funktion och anställning fungerar då det är en delad anställning mellan Helsingsborg och Bjuv. Strategisk påverkan: Efter utvärdering skall spridning av resultatet ske genom rapporter som tydliggör vad som är generella lärdomar av projektet. Utvärderingen ska också visa på till vilka resultatet ska spridas. I dialog med projektledningen har även framgångsfaktorer och hinder, som har dykt upp under resans gång diskuterats. Extern utvärderare har deltagit i ett par styrgruppsmöten för att där lyfta sin del i projektet och för att där presentera de då hitintills genomförda resultaten. Under våren 2014 arrangerades också en spridningskonferens i strategiskt påverkanssyfte där resultaten, framgångsfaktorer och hinder presenterades inför politiker, tjänstemän, representanter från de deltagande kommunerna samt andra intressenter. 1.2 Extern utvärdering i relation till anbudet Under projektperioden har det förekommit utvärderingsinsatser av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär. För att kunna skapa en utvärdering där projektdeltagarna i hög grad deltar har enkätverktyget KASAM använts 9. Det har kompletterats med 14 deltagarintervjuer (11,2 procent av hela målgruppen). Intentionen har varit att varje ungdom skulle utföra KASAM enkäten vid tre tillfällen med åtminstone 1-2 månaders mellanrum. Av flera anledningar har det inte alltid varit möjligt, t.ex. i fall där ungdomen som hoppat av, har fått jobb, börjat studera innan den anvisade 9 KASAM är en modell/verktyg som mäter Känslan av Sammanhang och försöker förklara varför vissa människor, trots att de utsätts för olika stress ändå strävar mot den positiva polen mellan hälsa och ohälsa. KASAM utvecklades av Aaron Antonvsky ( ), som var professor i medicinsk sociologi vid Ben Gurion University of the Negev, Beersheba (Israel). Antonvsky ansåg att för att en person ska klara av motgångar och bibehålla en god hälsa samt tillägna sig de erfarenheter man gör på ett positivt sätt, så behöver tillvaron vara sammanhängande. Enligt Antovsky är det möjligt när tillvaron görs Begriplig, Hanterlig och Meningsfull. Han utvecklade därför ett formulär som mäter graden av KASAM och de tre nämnda komponenterna. 9

11 deltagarperioden har tagit slut). Vid projektets avslut hade 38 av de totalt 125 deltagarna genomfört enkäten vid tre tillfällen. 56 personer hade hunnit göra den vid två tillfällen, men för att kunna få högsta tillförlitlighet vad gäller förändringar över tid har det valts att lägga fokus på att lyfta fram resultatet från de 38 personerna som har gjort KASAM vid tre tillfällen. Nästa punkt dvs. att granska måluppfyllelsen och projektets organisatoriska förutsättningar för att nå slutmålen och därtill återföra det som har uppmärksammats till projektorganisationen har ägt rum kontinuerligt (informellt och formellt). Under projektets gång har två delrapporter producerats som visade på hur projektet hade utvecklats i relation till målsättningarna och önskvärda effektintentioner (fokus på individen). Styrgruppen har efter dem har blivit publika haft möjlighet att lämna synpunkter. Kontinuerligt har extern utvärderare fört samtal med projektledaren för att diskutera framgångsfaktorer och hinder. För att kunna följa utfallet hur samarbetet och anställningen för den i projektet delade anställningen (studie- yrkesvägledare) mellan Helsingborg och Bjuv genomförde extern utvärderare semistrukturerade intervjuer med arbetstagaren och arbetsgivaren. Syftet var att kunna analysera fram framgångsfaktorer och hinder med att ha en delad tjänst på två projekt. Den delade tjänsten avslutades dock redan efter cirka 6-månader in i projektet, varför också denna insats inte längre blev av primärt intresse. Till sist har extern utvärderare också bidragit till strategiskt påverkansarbete genom rapporter som tydliggör vad som är generella lärdomar av projektet under projektets spridningskonferens. 10

12 2 Sammanfattning av utvärderingen Nedan ges en sammanfattning över de utvärderingsinsatser/delrapporter som har genomförts under projektperioden. Mer detaljerad information återfinns i respektive delrapport och dess tillhörande enkätresultat. 2.1 Delrapport 1: Projektlogik Unga i JOBB Delrapport 1 hade till syfte att konkretisera anbudets skallkrav för att därigenom förtydliga bilden av vad den externa utvärderingen skulle ha som fokus. För att enkelt kunna förmedla ut denna till intressenter togs en projektlogik fram 10. En projektlogik (tillsammans med processer och public debate) är ett centralt verktyg eller vägledande för den lärande utvärderingen 11. Tillsammans med projektledaren arbetade den externe utvärderaren fram projektlogiken och förde därefter diskussioner om hur projektets resurser, aktiviteter och effekter var tänkta att samspela med varandra. Insatsen har varit viktig för att analysera och föra dialog om det inom projektet överhuvudtaget fanns en teoretisk möjlighet att nå de tänka målen och långsiktliga effekterna. Projektets övergripande vision har varit att minimera slöseri med resurser minskad ungdomsarbetslöshet. Visionen, som betyder drömsyn, är vad det ska vara möjligt att kunna härleda till på lång sikt. Det innebär konkret att den framtida, önskvärda bilden av en minskad ungdomsarbetslöshet ska kunna härledas till Unga i JOBB. Visionen har genomsyrat alla aktiviteter/insatser, dvs. har varit den röda tråden. Den bröts därefter ner till projektmål på tre nivåer, vilka har varit: För Individen ska projektet ha mynnat ut i att 50 procent av målgruppen ska ha fått arbete, 25 procent ska ha kommit i studier och 25 procent ska ha fått en väl fungerande vardag efter avslutat projektdeltagande (egenmakt). Tanken med dessa kvantitativa målsättningar är att de ska ha gett ett mervärde/effekter i form av stärkt självförtroende/självinsikt, stärkt medvetenhet vad gäller behov av studier, stärkt socialt nätverk avseende jobb m.m. Inom ramen för respektive deltagande kommun ska projektet bl.a. ha mynnat ut i nya/förstärkta samverkansnätverk sinsemellan, det kartläggningsmaterial som har producerats i projektet ska ha blivit implementerat i de deltagande organisationerna m.m. Vad gäller på regionnivå ska projektet ha bidragit till att det har blivit en 10 Kan också benämnas programteori, programlogik m.m., se t.ex. Svensson, Brulin m.fl. (2009): Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur 11 Brulin, G (2010): Seminarium om lärande utvärdering vid Malmö Högskola 15 juni

13 tydligare bild och medvetenhet om ungdomars behov och tankar kring arbete och studier (varför återkommer ungdomar i insatser och aktiviteter). Det centrala i projektet för att uppnå ovanstående beskrivningar var initialt aktiviteter/insatser för ungdomarna utifrån en trestegsmodell. Trestegsmodellen arbetades snabbt om till att istället bestå av två steg och det fanns inte heller något formellt tvång att genomgå samtliga steg i tur och ordning. Innehållsmässigt skedde dock inte några stora förändringar. Inom ramen för projektet har det också genomförts en utredning om varför ungdomar återkommer i aktiviteter/insatser 12. Unga i JOBBS projektlogik är var som följer (med reservation för vissa förändringar som har uppstått under projektperioden): Figur 1: Projektlogik Unga i JOBB (fullskalig bild återfinns under bilagor) 12 Resultatet återfinns i arbetsgruppens bok Unga i JOBB eller inga i jobb. 12

14 2.2 Delrapport 2: Intervjuer med deltagare Den här delrapporten lade fokus på projektdeltagarna dvs. ungdomarna i syfte att få insyn i hur de upplevde projektet. Insatsen låg också i linje med att genomföra utvärderingsaktiviteter där projektdeltagarna i hög grad skulle involveras. Intervjuerna bestod av två spår: inför & under sitt projektdeltagande och framtiden & självskattningspåståenden. Totalt 14 intervjuer genomfördes, som slumpmässigt valdes ut bland projektets 125 unika inskrivna ungdomar 13. Det motsvarar ett underlag på cirka 11,2 procent, varför det är viktigt att poängtera att resultatet sågs och bör fortfarande ses som en indikation och inte som en faktisk sanning. Noterbart är ändå att de intervjuade besvarade och beskrev projektet mycket enhetligt, dvs. de följde ett mönster. Sannolikheten för att någon avvikande feedback skulle erhållas ifall fler ungdomar hade intervjuats bedömdes därför vara mycket låg. Intervjuerna genomfördes främst på plats i Bjuv, men några ägde också rum per telefon. Samtliga deltagare blev inför sitt intervjudeltagande informerade om att insatsen skulle vara anonym. De slutsatser som kom fram var att Unga i JOBB hade ett framgångsrikt koncept och en röd tråd i sin satsning på ungdomen. Ungdomarna beskrev sitt projektdeltagande som värdefullt, en insats som resulterade i ett högre socialt välbefinnande, fått förmedlat lärdomar om arbetsmarknadsrelaterade frågor och att arbetsgruppen hade ett coachande, individualiserande förhållningssätt på vägen mot just ett arbete eller studier. Jag ser positivt på min framtid, jag har ju tack vare X [individ ur personalgruppen] kommit dit jag är idag. X hjälpte mig att komma till insikt i vad jag ville göra, och det har ju lett till jobb. Här fick jag den hjälp jag behövde, mer än vad jag har fått hos aktör Y [annan extern aktör inköpt av AF]. (deltagare, man: år) Av de deltagare som hade varit med om liknande arbetsmarknadsinriktade insatser ansåg samtliga att Unga i JOBB var av en helt annan dignitet. Unga i JOBB upplevdes ha en mening med deltagandet, och att det ledde till utveckling (självinsikt/självförtroende etc.). De lyfte fram satsningen som värdeskapande med ett meningsfullt och varierade innehåll. Projektets varierande innehåll i kombination med arbetsgruppens sätt att coacha, motivera, driva på och se deltagaren hade ägt 13 Urvalet skedde med stöd av slumpvalsgenerator i Microsoft Excel. Urvalet skedd januari Med unika syftas det på att varje individ har beräknats en gång, även om det har funnits ungdomar som har varit med i projektet i flera omgångar. 13

15 rum på ett annat sätt än vad de tidigare hade varit med om. Flera lyfte också fram att arbetsgruppen hade varit personliga och inte förmedlat en s.k. lilla-du-du vet ändå inte vad som är rätt känsla. Unga i JOBB har varit mer kvalité, till skillnad från andra insatser som jag har varit på där jag bara har suttit på en stol och sökt jobb hela dagen. (deltagare, man: år) Ytterligare framgångsfaktorer till varför projektet hade lyckats väl med deltagarna är enligt dem själva att de har fått uppleva och tagit del av varierade insatser som har varit av individuell karaktär dvs. det har inte upplevts som insatser för hela deltagargruppen. Viktigt var också hälsoperspektivet, dvs. läran om kost och hälsa har fungerat som ett avbrott under de annars mer arbetsmarknadsinriktade insatserna. 14

16 3 Projektresultat och önskvärda varaktiga effekter Projektets övergripande mål och önskvärda varaktiga effekter är indelade på tre nivåer: individ-, projekt- och regionnivå. De beskrivs nedan utifrån respektive del. 3.1 Individen: Målsättningar och önskvärda effekter Projektets målsättningar och önskvärda effekter på individnivå har varit följande: Individ: 50 procent ska ha fått arbete, 25 procent ska ha kommit i studier och 25 procent ska ha en väl fungerade vardag. Effektintentionerna har varit stärkt självförtroende och självinsikt, minskade hälsorisker, stärkt medvetenhet gällande behovet av studier, stärkt socialt nätverk avseende jobb, ökad kompetens och stärkt konkurrenskraft, upplevts ha blivit sedda och tagits i beaktande (egenmakt) Resultat på individnivå Till stöd för att bedöma hur väl individen dvs. ungdomen har utvecklats i enlighet med dessa målsättningar och effektintentioner används intervjuunderlaget som har erhållits från den tidigare nämnda intervjuomgången, statistik från KASAM-verktyget samt 90-dagars uppföljningsstatistik. Vad gäller projektets kvantitativa målsättningar fullföljde 77 procent projektet. 23 procent skrev ut på grund av misskötsel som t.ex. skolk och missbruk. Av de resterande 77 procenten var det 27 procent som började arbeta och 22 procent påbörjade studier. För att kunna mäta om ungdomarna har fått en mer fungerade vardag har extern utvärderare tagit hjälp av enkätverktyget KASAM 14. Varje individ har genomfört en KASAM-enkät vid 2-3 tillfällen (beroende på hur lång inskrivningsperioden har varit). Enkätresultaten har löpande använts internt av arbetsgruppen, som dels en del i de individuella handlingsplanerna/kartläggningsprocessen och dels för att få en övergripande uppfattning om att ungdomen utvecklas i önskvärd riktning. Överlag har varje deltagare utvecklats positivt. Värdet på KASAM har stigit vid varje tillfälle som det har genomförts. 56 ungdomar hann genomföra KASAM vid två tillfällen och 38 ungdomar genomförde den vid tre tillfällen. Resultaten är som följer: 14 Se avsnittet bilagor för mer information angående KASAM och dess tolkning av de värden som kommer fram. 15

17 KASAM: Två tillfällen Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM-skala Normal värde Mellan >35 >35 >30 Omgång Omgång Tabell 2: KASAM-värdet t.o.m för de 56 ungdomar som gjort den vid två tillfällen. KASAM: Tre tillfällen Totalt Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet KASAM-skala Normal värde Mellan >35 >35 >30 Omgång Omgång Omgång Tabell 3: KASAM-värdet t.o.m för de 38 ungdomar som gjort den vid tre tillfällen. Då värdet på KASAM har stigit vid varje tillfälle görs tolkningen att ungdomarna har fått en mer och väl fungerade vardag. Internt i projektgruppen genomfördes också en 90-dagarsuppföljning i syfte att få inblick i vad som har ägt rum med ungdomarna efter avslutat projektdeltagande. I denna uppföljning fick ungdomarna också besvara påståendet upplever du att du har fått en mer värdefull vardag i och med ditt deltagande, varav 80 procent svarade ja. Svarsunderlaget var dock 35 ungdomar av totalt 125 inskrivna varför värdet bör ses som en indikation. Att inte svarsfrekvensen blev högre grundar sig bl.a. i att projektet hade avslutats innan 90 dagar hade passerat sedan ungdomen hade lämnat projektet. Flera av ungdomarna har också varit svåra att nå, inte varit kontaktbara vare sig per post eller per telefon. Tillsammans med underlaget från KASAM görs ändå bedömningen att fler än 25 procent av ungdomarna har fått en väl fungerade vardag. Hela underlaget (som besvarat alla frågor utom ovanstående) för 90-dagarsuppföljningen bygger dock på 45 ungdomar dvs. 36 procent. Av dessa var fortfarande cirka 39 procent i arbete alternativt studier. Ett resultat som kan tolkas att projektet har gett effekter som sitter kvar efter en längre period. Den externa utvärderingen genomförde också 14 intervjuerna, med syftet att få tillgång till mer detaljerad information om vad som har varit bra/mindre bra i projektet. De intervjuade fick också motivera sina synpunkter utifrån vad, hur och varför 15. I princip samtliga blev mycket positivt överraskade av projektets innehåll, men framförallt dess personal som på ett strukturerat och starkt motiverande förhållningssätt, gjorde projektdeltagandet värdefullt. 15 Den här rapporten ger en sammanfattning av resultaten. Ytterligare information angående intervjuerna, dess utformning, resultat och effekter finns att ta del av i den externa utvärderingens delrapport nummer 2. 16

18 Jag trodde först att det här inte var så seriöst, de [Arbetsförmedlingen] brukar snabbt vilja få in oss i någon aktivitet och jag har inte så bra erfarenhet av dem som jag tidigare har varit med i. Det här överraskade mig, det har varit jättebra och det har varit så tydligt och rakt i allt vi har gjort. Jag är jättepositiv till att ha fått vara med i det här. (deltagare, man: år) För att försöka få inblick i vad exakt det är som har varit positivt med satsningen fick ungdomarna besvara en öppen fråga om vad som har varit det bästa med unga i JOBB, vad som har gett dem mest. Nästintill alla, 92 procent av målgruppen lyfte fram projektets utformning, innehåll och de anställdas coachande förhållningssätt. Med utformning syftade ungdomarna på balansen mellan eget ansvar och styrning från projektets medarbetare, där allting ägde rum ur ett individuellt perspektiv. Ungdomarna kunde informera om att det har funnits en handlingsplan som har upplevts varit individuellt utformad, där den specifika handläggaren ur arbetsgruppen hade regelbundna uppföljningsmöten. Med innehåll syftade ungdomarna på projektets variationsrikedom. Flera av de intervjuade hade inför projektstart bl.a. farhågan att detta skulle vara ytterligare en aktivitet av upprepande rutinkaraktär skriva CV, söka jobb, redovisa jobb skriva CV, söka jobb, redovisa jobb etc. Unga i JOBB har inte varit på det sättet, förutom den variation av aktiviteter som t.ex. arbetsplatsbelagda studiebesök, kartläggning av möjligheterna till vidare studier/yrkesförberedande studier, motiverande föreläsningar av externa parter, hälsa och friskvård m.m. har arbetsgruppen arbetat på ett för ungdomarna annorlunda coachande förhållningssätt. Tillsammans med arbetsgruppens coachande förhållningssätt, som på ett drivande/motiverande och framförallt envetet sätt, ansåg ungdomen att projektet har bidragit till stärkt självkänsla, möjligheter att komma in på arbetsmarknaden/studier. Helheten med de olika delarna har varit en viktig pusselbit för deltagaren. På en skala 1-10 ligger det fan mig på en stark 9:a. Jag hade visserligen bra självförtroende, men det har gått så pass mycket bättre för mig under och efter min tid i projektet. Deras [arbetsgruppen] sätt att motivera har påverkat mig. Här är personalen mer realistisk och driver på i lagom takt och det är mycket bättre än vad det har varit i andra insatser, t.ex. har varit på en annan arbetsmarknadsinsats där jag mer eller mindre var tvungen att söka jobb som krävde körkort fastän jag inte har något körkort. (deltagare, man: år) Vi satt verkligen inte bara av tiden, alla insatser var jättebra och arbetsgruppen gjorde mig motiverad, det var kanon. De hjälpte alla utifrån vad varje person behövde. Jag hade hellre varit kvar här än på den andra insatsen, X [annan inköpt extern aktör av AF] eller vad det heter, där vi bara söker jobb utan någon direkt personlig hjälp. (deltagare, man: år) 17

19 På frågan hur deltagaren såg på sin framtid i och med sitt projektdeltagande, erhölls uteslutande positiv feedback. Ungdomen fick göra en bedömning utifrån den situation de befann sig i inför projektstart i relation till hur de upplevde att det var i stunden då intervjuerna genomfördes. Resultatet var att projektet har haft en påverkan och de beskrev projektet som en insats som tillgodosåg de individuella behoven, och inte utgick utifrån ett grupperspektiv. Insatserna har upplevts motiverade och det har gjort att ungdomarna har upplevt sig blivit mer engagerade i sitt arbets-/studiesökande. Flera av de intervjuade lyfte särskilt fram att det är genom projektet som de har kommit arbete. Jag ser positivt på min framtid, jag har ju tack vare X [individ ur personalgruppen] kommit dit jag är idag. X hjälpte mig att komma till insikt i vad jag ville göra, och det har ju lett till jobb. Här fick jag den hjälp jag behövde, mer än vad jag har fått hos aktör Y [annan extern aktör inköpt av AF]. (deltagare, man: år) Samtliga 14 intervjuade fick också besvara sex stycken självskattningspåståenden och därefter beräknades ett medelvärde. Bedömningsskalan var 1-10, där 10 motsvarade stämmer helt/mycket hög påverkan medan 1 innebar stämmer inte alls/mycket negativ påverkan. En 5:a i omdöme motsvarade ett neutralt svar, dvs. projektet har varken haft positiv eller negativ påverkan på ungdomen. Till varje angivet poäng fick de också motivera sitt utdömande. Samtliga påståenden fick en positiv utveckling. Projektet i sin helhet har haft mest påverkan, en stegring med 3,5 punkter. Lägst påverkan har projektet haft vad gäller dess påverkan att vilja studera vidare. Det i sig är enkelt att förstå då flera av ungdomarna redan vid ingång inte hade siktet på studier utan vill främst finna ett arbete. Att det ändå har utvecklats positivt tyder på att projektet har fått ett par ungdomar en insikt i att det kan krävas studier för att nå de mål som de har satt upp (ligger i linje med effektintentionerna på individnivå). Några saknade nämligen formell lägst utbildning vilket oftast är en grundförutsättning för att bli aktuell för ett arbete. Självskattningspåståendena, som avrundade varje intervju gav tillsammans med övrigt insamlat material en bild av att projektet i mycket hög grad har haft en påverkan på deltagarna. Följande påståenden fick ungdomen ta ställning till: 1. I vilken grad upplever du att projektet har påverkat tron på dig själv, dvs. ditt självförtroende? 2. I vilken grad upplever du att projektet har påverkat ditt sätt att kommunicera med andra människor, t.ex. våga gå in diskussion, hålla föredrag för andra, presentera sig själv inför okända personer m.m.? 18

20 3. I vilken grad upplever du att projektet har påverkat din initiativförmåga, t.ex. våga ta sig an för dig nya uppgifter och utmaningar? 4. I vilken grad upplever du att projektet har påverkat din inställning till att vilja gå vidare med studier? 5. Upplever du att projektet har gjort att du kommit närmare eller längre ifrån arbetsmarknaden? 6. Om du ser till projektet i sin helhet, i vilken grad har det påverkat dig och haft betydelse för din utveckling (sammanfattande omdöme) Den totala poängfördelningen presenteras nedan i tabell 4: Påstående Total poäng: Genomsnitt: 8,00 6,50 7,36 6,36 8,00 8,50 Tabell 4: Sammanfattning Självskattningspåståenden Rangordning: Tre perspektiv Varje intervju avrundades med att ungdomen också fick rangordna vad som har haft mest betydelse, alternativt varit viktigast utifrån tre perspektiv/huvudområden: Det sociala perspektivet att deltagaren har träffat andra i liknande situation och därigenom fått ett ökat kontaktnät, det arbetsmarknadsinriktade perspektivet att deltagaren har fått kunskap om CV, personligt brev, intervjuteknik etc. eller till sist det coachande perspektivet dvs. det stöd och peppning /motivation som har fåtts genom arbetsgruppens sätt att arbeta. Först och främst ansåg de flesta (åtta deltagare) att arbetsgruppens sätt att coacha, motivera, driva på och se ungdomen har haft mest betydelse. På frågan vad ungdomen själv hade upplevt som unikt i arbetsgruppens sätt att arbeta, lyfte de fram att de framförallt har varit lyssnande, haft den enskilde individen i fokus samt behandlats med respekt. Flera lyfte fram att arbetsgruppen har varit personliga och inte, till skillnad från andra liknande coachningsinsatser som de hade fått, förmedlat en s.k. lilla-du känsla. Liknande insatser som de hade varit på beskrevs mer som opersonliga insatser med ett kvantitativt perspektiv. Där har det varit viktigast att söka många jobb medan i Unga i JOBB har det varit kvalitativt sökt jobb som ungdomen i samråd med arbetsgruppen alternativt den enskilde handläggaren har upplevt är realistiska att kunna få. 19

21 3.2 Kommun: Målsättningar och önskvärda effekter Projektet har främst varit riktat gentemot den enskilde ungdomen, men har ändå haft ett par målsättningar med ett par tillhörande effektintentioner på kommunnivå. Dessa kan sammanfattas på följande sätt: Kommun: Inom ramen för respektive deltagande kommun ska projektet bl.a. ha mynnat ut i nya/förstärkta samverkansnätverk sinsemellan, kartläggningsmaterial som har producerats i projektet ska ha blivit implementerat i de deltagande organisationerna m.fl. Att mäta några av dessa effekter efter att projektet har bestått av samtal med arbetsgruppen och med styrgruppsrepresentanterna Resultat på kommunnivå Resultat för att lyckas med effekterna på kommun- och regionnivå har projektgruppen arbetat löpande med, varpå det är tydligast att det kommer att leva vidare inom projektägarens kommun (Bjuv kommun). Detta med anledning av att arbetsgruppen har vidareanställts inom ramen för enheten arbete och tillväxt. Det har inneburit att de lärda erfarenheterna per automatik har tagits med in i ordinarie verksamhet, om än personligt knutna. Beslutat är också att arbeta vidare med vissa delar ur projektet, bl.a. med s.k. grå-zonsungdomar, ungdomar som befinner sig mellan skola och myndigheter och arbetsverktyg som har prövats, t.ex. KASAM och NÖHRA-modellen 16. För de övriga deltagande kommunerna är det främst från Båstad som arbetsgruppen och projektledaren har fått signaler om att delar ur projektet med stor sannolikhet kommer att integreras i ordinarie verksamhet. Det handlar främst om hur de tidigare nämnda verktygen/modellerna KASAM och NÖHRA. Vad gäller utveckling av samverkan har det gjorts försök men några faktiska förändringar i relation till vad som redan var uppbyggt kan inte fastställas. Det finns flera anledningar men en av dessa har varit möjligheterna hos styrgruppsrepresentanterna att ta de beslut i hemmakommunen som är nödvändiga för att kunna skapa en förändring. Med detta syftas det på att det hade behövts involverats fler representanter från de deltagande kommunerna för att kunna skapa förändringar på organisationsnivå. Några av de deltagande kommunerna har inte heller remitterat någon eller ytterst 16 NÖHRA = Nuläget, Önskade läger, Hinder, Resurser och Aktiviteter. För mer information hänvisas till den bok som har producerats under projektet (Unga i JOBB eller inga i jobb?). 20

22 få ungdomar till projektet, något som kan tolkas att det har funnits brister i förankringsprocessen, intresse och avsaknad av en avsiktsförklaring Delad arbetsbefattning För att kunna utvärdera framgångsfaktorer och hinder med den delade arbetsbefattningen (studieoch yrkesvägledarroll) genomförde extern utvärderare intervjuer med arbetstagaren och arbetsgivaren. Att notera är att den delade tjänsten pågick under en kortare tid, i början av projektperioden. Tanken från början var att tjänsten skulle mynna ut i en ökad samverkan mellan de två ESF-projekten, men efter ett par månader visade det sig detta sätt att forma en tjänst inte var optimalt, vare sig för arbetstagaren som för arbetsgivaren. Nedanstående sammanfattande resultat kräver därför inte någon direkt tillhörande analys utan bör mer ses som ett lärande, vad projektägare bör tänka på, inför kommande satsningar 17. Den delade tjänsten presenterades under dess rekryteringsprocess som ett tillvägagångssätt för att skapa ett bredare samarbete mellan den två kommunerna. Det tilltänkta samarbetet skulle ge s.k. ringar på vattnet i respektive kommun och erfarenheter från de båda projekten skulle utbytas. Däremot gavs inte någon direkt avsiktsförklaring i vad för samarbete det skulle mynna ut i och varför det har varit aktuellt. Under den tid som de båda projekten delade tjänsten förekom inte heller någon uppföljning och samtal från de båda projektägarna med arbetsgivaren om hur samverkan har utvecklats genom arbetsbefattningen. På frågan varför det har upplevts svårare att integrera insatser i Unga i JOBB än i STARK härleds det dels till att det mångt och mycket har varit på arbetstagarens eget initiativ (utebliven stöttning från båda projektägarna) och dels för att arbetsgruppen i Unga i JOBB har bestått av mycket starka individer där den egna yrkesidentiteten har vägt tungt. Det har upplevts som att det har varit svårt att ge vika för andra insatser, dvs. för att testa något nytt behövdes något annat uteslutas. Den svårigheten gjorde att det tilltänkta erfarenhets- och metodutbytet istället rann ut i sanden, mycket p.g.a. känslan av att stå ensam utan stöttning från de båda projektägarna. Ur ett resursperspektiv ansåg arbetstagaren även att den delade tjänsten karaktäriserades av att vara intensiv, krävande och innehålla för tung arbetsbelastning. Deltagarna har alltid kommit i första hand och de har tagit mycket tid i anspråk. När de också upplevde att de själva inte fick det stöd de önskade inom rimlig tid gick de till övriga medarbetare i respektive projekts arbetsgrupp, som då tog 17 Mer information angående den delade tjänsten återges i den externa utvärderingens delrapport nummer 2. 21

23 över arbetsuppgifterna. För arbetstagaren har det här inneburit en känsla av att inte räcka till och stress. Projektägarens erfarenheter med att forma delade tjänster internt inom Bjuvs kommun förvaltningar är dock god. En delad tjänst är i sig något som upplevs som positivt eftersom det ger utövaren en bättre överblick på hur olika förvaltningar fungerar och förutsättningar för att kunna arbeta med det s.k. stuprörsperspektivet. En delad tjänst över kommungränser har visat sig vara en tuff utmaning för såväl arbetstagaren som arbetsgivarna. För att det ska lyckas behöver förberedelsefasen vara tydlig med vad, hur och varför. Först då kan tjänsten utvecklas i enlighet med önskvärda intentionerna. Även om det i det här projektet har varit flera hinder med den delade tjänsten, ansåg projektägaren att det har frambringat ett par framgångsfaktorer. Främst på operativ nivå i arbetet med deltagarna där arbetstagaren har kunnat ta med deltagarna mellan projekten och på det sättet gett dem ett bredare kontaktnät. 3.3 Regionnivå: Målsättningar och önskvärda effekter Projektet har haft en målsättning med ett par tillhörande önskvärda effekter: Region: Projektet ha bidragit till att det har blivit en tydligare bild och medvetenhet om ungdomars behov och tankar kring arbete och studier (varför återkommer ungdomar i insatser och aktiviteter) Resultat på regionnivå Under våren 2013 påbörjades ett arbete med att kartlägga vad ovanstående kunde bero på. Arbetsgruppen beslutade att ta in en extra personal som genom intervjuer med handläggare på såväl Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen samt också med ungdomar skulle ta fram en rapport där frågeställningen skulle besvaras 18. I rapporten dra slutsatsen att vilka insatser som väljs för ungdomen beror på strukturella, organisatoriska faktorer, hur de påverkar varje handläggares handlingsutrymme och slutligen handläggaren och hur den bedömer individens behov. De strukturer som påverkar är lagar regler, aktiveringspolitiken och förhållanden ute på 18 För fulltständigt resultat hänvisas till rapporten: Skuladottir, Dagny (2013): En rapport om ungas långtidsarbetslöshet i Skåne Nv 22

24 arbetsmarknaden. Organisatoriska faktorer har att göra med inofficiella regler och organisationens egna behov. Kommunernas press på snabb aktivering kan ses som en av de organisatoriska faktorerna. Andra organisatoriska faktorer är bland annat tidsbrist, att skickandet på remisser mellan insatser eller/och åtgärdsprogram är en linjär process beror också på organisatoriska faktorer och även brister i samarbetet 19. Huruvida de deltagande kommunerna har tagit an det nämnda resultatet är ovisst. I de avslutande enkätintervjuerna med styrgruppsrepresentanterna var det inte någon som lyfte fram just denna del som ett lärande. Det lärande som istället har lyfts fram har beskrivits i avsnitt 3.2, dvs. delar och verktyg som projektet har använts sig av kan komma bli aktuella att integrera i ordinarie verksamhet. 3.4 Valda horisontala ESF-kriterier Utlysningen inför projektansökan öppnade upp för att kunna välja mellan alla de fyra horisontella kriterier som ESF har tagit fram: Lärande miljöer, Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och Strategiskt påverkansarbete. Unga i JOBB valde att fokusera på tre av dessa nämligen Främja Samverkan, Innovativ verksamhet och Strategiskt påverkansarbete. Nedan redovisas kortfattat hur dessa har tagits i beaktande under projektperioden Främja samverkan Främja samverkan inom Socialfonden bygger på tanken om partnerskap. Det är en samverkan som utgår från att olika aktörer gemensamt driver en utveckling. En bred sammansättning av aktörer är viktig för att få flera perspektiv och för att kunna genomföra en förändring. Tanken är att varje aktör ska bidra med sin specifika kompetens och erfarenhet och därigenom öka förändringskraften i ett projekt. Samverkan handlar alltså om att några gör något tillsammans som man inte skulle göra lika bra var för sig. Främja samverkan i Unga i JOBB har bestått av en samverkan mellan de deltagande kommunernas verksamheter och med Arbetsförmedlingen. Den samverkan som främst har varit aktuell är det erfarenhetsutbyte som har uppstått inom ramen för ordinarie styrgruppsmöten. I den bok som har tagits fram av arbetsgruppen återges också ett avsnitt rörande samverkan och för den mer intresserade hänvisas läsaren till denna. Kortfattat lyfts det fram att det har varit en samverkan av 19 Skuladottir, Dagny (2013): En rapport om ungas långtidsarbetslöshet i Skåne Nv 23