Sammanfattning av Tänk Omprojektets

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av Tänk Omprojektets"

Transkript

1 Sammanfattning av Tänk Omprojektets slutrapport

2 Medverkande organisationer Arbetsförmedlingen Coompanion Östergötland Försäkringskassan Industrikompetens AB Linköpings kommun Samordningsförbundet Centrala Östergötland Norrköpings kommun Samordningsförbundet Östra Östergötland Sammanfattning av Tänk Om-projektets slutrapport. Norrköping hösten 2011 Texter: Lisbet Paulsson, Inger Karlsson, Margareta Wandel Foto: Simon Hansson, Linda Berndtsson, Hillevi Stridh Grafisk formgivning: Hillevi Stridh Rapporten finns i sin hellhet på: och

3 Förord 4 Inledning 6 Tänk Om - en del av det lokala utvecklingsarbetet 7 Modellen jobb- och praktikverkstad 8 Socialt företagande som alternativ till anställning 12 Vad tyckte deltagarna? 13 Reflektioner 14 Förändringar som kan förenkla 16 Reslutat och siffror 18

4 Förord Resan med Tänk Om började egentligen innan projektet startade, då Linköpings och Norrköpings kommuner strålade samman för att jämföra sina utvecklingsarbeten inom utvalda stadsdelar i respektive kommun. Kommunerna vill åstadkomma välmående stadsdelar med goda bostäder i blandade upplåtelseoch boendeformer där grunden är god tillgänglighet, bra utbud på offentliga, privata och ideella tjänster, arbetstillfällen, en trygg och stimulerande uppväxtmiljö för barn och ungdomar, tillgång till mötesplatser och föreningsliv. Med andra ord områden som kan erbjuda sina invånare en hög livskvalitet. Genom Europeiska Socialfondens program fanns möjlighet att söka medel för att i projektform ge möjlighet att bryta negativa mönster i samhället så som utanförskap och segregation. Så föddes gemensamma tankar om att söka medel för att ytterligare stärka ett tvärsektoriellt utvecklingsarbete i båda kommunerna. 4 Fokus i ansökan, som beviljades våren 2008, var att deltagarna i projektet skulle nå arbete, studier eller eget företagande i någon form, samt att stärka människor så att de blir medvetna om sina förmågor och använda sin egenmakt. Arbetet skulle ske i samverkan över organisatoriska gränser och därigenom skulle också den lokala ekonomin stärkas. Socialfondsfinansierade projekt har till uppdrag att bidra till strukturella förändringar, något vi kan konstatera tar tid. I denna skrift finns förslag på förändringar som kan förenkla för individer att komma vidare. Metoder och modeller har prövats, beskrivits och utvärderats både internt i projektet och externt genom Linköpings Universitet, Centrum för Kommunstrategiska Studier, vilket framgår av olika rapporter. Fokus i ansökan, som beviljades våren 2008, var att deltagarna i projektet skulle nå arbete, studier eller eget företagande i någon form, samt att stärka människor så att de blir medvetna om sina förmågor och använda sin egenmakt.

5 Förhoppningsvis kan denna skrift och övriga rapporter vara idébank och inspirationskälla för politiker, handläggare och människor som arbetar med lokalt utvecklingsarbete. Sammanlagt har drygt 300 personer deltagit i de grupperingar som funnits i respektive stadsdel under ledning av processledare. Gemensamt för flertalet deltagare har varit att det funnits stort behov av stöd för att kunna förändra sin situation. i många fall en resa som tidigare gått överstyr och lämnat individen i en återvändsgränd. Behovet av en station mellan arbetsinriktade åtgärder och socialt arbete är en viktig slutsats som projektet lyfter fram. Projektet lyfter också fram behovet av att arbeta med integration i ett vidare perspektiv. Rapporten Tänk Om i fyra stadsdelar i Linköping och Norrköping, visar på metoder och modeller men ger också en bild över vad enskilda deltagare tycker om sitt deltagande och hur de förändrats och utvecklats som människor. Förhoppningsvis kan denna skrift och övriga rapporter vara idébank och inspirationskälla för politiker, handläggare och människor som arbetar med lokalt utvecklingsarbete. Till sist vill vi tacka alla som arbetat i projektet för ett hängivet och professionellt arbete under tiden Ett särskilt varmt tack till projektledare Margareta Wandel som lagt så mycket kraft och stort engagemang på att föra ett lyckat projekt i hamn! Lisbet Paulsson, Norrköpings kommun Inger Karlsson, Linköpings Kommun 5

6 Inledning Tänk Om genomfördes i fyra bostadsområden, Skäggetorp och Ryd i Linköping, samt Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping. I varje område etablerades en jobb- och praktikverkstad under ledning av en processledare. En gemensam resurs i form av en coach- och näringslivsansvarig kopplades till dessa verksamheter. Projektet behövde utvecklas på ett sätt som tog hänsyn till lokala förutsättningar. Verksamheterna skulle samtidigt vara så lika att gemensamma kriterier kunde beskrivas och följas upp. Med utgångspunkt i ett lokalt perspektiv skulle projektet ta fram metoder för att få fler personer i arbete, studier eller eget företagande. I uppdraget inkluderades även utveckling av socialt företagande och konceptet social medling. Ett viktigt verktyg och uppdrag för att nå projektets syfte och mål var samverkan i olika former. Målgruppen blev människor som under lång tid stått utanför eller aldrig lyckats etablera sig i arbetslivet. 6

7 Tänk Om - en del av det lokala utvecklingsarbetet Projektet samspelade med Linköpings och Norrköpings satsningar på urbant utvecklingsarbete. I Linköpings kommun ligger arbetet med stadsdelsutveckling inom programmet social hållbarhet och i Norrköpings kommun ligger arbetet med områdesutveckling inom programmet Välfärd och hållbar utveckling. Till projektet knöts kommunernas områdes- eller stadsdelstutvecklare. Genom samarbetet gavs legitimitet till projektets anställda och dessa fick även tillgång till stadsdels-/områdesutvecklarnas lokala nätverk. Denna samverkan stimulerade deltagarna till ett lokalt engagemang. Den lokala verksamheten fick rollen som en lärande mötesplats vilket främjade integration mellan olika grupper. De vänskapsband som knutits har berikat de enskilda deltagarna. För många deltagare kom ökad aktivitet och ett lokalt engagemang även att påverka hälsan på ett positivt sätt. För den enskilde handlade det om både stort och smått exempelvis förändringar i kost- och motionsvanor eller minskad ångest och smärta. 7

8 Modellen jobb- och praktikverkstad Modellen som prövades inom projektet benämns jobb- och praktikverkstad. Ett begrepp som associerar till den grundläggande tanken i projektets ansökan. Tanken var att bygga upp en verksamhet där praktiskt arbete skulle utföras som förberedelse inför deltagarens praktik. En praktik som efter en tid i jobb- och praktikverkstaden skulle ske i näringslivet eller i sociala företag. Verksamheten i jobb- och praktikverkstäderna inriktades på personlig utveckling. Praktiken var fortsatt viktig i syfte att deltagarna skulle komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Modellen som prövades innehöll följande delar: Historia Samhällsinformation Demokrati OCN Vad jag vill Vad jag kan Vad arbetsmarknaden vill ha Socialt företagande OCN Hälsa och vardagsliv SAMVERKAN FÖR LOKAL UTVECKLING 8

9 Att presentera sig själv Inom projektet lades stor vikt vid att utveckla och träna olika sätt kunna presentera sig själv i olika sammanhang. För att göra detta krävdes att var och en hade identifierat sin egen kompetens, sin förmåga och även sina drivkrafter. Praktisk hjälp och vardagskunskap I arbetet med att utveckla de lokala jobb- och praktikverkstäderna kom ett behov av stöd i form av vardagskunskap att prägla innehållet. Exempelvis fick deltagarna praktisk hjälp med att läsa brev från olika myndigheter besöka Arbetsförmedling och Försäkringskassa besöka tandläkaren ta kontakt med Kronofogden deklarera ringa vårdcentralen ta kontakter med barnens skola Arbetssättet kan beskrivas i termer av en social medlingsfunktion, en hjälpare eller ett personligt ombud i lättversion. Delaktighet, tillit och respekt har varit vägledande. Olika sätt att lära in och lära ut Jobb- och praktikverkstäderna innebar en logisk utmaning. Det svenska sättet att bygga kunskap och att pedagogiskt försöka omvandla information till lärande är mer specifik än någon från början trodde. I de mångkulturella grupperna blev detta mycket tydligt. Det var svårt att bryta mönster och tänka nytt. Flertalet av deltagarna hade svårt att ta till sig det sätt att organisera sin kunskap som vi anställda är vana vid. De hade svårt att ta till sig och förstå det samhälle som omgärdar dem eller de välfärdssystem som är till för att bistå dem. I mötet med människor som av olika anledningar inte följer de mönster vi förväntar oss krävs andra lösningar för att bryta mönster, skapa förståelse och i många fall att ändra inställning och ibland vanor. Arbetssättet kan beskrivas i termer av en social medlingsfunktion, en hjälpare eller ett personligt ombud i lättversion. Delaktighet, tillit och respekt har varit vägledande. 9

10 Några röster från Tänk Om Någon har kritiserat projekt som Tänk Om och kallat det för vuxendagis. Men jag tror många behöver just ett vuxendagis. Ett avbrott i ensamheten. En plats som inte ställer så stora krav, där man träffar andra i samma situation. På många sätt en förberedelse för arbetslivet och gemenskapen på ett jobb. Man får många tips och personlig vägledning mot arbetsmarknaden. I stora drag en bra uppläggning. Vänliga hälsningar XX 10

11 Tänk Om är en station som leder oss framåt. Inger bra hopp. Tänk Om är bra för oss invandrare. Kan gå till praktik eller jobb. Vi lär mycket i Tänk Om. Vi har fått synvinklar från olika håll. Människa är människa och vi respekterar varandra i den här gruppen. Oftast väldigt, väldigt bra. Bra socialt umgänge.

12 Socialt företagande som alternativ till anställning Många av projektets deltagare såg möjligheter med det kooperativa företagandet men inte lika många såg sig själva som aktörer i att driva och ta fram idéer. Den generella inställningen blev att när ni har etablerat ett socialt företag så vill jag arbeta där. Insikten om att hela konceptet med att ta fram en företagsidé och omsätta den i praktisk verksamhet, så som förutsättningarna var inom ramen för Tänk Om, upplevdes som komplicerat, omfattande och för abstrakt. Konceptet byggde på deltagarnas egen drivkraft. En drivkraft som många av våra deltagare under projektet riktades mot annat. Många av de deltagare som var mer drivande kom ut i praktik och gick sedan vidare till arbete eller studier, istället för att utveckla sociala företag. Många av de deltagare som var mer drivande kom ut i praktik och gick sedan vidare till arbete eller studier, istället för att utveckla sociala företag. Med detta sagt vill vi ändå berätta att deltagarna i projektet lade ett anbud på Vrinnevi motionscenter, att vi i det lilla omsatte företagandet i praktiken, att vi aktivt arbetade med Café Rätt och Slätt i Klockaretorpet, att vi tog fram en modul kring socialt företagande inom ramen för Open College Network, samt att vi slutligen försökte sprida våra erfarenheter genom att anordna en temadag kring socialt företagande. 12

13 Vad tyckte deltagarna? En extern utvärdering genomfördes av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Studien är en del av CKS skriftserie, där den kan läsas i sin helhet. En delrapport bygger på intervjuer av deltagarna. Projektet beskrivs av deltagarna som lyckat. En framgångsfaktor som deltagarna särskilt lyfter fram är att de fått tillgång till praktiksamordnarens arbetsgivarnätverk. Även projektets sätt att arbeta med ansökningshandlingar upplevdes som positivt. I projektet gavs förutsättningar att under handledning låta var och en få tänka igenom sina egna förmågor och erfarenheter vilket vävdes samman med en personlig utveckling som innebar att påminna sig om vem man är och att återupprätta självkänslan. Deltagarna ansåg att projektet var unikt och speciellt genom den närhet som byggdes mellan deltagare och processledare. Verksamhetens upplägg, att erbjuda ett sammanhang och aktiviteter varje dag, ansågs bra. Ytterligare en framgångsfaktor enligt deltagarna var processledarnas tålamod. Detta beskrivs både som att de var bra på att förklara saker för enskilda individer och att hantera olika uttryck för negativitet eller konflikter i gruppen. På frågan vad man tar med sig från Tänk Om, poängterar många den sociala samvaron, andra säger att de blivit öppnare som människor, några anser att de har fått en ändrad inställning till världen och att de fått nya erfarenheter. 13

14 Reflektioner Samverkan & samhandling Projektets deltagare har ofta gett uttryckt för att de hos olika myndigheter inte har bemötts som personer, att de inte har identifierats utifrån sina behov av stöd, sina begränsningar och möjligheter. Handläggarna hos de olika myndigheterna har anat, men av olika anledningar låtit tiden gå, utan att problematisera indikationer på personliga utmaningar som skulle kunna överbryggas. Tänk Om, liksom andra projekt och tillfälliga insatser, kan stötta en enskild som idag identifieras som utanför, men ordinarie organisationer måste gemensamt samla sig för att bättre kunna möta människor utifrån deras olika varierande behov. Detta för att bryta trenden att allt fler har svårt att etablera sig i arbetslivet. Samordningsförbunden är ett verktyg för att hantera delar av de grupper som Tänk Om-projektet har arbetat med, men deras verksamhet täcker inte hela behovet av insatser som projektets deltagare visat sig ha för att kunna etablera sig i arbetslivet. Du bestämmer en vinnande strategi för att överleva I projektet upplevde vi att deltagarna generellt har haft en medveten eller omedveten strategi att hantera sin situation. Många av deltagarna har gett uttryck för att du bestämmer-attityden är ett vinnande koncept i mötet med handläggare hos olika myndigheter. Man lever upp till de olika krav som ställs, utan att reflektera över vad man själv egentligen vill. Den egna viljan, egenmakten, upplever man som underordnad, eftersom myndigheten i slutänden ändå är den som bestämmer. Detta gäller oavsett om det handlar om kommunen eller andra myndigheter. Egenmakten blir på detta sätt dubbelbottnad. Istället för att använda sina resurser till något om kan leda till utveckling och varaktig försörjning, har drivkraften som utvecklats blivit att inte göra fel, och riskera att bli av med sin försörjning. Hur vill ansvariga myndigheter ändra på detta? Kan de ansvariga ha metoder och förhållningssätt som tydligare ger den enskilda människan stöd till att ha en långsiktig strategi för sitt fortsatta liv och till en varaktig egen försörjning? 14

15 Stöd för att kunna förändras Erfarenheten visar att det i projektets målgrupp varit sjukskrivning, smärta och längre tids arbetslöshet som förenat i behovet av stöd och åtgärder. Den gemensamma nämnaren för projektets deltagare har varit behovet av stöd för att kunna förändras. Att i verksamheten blanda nysvenskar och ursprungssvenskar bidrog till möten och utveckling på flera plan. I förändringsarbetet blev det viktigt att som deltagare få insikt om att förändring är möjlig och att den har något positivt att erbjuda. För att nå denna insikt krävdes både tid och närhet. Den fysiska närheten till jobb- och praktikverkstäderna gjorde att fler deltagare fullföljde sin tid i projektet. Närheten mellan deltagare och projektets anställda utvecklades utifrån ett professionellt men ändå ett personligt förhållningssätt och blev en framgångsfaktor. Under projektets genomförande har de som arbetat i Tänk Om fått förtroendet att vara stödjare på den enskildes resa i livet. En resa som tidigare av olika skäl gått överstyr eller lämnat individen i en återvändsgränd. Behov av en mellanstation Erfarenheten från projektet visar på behovet av en station mellan arbetsinriktade åtgärder och socialt arbete. Mellanstationen tjänar på att vara förlagd till bostadsområden som är i behov av en positiv socioekonomisk utveckling. Likt projektet bör mellanstationen stå fri från myndighetsutövning. Mellanstationen skulle kunna ses som en del i ett folkhälsoarbete och därmed finansieras gemensamt av de olika välfärdssystemen inklusive landstinget. Den skulle vidare kunna vara den grund inom vilken ordinarie system arbetar med att stimulera socialt företagande. För personer som under en lång tid stått utanför eller aldrig varit en del i arbetslivet blir mellanstationen en väg att successivt, efter egen förmåga etablera sig. Kan de ansvariga ha metoder och förhållningssätt som tydligare ger den enskilda människan stöd till att ha en långsiktig strategi för sitt fortsatta liv och till en varaktig egen försörjning? 15

16 Förändringar som kan förenkla Socialfondsfinansierade projekt har som uppdrag att bidra till strukturella förändringar. Den största strukturella förändringen som projektet identifierat är behovet av en mellanstation som likt projektets jobboch praktikverkstäder bedriver ett socialt arbete med arbetsmarknadsfokus. 16

17 Projektets styrgrupp har förslag på följande åtgärder: 1 Tidsbegränsade åtgärder och synkronisering av system För personer som tillbringat fem, tio, femton eller tjugo år med att vara utanför krävs en längre tid av aktiviteter för att komma tillbaka. I projektet blev det tydligt att arbetsförmedlingens tidsbegränsning för åtgärder, i dagsläget sex månader, var ett hinder. Styrgruppen skulle vilja se en anpassning av regelsystem så att innovativa metoder faktiskt kan prövas i enlighet med de socialfondsprojekt som beviljas med syfte att inkludera fler i arbetslivet. 2 Gemensam utredningsfunktion Utifrån den komplexitet av begränsningar som många deltagare i projektet haft finns ett behov av samverkan. Det handlar om tillgången på utredningar gällande exempelvis dyslexi eller neuropsykiatri. Idag har olika organisationer olika sätt att hantera behovet. I praktiken innebär det för den enskilde att väntetiden och möjligheten att få hjälp ser olika ut. En samlad utredningsfunktion borde utgå från ett gemensamt ansvar kanske är detta en utmaning i ett samlat arbete för att främja folkhälsan. 3 Samordning av kommunala och statliga åtgärder Många av projektets deltagare som deltagit i kommunernas åtgärder under flera år räknas som nyarbetslösa den dag de anmäler sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen. För att underlätta för den enskilde att etablera sig i arbetslivet skulle en formaliserad samverkan mellan kommunala och statliga arbetsmarknads insatser behöva komma till stånd. De kommunala och statliga systemen behöver synkroniseras så att de åtgärder som staten tillhandahåller för att stimulera arbetsgivare inte begränsas av att den enskilde enbart nyttjat kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Sen talet har flertalet av landets kommuner på olika sätt utvecklat arbetsinriktade verksamheter. Kommunerna arbetar likt staten med praktik- och pröva på platser samt kortare och kompletterande utbildningar. För flera av våra deltagare har arbetsförmedlingen och dess tjänster inte varit aktuella då man på grund av språk eller andra begränsningar inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Dessa personer exkluderas från de statliga åtgärder som skapats för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. 17

18 Resultat och siffror Målsättningen 60 % av deltagarna skulle inom 12 månader komma ut i arbete som anställd eller som företagare, alternativt påbörja studier. Minst 300 personer skulle omfattas av projektets verksamhet. Minst 180 personer skulle 90 dagar efter sin tid i projektet vara i arbete, vidarestudier eller företagande. Minst 85 % av deltagarna skulle uppleva att möjligheten att få arbete genom projektet ökat. 65 % av deltagarna skulle vara utrikes födda. 15 % av deltagarna skulle vara ungdomar. Resultatet Lkpg+Nkpg Antal deltagare Varav kvinnor Varav män Antal pers varav utl.födda Som framgår av tabellen har vi haft 318 enskilda deltagare. Andelen utrikes födda var 64 %. Uppdelat på kvinnor och män blir fördelningen 68 % kvinnor och 60 % män. Denna fördelning gäller även uppdelat på de två kommunerna. Andelen ungdomar (18-25 år) var 3 %. Då Tänk Om pågick, var det det enda projekt som inte riktade sig enbart till ungdomar. Därför blev antalet anvisade ungdomar lågt. I Tänk Om-projektet gick 62 personer ut till arbete och 26 personer påbörjade studier, vilket ger ett slutresultat på 88 personer. Målsättningen (180 personer) har inte uppnåtts. Projektet skrevs och designades i en blomstrande högkonjunktur och genomfördes i en dramatisk lågkonjunktur, vilket klart påverkat både genomförandet och resultat. Resultatet relaterat till de deltagare som anvisats har varit god. Projektets styrgrupp är nöjd med projektet. 18

19 Aktiviteter efter avslut Alla, Lkpg+Nkgp Varav kvinnor/män Varav utrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Orsak Avslut pers % pers % per % pers % pers % Arbete % % % % % Studier 26 8 % 16 9 % 10 7 % % 9 11 % Övriga orsaker % % % % % Fullföljd proj.tid % % % % % Summa % % % % % Kod Arbete och studier Linköping: 37 personer (varav 15 utrikesfödda) fick anställning. 27 av dessa med någon form av anställningsstöd. 17 personer gick ut i studier. Norrköping: 25 personer (varav 10 utrikesfödda) fick anställning. 15 av dessa med någon form av anställningsstöd. 9 personer gick ut i studier. Kod Övrig orsak Linköping: Exempel på orsaker att man avslutade projektet under denna kod var; flytt till annan kommun, fick annan åtgärd, ville ej delta, graviditet, avstängd pga hot av personal, drogrehabilitering, sjukskrivning, medicinska orsaker. Norrköping: 56 % avslutade projektet till följd av sjukdom eller missbruk. Hela 77 % av dessa var kvinnor. Övriga orsaker till avslut var graviditet, för frisk enligt Försäkringskassan, pension, svartjobb. Kod Fullföljt projektet Linköping och Norrköping: Antal personer som avslutats med denna kod, har genomfört hela sin anvisade tid i projektet utan avbrott. I samband med avslut träffade deltagaren sin handläggare tillsammans med Tänk Om-projektets processledare, för att föra över kunskaper och nya erfarenheter i syfte att kunna gå vidare med sitt liv. Dessa deltagare återgick till de ordinarie systemen, förhoppningsvis med bättre självkänsla och ökade förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. 19

20 Sammanfattning av Tänk Omprojektets slutrapport NORRKÖPINGS KOMMUN Adress: Rådhuset, Norrköping Tel: E-post:

Slutrapport 2008-2011

Slutrapport 2008-2011 Slutrapport 2008-2011 Tänk Om-projektets slutrapport. Norrköping, hösten 2011 Texter: Margareta Wandel Grafisk formgivning: Hillevi Stridh 1. Sammanfattning 5 2. Inledning 7 3. Bakgrund och sammanhang

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige.

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare

Ungdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Hälso- och sjukvårdsavdelningen September 20 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap Bakgrund 2009 tog Regionstyrelsens ett beslut som innebar

Läs mer

Introduktionsutbildning för cirkelledare

Introduktionsutbildning för cirkelledare Introduktionsutbildning för cirkelledare 1 Introduktion till utbildaren En gemensam introduktionsutbildning för cirkelledare som ska kunna användas av alla distrikt har tagits fram. Folkbildningsrådet

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet

Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Etableringskurs för nyanlända

Etableringskurs för nyanlända Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Socialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)

Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör

Läs mer

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

Några deltagares tankar om Enter

Några deltagares tankar om Enter Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Inledning Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Vår utgångspunkt är alla människors frihet att kunna

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR. Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad PROJEKTANSÖKAN Datum: maj 2016 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning Pilotprojekt Etableringsresurs Projektledare: Christina Reuterwall. Enhetschef AMA Arbetsmarknad Projektägare: Jonas Boman. Verksamhetschef

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

DAGS ATT KRAFTSAMLA.

DAGS ATT KRAFTSAMLA. DAGS ATT KRAFTSAMLA. Utanförskap i Sundsvall Hur kan näringslivet hjälpa till? Arbetsmarknadstorget & FAVI tror på samverkan Ett gott exempel Telge Tillväxt DAGS ATT KRAFTSAMLA Utanförskap har många olika

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30

DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 2011 DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 Samordningsförbundet i Sollefteå presenterar här verksamhet och ekonomi för perioden 1/1 30/6 2011 2 Innehållsförteckning Förbundets verksamhet. Styrelsen... 3 Finansierade

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt

- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol MEDLEMSANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP OCH NER, OCH VÄCKER

Läs mer

för chefer och handläggare

för chefer och handläggare LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning 1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning Bryssel 2010 en individs förmåga att förverkliga sina idéer Simone Baldassarri arbetar med entreprenörskap och utbildning på Europeiska kommissionens

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 2012-04- 12 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn på verksamheten/insatsen/projektet Utveckling av arbetsintegrerade sociala företag på Gotland Bakgrund, problemområde

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer