Sammanfattning av Tänk Omprojektets

Transkript

1 Sammanfattning av Tänk Omprojektets slutrapport

2 Medverkande organisationer Arbetsförmedlingen Coompanion Östergötland Försäkringskassan Industrikompetens AB Linköpings kommun Samordningsförbundet Centrala Östergötland Norrköpings kommun Samordningsförbundet Östra Östergötland Sammanfattning av Tänk Om-projektets slutrapport. Norrköping hösten 2011 Texter: Lisbet Paulsson, Inger Karlsson, Margareta Wandel Foto: Simon Hansson, Linda Berndtsson, Hillevi Stridh Grafisk formgivning: Hillevi Stridh Rapporten finns i sin hellhet på: och

3 Förord 4 Inledning 6 Tänk Om - en del av det lokala utvecklingsarbetet 7 Modellen jobb- och praktikverkstad 8 Socialt företagande som alternativ till anställning 12 Vad tyckte deltagarna? 13 Reflektioner 14 Förändringar som kan förenkla 16 Reslutat och siffror 18

4 Förord Resan med Tänk Om började egentligen innan projektet startade, då Linköpings och Norrköpings kommuner strålade samman för att jämföra sina utvecklingsarbeten inom utvalda stadsdelar i respektive kommun. Kommunerna vill åstadkomma välmående stadsdelar med goda bostäder i blandade upplåtelseoch boendeformer där grunden är god tillgänglighet, bra utbud på offentliga, privata och ideella tjänster, arbetstillfällen, en trygg och stimulerande uppväxtmiljö för barn och ungdomar, tillgång till mötesplatser och föreningsliv. Med andra ord områden som kan erbjuda sina invånare en hög livskvalitet. Genom Europeiska Socialfondens program fanns möjlighet att söka medel för att i projektform ge möjlighet att bryta negativa mönster i samhället så som utanförskap och segregation. Så föddes gemensamma tankar om att söka medel för att ytterligare stärka ett tvärsektoriellt utvecklingsarbete i båda kommunerna. 4 Fokus i ansökan, som beviljades våren 2008, var att deltagarna i projektet skulle nå arbete, studier eller eget företagande i någon form, samt att stärka människor så att de blir medvetna om sina förmågor och använda sin egenmakt. Arbetet skulle ske i samverkan över organisatoriska gränser och därigenom skulle också den lokala ekonomin stärkas. Socialfondsfinansierade projekt har till uppdrag att bidra till strukturella förändringar, något vi kan konstatera tar tid. I denna skrift finns förslag på förändringar som kan förenkla för individer att komma vidare. Metoder och modeller har prövats, beskrivits och utvärderats både internt i projektet och externt genom Linköpings Universitet, Centrum för Kommunstrategiska Studier, vilket framgår av olika rapporter. Fokus i ansökan, som beviljades våren 2008, var att deltagarna i projektet skulle nå arbete, studier eller eget företagande i någon form, samt att stärka människor så att de blir medvetna om sina förmågor och använda sin egenmakt.

5 Förhoppningsvis kan denna skrift och övriga rapporter vara idébank och inspirationskälla för politiker, handläggare och människor som arbetar med lokalt utvecklingsarbete. Sammanlagt har drygt 300 personer deltagit i de grupperingar som funnits i respektive stadsdel under ledning av processledare. Gemensamt för flertalet deltagare har varit att det funnits stort behov av stöd för att kunna förändra sin situation. i många fall en resa som tidigare gått överstyr och lämnat individen i en återvändsgränd. Behovet av en station mellan arbetsinriktade åtgärder och socialt arbete är en viktig slutsats som projektet lyfter fram. Projektet lyfter också fram behovet av att arbeta med integration i ett vidare perspektiv. Rapporten Tänk Om i fyra stadsdelar i Linköping och Norrköping, visar på metoder och modeller men ger också en bild över vad enskilda deltagare tycker om sitt deltagande och hur de förändrats och utvecklats som människor. Förhoppningsvis kan denna skrift och övriga rapporter vara idébank och inspirationskälla för politiker, handläggare och människor som arbetar med lokalt utvecklingsarbete. Till sist vill vi tacka alla som arbetat i projektet för ett hängivet och professionellt arbete under tiden Ett särskilt varmt tack till projektledare Margareta Wandel som lagt så mycket kraft och stort engagemang på att föra ett lyckat projekt i hamn! Lisbet Paulsson, Norrköpings kommun Inger Karlsson, Linköpings Kommun 5

6 Inledning Tänk Om genomfördes i fyra bostadsområden, Skäggetorp och Ryd i Linköping, samt Klockartorpet och Ringdansen i Norrköping. I varje område etablerades en jobb- och praktikverkstad under ledning av en processledare. En gemensam resurs i form av en coach- och näringslivsansvarig kopplades till dessa verksamheter. Projektet behövde utvecklas på ett sätt som tog hänsyn till lokala förutsättningar. Verksamheterna skulle samtidigt vara så lika att gemensamma kriterier kunde beskrivas och följas upp. Med utgångspunkt i ett lokalt perspektiv skulle projektet ta fram metoder för att få fler personer i arbete, studier eller eget företagande. I uppdraget inkluderades även utveckling av socialt företagande och konceptet social medling. Ett viktigt verktyg och uppdrag för att nå projektets syfte och mål var samverkan i olika former. Målgruppen blev människor som under lång tid stått utanför eller aldrig lyckats etablera sig i arbetslivet. 6

7 Tänk Om - en del av det lokala utvecklingsarbetet Projektet samspelade med Linköpings och Norrköpings satsningar på urbant utvecklingsarbete. I Linköpings kommun ligger arbetet med stadsdelsutveckling inom programmet social hållbarhet och i Norrköpings kommun ligger arbetet med områdesutveckling inom programmet Välfärd och hållbar utveckling. Till projektet knöts kommunernas områdes- eller stadsdelstutvecklare. Genom samarbetet gavs legitimitet till projektets anställda och dessa fick även tillgång till stadsdels-/områdesutvecklarnas lokala nätverk. Denna samverkan stimulerade deltagarna till ett lokalt engagemang. Den lokala verksamheten fick rollen som en lärande mötesplats vilket främjade integration mellan olika grupper. De vänskapsband som knutits har berikat de enskilda deltagarna. För många deltagare kom ökad aktivitet och ett lokalt engagemang även att påverka hälsan på ett positivt sätt. För den enskilde handlade det om både stort och smått exempelvis förändringar i kost- och motionsvanor eller minskad ångest och smärta. 7

8 Modellen jobb- och praktikverkstad Modellen som prövades inom projektet benämns jobb- och praktikverkstad. Ett begrepp som associerar till den grundläggande tanken i projektets ansökan. Tanken var att bygga upp en verksamhet där praktiskt arbete skulle utföras som förberedelse inför deltagarens praktik. En praktik som efter en tid i jobb- och praktikverkstaden skulle ske i näringslivet eller i sociala företag. Verksamheten i jobb- och praktikverkstäderna inriktades på personlig utveckling. Praktiken var fortsatt viktig i syfte att deltagarna skulle komma in och etablera sig på arbetsmarknaden. Modellen som prövades innehöll följande delar: Historia Samhällsinformation Demokrati OCN Vad jag vill Vad jag kan Vad arbetsmarknaden vill ha Socialt företagande OCN Hälsa och vardagsliv SAMVERKAN FÖR LOKAL UTVECKLING 8

9 Att presentera sig själv Inom projektet lades stor vikt vid att utveckla och träna olika sätt kunna presentera sig själv i olika sammanhang. För att göra detta krävdes att var och en hade identifierat sin egen kompetens, sin förmåga och även sina drivkrafter. Praktisk hjälp och vardagskunskap I arbetet med att utveckla de lokala jobb- och praktikverkstäderna kom ett behov av stöd i form av vardagskunskap att prägla innehållet. Exempelvis fick deltagarna praktisk hjälp med att läsa brev från olika myndigheter besöka Arbetsförmedling och Försäkringskassa besöka tandläkaren ta kontakt med Kronofogden deklarera ringa vårdcentralen ta kontakter med barnens skola Arbetssättet kan beskrivas i termer av en social medlingsfunktion, en hjälpare eller ett personligt ombud i lättversion. Delaktighet, tillit och respekt har varit vägledande. Olika sätt att lära in och lära ut Jobb- och praktikverkstäderna innebar en logisk utmaning. Det svenska sättet att bygga kunskap och att pedagogiskt försöka omvandla information till lärande är mer specifik än någon från början trodde. I de mångkulturella grupperna blev detta mycket tydligt. Det var svårt att bryta mönster och tänka nytt. Flertalet av deltagarna hade svårt att ta till sig det sätt att organisera sin kunskap som vi anställda är vana vid. De hade svårt att ta till sig och förstå det samhälle som omgärdar dem eller de välfärdssystem som är till för att bistå dem. I mötet med människor som av olika anledningar inte följer de mönster vi förväntar oss krävs andra lösningar för att bryta mönster, skapa förståelse och i många fall att ändra inställning och ibland vanor. Arbetssättet kan beskrivas i termer av en social medlingsfunktion, en hjälpare eller ett personligt ombud i lättversion. Delaktighet, tillit och respekt har varit vägledande. 9

10 Några röster från Tänk Om Någon har kritiserat projekt som Tänk Om och kallat det för vuxendagis. Men jag tror många behöver just ett vuxendagis. Ett avbrott i ensamheten. En plats som inte ställer så stora krav, där man träffar andra i samma situation. På många sätt en förberedelse för arbetslivet och gemenskapen på ett jobb. Man får många tips och personlig vägledning mot arbetsmarknaden. I stora drag en bra uppläggning. Vänliga hälsningar XX 10

11 Tänk Om är en station som leder oss framåt. Inger bra hopp. Tänk Om är bra för oss invandrare. Kan gå till praktik eller jobb. Vi lär mycket i Tänk Om. Vi har fått synvinklar från olika håll. Människa är människa och vi respekterar varandra i den här gruppen. Oftast väldigt, väldigt bra. Bra socialt umgänge.

12 Socialt företagande som alternativ till anställning Många av projektets deltagare såg möjligheter med det kooperativa företagandet men inte lika många såg sig själva som aktörer i att driva och ta fram idéer. Den generella inställningen blev att när ni har etablerat ett socialt företag så vill jag arbeta där. Insikten om att hela konceptet med att ta fram en företagsidé och omsätta den i praktisk verksamhet, så som förutsättningarna var inom ramen för Tänk Om, upplevdes som komplicerat, omfattande och för abstrakt. Konceptet byggde på deltagarnas egen drivkraft. En drivkraft som många av våra deltagare under projektet riktades mot annat. Många av de deltagare som var mer drivande kom ut i praktik och gick sedan vidare till arbete eller studier, istället för att utveckla sociala företag. Många av de deltagare som var mer drivande kom ut i praktik och gick sedan vidare till arbete eller studier, istället för att utveckla sociala företag. Med detta sagt vill vi ändå berätta att deltagarna i projektet lade ett anbud på Vrinnevi motionscenter, att vi i det lilla omsatte företagandet i praktiken, att vi aktivt arbetade med Café Rätt och Slätt i Klockaretorpet, att vi tog fram en modul kring socialt företagande inom ramen för Open College Network, samt att vi slutligen försökte sprida våra erfarenheter genom att anordna en temadag kring socialt företagande. 12

13 Vad tyckte deltagarna? En extern utvärdering genomfördes av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS). Studien är en del av CKS skriftserie, där den kan läsas i sin helhet. En delrapport bygger på intervjuer av deltagarna. Projektet beskrivs av deltagarna som lyckat. En framgångsfaktor som deltagarna särskilt lyfter fram är att de fått tillgång till praktiksamordnarens arbetsgivarnätverk. Även projektets sätt att arbeta med ansökningshandlingar upplevdes som positivt. I projektet gavs förutsättningar att under handledning låta var och en få tänka igenom sina egna förmågor och erfarenheter vilket vävdes samman med en personlig utveckling som innebar att påminna sig om vem man är och att återupprätta självkänslan. Deltagarna ansåg att projektet var unikt och speciellt genom den närhet som byggdes mellan deltagare och processledare. Verksamhetens upplägg, att erbjuda ett sammanhang och aktiviteter varje dag, ansågs bra. Ytterligare en framgångsfaktor enligt deltagarna var processledarnas tålamod. Detta beskrivs både som att de var bra på att förklara saker för enskilda individer och att hantera olika uttryck för negativitet eller konflikter i gruppen. På frågan vad man tar med sig från Tänk Om, poängterar många den sociala samvaron, andra säger att de blivit öppnare som människor, några anser att de har fått en ändrad inställning till världen och att de fått nya erfarenheter. 13

14 Reflektioner Samverkan & samhandling Projektets deltagare har ofta gett uttryckt för att de hos olika myndigheter inte har bemötts som personer, att de inte har identifierats utifrån sina behov av stöd, sina begränsningar och möjligheter. Handläggarna hos de olika myndigheterna har anat, men av olika anledningar låtit tiden gå, utan att problematisera indikationer på personliga utmaningar som skulle kunna överbryggas. Tänk Om, liksom andra projekt och tillfälliga insatser, kan stötta en enskild som idag identifieras som utanför, men ordinarie organisationer måste gemensamt samla sig för att bättre kunna möta människor utifrån deras olika varierande behov. Detta för att bryta trenden att allt fler har svårt att etablera sig i arbetslivet. Samordningsförbunden är ett verktyg för att hantera delar av de grupper som Tänk Om-projektet har arbetat med, men deras verksamhet täcker inte hela behovet av insatser som projektets deltagare visat sig ha för att kunna etablera sig i arbetslivet. Du bestämmer en vinnande strategi för att överleva I projektet upplevde vi att deltagarna generellt har haft en medveten eller omedveten strategi att hantera sin situation. Många av deltagarna har gett uttryck för att du bestämmer-attityden är ett vinnande koncept i mötet med handläggare hos olika myndigheter. Man lever upp till de olika krav som ställs, utan att reflektera över vad man själv egentligen vill. Den egna viljan, egenmakten, upplever man som underordnad, eftersom myndigheten i slutänden ändå är den som bestämmer. Detta gäller oavsett om det handlar om kommunen eller andra myndigheter. Egenmakten blir på detta sätt dubbelbottnad. Istället för att använda sina resurser till något om kan leda till utveckling och varaktig försörjning, har drivkraften som utvecklats blivit att inte göra fel, och riskera att bli av med sin försörjning. Hur vill ansvariga myndigheter ändra på detta? Kan de ansvariga ha metoder och förhållningssätt som tydligare ger den enskilda människan stöd till att ha en långsiktig strategi för sitt fortsatta liv och till en varaktig egen försörjning? 14

15 Stöd för att kunna förändras Erfarenheten visar att det i projektets målgrupp varit sjukskrivning, smärta och längre tids arbetslöshet som förenat i behovet av stöd och åtgärder. Den gemensamma nämnaren för projektets deltagare har varit behovet av stöd för att kunna förändras. Att i verksamheten blanda nysvenskar och ursprungssvenskar bidrog till möten och utveckling på flera plan. I förändringsarbetet blev det viktigt att som deltagare få insikt om att förändring är möjlig och att den har något positivt att erbjuda. För att nå denna insikt krävdes både tid och närhet. Den fysiska närheten till jobb- och praktikverkstäderna gjorde att fler deltagare fullföljde sin tid i projektet. Närheten mellan deltagare och projektets anställda utvecklades utifrån ett professionellt men ändå ett personligt förhållningssätt och blev en framgångsfaktor. Under projektets genomförande har de som arbetat i Tänk Om fått förtroendet att vara stödjare på den enskildes resa i livet. En resa som tidigare av olika skäl gått överstyr eller lämnat individen i en återvändsgränd. Behov av en mellanstation Erfarenheten från projektet visar på behovet av en station mellan arbetsinriktade åtgärder och socialt arbete. Mellanstationen tjänar på att vara förlagd till bostadsområden som är i behov av en positiv socioekonomisk utveckling. Likt projektet bör mellanstationen stå fri från myndighetsutövning. Mellanstationen skulle kunna ses som en del i ett folkhälsoarbete och därmed finansieras gemensamt av de olika välfärdssystemen inklusive landstinget. Den skulle vidare kunna vara den grund inom vilken ordinarie system arbetar med att stimulera socialt företagande. För personer som under en lång tid stått utanför eller aldrig varit en del i arbetslivet blir mellanstationen en väg att successivt, efter egen förmåga etablera sig. Kan de ansvariga ha metoder och förhållningssätt som tydligare ger den enskilda människan stöd till att ha en långsiktig strategi för sitt fortsatta liv och till en varaktig egen försörjning? 15

16 Förändringar som kan förenkla Socialfondsfinansierade projekt har som uppdrag att bidra till strukturella förändringar. Den största strukturella förändringen som projektet identifierat är behovet av en mellanstation som likt projektets jobboch praktikverkstäder bedriver ett socialt arbete med arbetsmarknadsfokus. 16

17 Projektets styrgrupp har förslag på följande åtgärder: 1 Tidsbegränsade åtgärder och synkronisering av system För personer som tillbringat fem, tio, femton eller tjugo år med att vara utanför krävs en längre tid av aktiviteter för att komma tillbaka. I projektet blev det tydligt att arbetsförmedlingens tidsbegränsning för åtgärder, i dagsläget sex månader, var ett hinder. Styrgruppen skulle vilja se en anpassning av regelsystem så att innovativa metoder faktiskt kan prövas i enlighet med de socialfondsprojekt som beviljas med syfte att inkludera fler i arbetslivet. 2 Gemensam utredningsfunktion Utifrån den komplexitet av begränsningar som många deltagare i projektet haft finns ett behov av samverkan. Det handlar om tillgången på utredningar gällande exempelvis dyslexi eller neuropsykiatri. Idag har olika organisationer olika sätt att hantera behovet. I praktiken innebär det för den enskilde att väntetiden och möjligheten att få hjälp ser olika ut. En samlad utredningsfunktion borde utgå från ett gemensamt ansvar kanske är detta en utmaning i ett samlat arbete för att främja folkhälsan. 3 Samordning av kommunala och statliga åtgärder Många av projektets deltagare som deltagit i kommunernas åtgärder under flera år räknas som nyarbetslösa den dag de anmäler sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen. För att underlätta för den enskilde att etablera sig i arbetslivet skulle en formaliserad samverkan mellan kommunala och statliga arbetsmarknads insatser behöva komma till stånd. De kommunala och statliga systemen behöver synkroniseras så att de åtgärder som staten tillhandahåller för att stimulera arbetsgivare inte begränsas av att den enskilde enbart nyttjat kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Sen talet har flertalet av landets kommuner på olika sätt utvecklat arbetsinriktade verksamheter. Kommunerna arbetar likt staten med praktik- och pröva på platser samt kortare och kompletterande utbildningar. För flera av våra deltagare har arbetsförmedlingen och dess tjänster inte varit aktuella då man på grund av språk eller andra begränsningar inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Dessa personer exkluderas från de statliga åtgärder som skapats för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. 17

18 Resultat och siffror Målsättningen 60 % av deltagarna skulle inom 12 månader komma ut i arbete som anställd eller som företagare, alternativt påbörja studier. Minst 300 personer skulle omfattas av projektets verksamhet. Minst 180 personer skulle 90 dagar efter sin tid i projektet vara i arbete, vidarestudier eller företagande. Minst 85 % av deltagarna skulle uppleva att möjligheten att få arbete genom projektet ökat. 65 % av deltagarna skulle vara utrikes födda. 15 % av deltagarna skulle vara ungdomar. Resultatet Lkpg+Nkpg Antal deltagare Varav kvinnor Varav män Antal pers varav utl.födda Som framgår av tabellen har vi haft 318 enskilda deltagare. Andelen utrikes födda var 64 %. Uppdelat på kvinnor och män blir fördelningen 68 % kvinnor och 60 % män. Denna fördelning gäller även uppdelat på de två kommunerna. Andelen ungdomar (18-25 år) var 3 %. Då Tänk Om pågick, var det det enda projekt som inte riktade sig enbart till ungdomar. Därför blev antalet anvisade ungdomar lågt. I Tänk Om-projektet gick 62 personer ut till arbete och 26 personer påbörjade studier, vilket ger ett slutresultat på 88 personer. Målsättningen (180 personer) har inte uppnåtts. Projektet skrevs och designades i en blomstrande högkonjunktur och genomfördes i en dramatisk lågkonjunktur, vilket klart påverkat både genomförandet och resultat. Resultatet relaterat till de deltagare som anvisats har varit god. Projektets styrgrupp är nöjd med projektet. 18

19 Aktiviteter efter avslut Alla, Lkpg+Nkgp Varav kvinnor/män Varav utrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Orsak Avslut pers % pers % per % pers % pers % Arbete % % % % % Studier 26 8 % 16 9 % 10 7 % % 9 11 % Övriga orsaker % % % % % Fullföljd proj.tid % % % % % Summa % % % % % Kod Arbete och studier Linköping: 37 personer (varav 15 utrikesfödda) fick anställning. 27 av dessa med någon form av anställningsstöd. 17 personer gick ut i studier. Norrköping: 25 personer (varav 10 utrikesfödda) fick anställning. 15 av dessa med någon form av anställningsstöd. 9 personer gick ut i studier. Kod Övrig orsak Linköping: Exempel på orsaker att man avslutade projektet under denna kod var; flytt till annan kommun, fick annan åtgärd, ville ej delta, graviditet, avstängd pga hot av personal, drogrehabilitering, sjukskrivning, medicinska orsaker. Norrköping: 56 % avslutade projektet till följd av sjukdom eller missbruk. Hela 77 % av dessa var kvinnor. Övriga orsaker till avslut var graviditet, för frisk enligt Försäkringskassan, pension, svartjobb. Kod Fullföljt projektet Linköping och Norrköping: Antal personer som avslutats med denna kod, har genomfört hela sin anvisade tid i projektet utan avbrott. I samband med avslut träffade deltagaren sin handläggare tillsammans med Tänk Om-projektets processledare, för att föra över kunskaper och nya erfarenheter i syfte att kunna gå vidare med sitt liv. Dessa deltagare återgick till de ordinarie systemen, förhoppningsvis med bättre självkänsla och ökade förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. 19

20 Sammanfattning av Tänk Omprojektets slutrapport NORRKÖPINGS KOMMUN Adress: Rådhuset, Norrköping Tel: E-post: