Slutrapport. Navigator och CoM-center utvärdering ur ett deltagarperspektiv. Mars 2011 Johanna Andersson
|
|
- Ingeborg Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Navigator och CoM-center utvärdering ur ett deltagarperspektiv Mars 2011 Johanna Andersson 1
2 Sammanfattning Projekt Navigator och CoM-center ägs av Lundby stadsdeldsförvaltning och finansieras av Europeiska socialfonden tillsammans med Göteborgss stad, Försäkringskassan och samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA. Syftet med projektet var att genom coachning testa ett nytt sätt att arbeta för att stödja individer på vägen mot arbete eller studier. Utvärderingen är gjord med ett deltagarperspektiv, vilket innebär att fokus har varit vad deltagarna tycker om Navigator och CoMcenter. Mer specifikt har frågeställningarna handlat om i fall verksamheten motsvarat deltagarnas behov, om de ansett insatserna vara relevanta och meningsfulla, om projektet förbättrat möjligheterna på arbetsmarknaden, om projektet inneburit andra insatser än tidigare, om något kunde gjorts annorlunda samt om projektet haft en positiv inverkan på deltagarnas livssituation. Deltagare har intervjuats löpande från våren 2009 till december 2010 för att söka svar på dessa frågor. Resultatet visar att: Deltagarna ser projektet som något annorlunda jämfört med vad de mött tidigare och det är annorlunda på ett positivt sätt. Det är annorlunda genom ett mer personligt bemötande, genom ett extra stöd för en hållbar lösning samt genom att gruppen deltagare fungerar som en resurs i sig. Projektets upplägg med temaveckor uppfattas positivt. Temana ger kunskaper och verktyg för att söka utbildning, praktik eller arbete och uppfattas som relevanta av deltagarna. Veckornas struktur med daglig verksamhet ger också struktur på dagen för deltagarna. Gruppverksamheten ger också möjlighet att träna svenska, att tala inför andra etc. Gruppen innebär också att deltagarna blir en del av ett socialt sammanhang, något som ofta saknas som arbetslös. Det finns olika förväntningar på coachningen. En del ser arbetssökandet som ett helt eget ansvar medan andra ser det som ett samarbete där coachen också skall ta ett praktiskt ansvar. När så inte sker leder det till besvikelse hos deltagaren. Hur samarbetet skall se ut mellan deltagare och coach bör tydliggöras för att undvika missförstånd och besvikelse. Många deltagare berättar om försämrad hälsa som en följd av arbetslösheten. Att få struktur på dagen och att vara en del av ett socialt sammanhang innebär en positiv förändring på både livssituationen och hälsan. Likaså är det positivt med ett personligt, stödjande och stärkande bemötande av coachen. Förslag på vad som kunde gjorts annorlunda handlar ofta om mer kontakter med arbetsgivare; både genom studiebesök och att arbetsgivare kommer till projektets lokaler. Ett annat förslag handlar om att dela gruppen för att träffa rätt då deltagarna har olika erfarenheter. Flertalet ser dock den breda gruppen som en tillgång där deltagarna kan lära av och stötta varandra. Att skriva CV, träna på arbetsintervju eller träffa en coach är inget som är unikt för Navigator och CoM-center. Det som är annorlunda jämfört med andra insatser är att man i projektet lyckats med att kombinera olika delar till en fungerande helhet där praktisk och social träning kombineras med ett socialt sammanhang som förstärker arbetet med verktyg och kunskaper för att söka arbete eller studier. Till detta finns det senare möjlighet att koppla på yrkesutbildning när det bedöms vara relevant. Projektet har fyllt ett behov hos deltagarna men också hos myndigheterna. Nu när projektet avslutas behövs därför en annan insats för att fylla dessa behov. I det arbetet finns mycket att lära av Navigator och CoM-center. 2
3 Inledning Våren 2009 fick jag i uppdrag av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA att utvärdera projektet Navigator och CoM-center ur ett deltagarperspektiv. Utvärderingens deltagarperspektiv har inneburit fokus på deltagarna och vad de tycker om verksamheten. Förhoppningen är att utvärderingen skall användas och vara till nytta samt vara underlag för lärande och framtida beslut. Under tiden arbetet med utvärderingen har kontinuerlig kontakt hållits med den följeforskare som kopplades till projektet tidigt under 2010, Bengt Lofter. Denna rapport innebär slutredovisning av utvärderingsuppdraget. Projekt Navigator och CoM-center ägs av Lundby SDF och finansieras av Europeiska socialfonden tillsammans med Göteborgs stad, Försäkringskassan och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA. Projektet har varit förlagt till egna lokaler på Kvilletorget och har under perioden haft ca 400 deltagare. Målgruppen har varit personer mellan år för Navigatorcenter och år för CoMcenter. I praktiken har ingen skillnad gjorts mellan de båda grupperna och det görs heller ingen skillnad i denna utvärdering då resultatet inte skilt sig åt. En vidare beskrivning av målgruppen är: arbetslösa som Arbetsförmedlingen inte arbetar med, individer med psykisk ohälsa och individer som avbrutit grundskole- eller gymnasiestudier. Målgruppen har beskrivits som individer som behöver mer stöd för att komma i arbete eller studier än vad Arbetsförmedlingen kan erbjuda. Syftet med projektet var enligt ansökan till Europeiska socialfonden att individerna genom nya innovativa grepp skall få den vägledning och det stöd som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden och i samhället. I projektansökan skriver man att ett stort antal individer som idag har försörjningsstöd har det av arbetsmarknadsmässiga skäl och att en lång period utanför arbetsmarknaden medfört att de inte är redo för de krav som arbetsmarknaden ställer. För att de skall klara det krävs fördjupade coachnings- och matchningsinsatser. Man vill därför pröva verksamhet med denna typ av kompetens för den aktuella målgruppen. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med utvärderingen har varit att belysa verksamheten ur ett deltagarperspektiv; Vad tycker deltagarna om Navigator och CoM-center? Detta har gjorts med vägledning förljande frågeställningar: Har verksamheten motsvarat deltagarnas behov? Har deltagarna upplevt insatserna som relevanta och meningsfulla? Upplever deltagarna att projektet har förbättrat deras möjligheter på arbetsmarknaden? Upplever deltagarna att projektet inverkat positivt på deras livssituation? Har deltagarna genom projektet upplevt andra insatser än tidigare? Upplever deltagarna att något saknats i insatserna alt. att det kunde gjorts annorlunda? Frågeställningarna rör deltagarnas upplevelser av verksamheten varför utvärderingen berör projektet som det utvecklades till att bli. Det innebär också att den inte berör de delar av projektet som planerades och lyftes fram i ansökan men som av olika anledningar inte har genomförts. Detta eftersom deltagarna enbart kan ha åsikter om den verksamhet som faktiskt genomfördes. 3
4 Genomförande Ett flertal olika metoder har använts för att samla material till denna utvärdering, främst djupintervjuer. Syftet med utvärderingen har inte varit att svara på frågor om hur många?. Istället har syftet varit att visa på kvalitativt olika sätt att uppfatta verksamheten och att på ett djupgående sätt beskriva uppfattningar om verksamheten och sätta dem i ett sammanhang. De enda tydliga antal som redovisas handlar om fördelningen av ålder och kön i deltagargruppen som intervjuats, detta för att visa på spridningen i gruppen. Intervjuer deltagare Den huvudsakliga metoden för datainsamling var djupintervjuer med deltagare i projektet. Trettiotre deltagare har intervjuats och 34 intervjuer har genomförts. En person har intervjuats två gånger under tiden för deltagande. En person hade avslutat sin tid i projektet vid tiden för intervjun och resterande var aktuella deltagare. Elva deltagare är under 25 år och resterande 22 är äldre. Tolv av de intervjuade deltagarna var kvinnor och resten män. Intervjuerna har genomförts i projektets lokaler och varade mellan minuter. Tabell 1. Fördelning av deltagare med avseende på ålder och kön Navigator Com Antal Man Kvinna Antal De intervjuade deltagarna är mellan 19 och 63 år och de har deltagit i verksamheten i allt mellan några veckor till ett år. Bland de intervjuade deltagarna finns personer med högskoleutbildning och de som inte avslutat grundskolan. Deltagarintervjuerna genomfördes under perioden maj 2009 till december Sett över hela perioden har det varit en övervikt på män och främst män över 25 år. Detta har emellertid speglat de deltagare som varit på plats i lokalerna vid tidpunkterna för intervjuer; majoriteten har varit män. Projektet har haft en övervikt på män i stort sett hela perioden, med undantag för de allra sista månaderna av projekttiden. Män har också i större utsträckning tackat ja till intervju. När övervikten av män i intervjumaterialet presenterades för personalen hade de ytterligare en tänkbar förklaring: att kvinnor kan ha annan planering än män som innebär att de i större utsträckning är på t ex praktik. Övrigt datamaterial Under samma period som intervjuerna har genomförts har jag även deltagit i gruppverksamheter som deltagande observatör. Observationerna har gjort bilden av projektet både bredare och djupare och har underlättat i kontakten med deltagare. I januari 2010 intervjuades de fyra coacherna som då fanns i projektet. Även deltagande i personalmöten och möjligheten att ställa frågor i anslutning till dem har gett värdefull information. Slutligen har jag under perioden deltagit i flera möten med styrgruppen för projektet, samt möten med följeforskaren Bengt Lofter samt hans PM och andra dokument producerade av projektet. Etiska överväganden De flesta av deltagarna har rekryterats till intervju via coacherna. Vid start av varje intervju har jag därför noga påpekat att det är frivilligt och att de kan avbryta när som helst. Jag har även noga redogjort för förhållandet mellan mig och coacherna och att inget specifikt förs vidare endast aggregerad information samt på vems uppdrag jag arbetar. Ingen deltagare har avbrutit intervju, flertalet har dock avböjt att medverka från första början. En annan etisk aspekt handlar om att de som berörs av en verksamhet får komma till tals när verksamheten skall utvärderas. Flera deltagare har sagt att det aktivt sökt att få prata med mig för att få förmedla sin uppfattning om Navigator och CoMcenter. 4
5 Projektets förändring över tid Utvecklingen av verksamheten på Navigator och CoM-center kan beskrivas, och ganska grovt delas in i, olika faser. Den första fasen omfattar perioden från starten av projektet fram till hösten 2009, när den andra fasen inleddes. Den tredje och sista fasen inleddes i början av Förändringarna i projektet har handlat om innehållet i och upplägget på verksamheten samt om personalomsättningar. Det har funnits ett flertal samordnare under perioden och under hösten 2010 skiftades nästan hela personalgruppen. Den fortsatta beskrivningen av projektprocessen fokuserar emellertid verksamhetens innehåll och upplägg. Under projektperioden finns två grundläggande element med hela tiden, nämligen individcoachning kombinerat med gruppverksamhet. Hur gruppverksamheten ser ut och vilka ytterligare delar som verksamheten innehåller, t ex företagsträffar eller möjlighet till yrkesutbildning varierar under projekttiden. Vid en jämförelse med projektets sista år så var verksamheten under den första fasen inte lika planerad och strukturerad som den kom att bli senare. Det saknades en tydlig struktur för gruppaktiviteterna även om en del i innehållet kom att bli innehåll även i de temaveckor som infördes under fas två. Under denna period sträckte sig planeringen ca 4 veckor framåt. Att verksamheten var mindre strukturerad i början har också speglats i deltagarintervjuerna. Under perioden pågick dock ett arbete med att hitta en struktur för verksamheten. Det arbetet skedde i sin tur på flera nivåer. Dels administrativt med hur det skall gå till när deltagare skrivs in och ut från verksamheten, men också i det konkreta arbetet med t ex gruppcoachningen. I mars 2009 beskrevs verksamheten, av dåvarande samordnare, som ett rehabiliteringsprojekt och inte ett arbetsmarknadsprojekt. Därför ansågs det viktigt att skapa struktur för deltagarna, men också att fylla denna struktur med meningsfullt innehåll med fokus på arbete. Stabilitet och struktur betonades även för personalen. En av coacherna hade också uppdrag som metodutvecklare och menade att det fanns mycket energi och kreativitet inom verksamheten, både hos personal och hos deltagare, men att man hittills pga instabilitet inte kunnat använda denna till fullo. Inför den andra fasen hösten 2009 genomfördes flera förändringar varav den tydligaste var strukturen med rullande temaveckor. Temaveckorna är åtta till antalet och kallas också introduktionsutbildning och har med följande innehåll: - Individuella mål - Vägledning - Hälsa - Praktik/Entreprenörskap - CV/Meritförteckning, personligt brev - Anställningsintervju - Arbetsmarknadskunskap - Studier Planeringen med temaveckor syftade till att skapa mer helhet i verksamheten och ge struktur åt deltagarna inte minst genom daglig verksamhet, oftast mellan Men syftet var också att underlätta för coacherna som med detta upplägg kunde planera sin tid och få en gemensam övergripande plan för verksamheten. I intervjuerna framkom att förändring mestadels uppfattades positiv av deltagarna. Vid årsskiftet 2009/2010 försvann rekryteraren från projektet. Under den tredje fasen, projektets drygt sista år, sätter sig verksamheten och förändringen jämfört med tidigare märktes bara av att vistas i lokalerna. Det var en annan aktivitet och energi. Det har också blivit tydligare för deltagarna hur upplägget är och tidigare osäkerhet är borta. Det har blivit allt tydligare vilken målgrupp projektet skall ha och kan arbeta med och projektet har blivit tydligare och mer fokuserat. Från att projektets personal tidigare hade ansvar för samtliga temaveckor så har 5
6 man blivit avlastade genom att flera av dem köps in av ett företag. Syftet med detta var bland annat att frigöra tid till coachning av deltagare. Enligt coacherna blev det också så, men det blev inte mer tid med varje deltagare då den frigjorda tiden användes till fler deltagare och i viss mån också dokumentation. Under våren 2010 saknades företagsinslag i verksamheten genom det som kallats nätverksträffar eller företagsinformation. Detta eftersom rekryteraren lämnat projektet. Under hösten återkommer detta dock igen. Inslaget av och möten med företag uppskattas av deltagarna och flera påtalar avsaknaden under intervjuer våren Under denna sista period börjar man också använda medel för att köpa yrkesutbildningar. Denna möjlighet har funnits under hela projekttiden men användes inte förrän under det sista året. Resultat Navigator och CoM-center ses som något annorlunda Gruppen deltagare på Navigator och CoM-center är bred med avseende på både ålder och erfarenheter. Detta innebär också att de inte tycker likadant om projektet. Det finns de som är väldigt nöjda med insatsen på alla sätt och så finns det dem som är mycket kritiska, samt alla därimellan. Det går dock att se en del tydliga mönster och skiljelinjer i materialet. Trots alla sina olikheter finns det också en sak som deltagarna är överens om, oavsett om man är kritisk eller positiv i övrigt; och det är att navigator och CoMcenter är något nytt och annorlunda jämfört vad man tidigare mött. Många deltagare har erfarenheter från Arbetsförmedlingen eller Arbetsmarknadstorget, men också från ViCan eller andra typer av insatser eller projekt. Deltagarna ser projektet som något annorlunda och detta annorlunda uppfattas också som något bättre och mer passande. Även de som är uttalat negativa till projektet menar att det trots allt är bättre än andra verksamheter som de deltagit i. Det som gör att verksamheten upplevs som annorlunda är dess inriktning; varje deltagare har en coach som man jobbar med, gruppaktiviteter i teman och lokaler med datorer som underlättar arbetet och möjlighet att få hjälp vid/med dessa datorer. Lokalerna ger också möjlighet till samvaro mellan deltagarna och bidrar till en social miljö som uppfattas mycket positivt. Detta utvecklas närmare nedan under rubrikerna: coachen, temaveckorna och den sociala miljön. Coachen Deltagarna beskriver bemötandet på Navigator och CoM-center som personligt. Dels är det personligt i betydelsen av motsatsen till rutinmässigt. Deltagarna har ofta berättelser om hur de tidigare känt sig som en i mängden med ett nummer, men på Navigator och CoM-center är man en person med ett namn. En annan del av det personliga är att det går att berätta om personliga saker för coachen som då kan fungera som en slags ventil. Det tredje är att arbetet med coachen kan anpassas efter individen och dennes önskemål och erfarenheter. Något som gör att projektet uppfattas som annorlunda är stödet för en hållbar lösning. Många berättar att de för första gången fått frågan Vad vill du göra? och man upplever att coacher och övrig personal inte bara vill bli av med dem för att bättra på sin statistik utan är måna om att det skall bli en bra och hållbar lösning för deltagarna. Deltagarna uppskattar också den goda tillgången till coacherna. Även om man inte sitter ner och pratar så ofta så ses man ofta i lokalerna och hejar och flertalet säger att de vet att det bara är att säga till om de skulle behöva en tid med coachen. Vetskapen om möjligheten till möte gör alltså att tillgängligheten upplevs som god. Coacherna blir ett extra stöd och peppar deltagarna att ta steg framåt mot arbete eller studier. De följer även upp hur processen går framåt vilket upplevs positivt. Det går emellertid en del skiljelinjer i intervjumaterialet gällande hur man ser på arbetet med coachen. Ett exempel är i vilken utsträckning man vill ha, och förväntar sig stöd, samt vilken typ av 6
7 stöd. Skiljelinjen går mellan dem som ser arbetssökandet som ett eget ansvar och dem som ser det som ett delat ansvar mellan individ och coach. Denna skillnad har också vistas av Rantakeisu (2009) i en studie av unga arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Den gruppen som ser arbetssökande eller ansökan till studier som ett delat ansvar förväntar sig handfast hjälp av coachen samt att denne delar ansvaret för att kolla upp olika saker, samt mycket konkret stöd i vad som behöver göras och hur. Personerna i denna grupp beskriver det som att deltagaren och coachen skall vara som ett team där man kommer med idéer som man gemensamt går vidare med. Den andra gruppen ser arbetssökandet som ett självklart eget ansvar som blir vad man gör det till. Utvärderingen visar att det finns olika syn och en otydlighet hur arbetet mellan coach och deltagare skal se ut. För att undvika detta är det viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan coach och deltagare så att båda parter är överens om hur den skall se ut. Temaveckorna Temana är åtta till antalet och innebär att deltagaren får kunskaper och kompetenser för den fortsatta processen mot arbete eller studier. Innehåll och upplägg på temaveckorna ger både praktiska och sociala färdigheter. Sociala färdigheter tränas genom att vara en del av en grupp eller att tala inför andra människor. För dem som inte har svenska som första språk innebär deltagandet också en möjlighet att träna svenska. Deltagargruppen är bred och gruppen delar sig i två med avseende på huruvida man ser bredden som en tillgång eller ett hinder i verksamheten. De som ser bredden i gruppen som ett hinder menar att spretigheten i erfarenheter gör att det är svårt att lägga gruppaktiviteterna på rätt nivå och att det riskerar att bli på för hög eller låg nivå för delar av gruppen. Bredden i gruppen kan också ses som en tillgång där de olika erfarenheterna används och man lär av varandra och kan stötta varandra. Olikheterna ses då som berikande. Exempel på praktiska färdigheter är att skriva CV, personligt brev, information om studier och det nuvarande svenska systemet kring studier. Andra praktiska saker som nämnts positiva ordalag är möjligheten att träna på arbetsintervju. En person preciserade genom att säga att alla moment där jag får feedback så att jag lär mig är bra. Även gällande temaveckorna och dess innehåll och funktion går de intervjuade att dela i två grupper. Den ena kallar verksamheten för vuxendagis. Den andra menar att det finns alltid något nytt och användbart i alla teman även om en del kan vara repetition. Denna grupp väljer att använda temana för att förbättra sin kompetens och sina redskap (t ex CV) för att komma framåt. En ytterligare skiljelinje i materialet är synen på aktiviteter som inte är direkt och konkret knutet till Arbetssökande, t ex utflykter och studiebesök samt temaveckan hälsa. En stor del av de intervjuade tycker att temaveckan om hälsa är mycket viktig eftersom arbetslösheten påverkat dem negativt genom exempelvis nedstämdhet, isolering och dåliga sömnvanor. Man ser också den egna hälsan som grunden till allt annat. Några menar också att det är viktigt att prata om, och göra, andra saker än enbart arbetssökande eftersom det är nedslående att älta sin arbetslöshet hela dagarna varje dag. Andra tycker att man enbart skall syssla med konkreta jobbsökaraktiviteter på Navigator och CoM-center. Den sociala miljön Berättelserna om Navigator och CoM-center handlar mycket om innehållet i verksamheten men också mycket om den sociala miljön. På frågan om hur de skulle beskriva verksamheten för någon som aldrig varit där så kommer ofta gruppen upp som något mycket positivt; att få vara en del av en grupp, en del av ett sammanhang. Alla deltagare har det gemensamt att de är arbetssökande och att träffa andra människor i samma situation upplevs som positivt. Kanske har man inga vänner eller anhöriga som är arbetssökande som vet hur det känns. På Navigator och CoM-center är alla i samma båt och förstår därmed varandra och varandras situation. Många pratar om känslor som 7
8 nedstämdhet, ensamhet och känslan att inte duga till. Att då bli en del av en gemenskap där man saknas om man inte kommer är en positiv förändring. Vid besök i lokalerna är det också tydligt att det är en familjär och hjärtlig stämning; både mellan deltagarna och mellan deltagare och personal. En del av den sociala miljön är också de av deltagarna som inte trivs. Flera berättar om stökiga deltagare och menar att de inte borde få vara kvar. Andra berättar att stökiga deltagare också har försvunnit. Detta upplevs som positivt; att det är de som vill och försöker som får uppmärksamhet och energi i första hand. Deltagarnas syn på projektet i förhållande till behov Deltagarna lyfter fram de praktiska färdigheter och verktyg som temaveckorna gett dem, t ex bättre CV eller träning på arbetsintervju. Att få kunskaper om utbildningssystemet kan upplevas också som något bra som underlättar vidare steg. Även temat om hälsa fyller för många deltagare ett behov. De flesta deltagare är överens om temana fyller behov men att alla kanske inte har behov av allt. Projektet och dess innehåll bedöms i förhållande till utfallet för en del av deltagarna att ha förbättrade möjligheter men ännu inte fått ett arbete blir med det synsättet ett misslyckande eftersom allt annat än jobb per definition är ett misslyckande. Vad socialsekreterare eller andra handläggare kan uppleva som en positiv utveckling kan således ses som ett misslyckande. Att ha ett bättre CV och vara bättre förberedd på en anställningsintervju betyder inget om det inte också leder till ett jobb. Att bedöma projektet på förhand och diskutera hur det möter behov blir då svårt för många deltagare. Ett av projektets mål är att 20 % av deltagarna skall komma närmare arbetsmarknaden. Detta mål kan vara relevant för deltagarna men kanske är det främst intressant för de offentliga myndigheter som har intresse i verksamheten. Trots svårigheten att fundera över sina egna behov på ett ganska abstrakt sätt så ger deltagarna många exempel i intervjuerna på hur de lärt sig saker och utvecklats under tiden i projektet. De säger också att temana fyller behov som kan finnas hos andra även om de inte alltid ser behovet hos sig själva. Bedömningen är därför att innehållet i projektet har fyllt behov och varit relevanta för deltagarna. Vad kunde gjorts annorlunda? De tips och förslag på förändringar som kommit fram under intervjuerna är i de flesta fall relaterade till praktik eller arbetsgivare. En praktikbank efterfrågas och fler kontakter med arbetsgivare; antingen genom studiebesök hos dem eller att de kommer till lokalerna och berättar. Även historier från personer som tidigare varit arbetslösa och hur det gick när de fick arbete var önskemål. Som nämndes tidigare så efterfrågar också en del deltagare mer handfast hjälp; att man tillsammans med coachen söker jobb eller praktik och är mer av ett team. Hur detta skall se ut bör tydliggöras mellan deltagare och coach vid start. I början av 2010 slutade rekryteraren sin medverkan i projektet. Denna funktion hade till uppgift att hålla i kontakter med arbetsgivare; att bjuda in till informationsträffar på NCC samt jobba med praktikplatser. När denna person slutade minskade arbetsgivarkontakerna för att ta fart igen under hösten Detta märktes i intervjuerna under våren då arbetsgivarekontakter efterfrågades ännu tydligare än annars. Under projektets senare del har en praktikgrupp skapats som kan vara ett svar på en del av de förslag som kommit tidigare. Andra förslag har varit att dela gruppen för att bättre träffa i temaveckorna. Deltagare som är mer självgående har också önskat större projekt att arbeta med under temaveckorna. När en deltagare tycker att en temavecka inte är bra så beror det oftast på att personen redan kan mycket, att den inte tycker att ämnet är relevant för jobbsökande eller för att individen ser temat som en svaghet. T ex kan det upplevas som negativt att skriva CV om man inte har så mycket att skriva i det. Det är således inte dåligt i bemärkelsen olämpligt upplägg eller innehåll rent generellt utan allt som oftast är det relaterat till den egna personen och de egna erfarenheterna. Många 8
9 gånger kan man också påpeka att ett eller flera teman kan vara bra för andra men inte för mig. Flertalet nämner t ex veckan med tema studier som en sådan. Motivation En fråga som lyfts i styrgruppen är om deltagarna är motiverade inför starten i projektet och också om de behöver vara det; eller om motivationen istället kan väckas. Rimligtvis är det lättare att lyckas och ta till sig innehållet i en verksamhet om man är motiverad. Det är emellertid flera av deltagarna som beskriver att de inte varit motiverade från start men att det blivit mer motiverade under tiden. En person säger att det var bra att hon var tvingen att delta eftersom det varit bra för henne och att hon utvecklats. Hade hon haft möjlighet att låta bli hade hon aldrig gått dit. Så här i efterhand är hon glad för att hon deltagit. Deltagare beskriver också hur de under tiden i verksamheten fått tydigare mål och riktning gällande arbete och studier. Mot denna bakgrund är slutsatsen att motivation inte är nödvändigt vid start och att det går att jobba med motivationen under tiden. Motivation är kopplat till förväntningar. Deltagarna har tillfrågats om sina förväntningar inför starten i projektet och vanligt är att de säger sig ha saknat förväntningar. Att inte skapa förväntningar är, enligt deltagarna, ett sätt att skydda sig själv från att bli besviken. Det är viktigt att vara medveten om de ibland mycket låga förväntningarna. Att tydliggöra projektets syfte och vad som gör det annorlunda kan vara ett sätt att skapa förväntningar och genom det öka motivationen. Projektets inverkan på deltagarnas livssituation och hälsa Hälsa har inte bara en fysisk, utan även en psykisk och social dimension, och en rad olika faktorer inverkar på både en individs hälsa och hälsan i en befolkning (folkhälsan). Dessa faktorer brukar kallas för bestämningsfaktorer. Faktorerna finns både i samhället och i människors levnadsvanor och kan påverka hälsan både positivt och negativt. På samhällsnivån finns faktorer som arbetslöshet, socialtjänst, hälso- och sjukvård, utbildning, boende och socialförsäkringar. Levnadsvanor handlar om bland annat matvanor, motion, alkohol, tobak samt sömnvanor. Ytterligare faktorer är socialt stöd och sociala nätverk. För individerna som deltar i projektets verksamhet är ett flertal av dessa bestämningsfaktorer relevanta i förhållande till deltagandet. I projektets organisation och syfte finns socialtjänst, utbildning och arbetslöshet. Deltagarnas egna beskrivningar av deltagandet handlar bland annat om positiva förändringar på sömnvanor, socialt stöd och sociala nätverk samt kunskaper om utbildning och arbetsmarknad. En av frågeställningarna för denna utvärdering var om deltagarna upplevt att projektet inverkat positivt på den egna livssituationen. En av projektets målsättningar var att minska den upplevda ohälsan. Denna senare målsättning har inte närmare studerats varken av projektet eller av annan utvärderare då information om upplevd psykisk hälsa inte har samlats in. Det går emellertid att diskutera om projektet inverkat på ett sätt som kan ha minskat den upplevda psykiska ohälsan. Mycket av det som deltagarna beskrivit i intervjuerna gällande miljön och verksamheten, både i gruppen och i relationen till coachen kan ses som positivt inverkande på både livssituation och även hälsa. Många deltagare beskriver vikten av en struktur på tillvaron; att ha något att gå upp till. Att ha något att gå till gör också att sömnen vänds rätt då många av deltagarna beskriver att de vänder på dygnet under arbetslösheten. Strukturen i vardagen genom deltagande i projektet gör också att dagen och veckan får ordning och en deltagare menar att det är skönt att få helg som alla andra som arbetar får. Den sociala samvaron på Navigator och CoM-center beskrivs mycket positivt av många. Till exempel så upplevs det som positivt att vara en del av ett sammanhang där man saknas om man inte kommer. Det upplevs av många mycket positivt att träffa andra människor i samma situation. En person berättar om hur självkänslan och tron på framtiden kommit tillbaka efter åtta veckor på Navigator och CoM-center. Tidigare saknades detta helt men med hjälp av stödet från både coach men också resten av gruppen upplevs nu framtiden som ljus. 9
10 Intervjustudier har visat att aspekter i bemötandet hos personal som arbetar med rehabilitering för att komma i arbete både kan främja och hindra processen. Distanserad behandling, vilket innebär att inte bli tagen på allvad eller att bli rutinmässigt behandlad och inte som individ skapar negativa känslor. Likaså diskvalificerande behandling, vilket innebär att bli förminskad, eller att få höra att det är ingen idé (Svensson med flera, 2003). Att däremot få ett respektfullt bemötande där man blir trodd på och tagen på allvar samt lyssnad till främjar en process mot att komma åter i arbete. Positiva känslor skapas också av stödjande behandling där individen blir stöttad och uppmuntrad samt att personalen tror på individens förmåga. Att lätt få tillgång till personalen upplevs också mycket positivt (Klanghed med flera, 2004). Deltagarnas beskrivningar av verksamheten i projektet stämmer väl överens med de positiva aspekter och är motsatsen till de negativa. Samma aspekter lyfts ofta i beskrivningar av en positiv förändring av hälsa och livssituation. Vad skiljer projekt Navigator och CoM-center från andra verksamheter? Många delar av projektet är inte alls unika. Att få stöd i att t ex skriva CV eller träna på arbetsintervjuer är moment som också finns i andra verksamheter. Att ha en coach är heller inget som är unikt för projektet utan är en möjlighet som finns att tillgå även på Arbetsförmedlingen. De coacherna är emellertid upphandlade och fristående från varandra vilket inte tillåter den typ av gruppverksamhet som på Navigator och CoM-center finns vid sidan av coachningen. I projektet har coachningen varit en del av ett större paket där alla delar häger samman. Projektet har haft tillgång till egna, ändamålsenliga lokaler på Kvilletorget. Lokalerna har varit ett medel för att använda gruppen som resurs men också för det personliga bemötandet som deltagarna beskriver mycket positivt. Ett exempel på det är att både deltagare och personal tar sitt kaffe i samma kaffeautomat. En skillnad jämfört med andra insatser är antal deltagare per handläggare/coach. På Navigator och CoM-center har antalet legat på ungefär 20 deltagare per coach vilket medger god och kontinuerlig kontakt och stöd. Projekt Navigator och CoM-center utgår från ett helhetstänk där både praktiska och sociala färdigheter tränas i kombination med att gruppen används som en resurs. Utöver det så finns det möjlighet att koppla på praktik och yrkesutbildning med verksamheten som sker i lokalerna. Delarna i projektet är inte unika var för sig. Det är kombinationen som gjort att verksamheten uppfattas som annorlunda på ett positivt sätt! Navigator och CoM-center ur ett DELTA-perspektiv DELTA är ett annat namn på Samordningsförbundet Göteborg Hisingen och består av sina fyra ägare; Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Genom samordningsförbundet kan de fyra myndigheterna skapa en gemensam bild av individens behov och ta ett samlat ansvar för insatserna på ett sätt som inte är möjligt i de enskilda myndigheterna. Ett DELTA-perspektiv innebär en helhetssyn som kan betyda att rehabiliteringsaktiviteten fyller ett hål i förhållande till andra verksamheter, att man håller ihop rehabiliteringen kring en individ och gör rätt saker i rehabiliteringen. Detta medför också ett annat synsätt på individen och dennes behov vid sidan av annorlunda eller kompletterande lösningar. Sett ur detta perspektiv har projektet varit en ny, annorlunda, typ av verksamhet för målgruppen som de själva upplevt som mer rätt. Det har också varit en verksamhet som försökt hålla ihop processen runt individen genom flertalet kompetenser i verksamheten och avstämning med inremittent, vanligen socialtjänsten. Om man sätter projektet i en tänkt kedja med andra tillgängliga 10
11 insatser så har Navigator och CoM-center inneburit länken innan Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadstorget. Projektet har vidare varit ett steg ut från socialtjänsten och ibland också ett alternativ efter ViCan för att nämna några exempel. Samordningsförbundet har varit med och finansierat verksamheten, vilket har varit mycket betydelsefullt under perioder av projekttiden. Förbundschefen har också varit en del av projektets styrgrupp som träffats löpande under projekttiden. Styrgruppen har främst fungerat som en arena för informationsutbyte mellan projektet och dess samverkansparter men också dessa parter emellan. För deltagarna i projektet har DELTA främst varit en logga på dörren. Det spelar emellertid ingen större roll. Det är inte viktigt att deltagarna vet precis vilka som är inblandade eller finansierar. Det viktigaste är att verksamheten fungerar på önskat vis. Sett i relation till ordinarie myndigheter och andra verksamheter under DELTAs paraply har Navigator och CoM-center fyllt en lucka genom att man fångat upp personer som inte riktigt passat in i andra verksamheter. De fyra myndigheternas gemensamma arbete i DELTA syftar till att individer skall hitta rätt i systemet och inte vandra runt mellan myndigheter och insatser, dvs. det som ofta kallas för rundgång. Med rundgång avses ett negativt vandrande mellan myndigheter. Att en individ avslutar en aktivitet och istället påbörjar en annan som bedöms passa bättre är inte nödvändigtvis tecken på den typ av negativ rundgång som åsyftas, utan handlar om att medvetet byta insatser för att hamna rätt i systemet. Deltagarnas berättelser om tidigare erfarenheter och den väg de tagit till projektet tyder på att det finns en otydlighet kring målgruppen och vilka målgrupper olika verksamheter arbetar med. Det är svårt att hitta rätt och därför är det viktigt att försöka hjälpa dem som skall remittera individer till olika verksamheter genom att tydliggöra vad verksamheten innehåller och därmed vilken målgrupp som passar bäst. I ordinarie myndigheter kan man inte plocka ut sin målgrupp men i ett avgränsat projekt är det viktigt att vara tydlig. Projektet fyllde en lucka och ur ett myndighetsperspektiv är det viktigt att projektet ersätts med en annan insats som kan fylla samma behov som Navigator och CoM-center gjorde hos både myndigheter och deltagande individer. 11
12 Avslutande slutsatser Syftet med utvärderingen var att undersöka hur projektet Navigator och CoM-center uppfattas av de individer som deltar i verksamheten. Utvärderingens resultat visar tydigt att deltagarna genom projektet upplevt andra insatser än tidigare. Det som gör Navigator och CoM-center annorlunda är det mer personliga bemötandet, det extra stödet för en hållbar lösning och att gruppen av deltagare används som en resurs som kan stötta och lära av varandra. Deltagarna upplever insatserna som relevanta och meningsfulla. Allt är inte relevant för alla men det finns behov i gruppen för samtliga teman i de gruppbaserade aktiviteterna. De upplever sig vara bättre rustade för nästa steg vare sig det handlar om att söka utbildning, praktik eller arbete genom information eller konkret hjälp med CV eller träning på arbetsintervju. Det finns också en mindre grupp som inte ser något behov av insatsen och inte alls upplever den som relevant. För denna grupp kanske ett motivationsarbete, som tydliggjorde projektets syfte och möjligheter, inför starten skulle gjort att de tillgodogjort sig insatsen på ett annat sätt. Flertalet deltagare säger emellertid att deras motivation har ökat genom deltagande i projektet och att de lärt och utvecklats genom det. Projektet har således också ökat motivationen hos deltagare. De förslag på hur saker kunnat göras annorlunda handlar mycket om kontakten med företag genom t ex studiebesök samt tydligare stöd i praktik- eller arbetssökande. Ett annat förslag är också att dela gruppen för att få verksamheten på en lämplig nivå. Flertalet tycker dock att spridningen i gruppen har en positiv inverkan på de gemensamma aktiviteterna. Projektet har haft en positiv inverkan på livssituationen för de allra flesta deltagare. Många vittnar om försämrad hälsa under arbetslösheten och projektet har gett dem ett sammanhang och en struktur på dagen som inverkat positivt. Inte minst upplevs det positivt att vara en del av en grupp. Projektet bygger på coachning kombinerat med gruppaktiviteter där deltagarnas kunskaper och verktyg för att söka arbete eller studier utvecklas. På detta finns det möjlighet att koppla på yrkesutbildning. Denna utvärdering har fokuserat på coachningen och gruppverksamheten och ingen av de delarna är egentligen ny eller särskilt annorlunda. Däremot har projektet lyckats att kombinera saker i en enda insats som vi vet är bra; ökade kunskaper och förbättrade verktyg tillsammans med stöd av coach och gruppen, där individen blir synliggjord och stöttad. Det låter enkelt men deltagarna är överens om att detta är en annorlunda insats än vad de mött tidigare. På Navigator och CoMcenter har man lyckats med kombinationen av flera delar till en sammanhängande insats. Man har också använt gruppen av deltagare som en resurs i sig, vilket är en viktig lärdom för andra insatser. Projektet har fyllt ett behov hos både deltagare och myndigheter. När projektet nu avslutas kommer det återigen att bli en lucka om inte behovet möts på annat sätt. För att ta till vara erfarenheter på ett bra sätt är det en fördel om det finns en långsiktighet och framförhållning i planeringen för implementering av erfarenheter. En strategi för tillvaratagande av erfarenheter gör att myndigheterna kan planera insatser så att luckor undviks för både myndigheter och medborgare. Referenser Rantakeisu U. Klass, kön och platsanvisning. Om ungdomars och arbetsförmedlares möte på arbetsförmedlingen. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2009:3 Klanghed U, Svensson T, Alexanderson K. Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Work. 2004;22(3): Svensson T, Karlsson A, Alexanderson K, Nordqvist C. Shame-inducing encounters. Negative emotional aspects of sickness-absentees' interactions with rehabilitation professionals. J Occup Rehabil Sep;13(3):
Utvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF
Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merLättare få arbete när myndigheter samarbetar
Nyheter Ledare Porträtt Debatt Kultur Mer läsning Sverige runt Folk i rörelsen Böcker Apropå Förbundskrönikor Reportage Krönikan Måndag 1 mars 2010 Nummer 8 2010 Arkiv Prenumeration Gåvoprenumeration Bokförlag
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.
1(7) Bilaga 3 Verksamhet i samverkan http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 3.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress Kanaltorget
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merDiabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes
Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12
Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merKompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Hemsida: www.dalsed.se E-post: magnus.akesson@dalsed.se 1 Innehåll Kompetensförsörjningsbehov... 3 Inom Kommunen... 3 Resterande arbetsmarknad... 3 Näringslivsråd
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merVi vill hjälpa tjejer som inte mår bra
Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan
Läs merSamordnare för våld i nära relation Slutrapport
Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merRapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merUngdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare
Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merSlutrapport för Pacman
Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merDokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching
Dokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching 2009-01-19 till 2011-01-19 2010-10-28 Dokumentation projekt Futurum stärkande individcoaching Projekttid: 2009-01-19 till 2011-01-19 Målgrupp: Helt
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merTro en vardagsförmiddag- 10:27
Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget
2010-01-22 Arbetsmarknadstorget Berit Björnered, tf. samordnare 1 (7) 2010-01-21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget VERKSAMHETENS UPPDRAG Arbetsmarknadstorgets uppdrag Organisera verksamhet
Läs merVolontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Läs merUtvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut
Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Navigator Diarienummer: 2008-3070068 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2008 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merRapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30
Rapport Samordningsteam Hallsta/Sura 2012-07-01 2013-06-30 Sammanfattning Deltagare Samordningsteam Hallsta/Sura har haft 53 inskrivna under perioden 120701-130630. 130630 hade teamet 24 inskrivna. Således
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merEn 4-R analys av Navigator
En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,
Läs merTEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.
Lektion 17 SCIC 24/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Om Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/omfk) Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merFRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013
FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2012-2013 Fritidsresan gick i år till Linköping. På hemväg stannade vi vid Cloetta och köpte godis. Innehållsförteckning : 1. Inledning...s.1 2.
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merExaminationsarbete. Etu Special
Tommy Samuelsson Examinationsarbete Etu Special - Nya generationens elitspelares syn på coachning Handledare: Göran Pegenius 1 Innehåll 1. Inledning..3 1.1 Bakgrund..3 1.2 Presentation..3 1.3 Mitt ledarskap...4
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merför spejarscoutprogrammet
för spejarscoutprogrammet Innehåll 1. Inledning 3 2. Hur man tar ibruk spejarprogrammet på ett smidigt sätt 4 3. Samarbete med äventyrsscoutavdelningen 8 4. Spejarscoutavdelningens gemensamma träffar 9
Läs merNätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden
Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008
Sektorn för socialtjänst 2009-01-14 BRUKARUNDERSÖKNING AVSEENDE BOENDESTÖDET 2008 Antal inkomna svar: 31 av 43 möjliga Viktigast för upplevd kvalitet (=minst 50% av de svarande viktade påståendet): Jag
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merSLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING
SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6
Läs merGruppaktiviteter Ett schema för gruppaktiviteter, bl a i samarbete med Birka folkhögskola, togs fram och fastställdes under augusti. Se nedan.
Lägesrapport Projektnamn: Navigator Diarienummer: 2008-3070068 Period: Juli-augusti 2009 1. Verksamheten i projektet Bakgrund Perioden omfattar verksamhetens femtonde och sextonde månad. Övergripande om
Läs merHALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN
HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet
Läs merKARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET
Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs mer