Bättre vård - mindre tvång

Transkript

1 GENOMBROTTSPROJEKT VI Bättre vård - mindre tvång TEAM Bättre vård mindre tvång 1

2 Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med mig inneburit förändring. Men snart insåg jag, att det vet jag faktiskt ingenting om. Däremot vet jag att det är många möten och människor som har påverkat mig. (Ur Goda möten i hälso- och sjukvården Ing-Marie Wieselgren m.fl.) Det jag hört, det jag sett i mina möten med alla deltagare i Bättre vård mindre tvång är just denna insikt. Att vi alla berörs och berör varandra. Det är själva essensen i det som leder till förändringar och förbättringar. Möten är inte alltid självklara, behagliga och ofarliga. De kan vara omstörtande men också varma och nära. I alla teamrapporter som genomfört sina genombrott finns mötet som en underliggande ton. Mötet med kollegor, med patienter, närstående, föreläsare och med team från andra delar av landet. Ibland anar jag också att det handlar om möten med sig själv. Vad brinner jag för? Vad vill jag och vad kan jag åstadkomma? Med många små steg har långa resor gjorts. Vi vet vad som passerat men vi kan bara ana vad som finns där bakom horisonten. Däremot vet jag att alla har slagit in på en väg som inte går att vända åter ifrån. En väg till bättre vård och mindre tvång. Lycka till vi möts igen! Stockholm i oktober 2012 Ing-Marie Wieselgren Projektchef Avdelning för vård och omsorg Bättre vård mindre tvång 2

3 Innehåll Bakgrund... 4 Överenskommelsen... 4 Camilla Berglund, attitydambassadör (H)järnkoll... 5 Team Matlagning, utflykter och bingo höjer trivseln... 6 Tema Förbättrad relation till anhöriga... 7 Team Uppskattade veckosamtal... 8 Team Promenad och samtal lugnar patienten... 9 Team Kaffe och kaka på vårdplaneringen är mycket uppskattat Team Skapa trygghet i visitationssituationen Team Promenadgrupper har införts Team Tydligare information om vilken personal som är i tjänst Team Familj- och nätverkssamtal erbjuds Team Tvångsåtgärder har minskat Team Avdelningsvärd finns tillgänglig för patienterna... Fel! Bokmärket är inte definierat. Team Avdelningsvärd finns tillgänglig för patienterna Team Varje kväll erbjuds en avslappningsstund Team Ny överlämningsrutin vid personalbyte Team Överbeläggningarna har minskat Team Fördjupad omvårdnadsintervju har införts Team Informellt tvång har diskuterats Team Patienterna känner sig delaktiga Team Förkortningslista Bättre vård mindre tvång 3

4 Bakgrund Den psykiatriska heldygnsvården är en specialiserad vård som är utmanande och krävande mot bakgrund av att över hälften av alla platser i heldygnsvården upptas av patienter som vårdas med stöd av tvångslagstiftning. De som tvångsvårdas inom heldygnsvården har ofta stora behov och kräver omfattande vårdinsatser. Det kräver kunskap och mognad hos både personal och verksamhet. Beläggningen är hög inom den psykiatriska heldygnsvården vilket påverkar vårdmiljön, vårdinnehållet och patientsäkerheten. Patienterna har ofta inte möjligheter att själva välja sin vård och befinner sig därför ofta i en utsatt position. Det är ett stort ansvar att vårda en annan människa mot hans eller hennes vilja. Den vård som ges mot någons vilja måste vara allsidig, planerad och kunskapsbaserad samt ytterst sträva efter att involvera patienten och dennes närstående i så hög grad som det är möjligt. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara av hög kvalitet. Under tre år har det bedrivits ett systematiskt arbete som engagerat enheter/delar av den psykiatriska heldygnsvården från Piteå i norr till Trelleborg i söder. Den metod som erbjudits och använts är Genombrottsmetoden. Ett systematiskt förbättringsarbete som engagerar hela enhetens eller vårdteamets personal och som använder regelbundna mätningar för att utvärdera vidtagna förändringar har visat sig kunna ge bestående goda förbättringar. Den så kallade genombrottsmetodiken har använts med framgång i flera nordiska länder och i Sverige. Målet med det praktiska förbättringsarbetet har handlat om att minska behovet av tvångsåtgärder och därmed användandet av dessa, förbättra patientens upplevelser i samband med tvång samt öka kunskapen. Vår utgångspunkt har varit att tvångsvård och tvångsåtgärder bara ska användas när det inte går att ge nödvändig vård på annat sätt. Alla ansträngningar ska göras för att förebygga att situationer uppkommer där tvång blir nödvändigt. Bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och personalens kompetens spelar stor roll för att minska behovet av tvång. Att använda just tvångsåtgärder som mått på resultatet av vårdinsatserna i stort har visat sig framgångsrikt för att utveckla den psykiatriska heldygnsvården i sin helhet. Det brukar leda till en ökad nöjdhet för både patienter och personal. Överenskommelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse med Socialdepartementet satsat på ett nationellt utvecklingsarbete med fokus på den psykiatriska heldygnsvården. Mellan åren avsätts 50 miljoner kronor årligen för ökad kvalitet. Projektet består av tre delar Kunskap och kompetens, Uppföljning och förbättring av data (registrering i det patientadministrativa registret) samt Praktiskt förbättringsarbete. Du kan läsa mer på Bättre vård mindre tvång 4

5 Camilla Berglund, attitydambassadör (H)järnkoll Hur var det varit att delta som ambassadör i ett Genombrottsprogram? Det här har varit mitt roligaste uppdrag som attitydambassadör! Mina erfarenheter av att vara patient har tagits emot som kompetens och mina åsikter har bidragit till att skapa förbättringar för personer med psykisk ohälsa. Det är vad attitydambassadörernas alla uppdrag syftar till att göra, men jag har aldrig upplevt effekten så påtagligt tidigare. Är det något särskilt som du minns, tänker på när du tänker tillbaka på det som du varit med om i Genombrottsarbetet? Att det är fantastiskt att vi gör förbättringar av psykiatrin tillsammans, personal och (före detta) patienter. Vi möts och vi får lättare att förstå varandra när vi kan prata till varandra istället för om varandra. Det måste vara det bästa tänkbara sätt att förbättra vården på. Bättre vård mindre tvång 5

6 Sarah Moberg Johanna Angerbjörn Kristina Paulsson Andreas Nilsson Marcus Hirvonen Per-Erik Olsson Bengt-Ola Sjöstedt Team 90 Matlagning, utflykter och bingo höjer trivseln Avdelning 97 A Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall På avdelningen bedrivs vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare enligt LRV samt vårdkrävande patienter som vårdas enligt LPT. På avdelningen finns 14 vårdplatser av allvårdskaraktär. Vi ville öka frekvensen genomförda återkopplande samtal efter tvångsåtgärd, öka frekvensen genomförda reflekterande samtal i personalgruppen efter tvångsåtgärd, medvetandegöra informellt tvång, tydliggöra rutinerna och göra miljön i avskiljningsrummet mer rogivande. Vi har utarbetat en mall för återkommande samtal med patienter samt en mall för reflekterande samtal i personalgruppen efter tvångsåtgärd. Personalen har i mindre grupper fått definiera och diskutera informellt tvång. Förbättringar av miljön i avskiljningsrummet har gjorts genom att måla väggarna i en rogivande färg samt ge patienterna möjlighet att se vad klockan är under avskiljning då man snabbt tappar tidsuppfattning i en sådan miljö. Vi har även bytt fastspänningsanordning. För att öka aktivitetsnivån och trivseln har vi infört matlagning tillsammans med patienterna, utflykter och bingo. En så kallad Aktiverare har utsetts för att ombesörja att patienterna erbjuds dagliga utevistelser. Patienterna har upplevt en ökad tydlighet i avdelningsrutinerna och varit delaktiga. De är också positiva till den förbättrade miljön i avskiljningsrummet. Vi har inte nått vårt mål när det gäller uppföljande samtal med patient efter tvångsåtgärd, mycket beroende på att den patient som var föremål för tvång inte varit i sådant psykiskt skick att det varit genomförbart. Reflekterande samtal i personalgruppen har uppskattats och lett till förbättringar av omhändertagandet vid tvångsåtgärder. Personalen får en känsla av sammanhang vilket har varit positivt. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har varit delaktiga genom deltagande i enkäter samt fredagsmöten där personal och patienter sitter tillsammans. Patienter har också erbjudits att praktiskt delta i förbättringsarbetet som t ex vid ommålning av avskiljningsrummet. Patienter har också deltagit i matlagning och inköp. Citat: Patienterna är delaktiga i både inhandling av matvaror och matlagningen för att uppleva delaktighet och för att lära sig laga mat. Bättre vård mindre tvång 6

7 Heidie Svensson Krystyna Elofsson Carola Friberg Ida Thomasson Bengt-Ola Sjöstedt Tema 91 Förbättrad relation till anhöriga Vuxenpsykiatrisk vårdavdelning 21, Mellanvården västra Blekinge Avdelning 21 är belägen på Blekingesjukhuset i Karlshamn och är en låst allmänpsykiatrisk heldygnsavdelning. Avdelningen har 18 platser men ibland kan överbeläggning med 1-2 platser förekomma. På avdelningen vårdas vuxna män och kvinnor med blandade diagnoser enligt HSL, LPT och LRV. Vi ville erbjuda patienter högt kvalificerad och individuellt anpassad heldygnsvård. Detta tänkte vi göra bland annat genom att involvera anhöriga i vården, samt att erbjuda patienterna meningsfulla aktiviteter under inläggningstiden. Vi har erbjudit anhöriga till alla nyinskrivna patienter en kontakt inom ett dygn med vårdlaget om patienten så önskar. Inom tre dygn har anhöriga erbjudits samtal tillsammans med patienten och vårdlaget, samtalet har genomförts med hjälp av checklista. För att förbättra vistelsen på avdelningen har patienterna erbjudits och motiverats att delta i morgonsamlingar, gemensamma promenader och gymnastik. De patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd har erbjudits strukturerat uppföljningssamtal inom fyra dygn. Kontakten med de anhöriga har blivit ett självklart inslag i omvårdnadsarbetet vilket medfört att patienterna uttrycker en större trygghet och i vissa fall en förbättrad relation till sina anhöriga. Under projektets gång har det skett en attitydförändring i personalens dagliga arbete på avdelningen. Detta märks till exempel genom en ökad tillgänglighet för patienterna, ökad personalnärvaro på morgonsamlingen och på de fysiska aktiviteterna. Diskussionerna kring informellt tvång har varit levande och vi har även diskuterat användandet av LPT. Hur har ni involverat patienterna och anhöriga? Patienterna har fått svara på enkäter rörande olika aspekter på vården, bland annat om avdelningens aktiviteter och rutiner. Anhöriga har i högre utsträckning och i tidigare skede efter inläggning blivit kontaktade av patientens vårdlag samt fått inbjudan till anhörigsamtal. En grupp patienter och anhöriga som deltagit i en utbildning har fått information om projektet och möjligheter att framföra synpunkter. En testgrupp utskrivna patienter och dess anhöriga har fått svara på en enkät angående deras upplevelse av vårdtiden på avdelningen. Citat: Vi har lärt oss att inte ta saker för givna och att allt går att förbättra. Förbättringsarbete behöver genomsyra allt arbete. Bättre vård mindre tvång 7

8 Peter Andersson Sarah Mossfeldt Caroline Walter Tobias Oskarsson Team 92 Uppskattade veckosamtal Rättspsykiatrin i Värmland Rättspsykiatrin i Värmland, belägen i Kristinehamn, har 30 vårdplatser fördelade på fyra avdelningar. Patienterna som vårdas är dömda enligt LRV med eller utan särskild utskrivningsprövning. Även särskilt vårdkrävande patienter som vårdas enligt LPT förekommer. Vi ville införa uppföljande samtal efter avvikelse vid frigång och permission för att i förlängningen minska tvångsåtgärderna. Vi ville även införa schemalagda samtal med omvårdnadspersonal för att patienterna ska känna sig mer sedda och lyssnade på. Vi har tagit fram en mall för uppföljande samtal efter avvikelse som ger patienten möjlighet att uttrycka känslor och tankar kring det som skett. Vid två avdelningar har också införts planerat veckosamtal en gång i veckan på max en timme. Stor flexibilitet har visats patientens önskemål om tid och plats för detta samtal. Ibland har önskemålet varit att genomföra samtalet under en promenad. Samtalets struktur har helt bestämts av patienten. Vi var övertygade om att strukturerade samtal efter avvikelse skulle vara lätt att genomföra men det visade sig inte falla så väl ut hos patienterna. Genom att göra små förändringar i tillvägagångssättet hoppas vi nå bättre resultat längre fram. Veckosamtalen däremot mottogs med öppna famnen av både patienter och personal. Personalen har upplevt att det ger tillfälle att lära känna patienten bättre och att man kommer närmare varandra. Vi ska också fortsätta att diskutera och synliggöra det informella tvånget. Hur har ni involverat patienterna och anhöriga? Patienter och anhöriga har informerats om projektet i samband med enkäter om patientens upplevelse. Vi har också förankrat våra tankar och tester i brukarrådet. Citat: Förändringar är inte gjorda i en handvändning utan kräver förberedelser, tålamod, uppfinningsrikedom, lyhördhet och att våga tänka nytt! Bättre vård mindre tvång 8

9 Lars Hansson Urda Stadig-Lindström Agneta Åslund Lena Eriksson Cecilia Söderman Team 93 Promenad och samtal lugnar patienten Avdelning 4 a, Östersunds sjukhus Avdelningen är en enhet inom psykossektionen vid område Psykiatri. På avdelningen vårdas psykiskt funktionshindrade, ny/återinsjuknade i psykoser samt patienter med ätstörningsproblematik. Avdelningen har tio vårdplatser och två överbeläggningsplatser. Majoriteten av patienterna vårdas enligt LPT. Vi ville förebygga tvångsåtgärder genom att införa BVC och ge förslag till förebyggande åtgärder. För att öka patienternas förståelse för tvångsåtgärden ville vi införa strukturerade eftersamtal. Dessutom ville vi höja kompetensen i personalgruppen och säkerställa informationen. Vi har infört BVC och tagit fram åtgärder som kan lugna patienten som promenad, samtal, varm dryck etc. Informationsträffar för all avdelningspersonal har initierats. Vi har skapat en rapporteringsmall som ska användas vid alla skiftbyten/rapporter. Information/ utbildning om LPT har genomförts vid tre tillfällen. Vi har också ändrat på kvälls fikat. Vi har inte nått våra mål när det gäller BVC skattningar och inte heller vad det gäller deltagande i LPT-informationen. Dokumentationsträffarna är det test som slagit bäst ut på avdelningen och personalen har själv märkt skillnad före och efter. Även rapporteringsmallen har förbättrat rapporteringen enlig personalens bedömning. Det har varit svårt att nå ut till all personal och mycket svårare än vi trodde att få med personalen. Dock har vi under projektets gång märkt att vi redan anammat många av de förändringar som andra kliniker arbetat med. Hur har ni involverat patienterna och anhöriga? Vi hade ambitioner som tyvärr inte infriades. Dock har vi haft inofficiella samtal med patienter om deras åsikter om saker på avdelningen. Citat: Man kan inte utgå från att man arbetar på det mest optimala sättet utan man måste hela tiden sträva efter att förbättra. Bättre vård mindre tvång 9

10 John Westermark Catarina Eriksson Åsa Rangford Inger Örfelth Yvonne Lindholm Karin Hellström Ulrica Nordström Team 94 Kaffe och kaka på vårdplaneringen är mycket uppskattat Psykiatriska behandlingsenheten Lövhaga, Landstinget Västmanland Enheten är en del av vuxenpsykiatrin och en mellanvårdsform med 16 slutenvårdsplatser. Dessutom finns två platser för sviktpatienter, d.v.s. tidigare kända patienter som sviktar i sitt mående där tjänstgörande sjuksköterska, utan läkarbedömning, kan skriva in patienten. På en av avdelningar vårdas patienter med samsjuklighet oftast psykosdiagnos och missbruk. På den andra avdelningen vårdas patienter med psykostillstånd. Vårdformen för de inneliggande patienterna är HSL och LPT. Syftet var att öka delaktigheten hos både patienter och personal för att minska risken för informellt tvång. En intervju/enkätundersökning har gjorts för att kartlägga vad patienter och personal ser som informellt tvång. Vi har sedan infört olika checklistor och strukturerat vårt arbetssätt så att ankomstsamtalet kan ske senast inom 8 timmar, att första vårdplaneringen kan ske senast inom 72 timmar och att dagliga avstämningssamtal, veckovisa kontaktpersonsamtal samt utskrivningssamtal blir av. Vi har även reviderat vår informationsbroschyr, infört kaffe och kaka under vårdplaneringar samt att patienterna alltid skall få en utskrift av sin vårdplan, för att läsa och kommentera den innan signering i den elektroniska journalen. Alla förändringar som har genomförts har skett i enlighet med vårt syfte. Patienterna har varje vecka fått skatta sin upplevelse av delaktighet via en enkät, för att utvärdera de olika förändringar som gjorts. Resultatet visar att patienternas upplevelse av delaktighet har, i det stora hela, ökat under samtliga förändringsområden. Vi tror att det som påverkat patienternas upplevelse av delaktighet mest är de enklaste förändringarna, t.ex. att patienterna alltid får se över sin vårdplan innan den signeras, att de alltid erbjuds dagliga avstämningssamtal eller att det serveras kaffe och kaka på vårdplaneringar. Den största förändringen för personalen har varit att strukturera om sitt arbetssätt. Hur har ni involverat patienterna och anhöriga? Vi har informerat patienterna och anhöriga på olika sätt under projekttiden. Brukarråd och intresseförening har informerats. Citat: Vi har framförallt lärt oss att små förändringar kan göra stor nytta! Bättre vård mindre tvång 10

11 Vladislav Ruchkin Camilla Tinnerholm Jonas Sandberg Bitte Bergqvist Ann-Christin Norberg Team 96 Skapa trygghet i visitationssituationen Avdelningarna 32 och 36 vid Rättspsykiatriska kliniken, Säter, Landstinget Västmanland Rättpsykiatriska kliniken (RPK) vårdar främst patienter som av domstol har överlämnats till vård. Därutöver vårdas patienter från kriminalvårdanstalt, häkten, Migrationsverket m.m. RPK har även ett ansvar för samhällsskydd och är säkerhetsklassad som två, den näst högsta. Avdelningarna 32 och 36 har vardera vårdplatser med allmänpsykiatrisk inriktning. Vi ville kartlägga om personalen har kännedom om klinikens riktlinjer vad gäller visitation av patienter och om dessa riktlinjer är tydliga och efterföljs. Vi vill också ge patienterna möjlighet att beskriva sina upplevelser av att visiteras. Att identifiera eventuella förbättringsområden och minska tvångsåtgärder i samband med visitering var ytterligare ett syfte. Vi har kartlagt personalens kunskaper om tillvägagångssätt och rutiner vid visitering. Patienterna har också i enkätform fått besvara frågor om hur de upplever visitation Det visade sig finnas osäkerhet kring rutinerna vilket medför behov av utbildning. Resultaten från patientenkäten visade att upplevelsen av visitation kan förbättras. En reflektion som gjordes utifrån resultaten är att personalen skattar sitt bemötande i visiteringssituationen högre än patienterna. Förståelsen för att bli visiterade upplevdes som god - däremot tyckte en del att rutinen fanns för personalens skull. Detta medför att det även finns behov av att klargöra i informationen till patienten att rutinen är till gagn för både personal och patient. Målet med detta projekt är att alla, både medarbetare och patienter ska känna sig trygga i visitationssituationen. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har fått möjlighet att besvara en enkät om upplevelsen av att bli visiterad. Citat: Med rätt kunskap får man verktyg att utföra sitt arbete professionellt. Bättre vård mindre tvång 11

12 Sara Hannuksela-Oscarsson Håkan Edvardsson Lena Schaeder Gertrud Ahlström Evelina Eriksson Jenni Backlund Tommy Rönnlund Team 97 Promenadgrupper har införts Äldrepsykiatriska vårdavdelningen i Umeå Avdelning 3 är en akutpsykiatrisk vårdavdelning med dygnet-runt-intag. Målgruppen är patienter över 65 år och patienter med kroniskt psykiskt funktionshinder över 60 år. Vanliga inläggningsorsaker är psykossjukdomar, depression och ångesttillstånd. Många patienter har även somatiska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes m.m. Vi ville förbättra medarbetarnas kunskaper om lokala rutiner rörande tvångsåtgärder, tillvarata patienternas upplevelser och öka graden av begriplighet av utförda tvångsåtgärder och öka patientdelaktigheten. Vi har utarbetat en mall utifrån klinikens gemensamma rutiner kring tvångsåtgärder och reviderat mallen för ankomstsamtal. Patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd får ett uppföljningssamtal och patienter erbjud fasta tider för läkarsamtal. Promenadgrupper har införts. Personalen har fått utbildning kring tvångslagstiftning och vi har utformat ett informationsblad mot bakgrund av anhörigas synpunkter. Eftersamtalen har varit mycket uppskattade av både patienter och personal. Genom att öppna denna dialog mellan patient och personal tror vi att det i förlängningen kan minska antalet tvångsåtgärder och öka kunskapen om hur man kan förebygga tvång. Genom utbildning och praktik har personalen blivit säkrare i att använda tvångsåtgärder. Dock behövs ytterligare utbildning hur man bemöter patienter med hjärnskador och demenssjukdomar. Vi vill också ytterligare förbättra dialogen med anhöriga för att bl.a. fånga upp anhörigas erfarenheter i ett tidigare skeende under vårdtiden. Hur har ni involverat patienter och närstående? Anhöriga har i enkät fått lämna synpunkter på vården och vad som kan förbättras. En förslagslåda för patienter har installerats på avdelningen. Citat: Systemet med strukturerade läkarsamtal på fasta tider har minskat oro och stress i patientgruppen och det har blivit lättare att få med anhöriga på dessa i förväg inplanerade samtalen. Bättre vård mindre tvång 12

13 Göran Rosén Camilla Johansson Anneli Sjöholm Sima Givanlooi Johan Karlsson Team 98 Tydligare information om vilken personal som är i tjänst Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 27 i Gävle Avdelningen är en allmänpsykiatrisk vårdavdelning för vuxna med 20 vårdplatser. Uppdraget är akut omhändertagande liksom ett alltmer vårdande uppdrag i och med att man inom landstinget minskat köpt vård på behandlingshem. Avdelningen har under de senaste åren haft frekvent överbeläggning. Vi ville komma igång med att upprätta vårdplaner i samarbete med patienten som ett sätt att förbättra kvaliteten i vården. I de fall tvångsåtgärder blir nödvändiga vill vi förbättra patientens upplevelse och förståelse för åtgärden genom uppföljande samtal. Vi har infört vårdplaner och uppföljningssamtal enligt checklista för fastspänning. Personalen har fått utbildning i tvångsåtgärder och i bemötande som anordnats av RSMH. Dessutom har vi infört ett system där en personal ansvarar för in- och utpassage till avdelningen och tydligare information om vilken personal som arbetar och vilket vårdlag respektive patient tillhör. Detta framgår nu på en whiteboardtavla vid receptionen. Vi har också infört att i samband med ronden upprätta en lista över vilka patienter som ska träffa läkare samt ungefärlig tid. Andelen patienter som fått en vårdplan har ökat markant. Erbjudande om uppföljande samtal har lämnats till de patienter som varit föremål för tvångsåtgärd. En tackade ja och en avböjde. Underlaget är för litet för att vi ska kunna dra några slutsatser men vi tror att det även för personalen är viktigt att få större inblick i hur patienten upplever tvångsvård. När det gäller personalens kunskapsnivå kommer vi att gå vidare i arbetet med att öka kunskaperna och engagemang i avdelningens riktlinjer och övriga rutiner. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienten är involverad i vårdplaneringen och om patienten godkänner så engageras också närstående. Citat: En liten, men för patienten, betydelsefull förändring är att vi har gjort det möjligt att ringa ut från telefonhytten, vilket inte var möjligt tidigare. Bättre vård mindre tvång 13

14 Åsa Mattsson Joakim Pade Jari Ahonen Tina Kron Kentove Frenell Ulla Ulfeldt Team 99 Familj- och nätverkssamtal erbjuds Avdelningarna 10 A och 10 B i Hudiksvall Avdelning 10 A med 18 vårdplatser är en allmänpsykiatrisk avdelning och avdelning 10 B med 12 vårdplatser är en psykosavdelning. Då det inte finns någon akutenhet har båda avdelningarna intag dygnet runt. Syftet var att öka våra patienters och deras närståendes delaktighet i vården oavsett vårdform samt motivera patienten till en mer hälsosam livsföring. Vi har arbetat med att alla patienter ska få en upprättad vårdplan inom 48 timmar och att patienten medverkar i detta efter förmåga. Alla patienter ska också erbjudas ett familjoch nätverkssamtal. Strukturerade aktiviteter med kost och fysisk aktivitet har erbjudits två gånger i veckan. Antalet upprättade vårdplaner har markant ökat även om målet inte är uppfyllt ännu. Endast ett mindre antal patienter har fått erbjudande om familj- och nätverkssamtal. Vi kommer att arbeta vidare med detta. Tyvärr lyckades inte heller våra ambitioner att stödja ett ökat hälsobeteende hos patienterna. Teamet planerar att fortsätta sitt arbete och använda erfarenheterna från denna omgång av genombrottsprojektet som ett lärande inför upplägget av det fortsatta förbättringsarbetet. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Genom att upprätta vårdplan tillsammans med patienten involveras denna och uppmuntras att medverka med förslag och synpunkter. Vi har också försökt hitta forum för samverkansmöten med intresseföreningar. Citat: Genom att delta i ett nationellt projekt har vi fått ett vidare perspektiv och många aha-upplevelser Bättre vård mindre tvång 14

15 Marina Uppenberg, Mattias Persson, Denny Bergström Malin Hamren Zandra Karlsson Elisabet Björe Team 100 Tvångsåtgärder har minskat Rättspsykiatrin i Umeå Avdelningen för rättspsykiatri tillhör den psykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus. Här genomförs rättspsykiatriska undersökningar och här vårdas patienter dömda till rättspsykiatrisk vård enligt LRV med eller utan SUP. Vid behov vårdas också frihetsberövade intagna i kriminalvård och i undantagsfall särskilt vårdkrävande patienter från allmänpsykiatrin. Vi ville bli bättre på att förutse riksfyllda situationer och i ett tidigt skede sätta in adekvata åtgärder. Vi ville också skapa en högre grad av delaktighet hos patienterna samt öka och förbättra kunskapen om tvångsåtgärder hos personalen. Alla nyinskrivna patienter skall under de tre första dygnen skattas enligt BVC och där patienter skattar poäng ska planerade/vidtagna åtgärder dokumenteras i journalen. Vid fall av aggressionsutbrott ska skattning enligt SOAS-R göras och i förekommande fall ett eftersamtal genomföras. Akutpatienter ska ha en omvårdnadsplan inom 24 timmar. Utbildning har också genomförts för att öka personalens kunskaper vad gäller tvångsvård och tvångsåtgärder. BVC- skattningarna mottogs tacksamt och började testas av alla sjuksköterskor på samtliga nyinlagda patienter. Vi fortsätter med detta men i modifierad form. SOAS-R har använts och till detta har knutits eftersamtal. Vi märkte att det behövdes en mer strukturerad och enhetlig mall som också togs fram. En mall för omvårdnadsplanens innehåll och formuleringar har också utarbetats. Utifrån de mätningar som gjordes både före och under projekttiden vad gäller genomförda tvångsåtgärder kan vi se att dessa minskar över tid. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna blev i samband med skattningar, vid genomförande av eftersamtal och i samband med upprättandet av omvårdnadsplaner informerade om projektet. Anhöriga bjuds in och deltar bland annat vid vårdplaneringar och får genom samtal med personal information om vården och dess innehåll. Citat: Vi har skapat en plattform för reflektion och begrundan i relation till tvångsåtgärder och patientinflytande vilket även resulterat i ett mer öppet och lyhört klimat på avdelningen. Bättre vård mindre tvång 15

16 Magnus Pagels Johan Fryksén Marita Wernered Malin Lundin Ola Götesson Team 101 Arbetsklimatet har förbättrats Psykiatriska akutavdelningen och psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PAKA/PIVA) Blekingesjukhuset, Karlskrona. PAKA är en länsövergripande enhet med sex vårdplatser och i anslutning till denna finns även en mottagning som är öppen dygnet runt. PAKA initierar många gånger vårdprocessen och uppgiften är att kunna värdera och bedöma om man inom rimlig tid kan slutföra heldygnsprocessen så att patienten inte behöver flytta vidare. PIVA är en vårdavdelning med fyra vårdplatser. Uppdraget är att vara en stödjande verksamhet genom att vårda patienter som av någon anledning inte kan erbjudas fortsatt vård inom allmänpsykiatrin. Vi ville arbeta med patientfokuserad och strukturerad vård som är innehållsrik och hoppfull för patienten och dess närstående. Dessutom ville vi finna rutiner och metoder som leder till att tvångsåtgärder undviks in i det sista. De som ändå genomförs ska följas upp enligt ett systematiskt förfarande där patienten är i fokus och behandlas respektfullt. Vi har infört dagliga strukturerade patientsamtal, strukturerade patientsamtal efter tvångsåtgärd, debriefing för involverad personal efter tvångsåtgärd, påbörjat en informationsfolder angående LPT och påbörjat arbete för att förbättra vårdmiljön. Vi har också infört vårdlag som fått olika åtaganden och sedan tidigare anställt en skötare som ska samordna externa och interna kontakter. Vi har utvecklat ett tydligare och mer strukturerat arbetssätt genom att införa dagliga samtal med patienterna. Patienternas känsla av delaktighet har ökat och tvångsåtgärderna har minskat. Det har framkommit positiva reaktioner i samband med patientenkäterna; dels vad gäller förståelse varför åtgärden satts in och möjligheten att få prata om själva upplevelsen i efterhand. Patienterna har också uppskattat förbättringarna i vårdmiljön. Vi upplever att arbetsklimatet på avdelningarna har förbättrats. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Genom hela projektarbetet har patienterna varit en naturlig del i processen och vi har arbetat med ständigt patientfokus. Citat: Vem har sagt att förbättringsarbete ska vara lätt? Bättre vård mindre tvång 16

17 Helena Lindström Velinka Prcic Daniel Hall Anna Pettersson Carina Gustafsson Team 102 Avdelningsvärd finns tillgänglig för patienterna Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad Allmänpsykiatriska slutenvården i Värmland har nyligen genomgått en stor förändring och vårdavdelningarna arbetar numera med differentierad vård. Totalt finns 72 vårdplatser samt fem observationsplatser. I teamet har deltagit representanter för tre olika avdelningar med olika inriktningar; PIVA, förstämningsavdelning, ätstörning och psykos För att minska behovet och användandet av tvångsåtgärder ville vi att all ordinarie personal skulle få utbildning i självskydd. Vi ville också att personalen skulle utbildas i lagstiftning samt lokala rutiner för att förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Dessutom ville vi införa en avdelningsvärd på en av våra avdelningar och utöka möjlighet till sysselsättning. Var har ni gjort? Vi kartlade personalens självskyddsutbildning och anordnade utbildningstillfällen om tre dagar per person. Utbildningar kring lokala rutiner och riktlinjer samt information och diskussion kring LPT-lagstiftningen har genomförts. I avvaktan på en mer utförlig patientbroschyr har vi skrivit ett enkelt informationsblad. På psykosavdelningen och på avdelningen för förstämning/ätstörning har införskaffats sällskapsspel, filmkväll införts och på intensivvårdsavdelningen har man testat avdelningsvärd som befinner sig på avdelningen och är tillgänglig för patienterna. Andelen personal som genomgått utbildning kring grundläggande självskydd har ökat. Funktionen som avdelningsvärd har uppskattats. Personalens ständiga närvaro verkar lugnande på patienten. Den har alltid en personal nära till hands. Detta arbetssätt förbättrar även personalens kunskap om patienten då arbetssättet möjliggör ständig observation av patienten. Hur har patienterna och närstående involverats? Tillsammans med patienten upprättas en vårdplan vid inläggning. Dialog förs med lokala brukar- och anhörigorganisationer. Citat: Värmland utsågs i april till kampanj län för (H)järnkoll. Vår förhoppning är att därigenom ytterligare kunna använda brukare och anhöriga som bollplank och kunskapskälla. Bättre vård mindre tvång 17

18 Diana Faraj, Irma Guzman, Mihaela Golic, Peter Jansson, Liselott Westberg, Max Rindby Team 103 Varje kväll erbjuds en avslappningsstund Avdelning 81, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg Avdelningen är en allmänpsykiatrisk avdelning med 12 vårdplatser. De flesta patienterna vårdas enligt HSL men mellan procent enligt LPT. Vi ville öka patientens upplevelse av delaktighet, nöjdhet och tillfredsställelse samt öka personalens kunskaper och följsamhet kring klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder. Alla patienter som kommer till oss ska få ett strukturerat samtal med personal så snart som möjligt. Om patienten samtycker erbjuder vi samtal med läkare, kurator eller kontaktperson tillsammans med anhörig. Alla våra patienter ska ha en individuell vårdplan där problemområde och mål för behandlingen ska framgå. Varje dag efter kl.18 erbjuds alla patienter en avslappningsstund med olika teman. Alla patienter ska två gånger i veckan ha tidsbestämda samtal med en av sina kontaktpersoner. För att få våra patienter att komma ut och promenera utses en personal som varje dag ansvarar för promenader. Vid utskrivning får varje patient fylla i en utvärderingsenkät om vården. Vi har också genomfört föreläsningar för personal i syfte att förbättra kunskaper kring LPT-lagar och klinikens riktlinjer för tvångsåtgärder. Anhörigdelaktighet uppskattas och har lett till positiva effekter för patienterna. Anhöriga kommer oftare på läkarsamtal och är mer delaktiga i vården. När vårdplanen fungerar som det är tänkt ger den patienten en känsla av delaktighet och förståelse för sin vård och behandling. Omvårdnadssamtalen har också bidragit till en ökad känsla av delaktighet hos patienten. Ambitionen att få ut patienterna på promenad har lyckats och de flesta patienter är ute i stort sett varje dag; antingen på egen hand eller i promenadgruppen. Utvärderingsenkäten och utvärderingssamtalet har fungerat bra och vi fick positiv kritik från patienterna kring denna förändring. De tyckte att det var bra att få bidra med synpunkter och erfarenheter. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har kontinuerligt informerats om projektet och patienterna utvärderar förändringarna, Whiteboardtavla och informationsbroschyrer i dagrummet har funnits tillgängliga. Citat: Vi har fått ett annat förhållningssätt till våra patienter och den vård vi bedriver genom alla våra diskussioner och reflektioner. Bättre vård mindre tvång 18

19 Björn Schander, Kerstin Kullberg, Christine Johansson, Anna Hagel, Anna Larsson, Team 104 Ny överlämningsrutin vid personalbyte Avdelning 5, Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken, Örebro Avdelningen är en akutavdelning och tar emot barn och ungdomar upp till 18 år. Avdelningen bedriver hälso- och sjukvård inom området psykisk hälsa enligt HSL och LPT när så krävs. Till avdelningen som har sex vårdplatser finns en akutenhet knuten. Vi ville minska antalet LPT-vårddygn, tydliggöra lagstiftning, riktlinjer och öka kunskapen hos personalen. Dessutom ville vi förbättra patienters och anhörigas upplevelse av tvångsvård genom att utveckla bemötande, information och delaktighet. Vi har mätt antalet LPT-vårddygn genom journalgranskning. Patienter som vårdas enligt LPT och deras anhöriga har fått information om LPT vid inskrivning samt vid ytterligare tillfällen under vårdtiden. Material för uppföljningssamtal efter tvångsåtgärder har tagits fram. En ny överlämningsrutin har testats vid personalbyte. På patienttavlan noterar vi vilken personal som arbetar dag, kväll och natt. Hela personalgruppen har genomgått utbildning i hot och våld samt bältesläggning. Genom medarbetarenkät har vi mätt hur väl förtrogen personalen känner sig med tvångsåtgärder. Medarbetarna tycker att det är svårt att få till överlämningen tidmässigt så vi ska vidareutveckla idén. Patienterna och deras anhöriga har varit mycket positiva till att få information om LTP vid flera tillfällen och det har varit stressreducerande för patienterna att veta vilken personal som är i tjänst. Antalet vårddygn har minskat med 20 procent under första halvåret i jämförelse med föregående år. Personalens kunskaper och upplevelse av trygghet har ökat. Hur har ni involverat patienterna och deras närstående? Vi har på olika sätt involverat patienterna i förbättringsarbetet och efterfrågat deras åsikter i olika sammanhang. Citat: Att förändra i det lilla, vardagliga gör stor skillnad för patienten. Bättre vård mindre tvång 19

20 Elizabet Karademir Christina Lorin Torun Högberg Maj Johansson Håkan Ivedal Team 105 Överbeläggningarna har minskat Akutavdelningen BUP, Akademiska sjukhuset i Uppsala Barn-och ungdomspsykiatrin riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna upp till 18 år och svarar för bedömning av de barn och ungdomar som har eller löper allvarlig risk för att få psykiska störningar. Avdelningen har sex vårdplatser och det finns en väl utbyggd öppenvård, akutteam och telefonrådgivning på kontorstid. Vi ville minska överbeläggningar, ge patienter och anhöriga större delaktighet under vårdtiden, förbättra personalens kunskaper om LPT och användande av bältesläggning. Genom att registerar inskrivna patienter har vi försökt undvika överbeläggningar. Vi har infört utvärderingsenkät för både patienter och vårdnadshavare i samband med utskrivning. Personalen har fått utbildning i praktisk bältesläggning. Vi erbjuder gemensamma aktiviteter för patienterna två gånger i veckan och olika former av avslappning. Miljön har förbättrats på olika sätt och vi skriver upp kontaktpersoner/dagansvariga på patienternas tavla. Överbeläggningar har kunnat undvikas till stor del. Utvärderingsenkäterna med skattningar av vårdtiden har visat goda resultat; särskilt vad gäller delaktighet och information. Utbildningarna har resulterat i att fler personal upplever ökad trygghet och tydliga riktlinjer vid användandet av tvångsåtgärder. Hur har ni involverat patienterna och deras närstående? Patienter och anhöriga har informerats om projektet och fått tycka till om förbättringsområden. De har själva fått komma med förslag till gemensamma aktiviteter och inköp av material, motionsutrustning och inredning. I utvärderingsenkäten kan de också komma med synpunkter på vården. Citat: Små förändringar kan leda till stora resultat. Bättre vård mindre tvång 20

21 Tomas Kristiansson Camilla Botvidsson Annika Sjögren Simonsson Emil Svensson Hans Jungstedt Team 106 Fördjupad omvårdnadsintervju har införts BUP slutenvård i Kalmar BUP akutavdelning är en länsövergripande heldygns- och slutenvårdsavdelning med fyra vårdplatser. Patienterna vårdas enligt HSL och LPT. Önskemålet är att varje patient har med sig en vårdnadshavare under vårdtiden. Knutet till BUP finns också en skola som patienterna går i efter godkännande av läkare och en lägenhet för familjeutredning. Vi ville preventivt minska tvångsåtgärder genom att förbättra LPT-kunskapen hos personalen och utveckla nya in- och utskrivningsrutiner. Vi har haft en intern LPT-utbildning för all personal inklusive vikarier och vi har uppdaterat och reviderat LPT-pärmen. Ett nytt inskrivningsmaterial har framtagits, som bl. a innehåller checklista för inskrivningsinformation och en fördjupad omvårdnadsintervju. Varje enskild medarbetare har fått en muntlig genomgång av hur det nya inskrivningsmaterialet ska användas. En utvärderingblankett av vårdtiden har införts för både patient och närstående. Sedan de nya rutinerna vid inskrivning och LPT-utbildningen genomfördes har vi märkt en stark ökning av tryggheten i personalgruppen, vilket visat sig i medarbetarenkäterna. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Vi har fortlöpande informerat, testat material och haft en dialog med patienter och närstående om projektet. Citat: En framgångsfaktor i arbetet har varit en stark projektgrupp med samma visioner och samma mål. Bättre vård mindre tvång 21

22 Vesna Brljevic Per Rosenqvist, Mi-Young Kim, Eva Strömberg Eva Pyykkö Team 107 Informellt tvång har diskuterats BUP Malmö, Behandlingsavdelning, Regional slutenvård i Skåne. Avdelningen tar emot barn och ungdomar under 18 år och patienter vårdas både enligt HSL och LPT. På avdelningen finns sex vårdplatser. Tvångsåtgärder förekommer mycket sällan på behandlingsavdelningen, därför hamnade fokus på informellt tvång. Vi ville skapa trygghet hos patient och familj genom att öka kunskapen hos personalgruppen samt hos patient och föräldrar. Vi har förbättrat informationen till familjerna om innebörd i vistelse på avdelningen. Vi har också infört en enkätundersökning angående upplevelsen av informellt tvång. En medarbetarenkät genomfördes som visade att personalens kunskap om gällande lagstiftning framförallt LPT, behövdes förbättras. Planeringsdagar har genomförts vid fyra tillfällen där man diskuterat definition av informellt tvång kontra formellt tvång och generella avdelningsregler. Vi har insett att den initiala informationen till patienter och närstående måste anpassas till patienten tillstånd, diagnos och ålder. Särskilt i behandlingen av anorexia har vi funnit informationen värdefull. Vi har påbörjat en handlingsplan för hur personal ska agera när tvångsåtgärder måste tillämpas. Vi har också som ambition att arbeta med vårdplan som involverar patient och anhöriga för att öka delaktigheten i vårdprocessen. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Genom information i samband med inskrivning och patient/närstående och via enkäter av olika slag. Citat: Att utveckla anpassat pedagogiskt informationsmaterial på olika språk kan vara ett kommande förbättringsförslag. Bättre vård mindre tvång 22

23 Fredrik Jonsson Niki Dec Bo Wiblom Mats Kullenius Team 108 Patienterna känner sig delaktiga Rättspsykiatriska enheten Ryhov, Landstinget i Jönköpings län Avdelning C har en lång erfarenhet av att arbeta med rättspsykiatri. Historiskt har man varit innovativ, inte minst gällande arbete med patienter i öppenvård. Patientgruppen var länge väldigt heterogen både vad gäller diagnos och var i vårdkedjan man befann sig. Under den senaste tvåårsperioden har man försökt homogenisera patientgruppen mer. Nu ligger fokus mer på individualiserade insatser, mindre på generella regelverk. Vi ville belysa hur delaktiga patienterna känner sig i sin vård. Genom att ändra vårt arbetssätt så hoppas vi öka känslan av delaktighet. Vi har mätt antalet genomförda veckosamtal och hur många av patienterna som uppger att de är aktivt involverade i sin vårdplan och känner sig delaktiga i sin vård. Patienterna känner sig aktivt involverade i sin vårdplan till större del. Projektet har varit en del av ett större pågående förbättringsarbete. I dagsläget har vi inte hela personalgruppen med oss på tåget men vi ser hela tiden en ökning av engagemanget. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Vi har informerat patienterna om projektet och varför vi gör det vi gör. Citat: Det krävs en motgång för att nå framgång. Bättre vård mindre tvång 23

24 Anthony Persson Natalie Pettersson Anderas Bergqvist Susann Åkesson Mateusz Paluch Team 109 Känslan av delaktighet har ökat Avdelning 64 Rättspsykiatrin i Växjö Avdelningen är den enda renodlade kvinnoavdelningen i Sverige. Patienterna har en omfattande problematik som framförallt inbegriper självskadebeteende. Diagnoserna variera mellan neuropsykiatri, personlighetsstörningar och/eller missbruksproblem. Avdelningen har tolv platser och patienterna i åldern år vårdas enligt LPT, LRV samt LRV med särskild utskrivningsprövning. Vi ville ökat patienternas delaktighet i vården och få personalen att känna en ökad säkerhet gällande de lokala riktlinjerna för tvångsvård. Med bättre kunskap skulle vårdkvaliteten öka. För att minska eventuella konfliktytor mellan personal och patienter gjordes tre saker. Vi höll dörren till köket öppet mellan kl , besticklådan hölls upplåst och patienterna fick ha sina privata kläder även på observationsenheten. Patientens upplevelse av delaktighet i vården mättes i en enkät. För att öka känslan av delaktighet förbättrade vi informationen om vad vårduppdrag, vårdkonferens, omvårdnadsplan och vårduppföljning är. Med hjälp av en enkät mätte vi personalens känsla av trygghet i samband med tvångsåtgärd. Material som används vid rapporttillfällen utformades utifrån rådande rutiner och eventuella oklarheter utreddes. Vi har inte kunnat konstatera att de tre åtgärderna har lett till fler självskadeincidenter. Patienterna har under projektets gång angivit högre värde vad gäller känslan av delaktighet. Personalens kunskaper om tvångsåtgärder och känslan av trygghet i samband med sådana har också ökat. Hur har ni engagerat patienterna och närstående? Vi har strävat efter att öka patienternas delaktighet i projektet. Således har en patient medverkat i utdelning och insamling av patientenkäter. Citat: En positiv aspekt av att patienter bär sina egna kläder kan vara att man förebygger stigmatisering och värnar om patientens integritet. Bättre vård mindre tvång 24

25 Bättre vård mindre tvång 25

26 Förkortningslista BVC (Bröset Violence Checklist) är ett mätinstrument för att förutsäga våld inom 24 timmar. Instrumentet innefattar sex delparametrar. Dessa är: förvirring, irritabilitet, bullrighet, verbala hot, fysiska hot och attacker på objekt (ej personer) som antingen är närvarande eller frånvarande HSL Hälso- och sjukvårdslagen LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård PIVA Psykiatrisk intensivvårdsavdelning RSMH Riksförbundet för social och mental hälsa SOAS-R (Staff Observation Aggression Scale-Revised) Är ett rapporteringsinstrument för hot- och våldincidenter SUP Särskild utskrivningsprövning Bättre vård mindre tvång 26

27 Bättre vård - mindre tvång Team Denna rapport är en sammanfattning av de teamrapporter som team har producerat under Genombrottsprogram VI inom ramen för projektet. Programledare för Genombrottsprogram VI har varit Helena Teglund och Ola Knutsson. Detta program har genomförts av Memeologen i Västerbottens läns landsting på uppdrag av SKL. Teamens huvudmål har fokuserat på följande: Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Att förbättra patientens upplevelse av tvång Programmet började med sitt första lärandeseminarium under februari 2012 och avslutade med sitt tredje lärandeseminarium i september Teamen har kontinuerligt fått stöd av coacher under sitt förbättringsarbete, genom träffar på lärandeseminarier, träffar på teamens arbetsplatser, telefonmöten m.m. Vid lärandeseminarierna har teamen haft möjlighet till dialog och kunskapsutbyte med personer som har egen erfarenhet av heldygnsvård (Attitydambassadörer) som närstående eller patient. Dessa har engagerats från projektet (H)järnkoll Upplysningar om innehållet Carola Teirfolk, carola.teirfolk@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: Text: Sammanställning av teamens rapporter: Agneta Dahlén, Tesoro Fotograf: Peter Seitzberg Fotograf på attitydambassadör: Camilla Berglund Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: