Rapport nr 4 från följeforskningen, slutrapport 1. Monica Rönnlund, 31 oktober 2014

Transkript

1 Rapport nr 4 från följeforskningen, slutrapport 1 Monica Rönnlund, 31 oktober 2014

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och skäl för projektet Utmaningen, mål och organisation Projektets följeforskning Utgångspunkter och innehåll Genomfört inom följeforskningen Djupstudie - Styrgruppens roll Djupstudie Skola - Arbetsliv/lokalsamhälle Djupstudie - Strategiskt forum Övergripande värdering av projektets resultat

3 1. Sammanfattning Skälet till projektet var att Vansbro kommun i en undersökning om kommunens kultur när det gäller dialog, inflytande, kostnadseffektivitet och förtroende fick nedslående resultat. En modell för samverkan kreerades i samverkan med personer från olika delar av samhället, för att förbättra dialogen med medborgarna och för att skapa förtroende och tillit. Den bärande idén i byggandet av modellen var möten och workshops med deltagande från den sociala ekonomin, olika förvaltningar, företagare, studieförbund, bygderåd m.fl. Arbetet påbörjades genom att Utmaningen erhöll projektmedel. Målet är att utveckla ett strategiskt forum för ett långsiktigt arbete för tillväxt i Vansbro kommun. Projektidén är processorienterad och bygger på medverkan från medborgare från samhällets alla olika delar. Ungefär 75 djupintervjuer har genomförts med personer som på olika sätt är aktiva eller drivande i lokalsamhället. Intervjuerna resulterade i att projektet till viss del ändrade karaktär och arbetssätt med högre prioritet på fokusgrupper samt att genom aktiv omvärldsbevakning och deltagande vid olika mötesplatser i kommunen, i regionen och nationellt fånga upp nya möjligheter till insatser som går mot den långsiktiga målbilden. Intervjuerna tillsammans med diskussioner i styrgruppen samt ett möte i Strategiskt forum i maj 2013 utgjorde grunden för valet av de sex fokusgrupper som projektet därefter i huvudsak har kretsat kring; besöksnäring, kultur, medborgardialog, omvärldsbevakning, skola-arbetsliv/ lokalsamhälle, och kompetensförsörjning. I fokusgrupperna initierade projektledaren tidigt en diskussion kring hur deras arbete skulle kunna leva vidare efter att Utmaningen avslutas i slutet av Hösten 2013 presenterade projektledaren en långsiktig plan för de olika gruppernas arbete på lång sikt. Den planen har därefter sjösatts. Olika kommunala tjänstemän har ansvar för kultur, medborgardialog, omvärldsbevakning och skola-arbetsliv/lokalsamhälle. Näringslivssamverkan ansvarar för kompetensförsörjning och Visit Södra Dalarna för turistgruppen. Projektet har lyckats väl med att säkerställa en fortsättning av de verksamheter som påbörjats, vilket är absolut nödvändigt för att på sikt nå projektets syfte. Att förändra attityder, utveckla förtroende och tillit kräver ett uthålligt arbete som Utmaningen bara kan vara en pusselbit i. När det gäller måluppfyllelsen så har projektet inte nått målet att etablera ett Strategiskt forum. De efterföljande intervjuerna som gjorts inom följeforskningen ger inget entydigt svar på varför projektet inte lyckades men intervjuerna pekar mot att det blev för stort grepp och att det fanns ett behov av att utveckla arbetet i fokusgrupper och andra mötesplatser med mer avgränsad inriktning först, för att skapa en stabilare grund att stå på. Det är överhuvudtaget svårt att mäta måluppfyllelse i projekt som egentligen handlar om att starta upp processer, som ska utveckla nya innovativa arbetssätt och skapa tillit mellan olika grupper i samhället. Ett sätt att tolka måluppfyllelsen är då istället att se efter hur genomförda aktiviteter är inriktade mot projektets övergripande syfte och mål. 3

4 När det gäller de indikatorer som angivits i ansökan kommer en uppföljning att göras när projektet avslutas i december Det är min bedömning att några av de kvantitativa indikatorerna kommer att nås men sannolikt inte alla. När det gäller t.ex. nystartade företag är det högst osannolikt att projektet kan ha haft en avgörande betydelse för att nya företag bildats, då Utmaningen mer handlar om samhällsbyggande än företagande. Även om inte alla kvantitativa mål kommer att nås har projektet på ett målmedvetet sätt involverat alla de olika målgrupperna i projektet; företagare, sociala ekonomin, ungdomar, besökare, fritidshusägare, förvaltningar, politiker och medborgare, så i det avseendet har projektet nått målen. Utmaningen har arbetat processinriktat och vid sidan av de utpekade fokusgrupperna fångat upp idéer och möjligheter under processens gång, som i vissa fall lett till konkreta aktiviteter och i andra fall påbörjade processer. Min bedömning att, såväl fokusgrupperna som andra aktiviteter/ processer har bidragit till de övergripande målsättningarna att skapa engagemang i alla olika delar av lokalsamhället för Vansbros utveckling. De intervjuer som gjorts visar entydigt på stor uppskattning för projektets insatser. Det har skapats engagemang och aktivitet inom fokusgrupperna och andra aktiviteter i projektet. Men man önskar mer information om projektet och många har svårt att skilja på de olika utvecklingsinsatser och möten som pågår i kommunen. Det finns således ett behov av att utveckla ett sätt att ge medborgarna verktygen för att förstå och se helheten. Min bedömning är att Utmaningen har kommit långt på kort tid. Men många av de utvecklingsprocesser som sjösatts är i sin linda och jag ser ett behov av att vårda den investering som gjorts i Utmaningen genom en fortsatt finansiering under en avvecklingsperiod om 1-2 år så att de personer och organisationer som fått ansvaret att driva processerna framåt kommer igång på allvar. 2. Bakgrund och skäl för projektet Skälet till projektet var resultatet av en undersökning, som genomfördes inom ramen för Kvalitetsnätverk Bergslagen 2011, Kulturen i kommunerna medborgarna, medarbetarna och de förtroendevaldas attityd och syn på kommunen. Syftet var att belysa kulturella attitydskillnader mellan kommunerna, vilket gjordes genom en enkät som riktades till medarbetare, medborgare och förtroendevalda. De fick svara på frågor om hur de såg på kommunens "kulturer", avseende bland annat dialog och inflytande, kostnadseffektivitet och förtroende. För Vansbro kommun var resultatet av undersökningen nedslående. Vansbros kommunkultur sammanfattades med Vansbro kommun har ett minoritetsstyre och präglas av en osäkerhet genom ärendeberedningen. Förtroendet är lågt och många saknar tydlighet och långsiktighet. På grund av undersökningens resultat påbörjades flera utvecklingsarbeten. Ett område som prioriterades högt var att arbeta med att förbättra förtroendet mellan kommunens tjänstemän, politiker och medborgare. Projektet Utmaningen är en av insatserna för att förbättra förtroendeklimatet såväl internt i kommunen som mellan kommunen och medborgarna. En viktig utgångspunkt för projektet var att luckra upp gränserna mellan den kommunala ideella och 4

5 privata sektorn för att skapa långsiktig förändring och ökad interaktion mellan samhällets olika delar. Utmaningen syftar till att skapa ett innovativt gränsöverskridande utvecklingsarbete utifrån ett helhetstänk som ska bidra till att utveckla metoder och arbetssätt, som bättre nyttjar resurser och kompetenser i kommunen, regionen och nationellt. Avsikten är att mobilisera krafter från alla olika delar av samhället, den kommunala förvaltningen, företag och den sociala ekonomin för att tillsammans bygga plattform-/ar för utveckling och lärande. Grundstenen i projektet är att bygga upp ett Strategiskt Forum som en neutral samverkansplattform för dialog och initiativ kring tillväxtfrågor på ett övergripande plan. Projektet har en modellskapande ansats samtidigt som det ska verka operativt med olika frågor. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Dalarna och Vansbro kommun, under perioden En ansökan om förlängning av projektet har godkänts av Region Dalarna men inte av Tillväxtverket, vilket innebär att projektet i praktiken har två slutdatum och ). 3. Utmaningen, mål och organisation Projektets övergripande mål är att utveckla ett Strategiskt forum, som samverkansplattform för tillväxt och utvecklingsfrågor i Vansbro kommun. Till detta forum ska fokusgrupper för prioriterade områden etableras. Modellen för strategiskt forum ska bygga på medverkan från näringsliv, politik, förvaltning, social ekonomi och medborgare. Projektets målgrupp är aktiva inom företag, politik, förvaltning, social ekonomi samt medborgare i Vansbro kommun Projektets resultatmål är att: Utveckla nya metoder och modeller kring lokalt tillväxtarbete Sprida kunskap och erfarenheter utifrån utvecklingen av Strategiskt Forum Förväntade effekter av Utmaningen på lång sikt är att bilda en gemensam organisation som levererar strategiska underlag och stöd till verksamheter som ansvarar för tillväxtfrågorna och att ett nytt arbetssätt har utvecklats för att hantera lokala kommunala och regionala dimensioner i den sektorsövergripande samhällsplaneringen. Genom insatserna inom projektet ska ett första steg tas mot en gemensam strategisk plan för lokal tillväxt i Vansbro kommun. Genom denna plan ska gemensamma förutsättningar och underlag för både kortsiktigt och långsiktigt handlande skapas. Efter projekttiden ska metoder, verktyg och en modell för ett långsiktigt och uthålligt arbete mellan aktörerna i projektet finnas på plats. Modellen ska bygga på en kontinuerlig implementering av erfarenheter och resultat i medverkande aktörers organisation och avsikten är att ett starkt engagemang från deltagande aktörer ska ha byggts upp. Modellen som utvecklats ska ligga som en plattform för det fortsatta arbetet med att i samverkan och samsyn utveckla Vansbro kommun. 5

6 Projektets resultat efter projekttiden är fortsatt utveckling och tillväxt byggd på en långtgående samverkan och samsyn mellan aktörer och enskilda medborgare i Vansbro kommun. Strategiskt Forum, med dess fokusgrupper ska vara etablerat och verksamheten implementerad i ordinarie verksamhet hos deltagande aktörer. Förutom övergripande, resultat- och effektmål har projektet ambitioner avseende miljö, jämställdhet och integration. Projektet ska sträva efter lika möjligheter till deltagande i styrgrupp, fokusgrupper, aktiviteter, seminarier, workshops oberoende av kön, utbildning, arbete, funktionshinder eller etnisk bakgrund. Avsikten är vidare att projektet ska bidra till hållbar tillväxt. Kvantitativa mått för projektet är antal deltagande företag, lokala utvecklingsaktörer och enskilda medborgare som deltar i projektet. Indikatorer finns även för antal nystartade företag och nystartade företag av nysvenskar. Genomförandebeskrivningen i projektplanen är tämligen begränsad. Här beskrivs organisation, olika funktioners roller, ansvarsfördelning samt behov av kompetens och resurser. Projektbeskrivningens fokus ligger på mål och önskade effekter. Metod och strategi för att nå målen har istället successivt arbetats fram under projektets genomförande. Projektets organisation består av styrgrupp, projektledare, följeforskare samt sex fokusgrupper som erhåller resurser från projektet utifrån de behov som uppstår. Följande fokusgrupper har utkristalliserats under arbetets gång: Skola arbetsliv Medborgardialog Omvärldsbevakning Besöksnäring Kultur Kompetensförsörjning I projektplanen fanns 11 exempel på fokusgrupper, varav tre överensstämmer med de fokusgrupper som byggts upp. 6

7 4. Projektets följeforskning 4.1. Utgångspunkter och innehåll Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller både kontroll och lärande. I projekt där syftet, som i det här fallet, är att påverka, utveckla och förändra, samarbetsformer mellan organisationer och att främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet. Att skapa möjligheter för projektledaren att regelbundet kunna reflektera kring projektets utveckling är ett sätt att fånga upp och fördjupa sig kring lärdomar som skapas i projektet. Utmaningen är ett processorienterat projekt, vilket innebär att resultatet växer fram i takt med att projektet genomförs. Det blir då naturligt att den kontrollerande delen av utvärderingen får mindre plats. De blir viktigare att skapa rutiner för att ta tillvara det lärande som skapas i projektet än att till varje pris följa projektets ursprungliga plan. Det ligger en inbyggd konflikt i att kombinera långsiktiga och innovativa utvecklingsprocesser med projektformen, som till sin natur är hårt styrd. Vikten av att bocka av utlovad projektleverans kan ibland ställas mot upplevelsen av om och i så fall i vilken grad den planerade aktiviteten faktiskt leder till de långsiktigt önskade effekterna. I det här fallet är projektplanen öppen till sin karaktär och ger stor frihet till styrgrupp och projektledare att välja hur målen ska nås, d.v.s. stämmer väl överens med ett processorienterat arbetssätt men skiljer sig från vanliga projekt. Följeforskningens roll är att bidra till avvägningar och att navigera i projektets genomförande. Det är därför viktigt att följeforskningen genomförs i en uppriktig dialog med projektets aktörer och finansiärer. Genomförd följeforskning ligger i linje med de tankar som förmedlas i Tillväxtverkets skrift Nytta med följeforskning. Eftersom projektet har en bred ansats och är processorienterat har även följeforskningens innehåll utvecklats i takt med projektet och diskussioner som förts i styrgruppen. Enligt 7

8 överenskommelse med styrgruppen och den gemensamma planeringen med projektledaren har följeforskningen kommit att innefatta följande delar: Reflekterande samtal med projektledaren löpande under hela projektperioden. Medverkan vid styrgruppsmöten. Förutom en översiktlig genomlysning i projektets inledande skede, tre djupstudier; Styrgruppens arbete, Skola-Lokalsamhälle och Strategiskt forum. Slutanalys som inriktas mot att värdera projektet på ett övergripande plan, hur projektet har lyckats nå de övergripande målen, samt en bedömning av projektets nyskapande och strategiska utvecklingsarbete. Projektet har praktiken har två slutdatum, den 31 oktober och 31 december. Slutanalysen där projektet värderas på ett övergripande plan gällande mål och indikatorer, kommer att genomföras under november och december Genomfört inom följeforskningen (maj 2013 okt 2014) Följeforskare har medverkat vid samtliga styrgruppsmöten från september 2013 (8 st), har hållit nio reflekterande samtal med projektledaren, deltagit i tre möten/seminarier i fokusgrupper samt deltagit vid ett kommunfullmäktigesammanträde. Avsikten är vidare att medverka vid KF eller KS för att presentera djupstudien Skola Näringsliv. Tre djupstudier har genomförts och i samband med att följeforskningen startades upp gjordes en övergripande genomgång av projektet (rapport nr. 1) Djupstudie - Styrgruppens roll Styrgruppers roll och ansvar varierar beroende på hur styrt ett projekt är. I det här fallet, i ett tämligen öppet projekt vilar ett stort ansvar på styrgruppen att prioritera insatser och göra vägval. Den första djupstudien inriktades därför på styrgruppen för att få en bild av hur ledamöterna såg på projektet och sin roll i såväl genomförandet som gällande resultat. Alla ledamöter intervjuades under hösten Intervjuerna kretsade kring frågor om hur man såg på det allmänna läget i Vansbro kommun, styrgruppens roll, hur den fungerar och hur man såg på projektets utveckling. Det visade sig finnas en stor enighet angående det allmänna läget i kommunen, med tillväxt och positiv utveckling i näringslivet, låg ungdomsarbetslöshet och ett gott företagsklimat som bärande delar. Men man pekade också på bristande framtidstro hos medborgarna med negativa 8

9 attityder som följd. Det visade sig också att ledamöterna hade samsyn i att det finns en positiv spiral där särskilt nyinflyttade lyftes fram som viktiga för att bryta invanda mönster. Några av styrgruppens ledamöter nämnde problem i kommunens inre arbete men här gick åsikterna isär. Några såg en positiv utveckling med ökad tydlighet och en förbättrad ekonomi, medan andra nämnde allvarliga brister i organisationen, liksom bristande förtroendet mellan kommunens tjänstemän och politiker å ena sidan och lokalsamhället å andra sidan. Ledamöterna såg lite olika på styrgruppens roll. Några ansåg att gruppen ska ha en tydlig och styrande roll medan andra i första hand såg gruppen som ett forum där man erhåller information och gör avstämningar. Funktioner för styrgruppen som nämndes i intervjuerna var att ge möjlighet till avstämning, att förankra projektet externt och internt i kommunen, att styra projektet, vara rådgivande samt att få information om hur projektet fortskrider. Att ledamöterna har haft olika syn på sin roll i gruppen framkommer tydligt när styrgruppens funktionalitet kommer på tal. I rapporten från djupstudien beskrevs skillnaderna med tre citat: Den är alltför passiv, vi styr inte utan blir informerade Hur skulle det annars vara Den fungerar bra I samband med att djupstudien genomfördes togs frågan om styrgruppens roll upp vid ett möte och vi diskuterade bland annat konsekvenserna av att Utmaningen skiljer sig från många andra projekt genom att genomförandeplan och aktivitetsplan inte var fastlagd när projektet startade utan har fått växa fram. Detta innebär att styrgruppen får större möjligheter att påverka projektets utveckling och får ett större ansvar för dess resultat. Det är viktigt att påpeka att styrgruppen har bestått av ledande politiker, kommunchef och näringslivsansvarig, d.v.s. personer med fullbokade kalendrar. Hur mycket engagemang och tid som kan läggas på ett enskilt projekt är naturligtvis en fråga som bör ställas i samband med att man startar upp ett projekt. Vid intervjuerna ställdes också frågan om behov av kompletterande kompetens och man pekade på några områden som ledamöterna ansåg att det var intressant att tillföra styrgruppen. Även om det inte varit möjligt att utöka styrgruppen i det här fallet, då det varit alltför kort tid för att nya ledamöter ska komma in i arbetet, kan det vara intressant att ha i åtanke inför kommande arbete efter att Utmaningen har avslutats. Följande kompetenser nämndes: Medborgardialog Ideella sektorn Bildning Folkhälsa Ungdom Företagare 9

10 När det gällde frågor om hur projektet utvecklats och förväntningar visade det sig att det fanns en skiljelinje mellan ledamöterna, som handlade om vad projektet ytterst syftade till. Några ledamöter pekade på att projektet framför allt syftade till att utveckla dialogen internt inom kommunen, mellan tjänstemän och mellan tjänstemän och politiker. Merparten av ledamöterna såg istället ett externt fokus och menade att projektets övergripande mål handlade om att skapa en samsyn kring tillväxtfrågorna mellan politiker, tjänstemän, företagare, sociala ekonomin och medborgare. Trots att det fanns en total samsyn i att skälet till projektet var resultatet för Vansbros del i rapporten från Kvalitetsnätverk Bergslagen, fanns det olika tolkningar av vad projektet ytterst handlade om. Förväntningar som lyftes fram förutom den övergripande målsättningen var att kulturfrågorna 1 skulle få en mer framskjuten plats såväl internt inom kommunen som externt i samhället. Flera ledamöter lyfte fram att man hoppas att projektet ska bygga för framtiden och bidra till mer positiva attityder och framtidstro i bygden. De flesta ledamöterna såg positivt på projektets utveckling. Djupstudien avslutades med reflektioner och rekommendationer från följeforskningen. Här konstaterades att det fanns idéer på hur arbetet inom flera av fokusgrupperna skulle kunna leva vidare efter att projektet har avslutats. Fokuseringen på att få till stånd konkreta och hållbara utvecklingsprocesser ansågs vara framgångsrik. Däremot noterades att arbetet med att bygga upp strategiskt forum hade gått trögt. Intervjuerna pekade mot ett behov av mer extern kommunikation om Utmaningen och dess resultat. Flera ledamöter ville se mer utåtriktade aktiviteter. Rekommendationerna kretsade kring: Möjligheter att nyttja Vansbro kommuns goda näringslivsklimat m.m. i kommunikativt syfte och att koppla sådana insatser till Utmaningen samt att intensifiera kommunikationen kring projektet. Att styrgruppen borde ta en mer aktiv roll i projektet Att det fanns olika syn på projektets syfte utifrån rapporten från Kvalitetsnätverk Bergslagen. Efter att studien gjordes har styrgruppen tagit en allt mer aktiv roll i projektet. Frågan om projektets interna eller externa fokus reddes ut i direkt anslutning till att studien presenterades och aktiviteter kring kommunikation om projektet och dess resultat planerades in Djupstudie Skola - Arbetsliv/lokalsamhälle Underlag för djupstudien utgör dokumentation från projektet, intervjuer med de pedagoger som arbetar i gruppen, en skolledare, projektledaren och diskussioner i styrgruppen. Det finns en lång tradition av samverkan mellan näringsliv och skola i Vansbro genom bland annat uppfinnartävlingen Vilda Vansbro Vinkeln, samverkan mellan föreningen Industrikraft och gymnasieskolans industriprogram samt ett aktivt arbete med Ung företagsamhet. 1 Med begreppet kultur i detta sammanhang avses teater, musik, dans etc. 10

11 Sandra Persson hade när studien gjordes, arbetat som studie- och yrkesvägledare på Smedbergsskolan i Vansbro i två år och är ansvarig för fokusgruppen Skola arbetsliv. Gruppen fanns redan innan projektet Utmaningen startade och hade då till uppgift att ta fram en plan för studie- och yrkesorientering för grundskolan (SYV-plan). Avsikten var att uppdatera ett arbete som påbörjades för flera år sedan men som hade runnit ut i sanden. De som har arbetat med frågan konstaterade att många bra insatser görs i kommunen för att utveckla samarbeten mellan skolan och näringslivet. Men man konstaterade också att det inte sker sammanhållet, d.v.s. en helhetssyn saknas. Gruppen såg stor utvecklingspotential i erfarenhetsutbyten mellan skolor och att bygga upp en struktur som knyter samman dem. Avsikten med planen var att underlätta samverkansuppgiften för lärare och rektorer och skapa ett system för erfarenhetsutbyte. Utmaningen kom in när gruppen hade arbetat under en tid. Genom samarbetet med Utmaningen tog arbetet, enligt intervjuerna, en ny vändning. Arbetet gick från att klara kraven till att utveckla en helhetssyn på hur skolan ska arbeta med både entreprenörskap och arbetsliv. Planen lägger en grund till en röd tråd för skolans samverkan med arbetsliv och lokalsamhälle. Det finns också en ambition att på sikt skapa goda förutsättningar för entreprenöriellt lärande. I planen tydliggörs vilka aktiviteter som ska genomföras för alla årsklasser och vem som ansvarar för vad. Planen är konkret och handfast och har goda förutsättningar att fungera som stöd till lärarna. De intervjuade anser att det behövs resurser för att komma igång och driva på arbetet. Man har bland annat önskemål på en resursperson med erfarenhet från liknande processer med god kännedom om den kommunala förvaltningen, som stöd i arbetet under en tid framöver. Så länge Utmaningen pågår anser gruppen att man får det stödet därifrån, men behovet bedöms finnas ytterligare en tid. För att skapa en helhetssyn och ge skolorna utanför Vansbro tätort samma möjligheter pekar gruppen på behovet av medel för resor. Det är viktigt för alla barn att få kunskap om vilka utvecklingsmöjligheter det finns i hemkommunen och i ytterområdena har arbetslivet inte samma bredd som i Vansbro. Framgångsfaktorer är att arbetet drivits underifrån, d.v.s. av pedagogerna själva. På så sätt säkerställs att planen är genomförbar och realistisk. Gruppens deltagare har höga ambitioner 11

12 men är också väl medvetna om att det kommer att ta tid att genomföra och utveckla planen. Man påtalar fördelarna med en liten kommun som har korta beslutsvägar. Exempel på utmaningar som nämndes var: att bryta mönster - ungdomarna är normstyrda och gör könstypiska yrkesval att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv det brister i samverkan mellan de olika skolorna idag att hitta bra sätt att kommunicera att det finns kvalificerade jobb i kommunen Hade resultatet blivit samma oavsett insatserna från Utmaningen och på vilket sätt har Utmaningen gjort skillnad? Enligt projektledaren har han framför allt bidragit med omvärldsbevakning och gett gruppen goda exempel att ta lärdom av, t.ex. utformning av SYV-plan, forskning, koncept för samverkan med föreningslivet samt research avseende, PRAO, Ung företagsamhet m.m. Resultatet från intervjuerna är mycket tydligt när det gäller Utmaningens betydelse för arbetet. Det råder total samstämmighet i gruppen om vikten av att få tillgång till erfarenheter utifrån och kunskaper om förändrings/utvecklingsprocesser i en kommun liksom om fallgropar och framgångsfaktorer, vilket är vad Utmaningen anses ha bidragit med. Jag valde att inte ställa någon direkt fråga om Utmaningens betydelse. Det innebär att de synpunkter som framkommit vad gäller projektets betydelse för gruppens arbete har kommit spontant från respondenterna i samband med att vi diskuterat vad som varit viktigt när planen tagits fram och vad som är viktigt framåt. Sammanfattningsvis anses Utmaningen ha bidragit med: Att få gruppen att lyfta blicken Att höja ambitionsnivån och få ett helhetsperspektiv på nyttan med samverkan skolaarbetsliv/lokalsamhälle Omvärldsbevakning Goda exempel att ta lärdom av Konkreta koncept och modeller Rådgivning kring förändringsprocesser i kommuner och beslutsvägar Tips avseende fallgropar och framgångsfaktorer i förändringsarbeten 12

13 Bidragit till ett samarbete med Näringslivssamverkan (NLS) Kopplingar till entreprenöriellt lärande och entreprenörskap Fokusgruppen har en stark övertygelse när det gäller vikten av samverkan mellan arbetsliv/ lokalsamhälle och skola. Man ser nyttan i den egna vardagen i undervisningen, för elevernas utveckling och för lokalsamhället i stort. Det finns också en medvetenhet om att det är ett omfattande arbete som väntar för att planen ska bli verklighet. Det finns en viss oro för att arbetet ska rinna ut i sanden, som det gjorde för några år sedan. De orsaker som framkommit till att tidigare arbete inte sjösattes är att man inte lyckades få ett engagemang hos rektorer och skolledare. Ett annat är att skolan redan idag är hårt ansträngd och samverkansuppgiften kan därför upplevas som ytterligare en pålaga istället för en möjlighet. Det är mycket som krävs för att genomföra planen. Gruppens engagemang och kunskap ska spridas till många lärare, rektorer, föräldrar och elever, företagare, chefer och medarbetare. Arbetet är i sin linda, vilket gruppen är väl medveten om. Flera av de intervjuade påtalar att man har ett behov av fortsatt stöd genom en extern resurs eller från kommunledningen, som kan fungera som en senior rådgivare. Samarbetet med Näringslivssamverkan(NLS) är mycket uppskattat och organisationen har en tydlig roll i arbetet framöver. Det är viktigt att det samarbetet fortsätter och fördjupas. Det finns ett engagemang för frågorna långt utanför skolan, hos kommunledning, politiker, företagare, företagarorganisationer och den ideella sektorn. Mycket talar alltså för att detta kan bli ett riktigt flaggskepp för Vansbro kommun. Sammanfattningsvis: Säkerställ att gruppen får en resursperson från kommunledningen eller externt. Det kan röra sig om 10-20% av en heltid ytterligare något eller några år efter att Utmaningen har avslutats NLS medverkan är nödvändig och måste ses långsiktigt Ge gruppen stöd i att kommunicera arbetet och dess resultat löpande såväl externt som internt inom kommunen. Vidareutveckla kopplingarna till förskolan och gymnasiet. Avsätt medel för resor för skolorna utanför Vansbro tätort Undersök möjligheterna att påbörja benchmarking med någon annan kommun 4.5. Djupstudie - Strategiskt forum Studien baseras på dokumentation från projektet, intervjuer med ett urval av personer som deltagit i strategiskt forum (7 personer), diskussioner i styrgruppen samt deltagande i Strategiskt forums möte, maj Strategiskt forum är en bärande idé i projektet och insatsen har varit föremål för diskussion i styrgruppen vid i stort sett alla dess möten. Till den första träffen i Strategiskt forum, våren 2013, kom de flesta som var inbjuda. De hade tidigare blivit intervjuade av projektledaren och upplägget vid mötet utgick från projektledarens intervjuer. Vid träffen deltog politiker, företagare, företagsledare, tjänstemän från kommunen, näringslivsutvecklare, en chef för 13

14 vårdcentralen och två gymnasielärare. Mötet gav inspel till val av fokusgrupper samt synpunkter inför det fortsatta arbetet. En svårighet som noterades var att skilja ut projektet från andra initiativ som tas i syfte att utveckla Vansbro kommun. Det visade sig också att det var svårt för medborgarna att förstå Utmaningens roll i kommunens övergripande vision och strategi. Vid träffen i maj 2014 kom endast ett fåtal personer utifrån. Det finns redan många mötesplatser i Vansbro, där kommunens politiker och tjänstemän möter medborgarna, man besöker skolor, har kommundelsträffar, kommunbygderåd, Näringslivssamverkan i Vansbro (NLS), Ungdomsråd och även mer temabaserade mötesplatser förekommer. Därför är det lite svårt att förstå det nedslående resultatet från undersökningen inom Kvalitetsnätverk Bergslagen. Samarbetet mellan näringslivet och kommunen är väl utvecklat bland annat genom NLS och Industrikraft. Därutöver genomförs företagsbesök regelbundet. Det saknas alltså inte mötesplatser och min tolkning av intervjuerna är att det kan bli svårt för medborgarna ser hur delarna och helheten hänger ihop och när då ett nytt initiativ som Strategiskt forum tas är det viktigt att tydliggöra på vilket sätt den nya mötesplatsen skiljer sig från andra och hur den är kopplad till andra utvecklingsinsatser. Det är också min bedömning att projektet Utmaningen inte hade kommit tillräckligt långt när första mötet genomfördes för att det skulle vara möjligt att på ett tydligt sätt förmedla projektets roll i förhållande till andra aktiviteter och insatser. Alla intervjuade hade syftet med Strategiskt forum klart för sig, att det handlade om att samla personer med olika bakgrund och från olika håll för att skapa en samsyn kring utvecklingsfrågorna i kommunen. Deltagarna är intresserade och engagerade i att medverka i arbetet. Endast en av de intervjuade var tveksam till fortsatt medverkan. 14

15 När det gäller upplägget så visade det sig att det fanns en del synpunkter men man hade svårt att ge förslag på alternativa sätt att bygga upp verksamheten. Synpunkter som framkom beskrivs nedan i form av citat; Det hade kanske varit enklare om man fått välja efter intresse Det var för spretigt Hur bjöds folk in? Det är viktigt att alla får möjlighet att vara med stormöten passar inte alla, för att få med olika grupper från samhället måste dialogen anpassas till att vi är olika. Det blev en för stor grupp Vet inte varför det rann ut i sanden Utmaningen har varit en bra start Det kanske inte går att göra på så många olika sätt Gemensamt för de intervjuade är att de ser positivt på Utmaningen och dess resultat. Projektet har fått igång en dialog kring viktiga utvecklingsfrågor som har stärkt engagemanget hos medborgarna. Man pekar också på behovet av en resursperson som kan vara kittet mellan olika intressegrupper och som kan driva på arbetet. Det finns också en samsyn kring behovet av mer information om vad som händer i projektet och vilka resultat som nås. Utmaningen ses som ett uppstartarbete och som en grundplattform för att i nästa steg utmynna i konkreta resultat/ verkstad. Det anses väldigt viktigt att arbetet fortsätter och att de personer som ges ansvar för fokusgrupperna framöver får möjlighet att skapa den gemensamma plattformen - Strategiskt forum. Det finns farhågor i att alla verksamheter som nu är igång inte får tillräcklig kraft för att fortsätta. Flera nämner vikten av att det finns resurser inom kommunen för att på olika sätt stötta de initiativ som tas från olika aktörer. Det behöver inte handla om pengar. Det kan vara rådgivning eller att tipsa om kontaktvägar och finna lösningar på hur goda idéer kan förverkligas. Mottagningskapaciteten i kommunen behöver utvecklas om man vill ha ett ökat engagemang från medborgarna. En av de intervjuade påtalade också vikten av att engagemang kan se olika ut, att det är många som inte är vana vid att sitta på möten. Företagsbesöken lyftes fram som ett bra sätt att engagera företagare. Man måste mötas på olika sätt om tanken är att bygga upp en samsyn kring tillväxt- och utvecklingsfrågor, som involverar alla i samhället. 15

16 Några nämnde att det fanns intressanta kopplingar mellan Strategiskt forum och attraktivitetsprojektet 2 och att resultatet härifrån kan ge viktiga lärdomar inför det kommande arbetet. Sammanfattningsvis har projektet inte nått målet att etablera ett Strategiskt forum och det finns en besvikelse hos projektägaren för att man inte lyckats i detta avseende. Det är mycket som talar för att det var för tidigt att starta upp Strategiskt forum redan förra våren. För att kunna bidra till helheten behöver delarna ha kommit en bit på väg. De allra flesta som engagerar sig i samhällsutvecklingsfrågor har en eller några hjärtefrågor som man brinner för och engagemanget bygger ofta på att man ser möjligheter till utveckling för sin del. För att kunna bidra på ett övergripande plan behöver arbetet i den egna gruppen ha kommit en bit på väg. Fokusgrupperna hade i det här fallet inte kommit igång på allvar våren Strategiskt forum har goda förutsättningar att byggas upp med stöd från Utmaningens fokusgrupper, arbetet inom ramen för attraktivitetsprojektet och genom att fortsätta utveckla de mötesplatser som sedan länge finns etablerade. En idé som kom fram på hur arbetet skulle kunna utvecklas framåt var att bygga vidare på befintliga mötesplatser men att även lyfta fram framtidsfrågorna genom en Vansbros dag med öppet hus hos de större arbetsgivarna, en eller flera föreläsningar inom ett aktuellt ämne samt aktiviteter tillsammans med föreningslivet. Ett annat förslag är att vidareutveckla och utöka företagsbesöken som anses vara viktiga för att föra en kontinuerlig dialog mellan kommunen och företagarna. Kan det göras mer, kan fler politiker involveras? Målet att bygga upp ett strategiskt forum har förutsättningar att lyckas, men det tar längre tid än två år. Bygg vidare på och utveckla de befintliga mötesplatserna, attraktivitetsprojektet och fokusgrupperna och låt Strategiskt forum växa fram utifrån dem. Säkerställ att det finns resurser för att ta emot initiativ som tas från aktiva i utvecklingsarbetet samt att ansvariga för de olika delarna möts regelbundet. Försök hitta fler vägar att kommunicera det som är positivt i kommunen. 2 Knut Vareide från Telemarkforsking har analyserat statistik för att fånga upp vad det är som får effekter för kommuners attraktivitet, vad som får människor att vilja bo kvar, driva företag- och flytta till en ort och hur det här varierar från kommun till kommun, beroende på deras förutsättningar. Genom forskningen får kommunerna en djupare kunskap om hur förutsättningarna ser ut och vilka effekter olika typer av utvecklingsinsatser kan få. Genom Gränskommittén Hedmark Dalarna har Vansbro tillsammans med Smedjebacken, Säter, Trysil och Rendalen fått möjlighet att med Knut Vareides stöd analysera sina egna förutsättningar och vad man behöver utveckla för att bli en mer attraktiv kommun för boende, företagare och besökare. Tanken är sen att Vansbro ska gå vidare på egen hand för att komma fram till vilka utvecklingsinsatser som gör bäst nytta i på hemmaplan. 16

17 5. Övergripande värdering av projektets resultat Det finns många utmaningar i Vansbro kommun, liksom i många andra små kommuner i Sverige. Till skillnad från många andra finns här ett väl fungerande näringsliv, låg ungdomsarbetslöshet och ett gott företagsklimat. Men många års negativ utveckling med bristande ekonomiska resurser sätter sina spår på människors självtillit, deras attityder, entreprenöriell förmåga, d.v.s. det allmänna samhällsklimatet. När kommunen tog initiativet till projektet valde man att ta ett helhetsgrepp med ambition att involvera många människor med olika bakgrund, från olika delar av kommunen och samhället; sociala ekonomin, företagare, politiker och tjänstemän. Ett innovativt arbetssätt och en helt ny struktur skulle byggas upp för att skapa en gränsöverskridande samsyn kring kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete. I samband med att projektet startade upp såg projektledaren ett behov av att få en djupare kunskap om hur man från olika organisationer och aktörer såg på Vansbros utmaningar och framtid. Ungefär 75 djupintervjuer genomfördes med personer som på olika sätt är aktiva eller drivande i lokalsamhället. Arbetet resulterade i att projektet till viss del ändrade karaktär och arbetssätt. Högre prioritet lades på fokusgrupper samt att genom aktiv omvärldsbevakning och deltagande vid olika mötesplatser i kommunen, i regionen och nationellt fånga upp nya möjligheter till insatser som går mot den långsiktiga målbilden. Att arbetssättet ändrades har inneburit att projektet sannolikt inte kommer att nå de kvantitativa målen avseende antal deltagare. Däremot så är det god spridning när det gäller deltagandet i projektet från samhällets olika delar. Intervjuerna tillsammans med diskussioner i styrgruppen samt ett möte i Strategiskt forum i maj 2013 utgjorde grunden för valet av de sex fokusgrupper som projektet därefter i huvudsak har kretsat kring; besöksnäring, kultur, medborgardialog, omvärldsbevakning, skola-arbetsliv/ lokalsamhälle, och kompetensförsörjning. I fokusgrupperna initierade projektledaren tidigt en diskussion kring hur deras arbete skulle kunna leva vidare efter att Utmaningen avslutas i slutet av Utmaningens roll har varit att sätta igång processer mot den övergripande målsättningen, att fånga upp fruktbara idéer och prioritera vilka områden som det är mest strategiskt att påbörja arbetet med. Valet har gjorts av projektledare tillsammans med styrgrupp, utifrån djupintervjuer och 17

18 tillsammans med deltagare i det Strategiska forumet, då de samlades våren Vid en första anblick ter sig projektet spretigt och brett, men det finns en röd tråd och målmedvetenhet i prioriteringarna och det är tydligt att samtliga insatser bidrar till den övergripande målbilden. Fokusgrupperna är olika till sin karaktär, vilket ger en spännande mix och skapar förutsättningar för det innovativa inslaget i ett framtida Strategiskt forum. Några av dem har ett externt fokus mot medborgarna och företagen såsom fokusgrupperna Kompetensförsörjning, Kultur och Besöksnäring. Andra har ett blandat fokus där arbetet riktas både mot medarbetare och politiker i kommunen och externt mot företag och samhällsaktörer såsom Skola-näringsliv och Medborgardialog. En grupp har ett internt fokus i den meningen att arbetet riktar sig direkt till medarbetarna inom kommunen, men arbetet som medarbetarna utför har ett externt fokus, Omvärldsbevakning. Projektet har varit processorienterat. Förutom fokusgrupperna har man arbetat aktivt för att ta tillvara möjligheter inom andra projekt och verksamheter som bedömts kunna bidra till att de långsiktiga målsättningarna nås. Exempel på sådana aktiviteter är upprättande av ett föreningsregister i syfte att skapa en plattform för utveckling av dialogen med föreningslivet. Kopplat till fokusgruppen kompetensförsörjning har aktiviteter för fritidshusägare genomförts, vilka lockat många deltagare. Som en följd av arbetet inom fokusgruppen Skola Arbetsliv har en ansökan om medel för ett projekt inom ramen för VINNOVA:s utlysning Frön 3 tagits fram. Utmaningen har vidare bidragit till att Gränskommitténs Attraktivitetsprojekt kom igång och att Vansbro kommun fick bli en av deltagarna. Då det visade sig finnas ett behov av att kartlägga och visualisera kommunens utvecklingsstrategi för att skapa förståelse för hur olika saker hänger ihop sattes ett arbete igång tillsammans med bland annat kommunens informationsfunktion. Genom att samarbeta med Föreläsningsföreningen har projektet både bidragit till utveckling inom föreningen men också nått nyckelpersoner inom föreningen. 3 Syftet med utlysningen är att bidra till ökad samhällsnytta och hållbar tillväxt genom att stödja planering av nya idéer för offentligt finansierad verksamhet. 18

19 Den bild jag fått utifrån diskussioner i styrgruppen, intervjuer, deltagande i möten samt de reflekterande samtalen med projektledaren är att projektet har kommit en god bit på väg mot den målsättning som sattes upp när projektet och modellen kreerades. Alla intervjuade pratar gott om projektet. Man anser att projektet har varit bra för Vansbro kommun. Att projektledaren kommer utifrån har två sidor som kan ha varit både positiva och negativa för projektet. Att komma in och se saker med nya ögon behövs oftast för att kunna ta tillvara allt positivt som ofta gömmer sig bakom det negativa och fungerar ofta som en injektion till något nytt och spännande. Samtidigt kan det ta längre tid för en okänd person att komma in i samhället, få nyckelpersoners förtroende och helt enkelt få människor med sig i arbetet. Utmaningen är ett kort projekt, ca två år. Det är möjligt att en projektledare som redan är känd och uppskattad i samhället hade kunnat komma lite längre i etableringen av det Strategiska forumet. Intervjuerna talar dock sitt tydliga språk. Projektledaren i det här fallet får mycket beröm och vad man framför allt påtalar är just att det varit bra med en person utifrån som också har lång erfarenhet av utvecklingsarbeten i bagaget. Den samlade bedömningen av Utmaningen är att det är ett lyckat projekt. Påbörjade aktiviteter kommer att fortsätta även efter att projektet avslutats, den plattform som har byggts upp är således hållbar och har även innovativa inslag. Det finns goda förutsättningar för att man på sikt ska nå de övergripande målen. Men det kommer inte att gå av sig självt. Kommunen måste ta ansvar för att fortsätta driva på fokusgruppernas och de andra utvecklingsinitiativen som tagits i projektet. Grunden är lagd men mer konkreta resultat efterfrågas. Vissa delar ryms inom ramen för kommunens ordinarie verksamhet medan andra behöver fortsatt stöd. En reflektion från följeforskningen är vikten av att såväl anslagsgivande myndigheter som projektägare ser och gör skillnad på projekt i traditionell bemärkelse och projekt där målsättningen är att starta upp långsiktiga förändringsprocesser/arbeta med attitydförändringar/byggande av gränsöverskridande mötesplatser. För traditionella projekt med tydliga mätbara mål kan det vara en fördel att de har kort tidshorisont medan det är tvärtom när det handlar om byggande av långsiktiga förändringsprocesser. Det tar lång tid och att skapa dessa processer och att finansiera dem med kortsiktiga projekt för med sig flera riskmoment. Det kan bli ballonger som blåses upp under kort tid och sen rinner ut i sanden, förväntansbilder byggs upp som sen blir omöjliga att leva upp till och som sedan slår tillbaka på projektägaren. Min bedömning är att Utmaningen har kommit mycket långt på kort tid. Men för att vårda den investering som redan gjorts och skapa goda förutsättningar för en fortsättning i uppbyggandet av den innovativa modellen - Strategiskt forum - behöver projektet en fortsättning under en 1-2 årig avvecklingsperiod. Detta för att säkerställa att de personer och organisationer som tilldelats ansvaret för arbetet framåt ska komma igång på allvar. Min rekommendation är att en initiera en dialog med Region Dalarna och Tillväxtverket om hur en sådan avvecklingsperiod skulle kunna finansieras. 19