Rapport nr 3. Följeforskning 1 jan 31 maj Monica Rönnlund, juni 2014

Transkript

1 Rapport nr 3. Följeforskning 1 jan 31 maj 2014 Monica Rönnlund, juni 2014

2 Innehåll 1. Inledning Beskrivning av projektets följeforskning Följeforskningen under aktuell period Genomförande Arbetsliv/lokalsamhälle skola Bakgrund Arbetsplan för samverkan mellan skola och arbetsliv Utveckling framåt Drivkrafter Övriga inspel Utmaningens roll Reflektioner och rekommendationer

3 1. Inledning Utmaningen syftar till att skapa ett gränsöverskridande helhetstänk som bidrar till att utveckla metoder och arbetssätt som bättre nyttjar resurser och kompetenser i kommunen, regionen och nationellt. Avsikten är att mobilisera krafter från alla olika delar av samhället, den kommunala förvaltningen, företag, ideella sektorn och tillsammans bygga plattform-/ar för utveckling och lärande. Projektet riktas till flera målgrupper och ansatsen är bred. Avsikten är att involvera medborgare, företagare, politiker, tjänstemän och aktörer inom den sociala ekonomin i utvecklingen av modeller och verktyg för lokal utveckling och tillväxt. Ett antal fokusgrupper har bildats för att arbeta med utvecklingsfrågor som prioriterats av styrgruppen utifrån en bred intervjuundersökning som genomfördes i projektets början. Projektet är modellskapande samtidigt som det har en operativ ansats där konkreta insatser genomförs för att skapahållbara utvecklingsarbeten. Projektet beviljades medel för perioden och en ansökan om förlängning till årsskiftet har godkänts av Region Dalarna. En av fokusgrupperna handlar om att skapa ett hållbart arbetssätt för samarbetet mellan arbetsliv/lokalsamhälle och skolan. 2. Beskrivning av projektets följeforskning Alla utvärderingar och uppföljningar innehåller både kontroll och lärande. I projekt där syftet, som i det här fallet, är att påverka, utveckla och förändra, samarbetsformer mellan organisationer och att främja nytänkande, är det angeläget att snabbt ta tillvara erfarenheter som görs i det dagliga projektarbetet. Ibland handlar det om att agera i situationer med stora osäkerhetsmoment, vilket ställer höga krav på projektledning och styrgrupp att handla på ett sätt som just vid det tillfället framstår som lämpligast. Följeforskning eller lärande utvärdering handlar om att systematiskt fånga upp erfarenheter och kunskaper som skapas i projektet och återföra dessa till dem som är strategiskt och operativt ansvariga. Utmaningen är ett processorienterat projekt, vilket innebär att resultatet växer fram i takt med att projektet genomförs. Det blir då naturligt att den kontrollerande delen av utvärderingen får mindre plats. De blir viktigare att skapa rutiner för att ta tillvara det lärande som skapas i projektet än att till varje pris följa projektets ursprungliga plan. Det ligger en inbyggd konflikt i att kombinera långsiktiga och innovativa utvecklingsprocesser med projektformen, som till sin natur är hårt styrd. Vikten av att bocka av utlovad projekt-leverans kan ibland ställas mot upplevelsen av om och i så fall i vilken grad den planerade aktiviteten faktiskt leder till de långsiktigt önskade effekterna. Följeforskningens roll är att bidra till avvägningar och att navigera i projektets genomförande. Det är därför viktigt att följeforskningen genomförs i en uppriktig dialog med projektets aktörer och finansiärer. Utmaningens följeforskning ligger i linje med de tankar som förmedlas i Tillväxtverkets skrift Nytta med följeforskning. Enligt överenskommelse med styrgrupp och den gemensamma planeringen med projektledaren ska projektets följeforskning innehålla Reflekterande samtal med projektledaren löpande under hela projektperioden. 3

4 Medverkan vid samtliga styrgruppsmöten. Förutom genomförd studie som inriktades på styrgruppens arbete ska djupstudier koncentreras till de två fokusområdena; Skola-Lokalsamhälle och Strategiskt forum. Slutanalys som inriktas mot att värdera projektet på ett övergripande plan, hur projektet har lyckats nå de övergripande målen, projektets nyskapande och strategiska utvecklingsarbete. 3. Följeforskningen under aktuell period 3.1. Genomförande Följeforskaren har medverkat vid samtliga styrgruppsmöten under perioden (jan, feb, april, maj). Vid styrgruppsmötena i januari och februari diskuterades följeforskningens fortsatta innehåll. I dialog med projektledaren beslutades att två djupstudier skulle genomföras, en inom ett fokusområde som kommit långt i arbetet och en studie inom ett område där det varit svårare att komma fram. Styrgruppen beslutade om att studera insatserna inom skola- arbetsliv/lokalsamhälle och strategiskt forum närmare. Två reflekterande samtal har hållits (23 januari och 24 februari). Vid båda dessa möten har vi konstaterat att det hänt väldigt mycket i projektet sedan i höstas. För merparten av fokusgrupperna finns en långsiktig plan för fortsättning efter att Utmaningen avslutas. Den 24 februari kretsade diskussionen mycket kring Strategiskt forum och olika upplägg för att nå målsättningen att sjösätta ett gemensamt gränsöverskridande forum för strategiska frågor för Vansbro kommun. Följeforskaren deltog vid ett möte i den SYV-grupp som arbetar med fokusområdet arbetsliv/lokalsamhälle skola (26 mars) samt ett möte i Strategiskt Forum (21 maj). Tyngdpunkten för följeforskningen under aktuell period har legat på fokusområdet arbetsliv/lokalsamhälle-skola. Intervjuer med pedagoger, Studie- och yrkesvägledare samt Rektor har genomförts. En av intervjuerna genomfördes personligen, övriga per telefon. Därutöver ligger diskussioner i styrgruppen och dialog med projektledaren vid reflekterande samtal, till grund för denna rapport Arbetsliv/lokalsamhälle skola Bakgrund I Vansbro kommun finns en tradition av samverkan mellan näringsliv och skola. Inte minst kan detta exemplifieras av Vilda Vansbro Vinkeln, som är en uppfinnartävling för Högstadiet, som har utvecklats och genomförts i kommunen under nära nog 20 år! Ett nära samarbete är också etablerat mellan gymnasieskolans Industriprogram och den ekonomiska föreningen Industrikraft, som bland annat arbetar med industrins kompetensförsörjning i regionen. Gymnasieskolans lärare och elever har under senare år erhållit flera utmärkelser för sitt arbete med Ung företagsamhet. Sandra Persson har arbetat som studie och yrkesvägledare på Smedbergsskolan i Vansbro i två år. När hon tillträdde hade ett arbete med att ta fram en plan för grundskolans vägledningsaktiviteter påbörjats, men arbetet kom aldrig igång. När Sandra började sin anställning var uppdatering av den påbörjade planen en av de kommande arbetsuppgifterna. Vid ett besök av Skolinspektionen 2013 påtalades en brist i Vansbro Kommuns studie- och yrkesorientering, framför allt för de lägre åldrarna. Detta skyndade på arbetet och en grupp av 4

5 pedagoger från alla kommunala grundskolor inledde ett arbete för att ta fram en plan för studie och yrkesorientering för grundskolan (SYV-plan). Avsikten var då helt enkelt att uppdatera den plan som var påbörjad. Några av deltagarna i gruppen medverkade även i det tidigare arbetet. Gruppen konstaterade tidigt att många bra insatser görs i kommunen för att utveckla samarbetet mellan skolan och näringslivet. Men att det inte sker sammanhållet utan initiativ tas av enskilda individer och aktiviteter drivs av dem som är intresserade av samverkanstanken, d.v.s. en helhetssyn saknas. Gruppen såg en stor utvecklingspotential i erfarenhetsutbyten mellan skolor och olika insatser samt att bygga upp en struktur som knyter samman alla skolor i kommunen. Viktiga grundstenar för arbetet var att Vilda Vansbro Vinkeln (VVV) fick fortsatt projektfinansiering och UF:s framgångar med flera utmärkelser för lärare och elever. En utmaning för arbetet var att bygga broar mellan de olika insatserna i kommunen och att få in dem i ett sammanhang i planen. Under vårvintern 2013 utkristalliserades Skola arbetsliv/lokalsamhälle, som ett av fokusområdena för Utmaningen. Parallellt med att detta arbete inom Utmaningen påbörjades hade pedagoggruppen kommit igång med sitt arbete. Kontakten mellan de båda initiativen resulterade i att projektledare för Utmaningen, Ola Granholm och Näringslivschef, Oskar Lundgren kom att ingå i gruppen. I praktiken slogs alltså de båda initiativen ihop. Fokusgruppen har letts av Sandra Persson Arbetsplan för samverkan mellan skola och arbetsliv Avsikten med planen var att underlätta samverkansuppgiften för lärare och rektorer och skapa ett system för erfarenhetsutbyte. När gruppen kommit en bit på väg ställdes ansvarsfrågor och resursfrågor på sin spets. Vem ska ansvara för att bygga upp den gemensamma plattformen? Utmaningen kom in när gruppen hade arbetat under en tid. Genom samarbetet med Utmaningen tog arbetet en ny vändning. Arbetet gick från att klara kraven till att utveckla en helhetssyn på hur skolan ska arbeta med både entreprenörskap och näringsliv. Det är svårt att sätta fingret på varför den tidigare planen inte gick hela vägen fram till beslut. Ett skäl som har angetts är att GY 11 tog all kraft, ett annat är att det inte var tillräckligt tydligt vad planen skulle leda till. Att skolledningen inte deltog i arbetet har också nämnts som ett skäl till att arbetet lades på is. Intervjuerna har visat att Utmaningen haft stor betydelse och påverkan på arbetet. Inte för att åstadkomma en SYV-plan i sig, utan på ambitionsnivå och perspektiv. Utmaningen anses ha bidragit med ett helhetsperspektiv och en röd tråd på frågan, från förskola till gymnasiet samt att även entreprenöriellt lärande kommit in i diskussionen. Mycket talar också för att Utmaningen har medverkat till ett bredare förankringsarbete inom skolförvaltningen och inom kommunen. Det var också genom Utmaningen som NIS (Näringsliv i samverkan) och Näringslivschefen kopplades in i arbetet, vilket har varit mycket uppskattat av pedagogerna. Planen lägger en grund till en röd tråd för skolans samverkan med arbetsliv och lokalsamhälle. Det finns också en ambition att på sikt skapa goda förutsättningar för entreprenöriellt lärande. I planen tydliggörs vilka aktiviteter som ska genomföras för alla årsklasser och vem som ansvarar för vad. Den är konkret och handfast och har goda förutsättningar att fungera som stöd till lärarna. 5

6 Utveckling framåt Det är stor enighet bland de intervjuade om att det är av största vikt att så fort som möjligt komma igång med arbetet planen måste bli på riktigt, att gå från ord till handling. Sen får planen utvecklas allt eftersom och i takt med lärdomar och erfarenheter som byggs upp i det praktiska arbetet. De intervjuade nämner att det måste finnas resurser för att komma igång och driva på arbetet. Det finns bland annat önskemål på en resursperson med erfarenhet från liknande processer med god kännedom om den kommunala förvaltningen, som stöd i arbetet under en tid framöver. Idag anser gruppen att man får det stödet från Utmaningen och det är önskvärt med ett sådant stöd ca ett år efter att Utmaningen avslutats, för att säkerställa att arbetet kommer igång på ett bra sätt. Därefter bedömer man att arbetet ska ha kommit så långt att det kan drivas med interna resurser. Ett sådant stöd kan ges genom en extern resurs som nu, eller genom att kommunledningen medverkar. När det gäller skolorna utanför Vansbro tätort anses det viktigt att det avsätts medel för resor till Vansbro, för att alla elever ska få likvärdiga möjligheter. Det är viktigt för alla barn att få kunskap om vilka utvecklingsmöjligheter det finns i hemkommunen och i ytterområdena finns av förklarliga skäl inte samma bredd på arbetslivet som i Vansbro. Alla intervjuade tycker att man är på rätt väg i arbetet och man ser fram emot att arbetet ska komma igång. Ambitionsnivån är hög. Nästa steg är ett omfattande förankringsarbete för att nå ut till alla arbetslag i skolorna. De olika kulturerna i skolan och företagen anses vara en den stora utmaningen på lång sikt Drivkrafter De flesta som medverkar i gruppen har på olika sätt även tidigare varit engagerade i att utveckla samverkan med lokalsamhället och några av dem deltog även i den grupp som tog fram den förra planen. Gemensamt för alla i gruppen är att de anser att samverkan med arbetsgivare och lokalsamhälle bidrar till att höja kvaliteten i utbildningen. Eleverna får kunskap om samhället utanför skolan på ett konkret sätt. Det vanliga skolarbetet kompletteras med vuxenlivet. Man nämner bland annat att aktiviteter hos arbetsgivare eller andra aktörer i samhället bidrar till att barn och ungdomar får träna på vuxenbeteende. En av de intervjuade poängterade att det är viktigt att barnen och ungdomarna får insikt i vad en industri är idag, att den ofta är högteknologisk och specialiserad. Genom ett samarbete med företagen får ungdomarna tillgång till den senaste tekniken, vilket skolan inte har ekonomiska möjligheter att investera i. Det anses viktigt att det blir en vinna-vinna situation, där arbetsgivarna bidrar till kvaliteten i skolarbetet och att skolan bidrar med framtida medarbetare. En av de intervjuade nämnde också skolans möjligheter att genomföra kortare företagsutbildningar. Gruppens deltagare har ett stort samhällsengagemang och tycker att det är viktigt att bidra till utvecklingen i kommunen genom att ungdomarna ser möjligheter till jobb och att bo kvar. Man nämner också att det är viktigt att arbetet skett underifrån, dvs av pedagogerna själva. På så sätt säkerställs att planen är genomförbar och realistisk. Gruppens deltagare har höga ambitioner men är också väl medvetna om att det kommer att ta tid att genomföra och utveckla planen. 6

7 En av de intervjuade nämner möjligheterna att hämta inspiration och erfarenheter från Vansbro kommuns arbete med lärlingsutbildning, framför allt bildandet av programråd som fungerar som mötesplats för skola och näringsliv Övriga inspel Behov av systematisk dialog mellan skolan och lokalsamhället om vart vi är på väg i kommunen Fördelar med en liten kommun är korta beslutsvägar. Nackdelar är sårbarhet och personberoende Viktigt att samverkansplanen stimulerar till att bryta mönster, bland annat ökad jämställdhet Ett hot mot utvecklingen är att ungdomarna är så normstyrda och gör könstypiska yrkesval Viktigt att bidra till ett fortsatt gott näringslivsklimat. Det är roligt att en liten kommun kan utmärka sig i detta sammanhang. Det brister i samverkan mellan skolorna (byggnaderna) såväl mellan stadier som mellan orter. Samarbetet med företagen fungerar bra, men information till eleverna behöver förbättras. Rutiner för uppbyggnad av yrkeskunskap behöver utvecklas De kvalificerade jobben som finns i kommunen behöver synas bättre. Det går att göra karriär i Vansbro 3.3. Utmaningens roll Skola lokalsamhälle togs upp som ett tänkbart fokusområde i styrgruppen i april 2013 och projektledaren involverades under hösten 2013 i den sedan tidigare etablerade gruppen pedagoger. Utmaningen kom således tidigt in i arbetet. Genom projektledaren kontaktades Näringsliv i samverkan, NIS, vilket resulterade i att även näringslivschefen därefter har ingått i gruppen. Eftersom arbetet redan var i igång när Utmaningen kom in i bilden är det viktigt att klara ut om och i så fall på vilket sätt projektet bidragit till gruppens arbete och till resultatet, som idag består av en Arbetsplan för samverkan mellan skola och arbetsliv som primärt avser grundskola men med ambitioner att på sikt även innefatta kopplingar till förskolan och gymnasiet. Hade resultatet blivit samma oavsett insatserna från Utmaningen och på vilket sätt har Utmaningen gjort skillnad? Enligt projektledaren har han framför allt bidragit med omvärldsbevakning och gett gruppen goda exempel att ta lärdom av. Gruppen har använt sig av en av dessa exempel i utformningen av planen. Projektet har bidragit med kontakter med forskare, som kan vara ett stöd i det framtida arbetet med entreprenörskap. Koncept för samverkan med föreningslivet har lånats från andra kommuner. Erfarenheter från ett studiebesök i Leksand har tillförts gruppen liksom resultat från research avseende, PRAO, Ung företagsamhet m.m. Det var också genom Utmaningen som kontakten med NIS etablerades. Resultatet från intervjuerna är mycket tydligt när det gäller Utmaningens betydelse för arbetet. Det råder total samstämmighet om vikten av att få tillgång till erfarenheter utifrån och kunskaper om förändrings/utvecklingsprocesser i en kommun och om fallgropar och framgångsfaktorer, vilket är vad Utmaningen anses ha bidragit med. 7

8 Jag valde att inte ställa någon direkt fråga om Utmaningens betydelse. Det innebär att de synpunkter som framkommit vad gäller projektets betydelse har kommit spontant från respondenterna i samband med att vi diskuterat vad som varit viktigt när planen tagits fram och vad som är viktigt framåt. Sammanfattningsvis har Utmaningen enligt intervjuerna bidragit med: - Att få gruppen att lyfta blicken - Att höja ambitionsnivån och få ett helhetsperspektiv på nyttan med samverkan skolaarbetsliv/lokalsamhälle - Omvärldsbevakning - Goda exempel att ta lärdom av - Konkreta koncept och modeller - Rådgivning kring förändringsprocesser i kommuner och beslutsvägar - Tips avseende fallgropar och framgångsfaktorer i förändringsarbeten - Bidragit till ett samarbete med Näringsliv i samverkan - Kopplingar till entreprenöriellt lärande och entreprenörskap 3.4. Reflektioner och rekommendationer Gruppen har en stark övertygelse när det gäller vikten av samverkan mellan arbetsliv/lokalsamhälle och skola. Man ser nyttan i den egna vardagen i undervisningen, för elevernas utveckling och för lokalsamhället i stort. Det finns också en medvetenhet om att det är ett omfattande arbete som väntar för att planen ska bli verklighet. Det finns en viss oro för att arbetet ska rinna ut i sanden, som det gjorde sist när en plan togs fram. De orsaker som framkommit till att tidigare arbete inte sjösattes är att man inte lyckades få ett brett engagemang hos rektorer och skolledare och i och med det inte heller insikt om möjligheterna med samarbetet. Ett annat är att skolan redan idag är hårt ansträngd och samverkansuppgiften kan därför upplevas som ytterligare en pålaga istället för en möjlighet. Det är mycket som krävs för att genomföra planen. Gruppens engagemang och kunskap ska spridas till många lärare, rektorer, föräldrar och elever, företagare, chefer och medarbetare. Arbetet är i sin linda, vilket gruppen är väl medveten om. Flera av de intervjuade påtalar att man har ett behov av fortsatt stöd genom en extern resurs eller från kommunledningen, som kan fungera som en senior rådgivare. Samarbetet med NIS är mycket uppskattat och organisationen har en tydlig roll i arbetet framöver. Det är viktigt att det samarbetet fortsätter och fördjupas. Det finns ett engagemang för frågorna långt utanför skolan, hos kommunledning, politik, företagare, företagarorganisationer och den ideella sektorn. Mycket talar alltså för att detta kan bli ett riktigt flaggskepp för Vansbro kommun. Sammanfattningsvis: Säkerställ att gruppen får en resursperson från kommunledning eller externt. Det kan röra sig om 10-20% av en heltid ytterligare ett år efter att Utmaningen avslutats NIS medverkan är nödvändig på lång sikt 8

9 Ge gruppen stöd i att kommunicera arbetet och dess resultat löpande såväl externt som internt inom kommunen. (Det är viktigt för skolan att få visa upp sitt arbete och på så sätt kan bidra till ett fortsatt gott företagsklimat) Vidareutveckla kopplingarna till förskolan och gymnasiet. Avsätt medel för resor för skolorna utanför Vansbro tätort Undersök möjligheterna att påbörja benchmarking med någon annan kommun 9