SpråkSam - en nyckel till utveckling

Transkript

1 SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011

2 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen. Språkombuden. Stödformerna. Jämställdhet och tillgänglighet. Intern och extern information. Den språkutvecklande arbetsplatsen. 3. Sammanfattande slutsatser och förslag.

3 SpråkSams mål Huvudmål Mål på individnivå. Mål på organisationsnivå. Pedagogiska mål. Mål för intern och extern information. 31 delmål.

4 Fyra delrapporter SpråkSam en nyckel till utveckling. Utbildningen inom SpråkSam. Utvärdering av kompletterande stödformer inom SpråkSam. Ekonomiskt diskussionsunderlag kring SpråkSam.

5 SpråkSam - en nyckel till utveckling Fokus på arbetsplatsen. En kombination av utvärderingsmetoder: Besök på sju arbetsplatser vid tre tillfällen. Work shop med språkombud. Enkät från projektledningen. Separata delrapporter om stödformer och ekonomi. Skriftligt material, deltagande vid möten mm.

6 SpråkSams utbildning Cirka 300 deltagare ½ dag i veckan under cirka 1,5 år. Svenska som andraspråk samt vård och omsorgsämnen. På arbetsplatsen och i samverkan med arbetsplatsen. Lärarna har samarbetat med varandra.

7 Andel av cheferna som instämmer i påståendet: Hur många av deltagarna har Svarsalternativ förbättrat sin språkliga förmåga? förbättrat sin yrkesmässiga kompetens? Alla 27% 23% Många 23% 32% En del 36% 27% Några få 14% 14%. Inga 0% 4%

8 Måluppfyllelse - utbildningen De flesta har fått ökade kunskaper inom såväl språk och kommunikation som inom vård- och omsorgsområdet. De flesta har fått bättre förutsättningar att klara sitt nuvarande arbete. Många har fått förutsättningar att klara fördjupade eller bredare arbetsuppgifter (men få har fått sådana uppgifter). Medvetenheten om språkets betydelse har ökat och deltagarna har fått bättre förutsättningar att kunna bidra till en språkutvecklande arbetsmiljö.

9 Faktorer av betydelse Individfaktorer: t ex utbildningsbakgrund, förkunskaper, motivation, sociala faktorer. Pedagogiska faktorer: lärarnas kompetens och engagemang, lokalerna, utrustning, kombinationen av språk och vård/omsorg, att utbildningen har genomförts på arbetsplatsen.

10 Arbetsplatsfaktorer Urval och motivation av deltagare. Att det praktiska har fungerat. Att arbetsplatsen har varit stabil. Att arbetsplatsen varit stödjande. En fungerande projektorganisation. Att chefen följt och stöttat individen.

11 Effekter för arbetsplatsen Ökad kvalitet i verksamheten. Färre fel, missförstånd och konflikter. Bättre stämning och klimat. Chefen har en bättre bild av medarbetarnas kompetens. Fler kan göra fler uppgifter.

12 Effekter för individen En bättre bild av de krav som finns. Klarar arbetet bättre. Ökat självförtroende. Ökad anställningstrygghet. Förbättrat arbetsmarknadsvärde mer anställningsbara.

13 Utan SpråkSam hade hon varit chanslös. (Chef på Tallens äldreboende)

14 Språkombuden Obligatoriskt för arbetsplatserna. Två per arbetsplats, ekonomisk ersättning möjlig. 67 språkombud (samt 26 chefer), sex dagars utbildning samt nätverksträffar och konferenser. Uppgift: ett särskilt ansvar för språkutveckling, ett oberoende stöd, stötta arbetskamrater samt arbeta tillsammans med andra aktörer mot en språkutvecklande arbetsplats. Exempel på aktiviteter: deltagit i utbildningen, stöttat vid dokumentation, tagit fram ordlistor, mallar och checklistor, språkgranskat dokument och muntliga presentationer samt lyft språkfrågan i olika sammanhang.

15 Måluppfyllelse - språkombuden Språkombudsutbildningen har fungerat väl men språkombudsrollen är fortfarande otydlig för många. Många har ändå kunnat bidra till arbetet mot en språkutvecklande arbetsplats. En del har sannolikt fått bättre förutsättningar att ta sig an fördjupade arbetsuppgifter eller bredda sitt arbetsområde inom språkutveckling. De flesta har utvecklat sin roll och sina arbetsmetoder. En del, men inte alla, kommer att känna sig som språkombud i fortsättningen

16 Faktorer av betydelse Urvalet (t ex befattning, personlighet, egna kunskaper i svenska, dag/natt, geografisk placering). Stöd och engagemang från chefen. Tid. Språkombudsutbildningen. Verktyg och metoder.

17 Det är svårt att se rollen för språkombudet. (Chef på Äldreboendet Björken)

18 Stödformerna Syfte: Skapa forum för att höja chefers och medarbetares medvetenhet och kunskap om språk och kommunikation. Språkstödjande omvårdnadshandledning Coachning till chefer eller chefsgrupper. Föreläsningar (samt uppföljningssamtal). Obligatoriskt för arbetsplatserna. 22 av 24 arbetsplatser har deltagit.

19 Måluppfyllelse - stödformer Stort intresse från arbetsplatserna, de kvantitativa målen är nådda. Den upplevda nyttan har varierat och har blivit störst då: Stödformerna har integrerats i verksamheten. Chefen har varit engagerad. De praktiska förhållandena har fungerat.

20 Entusiasm kan någon ge men sedan måste vi göra jobbet själva. (Chef på Äldreboendet Druvan)

21 Jämställdhet och tillgänglighet SWOT-analyser (lägesbeskrivning och åtgärdsplaner). Föreläsningar på lärarträffar och i språkombudsutbildningen, för styrgrupp och projektledning. Tillgänglighet har säkerställts. Arbetsplatserna har haft ansvaret.

22 Måluppfyllelse Det är svårt att bedöma i vilken utsträckning som SpråkSam har bidragit till ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet men en viss effekt bör ha uppstått. Det finns få tecken på ändrade attityder och större förståelse för t ex medarbetare med dyslexi. Aktiviteter har genomförts på ordinarie arbetstid.

23 Jämställdhet är inget problem hos oss. (Medarbetare och chefer på flera arbetsplatser)

24 Intern och extern information Hemsida (mycket bra!), skriftliga material, nätverksträffar, lärarträffar, utbildningar, konferenser (egna och andras), mailutskick, nyhetsbrev, radio, TV mm. Snabba svar till den som frågat. Ibland för mycket, ibland för lite Eget initiativ betyder mycket. Ju närmare projektet desto bättre informerad.

25 Måluppfyllelse Många externa parter har nåtts av information, sannolikt har målet 50 arbetsplatser i länet uppnåtts. Därutöver har många på andra orter nåtts. Den interna informationen har varit fyllig, frekvent och har spritts via många kanaler. Resultatet har sedan i stor utsträckning berott på mottagaren.

26 Språkutvecklande arbetsplats Utmärks av: En medveten strategi när det gäller kommunikation och andraspråksinlärning. En tillåtande atmosfär. Kunskap om språk och vuxenlärande. Tillgång till verktyg, metoder och resurser. Ett engagemang hos såväl chefer som medarbetare i frågor som rör språk och kommunikation.

27 Måluppfyllelse Stora skillnader mellan arbetsplatserna. De flesta har använt nya metoder och verktyg. De flesta är nöjda med dessa metoder och verktyg. 19 av 24 arbetsplatser har tagit fram en handlingsplan men kvaliteten är skiftande.

28 Många goda exempel finns Öppnare klimat. Fler vågar fråga fler vågar hjälpa till. Fler har ökade kunskaper om språk och språkinlärning samt om kommunikation. Nya arbetssätt används vid t ex dokumentation och möten. Aktivt arbete som t ex mallar, ordlistor, språkgranskning, feed back etc.

29 Faktorer av betydelse Förutsättningarna har varierat mellan arbetsplatser t ex har följande förekommit: Omorganisation, upphandling, chefsbyten, ombyggnader, nya datasystem, krav från externa intressenter mm. Förmågan att bygga strukturer har varierat. Chefernas engagemang och aktivitet har varierat. Detta beror t ex på: Förväntningar. Egen arbetssituation. Eget intresse.

30 Kommer du att fortsätta arbeta med språkutveckling efter projektets slut? Svarsalternativ Resultat Ja, absolut 64% Ja, i viss mån 27% Nej, endast i liten 4% utsträckning Nej, inte alls 0%

31 Vi har långt kvar till en språkutvecklande arbetsplats men det har blivit bättre än förut. (Chef på äldreboendet Enen)

32 Slutsatser och förslag

33 Erfarenheter att ta med sig Förväntningarna måste vara rimliga men också klargjorda när det gäller t ex: Arbetsinsats. Möjliga resultat. Ansvar för resultatet. Urvalsfrågorna är mycket viktiga (av t ex deltagare i utbildning och av språkombud). När projektet tar slut riskerar aktiviteterna att upphöra.

34 Har SpråkSam varit lönsamt? Kostnaden spelar mindre roll lönsamheten för arbetsplatsen beror helt på om resultaten tas till vara! Anställda som är mer användbara. Höjd kvalitet, färre fel. Lättare att klara annat utvecklingsarbete. Lönsamt ur vems perspektiv? Vad hade hänt utan SpråkSam?

35 Arbetet måste fortsätta! Många av de som har fått utbildning behöver mer Andra har ännu inte fått någon utbildning alls. En del grupper får aldrig del av utveckling. Verksamheterna utvecklas och nya kompetenskrav uppstår. Medarbetare som inte utvecklas får ett försämrat arbetsmarknadsvärde detta skadar såväl dem själva som verksamheterna.

36 Vad behöver då göras och vem ska göra det?

37 Verksamheternas ansvar Ge fortsatt stöd till medarbetare som har deltagit i utbildningen och ta till vara deras nya kunskaper. Identifiera och ge stöd till medarbetare som inte har deltagit i utbildningen. Vara tydliga med kompetenskraven i samband med rekrytering. Ta ansvar för de medarbetare som redan är anställda men också göra deras eget ansvar tydligt.

38 Utbildningsanordnarnas ansvar Bli bättre på att erbjuda språkstöd till elever som behöver det. Inte ge betyg utan att kunskapen verkligen finns. Dra nytta av de erfarenheter man har fått t ex när det gäller samarbete mellan språkoch vårdlärare och när det gäller verksamhetsnära utbildning.

39 Andra aktörer Samordning, resurser och engagemang från till exempel: Fackliga organisationer. Arbetsgivarorganisationer. Samverkansorgan på regional nivå. Staten. Vem ska vara dirigenten?

40 Dörren är öppen, vi har chefens stöd Jag tänker fortsätta 40 år till (citat från work shop med språkombud)

41 Givet förutsättningarna är resultaten av SpråkSam mycket goda men Vad händer nu?

42 SpråkSam - en nyckel till utveckling Pia Juhlin Åstrand pia.juhlin@kortajobb.se