Kvalitetsrapport Krokoms skolområde

Transkript

1 Kvalitetsrapport Krokoms skolområde

2 Krokoms skolområde Magnus Sidén, rektor

3 Förord Centrala krokoms skolområde har under det gångna året levererat bättre kunskapsresultat än tidigare. Trivseln bland eleverna är mycket god. Kvalitetsarbetet har blivit mycket bättre då vi nu analyserar alla ämnen i alla årskurser, vilket var ett förbättringsområde utifrån Skolinspektionens tillsyn som genomfördes under mars månad. Fritidshemmen har utvecklat kvalitetsarbetet genom tydliga målformuleringar kopplat till Lgr 11. Pedagogernas kompetens och behörighet är hög vilket skapat de goda resultaten. Det har även resulterat i bra arbetslag med kunskapsresultat och mål i fokus.

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Dokumentation Presentation av rektors ansvarsområde Organisation Materiella förutsättningar Statistik Personal Elever Ledning och utveckling av utbildningen Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Rektors mål för enheterna Fritidshem Rektors mål för enheterna Förskoleklass och grundskola Läraravtalet Grundläggande värden och inflytande Fritidshem Förskoleklass och Grundskola Trygghet, god miljö och studiero Fritidshem Förskoleklass Grundskolan Utveckling och lärande Fritidshem Undervisning och lärande Förskoleklass Grundskola Arbetet med särskilt stöd Fritidshem Förskoleklass och grundskola Bedömning och betygsättning i alla ämnen Nationella prov Betyg Genomsnittligt meritvärde... 51

5 1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Krokoms skolområde. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. Grundskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, och betyg i lärplattformen InfoMentor. 5

6 Grundskolan använder Infomentor även till nationella prov. Åtgärdsprogrammens dokumentation sker för närvarande inte i InfoMentor då sekretessfrågan är under utredning. Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 6

7 2 Presentation av rektors ansvarsområde 2.1 Organisation Krokoms skolområde består av tre skolor och två fritidshem: Aspås skola, Hissmoskolan samt Kvarnbackskolan Aspås fritidshem samt Krokoms fritidshem 2.2 Materiella förutsättningar Lokalerna är på det stora hela bra både för fritidshem och skola. En begränsande faktor är att klassrummen, framförallt på Hissmoskolan och Kvarnbackskolan, är små vilket gör att vi inte kan ha klasser som är större än 20 elever. Klasstorlek är en viktig faktor för att använda resurser på optimalt sätt. Utemiljöerna har en del ytterligare att önska. Hissmoskolans gård skulle behöva en rejäl ansiktslyftning detta då trycket är hårt från de ca 100 elever som använder sig av den på fritids-, och skoltid. Vi behöver göra nödvändiga inköp för att kunna ge eleverna den undervisning som läroplanen föreskriver i ämnet musik. Då i huvudsak Kvarnbackskolan. 7

8 3 Statistik 3.1 Personal Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal elever per lärare (heltidstjänst) Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning Andel (%) kvinnor Fritidshem* 16,25 85% 50% Förskoleklass 11, % 100 % Grundskola Grundskola * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 3.2 Elever Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2013 Enhet Totalt Flickor Pojkar Fritidshem* 143 st 70 st 73 st Förskoleklass 37 st 18 st 19 st Grundskola åk 1 50 st 25 st 25 st Grundskola åk 2 37 st 17 st 20 st Grundskola åk 3 49 st 21 st 28 st Grundskola åk 4 37 st 22 st 15 st Grundskola åk 5 50 st 28 st 22 st Grundskola åk 6 40 st 18 st 24 st * Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad 8

9 4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål - Fritidshem Folkhälsa Mål I samarbete med skolan ska fritidshemmen komplettera skolans värdegrund och uppdrag Mätning Varje elevs IUP beskriver det enskilda barnets kunskapsnivå. I samarbete med fritidshemmet planeras eventuella insatser som kompletterar det enskilda barnets kunskapsnivå och utveckling. Målet är delvis uppnått Kommentar Skolan och fritidshemmet genomför gemensamma planeringar för att synkronisera sina aktiviteter i undervisningen Demokrati Mål Alla vuxna inom fritidshemmet ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla Trygghet Mål Alla barn i fritidshemmet ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom samtal med barnen, vardaglig kontakt med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtalet kontrolleras att vi når och arbetar med detta mål. 9

10 Målet är delvis uppnått Kommentar Det är varje personals ansvar inom fritidshemmet att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla elever i fritidshemmet ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Skolan och fritidshemmets aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet Krokoms kommun som länsaktör Mål Aktiviteterna i fritidshemmet ska genomföras så att kreativitet, fantasi och uppfinningsrikedom stimuleras. Mätning I samband med fritidshemmens utvärderingsdag sammanställs aktiviteter som har haft extra mycket av ovanstående karaktär. Målet är delvis uppnått 10

11 4.2 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Folkhälsa Mål 1 Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Mätning Betyg i årskurs 9 Målet är inte uppnått Kommentar Antal behöriga elever till gymnasiet är 88,1 procent. Mål 2 (Målet gäller inte för grundsärskolan) Alla elever i åk 3, 6 och 9 ska ha godkänt på nationella proven. Mätning Nationella prov Målet är inte uppnått Kommentar Alla elever har inte godkänt på alla delprov. Vi arbetar med att förbättra analyserna för att få kunna se vad som behöver åtgärdas. Mål 3 Nolltolerans mot droger, alkohol och tobak bland ungdomar. Mätning Luppen, CAN och hälsosamtal Målet är uppnått Kommentar Nolltolerans är ett mål, men det finns ungdomar i kommunen som nyttjar droger, alkohol och tobak på fritiden. Arbete pågår för att motverka detta. Mål 4 Inom verksamheterna ska varje enskild persons situation och förutsättningar beaktas så att delaktighet och gemenskap möjliggörs. 11

12 Mätning Medarbetarenkät, Luppen och samtal. Målet är uppnått Kommentar Ett ständigt pågående arbete i våra verksamheter. Elevråd och klassråd finns på alla skolor. Elever i årskurs 8 deltar i åsiktscafe tillsammans med politiker på alla skolområden. Dessa caféer resulterar i att medborgarförslag skrivs av ungdomarna Demokrati Mål Alla vuxna inom skolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där elevernas inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Mätning Luppen och enkäter. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet med våra nationella minoriteter behöver förbättras. En fortbildningsdag har genomförts för personal i samverkan med den samiska samordnaren Trygghet Mål Alla barn i skolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Utvecklingssamtal, Olweusenkäten, Luppen och hälsosamtal. Målet är delvis uppnått Kommentar Alla elever ska ha samma rätt att känna sig trygga, respekterade och välkomna till skolan. Kränkningar finns fortfarande i våra skolor och arbetet med att förhindra och förebygga kränkningar är ett ständigt arbete i våra verksamheter. Enligt senaste Olweusenkäten har mobbningen i Krokoms kommun minskat med hälften sedan starten

13 4.2.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Målet är delvis uppnått Kommentar Arbetet fortgår Mål 2 Alla elever i skolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Målet är delvis uppnått Kommentar Kommunen har under året genomfört en Framtidsdag för alla elever i åk 9, där kommunens verksamheter och näringslivet i kommunen har medverkat. Syftet var att visa eleverna på de möjligheter till sysselsättning som finns i kommunen. Representanter för näringslivet har också besökt elever på några av kommunens skolor Krokoms kommun som länsaktör Mål Öka samverkan mellan skolan och näringsliv. Målet är uppnått Kommentar Samverkan mellan skola och näringsliv sker i samband med skolbesök och Framtidsdagen. 13

14 4.3 Rektors mål för enheterna Fritidshem Mål enligt styrdokument Fortbildning för lärarna om fritidshemmets uppdrag samt kvalitetsarbete Förbättringsområde Tydliggörande av fritidshemmets uppdrag Indikatorer Kvalitetsrapporten för respektive fritidshem är en tydlig indikator. Handlingar/ insatser RUN:s fortbildning som löpt under tre terminer där alla tillsvidareanställda lärare i fritidshemmet har deltagit. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Alla lärare i fritidshemmet har genomfört RUN:s fortbildning. Arbetet med kvalitet har genomsyrat verksamheten under innevarande år och utmynnat i respektive kvalitetsrapport. Analys av resultatet Pedagogerna i fritidshemmet har en fördjupad förståelse av fritidshemmets uppdrag vilket syns väl i deras kvalitetsrapport. Även förståelsen av kvalitetsarbete i fritidshemmet är fördjupad vilket kvalitetsrapporten vittnar om. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortsätta att stötta och stimulera lärarna i fritidshemmet att arbeta vidare på inslagen väg. 4.4 Rektors mål för enheterna Förskoleklass och grundskola Nya språket lyfter Mål Lärarna ska vara förtrogna med arbetsgången i Nya språket lyfter för att utöka sin bedömningskompetens inom språkutveckling. Arbetet syftar även till att låta lärarna reflektera över hur deras undervisning kan utvecklas till att omfatta alla elever och ge alla elever möjlighet att nå kunskapskraven och kunskapsmålen i Lgr-11. Förbättringsområde Nya språket lyfter implementeras i verksamheten och blir ett stöd att följa elevens utveckling i svenska och svenska som andraspråk. Indikatorer Lärarna känner sig förtrogna med materialet och kan uttrycka detta genom samtal. 14

15 Handlingar/ insatser Kompetensutveckling för personalen under fem tillfällen under läsåret. Denna leds av specialpedagog. Under året utarbetas rutiner för hur dokumentationen ska gå till. Diskussioner i arbetslag och möjlighet till självreflektion kring undervisning i svenska och svenska som andraspråk. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Under läsåret har fem tillfällen genomförts med föreläsningar och diskussioner utifrån Nya språket lyfter. Vid tillfällena har lärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk deltagit. Lärarna har mellan tillfällena getts i uppdrag att läsa och prova materialet med elever utifrån observationspunkter och avstämningspunkter. Vid träffarna har diskussioner utgått från lärarnas undervisning och vad de kan göra för att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas efter sin förmåga. Vid den sista träffen beslutades att inköp av elevdokumentation genomförs och att arbetet fortsätter under kommande läsår utifrån Att undervisa i läsförståelse. Analys av resultatet Målet är uppnått såtillvida att lärarna på två skolor har fått möjlighet att skapa en förståelse för materialet samt att diskussioner genomförts som lett till reflektioner av sin egen undervisning. De deltagande lärarna har varit positiva till materialet, dock har det tagit tid att vänja sig vid upplägget. Samtliga lärare var överens om att arbeta vidare med detta till hösten vilket visar att materialet ses som ett stöd för kommande bedömning. Lärarna får genom materialet även ett stöd att bedöma utifrån andra delar än kunskapskraven för åk 3, då eleven går i åk 1 och 2. Detta kan komma att skapa en trygghet i bedömning av elevernas kunskaper i svenska. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Under nästa läsår kommer fokus att rikta mot kompetensutveckling utifrån boken Att undervisa i läsförståelse. Detta för att utveckla lärarnas undervisningsstrategier och kunna omsätta metoder i läsförmåga till fler ämnen Språkscreening Mål Elever i behov av särskilt stöd i sin läsutveckling ska tidigt identifieras och ges stöd. Lärare som undervisar i läsinlärning ska vara förtrogen med Läsettan. De lärare som ska genomföra och analysera Läsettan under läsåret ska vara väl förtrogna med materialet. Förbättringsområde Lässcreening på samtliga elever ska genomföras och åtgärder genomföras för de som är i behov av stöd för att nå uppsatta mål. 15

16 Indikatorer Resultat på screening visar att arbete ger resultat. Resultat över tid visar på utveckling av elevers läsförmåga. Handlingar/ insatser Undervisande lärare på Hissmoskolan samt Aspås åk fk-3 deltar i en halvdags utbildning på Ås skola. En lärare per arbetslag deltar tillsammans med specialpedagog i den fördjupade utbildningen på Ås skola. Läsettan genomförs på samtliga elever i en årskurs under hösten 2013, samt i åk 1 under maj Resultatet av Läsettan analyseras och omsätts till praktik för elever som behöver stöd för att komma vidare i sin läsutveckling. Specialpedagog genomför screening i läsning med samtliga elever. Resultatet analyseras och åtgärder vidtas. Dessa utvärderas. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Läsettan är genomförd med samtliga elever i åk 1 under maj månad. Resultaten är analyserade och redovisade och insatser är omsatta i praktiken för de elever som hamnat på låga resultat. Fortbildning i Läsettan genomfördes men pga omständigheter hade inte alla lärare möjlighet att delta. Dock finns det lärare på skolan som har utbildningen och kan vidareföra denna erfarenhet till sina kollegor. Specialpedagog har i samråd med lärare framarbetat en plan för screening av läsoch skriv. Denna har omsatts i praktiken och alla elever har vid två tillfällen deltagit i screening. Resultaten visar att samtliga elever vid de olika tillfällena förbättrat sin läsning. Vidare visar detta att de insatser som genomförts för elever i behov av särskilt stöd gett resultat. Analys av resultatet Elever har genom screening upptäckts tidigt och åtgärder har kunnat genomföras. Dessa har utvärderats kontinuerligt och samtliga elever har uppnått uppsatta mål. Elever som legat långt fram i sin läsutveckling har också kunnat upptäckas tidigt och på så sätt getts möjlighet att utvecklas vidare. Denna satsning har synliggjort behovet av kompetensutveckling inom läsundervisning, vilket också delvis tillgodosetts under året genom kollegial handledning. Ett steg i detta var även innehållet i Läsettan då läsutveckling och forskning är tydliga inslag i denna utbildning. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Fortbildning kommer att fortgå under kommande år genom studiecirklar i att undervisa i läsförståelse. 16

17 Screening kommer att utvecklas för att även genomföras inom matematik samt mer riktat mot skrivande Ledarskap i klassrummet Mål Under läsåret skall vi samtala i arbetslaget om undervisningen ur olika perspektiv som utgår ifrån John Steinbergs bok Lektionen är helig. Syftet är att föra upp frågan om undervisning på agendan samt genom samtal reflektera kring den egna och andras erfarenheter. Förbättringsområde Att genom samtal och reflektion utveckla undervisningen. Indikatorer Medvetna samtal om undervisning har ägt rum regelbundet. Handlingar/ insatser Uppstart av området sker under den första veckan med en kort introduktion om ledarskap och presentation av läsårets arbete. 11 september deltog all undervisande personal i föreläsning av John Steinberg. Återkommande kompetensutveckling har genomförts vid 10 tillfällen under läsåret genom diskussioner och uppgifter utifrån Lektionen är helig. Detta har ägt rum på arbetslagsmöten. All personal har fått ett exemplar av boken Lektionen är helig. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har genomfört tio tillfällen under läsåret där vi arbetat med boken och dess frågeställningar. Ett studieuppehåll vidtogs i samband med Skolinspektionens tillsyn vecka 11. Därefter har konferensfokus legat på Skolinspektionens synpunkter och de förbättringsåtgärder vi behöver vidta. Analys av resultatet Helt klart är att bokens frågeställningar är ständigt aktuella i skolan. Undervisning behöver ständigt diskuteras och reflekteras kring samt förbättras. Bokens frågeställningar är något som ligger varje pedagog nära. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Processen måste tas vid kommande läsår. Detta får planeras tillsammans med berörda pedagoger. Arbeta vidare med bokens kapitel med tillhörande frågeställningar under kommande läsår. 17

18 4.5 Läraravtalet Mål enligt styrdokument Alla elever skall nå minst kunskapskravet E Förbättringsområde Högre måluppfyllelse Indikatorer Resultat på Nationella prov och skriftliga omdömen i Infomentor Handlingar/ insatser mer tid tillsammans på arbetsplatsen några upplever att man är mer ledig på fritiden bra att även lärare i övningsämnen får insikt i elevernas kunskapsnivå i t ex matte bra med en arbetskväll i månaden med ett längre sammanhängande pass Resultat/ vad har vi hittills uppnått Resultaten på NP i alla tre kärnämnena har varit bättre i år än i fjol. Ingen är underkänd Analys av resultatet Arbetet i arbetslaget har gett önskad effekt. Vi har arbetat tillsammans med att förstå och tolka Lgr 11, på det sättet har vi på ett bättre sätt kunnat planera, genomför samt följa upp undervisningen. Även elevers kunskaper har på ett bättre sätt kunnat bedömas av oss pedagoger. Önskad effekt Ja Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Hela arbetslaget är inte delaktigt Alla som ingår i avtalet är inte på skolan på heltid Göra en längre hållbar planering som innefattar både gemensamma och årskursvisa/ämnesvisa diskussioner. Detta görs vid höstterminens början. 18

19 5 Grundläggande värden och inflytande Lgr 11, Kap 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 5.1 Fritidshem Lgr 11 Mål Erbjuda eleverna meningsfull fritid som är varierande och utgår från elevernas intresse. Planerade handlingar Analys Öka elevernas delaktighet Erbjuda egna aktiviteter som passar de äldre eleverna Ha varierade aktiviteter Skapa en trygg miljö Fritidshemmen har genom stormöten försökt öka elevernas delaktighet. På dessa möten får eleverna berätta vad som är bra och mindre bra. De har fått ge förslag på vad som ska köpas in till fritids och önska kommande aktiviteter. Stormötena har ägt rum några gånger per termin. För de äldre eleverna har Aspås fritidshem startat upp Klubben. Där har elever från årskurs 3 och uppåt fått önska vad de velat göra. Klubben har idag ägt rum på tisdagar eftersom det är endast den dagen det varit möjligt i vår verksamhet. Klubben har varit ett lyft för både pedagoger och de äldre eleverna. Genom sitt förhållningssätt har pedagogerna försökt skapa en trygg miljö för eleverna. De finns alltid där för dem och genom fasta rutiner och ramar vet barnen vad som gäller. Personalgruppernas sammansättning är relativt ny, men relationen stärks hela tiden vilket ökar personalens sammanhållning. 19

20 5.1.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Enligt enkätundersökningar som genomfördes ansåg eleverna att de aktiviteter vi erbjudit har varit tillfredsställande. På frågan om eleverna fått vara delaktiga, vara med och bestämma över aktiviteterna svarade övervägande att de fått det. Frågan om eleverna känner sig trygga på fritids samt om det finns någon vuxen att anförtro sig till är mycket viktig och arbetas med hela tiden. De allra flesta eleverna svarade att det fanns någon de kunde prata med och att de allra flesta känner sig trygga på fritids. 5.2 Förskoleklass och Grundskola Lgr 11 I förskoleklass och grundskolan bedrivs ett aktivt arbete med Olweusprogrammet där vi har haft Olweusmöten varannan vecka. I dessa möten har upplägget sett olika ut utifrån vilket område pedagogerna arbetat med. Pedagogerna har använt olika lekar, aktiviteter, hörnövningar, filmer, diskussioner och rollspel för att förtydliga viktiga frågor tillsammans med eleverna. Normer och värden är något som genomsyrar hela verksamheten vilket gör att frågor uppkommer i det dagliga arbetet varje dag. I samlingar och på raster framförallt utöver våra planerade aktiviteter. Innehållet har pedagogerna styrt efter gruppens behov och upprepat vissa aktiviteter fler än en gång. I arbetet med värdegrunden har vi i början av varje lektion berättat innehållet samt varför vi arbetar och pratar om berörda frågor. Hur det påverkar deras vardag och samspel med andra människor. I detta arbete har vi vuxna styrt planeringen (efter elevernas behov) men eleverna har varit mer delaktiga i genomförande och utvärdering som sker efter arbetspassen på olika sätt, muntligt eller visa med tummar upp eller ner. Vi har försökt att ta fasta på intressen och frågeställningar som eleverna själva lyfter fram. Exempel på detta är arbetet med boken om monster som vi högläste ur, diskuterade kring och sedan använde som grund till ett bild- och skrivarbete. Klassens boktips är också ett sätt att följa barnens intressen där barnen har fått tagit med sig en bok hemifrån som vi har haft till högläsning. Även gosedjurspartyt hade sin upprinnelse i att flera elever gärna ville ha med sina gosedjur in i klassrummet. Det resulterade i ett arbete där eleverna berättade och skrev om sina gosedjur under två dagar. Under båda dessa arbeten har eleverna varit engagerade och fått till goda resultat, vilket visar på hur viktigt det är att även lyfta in arbetsområden som är relevanta för deras vardag. Vi har också valt olika ingångar till olika ämnesområden för att kunna möta de olika eleverna på ett varierat sätt. Även under det stora temaarbetet spökägget har elevernas egna tankar styrt riktningen det tagit. Målen utifrån Lgr 11 känner vi att vi delvis har varit tydliga med att synliggöra för eleverna. I arbetet med Olweusarbetet känner vi att vi varit tydliga med att berätta varför vi bör lära om detta, vilka mål arbetet har. Detta har sedan utvärderats tillsammans med eleverna efter varje Olweusmöte. Andra ämnen känner vi att vi inte varit lika tydliga vilket vi kommer att arbeta mer och bättre med till hösten. 20

21 5.2.2 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Ambitionen har varit att ha klassråd varannan vecka. Framför allt har mer konkreta frågor lyfts, t ex mer lekredskap, sådant som ligger eleverna närmast. Vid elev- resp. klassråd har vi tränat mötesteknik. Ett utvecklingsområde är att göra eleverna mer medvetna om hur den demokratiska processen fungerar. Föräldraråd: På föräldrarådet har vi vid läsårets första möte arbetat med skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Föräldrarådets representanter har läst igenom och i det fall det behövts kommit med synpunkter och förslag på förtydliganden och förbättringar. Föräldrarådet gav sitt stöd för vår plan detta år. 21

22 6 Trygghet, god miljö och studiero 6.1 Fritidshem Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Mål Stärka gruppen och individen genom Olweusarbete. Planerade handlingar Analys Lekar Drama Film Diskussioner Olweusarbetet sker kontinuerligt i fritidshemmen. Det finns alltid pedagoger i elevgruppen som arbetar aktivt för att stärka individen och gruppen. Pedagogerna försöker alltid tillsammans med eleverna lösa konflikter och håller ett extra vakande öga på de elever som lätt blir utanför, och försöker styra in eleverna i leken. De planerade aktiviteter vi genomfört har varit i form av gruppstärkande övningar, lekar och diskussioner Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Majoriteten av eleverna på fritidshemmen känner sig trygga och anser att det finns någon vuxen att anförtro sig till. Olweusarbetet har utvärderats genom direkta frågor till eleverna. De flesta ansåg att de lärt sig något i Olweusarbetet, exempelvis: Vara med andra kompisar Inte slåss Inte rivas Vara snäll Samarbeta Resultaten från Olweusenkäten (åk 3-6) är sammanslagen för Aspås skola och Kvarnbackskolan. Enkäten har besvarats av 170 elever. Av dessa anger 88% av eleverna att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Det är 8 elever som anger att de blir mobbade, vilket överensstämmer med antalet från föregående år. Det är fler flickor än pojkar som anger att de är utsatt för mobbing. Detta skiljer sig från föregående år. Vi kan därmed konstatera att mobbning inte minskat. Det finns elever på skolorna som inte berättat för någon att de är utsatta. Sju elever trivs 22

23 dåligt eller mycket dåligt i skolan och två elever anger fortfarande att de inte har någon kompis i sin klass. Antalet elever som inte trivs i skolan har ökat. Antalet elever som utsätter andra elever för mobbning har ökat till 4 från 2 men det finns fortfarande en minskning från två år tillbaka i tiden. Något färre elever anger att de berättar för vuxna eller kompisar om de blivit utsatta för mobbning. Andelen elever som tycker att vuxna ofta eller nästan alltid gör något för att stoppa mobbning har minskat marginellt till 78%. I år uppger 60% av eleverna att klassläraren har gjort mycket eller ganska mycket för att motarbeta mobbning i klassen de senaste månaderna. En lägre andel elever upplever att de är rädda för att bli utsatt för mobbning, vilket är positivt. De som blir utsatta känner sig otrygga på fler antal platser på skolan. De platser som anges är på skolgården, klassrummet (under undervisning och ej undervisning), gymnastiksal/omklädningsrum, korridorer och matsal. Klassrummen och korridorer upplevs som tryggare än föregeånde medan matsalen blivit en otryggare plats. Vägen till och från skolan var oförändrat. Högst otrygghet är det på skolgården (50%). Det som är nytt i årets enkät är nätet och där uppger ca 13% att de varit utsatta. Den verbala mobbingen, att bli fråntagen saker och hot har minskat medan uteslutning och sårande meddelanden via IKT har ökat. Fysiska kränkningar ligger kvar på föregående års nivå. 6.2 Förskoleklass Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Utgår från respektive skolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Lgr 11 - förskoleklass Det viktigaste från början i förskoleklassen är att skapa en trygg grund för barnen, lära känna varandra och få en trygg grupp. Lekar och samarbetsövningar har varit en bra start för att skapa bra förutsättningar för fortsatt arbete. Att fokus från början har varit på lek och sociala färdigheter har varit en viktig faktor för att tex uppstarten med att skriva sig till läsning har fungerat bra i grupperna eftersom detta arbetssätt kräver samarbete i gruppen. Även för att våga berätta för varandra i olika gruppkonstellationer är den sociala träningen och fokus på gruppen viktig. Från början arbetades mycket med gruppsammanhållning i klassrummet samt ute på rasterna. Rastlekar genomfördes i början på varje rast, där gemensamma lekar introducerades och sedan övergick i friare lek på gården. Från novemberlovet fram till sportlovet genomfördes styrda rastkompisar av de vuxna. Pedagogerna har bestämt vem var och en ska leka med, medan eleverna själva får diskutera fram vad de vill leka innan de går ut på gården. Från början hade de rastkompisen hela rasten men sedan bestämdes att halva rasten var de styrd till sin rastkompis för att sedan fritt få bestämma. Detta har senare utvärderats av eleverna. 23

24 6.2.3 Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum I förskoleklass har skolsköterskan genomfört hälsoenkät med 26 elever, varav 12 pojkar och 14 flickor. I denna framkommer att 96% av eleverna trivs bra i skolan och med skolans lokaler. Eleverna uppger att de kan koncentrera sig och har arbetsro i skolan ofta och alltid men det finns även enstaka som upplever att de sällan eller aldrig kan koncentrera sig i skolan. 14 av eleverna anger att de vet någon som blivit utsatt av en annan elev och 13 elever anger att de själva blivit utsatta. Ingen elev har sett någon annan bli utsatt eller har själv blivit utsatt av vuxna. Alla elever berättar att de vet vad de ska göra om de ser någon bli utsatt eller själv blir utsatta för kränkningar. Ingen elev har sett någon bli utsatt eller har själv blivit utsatt för kränkningar av en vuxen. 6.3 Grundskolan Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Vid kränkningar både inomhus och utomhus har personalen markerat och agerat. Elever som varit bra förebilder har lyfts fram, exempelvis genom Fair play priser vid innebandyturneringen. I övrigt hänvisar vi till skolans pågående Olweusarbete Olweusprogrammet Under året har genomförts ett aktivt arbete med Olweusprogrammet för att säkerställa alla delar i detta. För att utveckla klassmötena har kurator delgett uppgifter att arbeta med i klasserna och dessa har kontinuerligt föjts upp och utvärderats. Uppgifterna har varit uppskattade av både lärare och elever och har lett till en större förståelse och samarbetsförmåga hos eleverna. På EHT har läget på skolan gällande Olweusarbetet lyfts varannan vecka. Detta har gett kontinuitet i arbetet. Mellan dessa tillfällen har anmälningar kunnat göras till rektor och EHT har då kunnat samråda även mellan möten. Under året har vi haft utredningar enligt Olweus och dessa har dokumenterats samt följts upp och åtgärder utvärderats. I samtliga fall som uppkommit under året har åtgärder lett till resultat och kränkningar och ev mobbing har upphört. Skolgårdskartläggning har genomförts vid två tillfällen under året. Dessa har visat att eleverna trivs bra på sina skolor. Eleverna har lyft några ställen som mer otrygga än andra. Flera platser som tidigare lyfts som otrygga förekommer inte längre utan ses i dagsläget som trygga platser på skolan. Det är positivt att inga elever lyfter omklädningsrummen som otrygga platser eftersom det prioriterats under året att lärare ska kunna finnas där när eleverna byter om. Detta arbete verkar således gett effekt. Det råder lugnt klimat på skolorna vilket är ett positivt resultat av systematiskt arbete med värdegrundsfrågor och nolltolerans mot kränkningar. Enstaka elever uppger fortfarande att de sett andra bli utsatta eller själv blivit utsatta men antalet har minskat. Dock behöver det genomföras ytterligare arbete för att säkerställa skolmiljön för alla elever. Under året har en kortfattad enkät använts i en klass pga grupputredning utifrån kränkningar. Denna enkät kan komma att användas i samtliga klasser för att på ett enkelt och snabbt sätt få en värdemätning utifrån trivsel och arbetsro. Utifrån denna 24

25 kan även arbete genomföras för att förbättra situationen vilket i sin tur kan följas upp och utvärderas mer kontinuerligt Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Hälsoenkäten i årskurs 4 är genomförd av 28 elever, vara 13 pojkar och 15 flickor. 93% av de som svarat på enkäten anger att de trivs i skolan. Dock finns enstaka elever som trivs mycket dåligt i skolan. Det finns även enstaka elever som uppger sig alltid vara stressade över skolarbetet och att de sällan har arbetsro och kaa koncentrara sig på lektionerna, vilket kan vara bidragande orsaker till otrivsel. Ingen elev vet om någon annan eller har själv blivit utsatt av någon vuxen. Några elever vet någon som blivit illa behandlad av andra elever och 5 anger att de själva varit utsatta. Metoden har förflyttats från via sms/internet till annat sätt från föregående år. Detta kan också vara en bidragande orsak till otrivsel vilket bör följas upp under kommande läsår. På föräldrarådet har vid läsårets första möte arbetats med skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Föräldrarådets representanter har läst igenom och i de fall det behövts kommit med synpunkter och förslag på förtydliganden och förbättringar. Föräldrarådet gav sitt stöd för planerna detta år. 25

26 7 Utveckling och lärande 7.1 Fritidshem Lgr 11 Vi har valt att lägga upp dagarna på fritids beroende på vilka pedagoger som arbetar, då vi har olika intressen och kunskapsområden. De områdena vi har valt att fokusera på detta läsår är: Skapande. Eleverna lär sig finmotorik, fantasi, matematik och att vara noggranna, eftersom resultatet blir annorlunda beroende på om man stressar eller lägger ner mycket tid. IT Eleverna tränar finmotoriken. Vad eleverna lär sig beror vilken app de använder sig av. Gör man exempelvis en film så måste man planera upp hur man ska gå tillväga för att göra den och vad som ska finnas med i filmen. Vilket gör att språket utvecklas. Rörelse. Eleverna tränar både fin- och grovmotoriken samt får intresse för att utföra rörelse på sina egna villkor. Olweus Detta arbete sker dagligen, men en dag i veckan lägger vi extra fokus på att arbeta med att stärka gruppen genom samarbetsövningar, träna respekt och samspela med andra. Individen tränas även på att våga stå i centrum. Vare sig det är fri lek eller någon styrd aktivitet lär sig eleverna någonting, men det är inte alltid eleverna tänker på att de lär sig något Redovisning av enkäter, barnintervjuer och forum för elevmedverkan Vi ställde frågan om eleverna lärt sig något när de skapat på fritids. Alla tyckte att de lärt sig något, detta t.ex. Träna fantasin Att alla kan göra något Lära sig nya saker Göra fjärilar Göra vimplar och flaggor Hur ugglor ser ut Mäta tyg Göra figurer Tyda mönster Pillra finmotorik 26

27 På frågan om eleverna lärt sig något under IT-projektet svarade de flesta att de lärt sig något, bl.a. det här: Filma i slowmotion Mer om datorer Spela matte Strategi Logik Konstruktion Samma fråga ställdes vad gällde rörelse, där blev utfallet att hälften tyckte de lärt sig något och det var nya lekar. 27

28 8 Undervisning och lärande 8.1 Förskoleklass Lgr 11 I förskoleklassen har under läsåret genomförts temaarbeten tillsammans med hela skolan där eleverna arbetat i tvärgrupper med områden som Barnkonventionen, OS och håll Sverige rent. Krokoms förskoleklass har gått till biblioteket 2 gånger under läsåret och haft teater på besök. Målet har varit att eleverna i förskoleklassen ska få med sig en bra grund att stå på inför deras framtida skolgång. Vår tanke var att de ska mötas av utmaningar som väcker deras lust till fortsatt lärande. Vi har använt oss av olika arbetsmetoder, tex temaarbete Spökägget, Att skriva sig till läsning med datorns hjälp, matematik (till stor del utomhus), språkgrupper, samarbetsövningar, lekar och skapande arbete. För att möta elevers enskilda behov har vi arbetat i mindre grupper i klassen, tvärgrupper över klasserna samt enskild aktivitet när behoven har uppkommit. Barnen som kom till förskoleklassen var nya för varandra och kom från en verksamhet som till stor del styrs av barnens vilja. För att skapa en bra övergång mellan förskola och förskoleklass ska skolliknande verksamhet styras in gradvis vilket vi tycker att vårt tänk gett. I vissa delar av undervisningen har vi tydliggjort målen för eleverna genom att berätta varför vi arbetar med detta. Eleverna har påverkat undervisningen till stor del genom att vi vuxna har varit lyhörda och lyssnat in deras intressen. I vår planering av aktiviteter har vi sedan tagit in elevernas önskemål men ändå inom de ramar för vad vi vill att de ska få med sig från aktiviteten vi gjort. Att arbeta med variation har gett oss och eleverna mycket kunskaper och möjlighet för dem att få visa hur och när de lär som bäst. Vi fick chans att se vilka områden som fångade eleverna och synliggjorde styrkor och svagheter. Att leka in mycket kunskap i tex vårat temaarbete som satte barnens fantasi på prov tycker vi har varit ett bra arbetssätt som gett oss och barnen en rolig undervisningsform. Temaarbetet sträckte sig under nästa hela läsåret med mer intensivt arbete från början till mer sporadiskt arbete på slutet där vi såg andra områden att prioritera. I temaarbetet har vi kunnat väva in alla mål som förskoleklassen arbetat mot med framförallt fantasin och datorn som verktyg. Ett ägg som hittades i skogen gav upphov till mycket skratt och många utmaningar som berörde värdegrunden likaväl som språk och matematik. Temaarbetet tycker vi framförallt har gett mycket i arbetet med att skriva sig till läsning. Det vi tycker har varit en svårighet tidigare med att hitta den röda tråden med arbetet med datorn har varit mycket bättre. Genom temat fick vi ett bättre flyt och kunde på ett bättre sätt väva in arbetet med datorn i det övriga arbetet. Under temaarbetet har vi löpande dokumenterat arbetet och kopplat arbetet till Lgr 11. Denna dokumentation får varje barn när vi slutar inför sommaren. Eftersom vi började arbeta i våra klasser för att stärka gruppen med samarbetsövningar och styrda klasskompisar så kunde vi på ett bra sätt arbeta 28

29 med tvärgrupper i klassrummet. Efter fonolektestet såg vi ett behov att varje barn skulle få träna på det som de behövde när det gäller läs och skrivinlärningen. Vi började arbeta med tvärgrupper utifrån kunskapsnivå. Detta arbetade vi med 1 gång i veckan under en period och med detta arbetssätt i kombination med att skriva sig till läsning kunde vi se bra resultat. Eleverna fick utvecklas utifrån sin kunskapsnivå. Den trygga grund de kände för varandra i tvärgrupperna tror vi är en bidragande faktor till att resultaten blev så pass positiva, jämfört om vi startat terminen med språkgrupperna. Under de första veckorna tycker vi det är viktigt att man fortsätter att fokusera på gruppen. Använda många lära känna lekar, namnlekar för att skapa en bra grund att fortsätta arbetet ifrån. Vi tycker att arbeta tematiskt har varit ett bra arbetssätt som vi gärna vill fortsätta med. Det ger oss och barnen ett bättre sätt att följa en röd tråd i vårt arbete. Som vi tidigare nämnt tror vi även att arbetet med målträdet gör det lättare att tydliggöra målen för eleverna som ska genomsyra hela undervisningen. Eftersom vi har varit fyra på två klasser har vi haft möjlighet att dela upp barnen bra efter kunskapsnivå i tex språkgrupper. Detta kan även göras inom flera områden vilket vi tar med oss till höstens planering. Vi känner oss nöjda med det gångna läsåret. Resultaten i gruppen har varit bra och vi känner att vi har sett framsteg hos alla elever i deras utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Beroende på hur gruppen ser ut samt resursfördelning får vi planera upp höstens arbete och ta med oss alla goda exempel vi har från detta läsår i den kommande planeringen för nästa grupp. 8.2 Grundskola Lgr 11 Förväntningar Lärmiljö Materialåtgång Kompetens Delaktighet Individuella utvecklingsplaner Vi upprättar Individuella Utvecklingsplaner vid utvecklingssamtalen på höstterminen och följer upp dem på vårterminen. Vi behöver utveckla arbetet med IUP genom att hjälpa eleverna att se vilka förmågor de tränar i det dagliga skolarbetet Pedagogiska planeringar Vi har använt befintliga planeringar och gjort om dem till att passa den egna gruppen. 29

30 Vi har tränat och skrivit egna planeringar, några med tillhörande bedömningsmatriser. Vi befinner oss på lite olika nivå och behöver fortsätta utveckla förmågan att skriva pedagogiska planeringar Redovisning av enkäter, barnintervjuer, elevråd, klassråd och föräldraforum Vi behöver utveckla detta område. 30

31 9 Arbetet med särskilt stöd 9.1 Fritidshem Organisering av elevhälsoarbete Under året har EHT bestått av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet har sedan januari haft tillgång till skolpsykolog via den centrala elevhälsan. Denne har dock nyttjats främst vid påbörjande av kompletterande utredningar. EHT har under läsåret haft som mål att bli en integrerad del av skola och fritidshem samt att komma närmare verksamheten. Utifrån detta genomförs EHT varannan vecka tillsammans med personal från både fritidshem, förskoleklass och grundskola. Vid mötena ges möjlighet för flera aktörer att komma till tals i det åtgärdande arbetet. Vi kan på detta sätt bidra med olika kunskap utifrån elevens förutsättningar och även stötta varandra i det dagliga arbetet med elever. Efter de gemensamma mötena har även konsultation i mindre sammanhang varit möjliga. EHT har även kunnat bistå vid elevsamtal och föräldrasamtal där personal eller föräldrar så velat. EHT har även haft som mål att säkerställa Olweusprocessen utifrån arbetet med mobbning och kränkande behandling. Detta arbete har både varit förebyggande och åtgärdande. Under året har skolans kurator bistått pedagogerna med arbetsmaterial till klassmöten för att förebygga kränkningar och mobbning. EHT har även varit aktiva i utredningar enligt Olweus samt haft en tydlig roll i att säkerställa att dokumentation genomförs och hanteras samt sparas. EHT har även haft som mål att korta ledtiden för elever i behov av särskilt stöd, dvs från anmälan till beslut och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Denna ledtid är i dagsläget ca tre veckor från anmälningsdatum Övrigt Det är önskvärt att återkoppling från EHT gällande elever i behov av särskilt stöd utvecklas och blir tydligare. Det behöver också utvecklas ett tydligare samarbete mellan skola och fritidshem gällande elever i behov av särskilt stöd. 9.2 Förskoleklass och grundskola Organisering av elevhälsoarbete Under året har EHT bestått av rektor, skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsoteamet har sedan januari haft tillgång till skolpsykolog via den centrala elevhälsan. Denne har dock nyttjats främst vid påbörjande av kompletterande utredningar. EHT har under läsåret haft som mål att bli en integrerad del av skolan och att komma närmare verksamheten. Utifrån detta genomförs EHT varannan vecka tillsammans med personal från både förskoleklass och grundskola. Vid mötena ges möjlighet för flera aktörer att komma till tals i det åtgärdande arbetet. Vi kan på detta sätt bidra med olika kunskap utifrån elevens förutsättningar och även stötta 31

32 varandra i det dagliga arbetet med elever. Efter de gemensamma mötena har även konsultation i mindre sammanhang varit möjliga. EHT har även kunnat bistå vid elevsamtal och föräldrasamtal där personal eller föräldrar så velat. EHT har även haft som mål att säkerställa Olweusprocessen utifrån arbetet med mobbning och kränkande behandling. Detta arbete har både varit förebyggande och åtgärdande. Under året har skolans kurator bistått pedagogerna med arbetsmaterial till klassmöten för att förebygga kränkningar och mobbning. EHT har även varit aktiva i utredningar enligt Olweus samt haft en tydlig roll i att säkerställa att dokumentation genomförs och hanteras samt sparas. EHT har även haft som mål att korta ledtiden för elever i behov av särskilt stöd, dvs från anmälan till beslut och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Denna ledtid är i dagsläget ca tre veckor från anmälningsdatum Åtgärdsprogram Läsåret påbörjades med en föreläsning av specialpedagog kring arbetet med åtgärdsprogram och den process som eventuellt leder till beslut om åtgärdsprogram dvs pedagogisk kartläggning som grund för beslut. Denna föreläsning hade som mål att säkerställa att alla pedagoger skulle vara förtrogna med och omsätta rutinerna för elever i behov av särskilt stöd. I föreläsningen deltog samtliga pedagoger från förskoleklass, grundskola och fritidshem. Föreläsningen har följts upp under året genom att EHT varit delaktig både i pedagogiska kartläggningar och utfärdande av åtgärdsprogram, utifrån respektive kompetens. Vårdnadshavare, elev och undervisande lärare har i samtliga fall varit involverade i både kartläggning och upprättande av åtgärdsprogram. Uppföljning och utvärdering av upprättade åtgärdsprogram visar att de åtgärder som genomförts i de flesta fall gett resultat. I de fall inga resultat kan ses har åtgärder förändrats för att arbetet ska ge resultat. Under året har de åtgärdsprogram som upprättats främst varit riktade mot läs- och skrivutveckling samt social utveckling. De åtgärder som varit aktuella har varit stöd i form av kompensatoriska hjälpmedel, individuell undervisning, datorstöd med läsinlärningsprogram, inloggningsstöd till Legimus, samtalsstöd och individuella scheman för att skapa rutin och förutsägbarhet samt dagliga samtal och utvärderingen av dagen. Många åtgärder, då inte åtgärdsprogram beslutats, har även rymts inom ledning och stimulans och därmed dokumenterats via elevens individuella utvecklingsplan Övrigt Under läsåret har systematisk screening av elevernas läsutveckling initierats och genomförts. Detta för att tidigt identifiera elever i behov av särskilt stöd. Denna screening har i sin tur analyserats och åtgärder har satts in på såväl grupp- som individnivå. Samtliga elever har i utvärdering av dessa åtgärder höjt sin läsförmåga, både vad gäller avkodning och läsförståelse. Resultaten från screening återförs och diskuteras med undervisande lärare som kompletterar med information på individ- och gruppnivå för att säkerställa att ingen elev faller igenom i sin läsutveckling. I detta ingår även hänsyn även tas till resultat som är inlagda i Infomentor. 32

33 Skolkurator och skolsköterska har träffat elever i åk fem, vid 1-2 tillfällen för att informera om hur det är för barn att växa upp i dysfunktionella miljöer och vilken hjälp som finns att tillgå i samhället. Syftet är att fånga upp barn i behov av stöd och bredda kunskaperna hos alla barn om vilken hjälp som finns att tillgå när de möter svårigheter i livet. 33

34 10 Bedömning och betygsättning För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp: i alla ämnen Nationella prov Betyg Meritvärden Behörighet till gymnasieskola 10.1 i alla ämnen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Årskurs 1 Mål enligt styrdokument Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen Resultat Tabell 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 Ämne Antal elever som inte uppnår kunskapskraven Antal elever med godtagbara kunskaper Antal elever med mer än godtagbara kunskaper Bild Engelska Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik Naturorienterade ämnen Samhällsorienterade ämnen Svenska Svenska som andraspråk Källa: InfoMentor Målet är uppnått Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2013/14 34