Vikbolandets skolor. Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN. En plan för en trygg miljö

Transkript

1 KÄTTINGE SKOLA Vikbolandets skolor Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN En plan för en trygg miljö Vi säger nej till alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014/2015

2 Likabehandlingsplan för skolor och fritidshem på Vikbolandet, Norrköpings kommun Vision och mål På Dagsberg, Kättinge, Tåby och Vikbolandsskolan samt respektive skolas fritidshem, i fortsättningen benämnda som Vikbolandets skolor ska alla elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter. Första delen av planen är därför gemensam. Alla elever och personal i verksamheten förväntas respektera varandra och inte utsätta någon för kränkande handlingar. Om sådana ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt denna handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. På Vikbolandets skolor ska ingen elev eller personal utsättas för diskriminering eller kränkande behandling, enligt Norrköpings kommuns nolltolerans. Vårt mål är att skapa trygga skolor vilket för oss innebär: att elever och personal gör sitt bästa för att alla ska trivas. att alla visar respekt och hänsyn för varandra, skolans lokaler och material. att det är tillåtet att uttrycka sina åsikter och visa sina känslor utan att kränka någon. att alla ges chansen att kunna ta tillvara sina möjligheter. att alla blir sedda och bekräftade. att alla känner sig välkomna. Anpassning och stöd Skolan granskar läromedel och anpassar till elever i behov av särskilt stöd. Elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel får tillgång till det. Det kan vara ergonomiska hjälpmedel eller pedagogiska hjälpmedel som t. ex. Alfa-Smart, talsyntes och olika dataprogram. Skolorna har vid behov kontakt med andra stödfunktioner. Skolan tar hänsyn till elever med olika medicinska behov vid schemaläggning (t ex diabetes och allergier). Alla elever i år 1-5 har, enligt läroplan individuella utvecklingsplaner (IUP) och vid särskilda behov åtgärdsprogram. likabehandlingsplan

3 Barn och elevers rättigheter och skyldigheter Enligt FN:s Barnkonvention och skolans författningar har elever rätt att bli skyddade mot alla former av kränkande behandling. Eleverna är skyldiga att ha åldersadekvat kunskap om diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Det finns en särskild Barn- och elevombudsman (BEO), som har till uppgift att tillvarata barns och elevers rättigheter. I Diskrimineringslagen och i Skollagen finns förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av elever. Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. I Skollagen finns förbud mot kränkande behandling. På Vikbolandets skolor är rektor ansvarig för att all personal känner till sina skyldigheter enligt ovanstående lagar. Rektor är ansvarig för att det finns tydliga anvisningar och rutiner för hur sådana händelser utreds på enheten och att dessa är kända av all personal. Planens förankring Rektor ansvarar för att planen upprättas varje år och har sin grund i varje skolas kartläggning. All personal ska delta och rektor ansvarar för att nyanställd personal informeras om planen. Rektor ansvarar även för att personal, elev- och skol/föräldraråden utvärderar planen på våren. Eleverna deltar i upprättandet via klass- och elevråden. Trygghetsgruppen träffar elevrådet inför upprättandet. Klasslärare/mentor ansvarar för att eleverna vet om och förstår innebörden av planen. Detta arbete ska ske årligen i början av höstterminen. Planen tas upp på föräldramöte på höstterminen varje år. Planen lämnas till hemmet när eleven går i f-klass, år 4 och år 7 och läggs ut på skolans hemsida. likabehandlingsplan

4 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Kränkningar av elever kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att eleven missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 1 Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 2 Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker en elevs värdighet. Till kränkande behandling hör negativa handlingar riktade mot annan person. De kan vara synliga och handfasta, likväl som dolda och subtila. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. bli hotad eller kallad för nedsättande tilltal såsom hora, bög) Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- eller bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, SMS, MMS och sociala medier.) Vad som är en kränkning avgörs av den utsatte. 1 Skolverkets allmänna råd, 2012, sid 47 2 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. 4 likabehandlingsplan

5 Så här arbetar vi på skolan när diskriminering, trakasserier eller kränkningar uppstått Skolan ska skyndsamt utreda. Skolans utredningar och åtgärder ska dokumenteras och arkiveras enligt särskilda anvisningar. Åtgärder när trakasserier och kränkningar uppstått I akuta situationer börjar personal arbeta med berörda parter. Anmälan till rektor 3 skrivs av berörd personal. Lämnas till rektor och trygghetsgruppen. Gäller alla kränkningsärenden. Rektor bedömer om vidare utredning behövs. Om så är fallet, se nedan. Ärendet skickas av rektor till huvudman. Vårdnadshavare informeras. Arbetsgång vid rektors beslut om utredning av allvarliga eller upprepade kränkningar mellan elever i skolan Om kränkningarna leder till att eleven uppvisar svårigheter i sin skolsituation och därför bedöms ha behov av särskilt stöd ska åtgärderna dokumentera i ett åtgärdsprogram. Rektor beslutar om vilka som ansvarar för utredningen. Den ansvarige gör kartläggning av situationen och miljön. Vid allvarliga samtal hämtas de aktuella eleverna en i taget för samtal. Samtal med den trakasserade/kränkte - glöm ej undersöka vilket stöd eleven behöver, erbjud kuratorssamtal. 3 Finns att hämta på Norrköpings kommuns intranät likabehandlingsplan

6 Om ej tidigare skett kontakta alla berörda vårdnadshavare. Om man som vårdnadshavare får vetskap om situationen innan skolan har hunnit informera bör man kontakta skolan. Utredningen lämnas till rektor, tillsammans med förslag på eventuell åtgärdsplan. Rektor bedömer om vidare åtgärder behövs. Åtgärdsplan Efter ca en vecka: Enskilda uppföljningssamtal med alla inblandade då man utvärderar hur det gått. Eleverna uppmanas att berätta hemma om de uppföljande samtalen. Ev. förändringar i miljö och vuxentäthet. Inom 4 veckor: Flera korta uppföljningssamtal hålls med alla inblandade elever. Ev. ny kontakt med vårdnadshavare tas. Uppföljning och utvärdering Berörd personal utvärderar ärendet efter uppföljningssamtalen. Om åtgärdsprogram har upprättats i ärendet utvärderas även det. För att befästa en positiv utveckling behövs uppföljningar över tid. Beroende på den aktuella situationen planeras hur dessa uppföljningar ska utformas. Utvärderingsblanketten lämnas till den kränktes vårdnadshavare för underskrift. Ansvarig utredare och rektor undertecknar utvärderingen. Ärendet avslutas eller: Om vi ej lyckas stoppa kränkningarna kontaktas elevhälsoteamet, som vidtar ytterligare åtgärder. Anmälan till polis eller socialtjänst kan bli aktuell. likabehandlingsplan

7 Arbetsgång då personal diskriminerar eller kränker elev Om du som elev känner dig kränkt, diskriminerad eller får vetskap om att någon kamrat blivit utsatt måste du berätta för någon vuxen. Om du som vårdnadshavare får vetskap om att ditt barn blivit kränkt eller diskriminerats kontakta rektor. Om du som personal får kännedom om att en personal kränkt en elev - kontakta rektor. Om du som personal kränkt en elev, försök att snarast reda ut det med den berörda och kontakta vårdnadshavaren. Informera rektor, som bedömer om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Om personal misstänkts för kränkning av elev ska rektor ansvara för utredningen, återkoppla till vårdnadshavare och/eller elev, samt för uppföljning. Åtgärderna ska förankras hos berörd personal. Under hela processen hålls vårdnadshavare informerad. Om rektor misstänkts för att ha utsatt en elev utser huvudmannen vem som utreder ärendet. Arbetsgång då elev kränker personal Berörd personal försöker reda ut situationen. Klassföreståndare/mentor underrättas. Vid behov kontaktas rektor. Denne tar i sin tur kontakt med vårdnadshavare. Om utsatt personal behöver stöd, ansvarar rektor för att det tillgodoses. Rektors agerande styrs bl.a. av arbetsmiljölagen. likabehandlingsplan

8 Arbetsgång vid hot och våld mot elev Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta adekvata åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Berörd personal kontaktar vårdnadshavare. Skriv Anmälan till rektor. Berörd personal ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Vårdnadshavarna tar kontakt med försäkringsbolag om det behövs. Rektor gör bedömning om anmälan ska göras till polis och/eller socialtjänst. Den drabbade erbjuds samtal med kurator. Klassföreståndare/mentor har uppföljningsansvar. Detta gäller för angripande elev: Eleven avskiljs - t.ex. hämtas av vårdnadshavare eller genom dennes försorg av annan, efter att personal kontaktat hemmet, eller genom att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Eleven erbjuds kuratorssamtal. Rektor, berörd personal och vårdnadshavare sammanträder för att planera elevens fortsatta skolgång. likabehandlingsplan

9 Arbetsgång vid hot och våld mot vuxen Tillkalla fler vuxna för att hjälpa till i den akuta situationen. Bedöm de fysiska skadorna och vidta adekvata åtgärder. Den drabbade får ej lämnas ensam. Arbetslaget bestämmer vem som ska ta hand om klassen och ger information för att undvika spekulationer. Rektor kontaktar den drabbade. Rektor ansvarar för att boka läkarbesök för bedömning och dokumentation av skadan. Skaderapport skrivs (blankett TFA/TFA-KL). Vid allvarligare skada görs även anmälan till Arbetsmiljöverket. Skriv Anmälan till rektor, punkt 3: Elev har vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller gjort sig skyldig till en allvarlig förseelse. Rektor gör anmälan till polis och/eller socialtjänst. Den drabbade erbjuds samtal på företagshälsovården. Rektor har uppföljningsansvar. Detta gäller för eleven: Eleven avskiljs - t.ex. hämtas av vårdnadshavare eller genom dennes försorg av annan, efter att personal kontaktat hemmet, eller genom att eleven får möjlighet att sitta själv med en vuxen. Rektor samtalar snarast med eleven. Eleven erbjuds kuratorssamtal. likabehandlingsplan

10 Rektor, berörd personal och vårdnadshavare sammanträder för att planera elevens fortsatta skolgång och utreda enligt blankett 3:1; Utredning angående störande av ordning, olämpligt beteende eller allvarlig förseelse. 4 Uppföljning sker enl. planering. 4 Finns att hämta på Norrköpings kommuns intranät. likabehandlingsplan

11 Nulägesbeskrivning på Kättinge skola Utvärdering av åtgärderna från I denna del utvärderas åtgärderna från likabehandlingsplanen från Åtgärderna från är kursivt markerade i texten. De risker för kränkande behandling som identifierades i förra årets likabehandlingsplan ( ) utifrån trivselenkätens resultat, har i vissa avseenden minskat. Något som var oroväckande från tidigare års resultat av kartläggningen var att flera elever uppgivit att någon i klassen eller på skolan varit dum mot dem. Färre elever uppger i årets sammanställning från trivselenkäten 2014 att de blivit kränkta av någon i klassen eller på skolan. Många klasser har arbetat med att skapa gemenskap i grupper genom samarbetsövningar, diskussioner kring hur man beter sig etc., anpassat till klassens behov. Det fanns flera platser som eleverna upplevde som otrygga under förgående läsåret , som i omklädningsrummet och i kapprummet, vilket skulle utredas med eleverna för att se hur det skulle åtgärdas. Personal har varit mer uppmärksam på dessa platser. Resultatet från trivselenkäten 2014 visar att oron kring kapprummet har minskat men dock inte när det gäller omklädningsrummet. Vi tar till oss detta och jobbar vidare kring oron i omklädningsrummen till nästa läsår Under läsåret har vi arbetat med att få elever, föräldrar och personal att vara mer delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Till en början diskuterades resultatet av trivselenkäterna i elevrådet. Samtalen fortsatte sedan i klasserna. Resultaten från klassernas diskussioner togs upp ännu en gång på elevrådet. Resultatet från kartläggningen 2014 har även diskuterats och analyserats i arbetslaget. Till nästa läsår ska vi utarbeta ett trygghetshjul. Detta trygghetshjul ska sträcka sig över hela läsåret och beskriva månad för månad vad som ska göras/tas upp i verksamheten gällande det trygghetsskapande arbete. Det ska även innefatta när föräldrarna ska få möjlighet att analysera kartläggningen och komma med förslag på insatser, vilket de inte fått möjlighet till detta läsår. När ny personal kom in i verksamheten skulle de få en mapp med bland annat skolans rutiner, policy och organisation samt likabehandlingsplanen för att snabbt bli insatta i hur verksamheten fungerar och hur man ska förhålla sig till den. I slutet av vårterminen påbörjades arbetet med att skapa en pärm med all tänkbar viktig information om verksamheten för all personal (som ska finnas lättillgängligt då ny personal börjar), som ges ut under höstterminens start Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen bygger på en sammanställning från en trivselenkät som gavs ut i början av vårterminen 2014, där åk F-1 hade trygghetssamtal med kurator och åk 2-6 fyllde i trivselenkäten självständigt eller med stöttning av personal. Eleverna fick svara på frågor om hur de trivs i klassen, om de har kompisar i klassen, om de upplever att de blir kränkta likabehandlingsplan

12 av andra elever eller vuxna, om det finns platser där de känner sig otrygga osv. Totalt 61 elever svarade på enkäten. Resultaten från trivselenkäten är kursivt markerade. Resultatet från trivselenkäten 2014 visar att de allra flesta elever trivs bra och mycket bra i klassen, samt att alla framhåller att de har flera eller någon kompis i klassen. Kartläggningen visar att färre antal elever har uppgett att de blir kränkta av någon i klassen eller i skolan jämfört med resultatet från året innan (vårterminen 2013). En förbättring har även skett gällande ensamma elever, då det är färre elever än tidigare läsår som angett att det finns någon i klassen som inte får vara med på rasten. Enligt trivselenkätens resultat känner sig flera elever otrygga på toaletten och i omklädningsrummet. Oron i kapprummet har minskat sedan läsåret , men det är fortfarande några elever som känner sig otrygga där. Skolan har också använt sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som heter Qualis, där både elever och föräldrar deltagit genom att svara på en enkät. Elevernas svar överensstämmer till stor del med trivselenkätens resultat. Analys av nulägesbeskrivningen I denna del presenteras några av elevers och personals tankar kring varför nulägesbeskrivningen ser ut som den gör. Resultaten från trivselenkäten är kursivt markerade för att förtydliga vad det är som analyseras. En diskussion förs kring att kränkningar och konflikter kan ha minska då samma personal är ute under hela raster samt under samma raster under veckan, eftersom de får en bättre helhetsbild av situationen. Detta var en åtgärd som vidtogs läsåret Flera toaletter på skolan har lås som går att öppnas utifrån, vilket kan skapa otrygghet. Det finns olika teorier om vad det är som gör att eleverna fortfarande känner sig otrygga i omklädningsrummet, trots att det finns personal i omklädningsrummen den största delen av tiden. Omklädningsrummet är en utsatt plats på många sätt, då eleverna byter om inför varandra. Vi har också upptäckt att det har skett att äldre elever har kommit in för att byta om inför gymnastiklektionen, när yngre elever fortfarande inte varit klara i omklädningsrummen, vilket kan upplevas som en ännu mer utsatt situation. I kapprummet, som några elever fortfarande känner sig otrygga på, kan konflikter uppstå då det inte alltid är en vuxen på plats. Åtgärder I denna del beskrivs de åtgärder som Kättinge skola ska arbeta med under läsåret Vissa ord från nulägesbeskrivningen är kursivt markerade för att det ska bli tydligt hur åtgärderna hör ihop med trivselenkätens resultat. Vårt mål för är att våra elever ska känna sig trygga på alla platser i skolan. Vi vill bedriva ett mer målinriktat arbete med att förebygga och förhindra kränkande likabehandlingsplan

13 behandling. Vi ska arbeta med olika åtgärder på de platser som uppkommit som otrygga för elever. Vi vill också fokusera på att anordna organiserad lek, både för att minska antalet ensamma elever samt för att minska antal kränkningar och konflikter på rasterna. Toaletterna ska ses över, för att säkerställa att det inte går att öppna utifrån, för att göra så att eleverna kan känna sig trygga på dessa platser. Ansvarig: rektor. Resultatet angående otryggheten i omklädningsrummet ska åtgärdas på flera sätt. Det ska förtydligas att inga elever ska gå in i omklädningsrummet innan läraren sagt att det är okej, vilket ska leda till att yngre och äldre elever inte ska behöva byta om samtidigt. En diskussion i elevrådet ska också äga rum, där eleverna får möjlighet att fundera på om det finns något mer vi kan göra i omklädningsrummet för att öka tryggheten. Ansvarig: pedagog. När det är två vuxna i klassrummet går den ena vuxna ut till kapprummet när den första eleven lämnar klassrummet. Den andra vuxna väntar kvar i klassrummet tills den sista eleven gått ut. Ansvarig: pedagog. En schemalagd lektion i månaden som anordnas av personal för att lära ut en lek, där det ska vara tydligt vad det finns för regler och vad som gäller. Denna lek ska eleverna kunna leka på rasten. Alla vet hur leken går till och kan lättare delta. Elevrådet kan föreslå vilka lekar som ska tas upp på den schemalagda lektiden. Ansvarig: pedagog. En sol ska målas på skolgården. I solen kan elever ställa sig när de är ensamma, för att andra elever ska bli uppmärksamma på detta och hjälpa eleven att vara med. Ansvarig: pedagog. Personalgruppen ska arbeta fram en plan för en rolig och spännande uppstart på höstterminen för varje klass. Tanken är att dessa aktiviteter/utflykter ska vara anpassade till de olika årskurserna. Varje klass ska få möjlighet att lära känna varandra bättre och skapa bättre gemenskap och sammanhållning. Ansvarig: arbetslaget. För att bedriva ett mer målinriktat arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling behöver både elever, föräldrar och all personal vara involverade i likabehandlingsplanen. Vi tar till oss det som inte fungerade i likabehandlingsplanen förgående läsår och gör planeringen tydligare för att uppnå att alla parter ska vara delaktiga i revideringen av likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen och sammanställningen av trivselenkäten gås igenom efter påsklovet i varje klass. Resultatet från trivselenkäten analyseras i smågrupper i varje klass och förslag på insatser görs. Tidigare års likabehandlingsplan gås också igenom för förslag på ändringar. På elevrådet diskuteras de förslag och resultat som kommit upp i de olika klasserna. Denna analys och diskussioner kring insatser och förändringar utförs också i varje arbetslag, samt på skolans föräldraråd. I slutet av vårterminen revideras den gemensamma likabehandlingsplanen tillsammans med Vikbolandsskolan, Tåby skola och Dagsberg skola. I juni reviderar all personal likabehandlingsplan

14 Kättinge skolans egen del i likabehandlingsplanen utifrån elevers, personals och föräldrars tankar. I början av höstterminen implementeras likabehandlingsplanen i alla klasser, på föräldramöten samt ges ut till F-klass och åk 4. Under hela processen med likabehandlingsplanen fungerar trygghetsgruppen som ett forum där resultat från elever och personals tankar ständigt diskuteras och görs till verklighet. Ansvarig: rektor/kurator. Förebyggande och trygghetsskapande arbete på Kättinge skola Så här vill vi åstadkomma en trygg miljö på Kättinge skola: Klassråd. Ansvarig: klasslärare. Elevråd. Ansvarig: pedagog. Schemalagt rastvärdskap. På lunchrasterna är det oftast samma personal. Ansvarig: pedagog. Bussvärdar. Ansvarig: arbetslaget. Alla elever har en klasstillhörighet. Ansvarig: rektor. Alla elever har utvecklingssamtal minst en gång per termin. Ansvarig: klasslärare. Alla elever är tilldelade en plats i matsalen och i klassrummet för att öka tryggheten. Det är de vuxna som bestämmer placeringen. Ansvarig: klasslärare. Trygghetsgruppen. En grupp personal som arbetar mot kränkande behandling och som utreder ärenden av sådant slag. Gruppen träffas varannan vecka. Vid behov går ytterligare pedagoger in och hjälper till. Gruppen arbetar även med förebyggande arbete, t ex genom att stärka gemenskapen på skolan. Ansvarig: rektor/kurator. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog, kurator, skolsköterska, speciallärare samt pedagoger som träffas regelbunden varannan vecka. Arbetet riktar sig mot elever som är i behov av särskilt stöd. Gemensam information från elevhälsoteamet finns som punkt på Arbetsenhetens möte. Ansvarig: specialpedagog. likabehandlingsplan

15 Handledning för personal kan erbjudas av Centrala elevhälsan vid behov. Ansvarig: rektor. Klasslärare tar medveten kontakt med alla elever i klassen varje dag. Ansvarig: klasslärare. Rutiner finns för att underlätta övergångar mellan förskola och förskoleklass, samt från åk 6 till åk 7 på Vikbolandsskolan. Eleverna i åk 6 får besöka Vikbolandsskolan där de får träffa sin nya klass för att skapa trivsel, trygghet och vi-känsla. Ansvar: klasslärare. År 3 samarbetar med F-2 och år 4 samarbetar med åk 5-6, en gång i veckan. Ansvarig: Klasslärare. Varje termin anordnas två kamratgruppsträffar med åldersblandade elevgrupper för F-klass till åk 6. Dessa grupper är statiska, när elever från åk 6 slutar tar gruppen in nya elever från F- klassen, vilket gör att kärnan i gruppen består. Ansvarig: klasslärare. Tre temaveckor anordnas varje läsår för F-6, i blandade konstellationer. Ansvarig: arbetslaget. Eleverna ska aldrig välja lag, varken på idrottslektionerna eller vid andra vuxenledda aktiviteter. Det är alltid den vuxne som väljer vilka grupper som barnen ska arbeta i både ute och inne. Ansvarig: pedagog. Inbjudan till fester bland elever får inte delas ut i skolan, om inte en hel klass är inbjuden. Ansvarig: klasslärare. I början av varje vårtermin ska eleverna i åk 2-6 fylla i en lägesenkät med karta, för att se hur trygga eleverna är. Eleverna i F-klass och år 1 ska ha trygghetssamtal. Ansvarig: kurator. Elevernas får åldersadekvat undervisning i diskrimineringsgrunderna och kring kränkande behandling. Ansvarig: klasslärare. På fritidshemmets samlingar arbetar vi med värderingsövningar varje vecka, samt tränar konfliktlösning. Ansvarig: frita pedagoger. All personal signalerar i ord och handling att alla har lika värde, rätt att yttra sig och rätt till tid och slår larm om någon elev inte har det bra. Ansvarig: rektor. likabehandlingsplan

16 Föräldrar uppmanas att alltid omgående ta kontakt med personalen om de misstänker att någon elev inte har det bra. Ansvarig: rektor. likabehandlingsplan

17 Kontaktuppgifter Rektor Telefonnummer Ellenor Lindroth Kurator Telefonnummer Sofia Stafstedt , Skolsköterska Telefonnummer Linda Ericsson , Trygghetsteam Telefonnummer Lisbeth Karlsson Sofia Stafstedt , Mathilda Ståhl likabehandlingsplan