Naturskola. - ett arbetssätt för Hållbar Utveckling i Hylte kommun

Transkript

1 Naturskola - ett arbetssätt för Hållbar Utveckling i Hylte kommun En förundersökning i Hylte kommun Slutdatum: Författare: Emma Landin, Jeanette Sturedahl, Jessica Johansson & Juha Rankinen 1

2 Sammanfattning I Sverige finns det ca 100 naturskolor runt om i Sverige. Dessa verkar som en resurs till de kommunala skolorna. Undersökningens syfte är att ta reda på om det finns ett tillräckligt stort underlag för att starta en naturskola i Hylte kommun. Frågeställningarna vi belyser är följande: Hur ser skolpersonal/skolledning på pedagogisk verksamhet utomhus och på en naturskola i kommunen? Hur ser andra naturskolors budgetar, organisationer samt verksamhetsberättelser ut? Vad finns det för alternativa verksamhetsområden i en naturskola? Hur skulle en naturskola i Hylte kommun kunna finansieras och organiseras? Undersökningen har genomförts på kommunens skolor och förskolor. Metoder som har använts är intervjuer och enkäter. Vi har varit i kontakt med andra naturskolor i Sverige genom studiebesök och korrespondens. Resultatet visar att det finns ett behov av en naturskola i kommunen. Den ska fungera som en resurs för ökad måluppfyllelse via utomhuspedagogik samt implementera för hållbar utveckling. 2

3 Förord Vi som gjort denna undersökning arbetar alla inom skola/barnomsorg och har ett stort intresse för naturen. Våra erfarenheter att arbeta kring ett utomhuspedagogiskt arbetssätt är mycket positiva. I utomhuspedagogik finns möjligheter för praktisk miljölära och kretsloppstänkande samt för undervisning om vår kropp och hälsa. Arbetssättet ger plats för estetiska upplevelser, reflektion och är en lärobok i alla ämnen. En ökad kunskap om vår natur skapar ett intresse för att bevara den och banar väg för en mer hållbar utveckling. Att ha tillgång till en naturskola i sin kommun är en resursförmån. En naturskola ger en ökad möjlighet att få in mer utomhuspedagogik i lärandet. Idag finns ca 100 naturskolor i Sverige som samarbetar med de kommunala skolorna efter önskemål och behov. Vi har blivit beviljade ett LONA-bidrag till att göra en förundersökning i Hylte kommun för att se om det finns intresse och behov av en naturskola. En pedagogisk verksamhet som ska ge vägledning för pedagoger samt öka måluppfyllelse via estetiska och upplevelsebaserade läroprocesser. Andra områden som en naturskola kan vända sig till är äldreomsorgen, SFI och hjälpa till med olika miljöcertifieringar så som Grön flagg. Visionen med en naturskola i Hylte kommun är att få all skola och barnomsorg att arbeta med utomhuspedagogik som en naturlig del av lärandeprocessen för barn och ungdomar men också att utvidga verksamheten till SFI och äldreomsorgen, vilket skulle befrämja hela kommunens arbete för en mer hållbar utveckling men också sätta Hylte kommun på kartan som en kommun som tar ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling. Datum: Jessica, Emma, Jeanette & Juha 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Bakgrund... 6 Metod... 8 Resultat Hur ser skolpersonal/skolledning på pedagogisk verksamhet utomhus och på en naturskola i kommunen? Exempel på budgetar, organisationer samt verksamhetsberättelser från andra naturskolor i Sverige Alternativa verksamhetsområden Hur skulle en naturskola i Hylte kommun kunna finansieras och organiseras? Slutsats Verksamhetsplan Budget Uppstart Budget Löpande Referenslista Bilaga

5 Inledning Alla vet att det är bra med frisk luft och mycket rörelse men utomhuspedagogik ger mer än så. Att förankra kunskap genom utomhusbaserat lärande det man lär sig inne i skolan utomhus är en stor fördel i inlärningsprocessen. Detta är en stor del av det som Sveriges naturskolor arbetar aktivt med. Jay Griffiths berättar, i Kith 2013, Europe now has Forest Schools, set up in Scandinavian countries from the 1950s. Studies show that the impact of the Forest Schools on young children include greater self-confidence, independence and self-belief as a result. Idag är det högaktuellt i alla kommunens verksamheter med hållbar utveckling, så även i skolans värld. Styrdokumenten säger tydligt att vi alla ska arbeta för en mer hållbar utveckling. Vad hållbar utveckling egentligen innebär och hur man arbetar med det är ett dilemma många brottas med. Det är här som naturskolorna i Sverige behövs, som en resurs för att hjälpa till med utomhuspedagogiskt arbete och miljöarbete. Syfte Undersökningens syfte är att ta reda på om det finns ett tillräckligt stort underlag för att starta en naturskola i Hylte kommun. Med underlag menas om det finns ett intresse och behov av en naturskoleverksamhet och om det är ekonomiskt och organisatoriskt genomförbart. Frågeställningar Hur ser skolpersonal/skolledning på pedagogisk verksamhet utomhus och på en naturskola i kommunen? Hur ser andra naturskolors budgetar, organisationer samt verksamhetsberättelser ut? Vad finns det för alternativa verksamhetsområden i en naturskola? Hur skulle en naturskola i Hylte kommun kunna finansieras och organiseras? 5

6 Bakgrund Pedagogerna på naturskolorna får ofta höra från eleverna att detta var det roligaste i mitt liv. De kommuner i Sverige som har fördelen att ha en egen naturskola utnyttjar den till fullo. Många naturskolor har så många uppdrag och för lite personal att det inte är ovanligt att de får säga nej, och att hjälpa andra verksamheter utanför den egna kommunen är omöjligt. Centrum för naturvägledning har år 2012 gett ut en skrift som heter Naturvägledning i skolan - en handledning. Där tar de upp att det finns en oro bland lärare hur de ska kunna tillämpa Hållbar utveckling i sin egen verksamhet. De upplever det som ett luddigt begrepp och de vet inte hur de praktiskt ska gå till väga och fortbildning i ämnet efterfrågas. Även i skriften Natur, kultur och folklig kunskap i lärande för hållbar utveckling, som Centrum för biologisk mångfald gett ut år 2011, tas det upp att det finns ett stort behov av en förstärkt grundutbildning och fortbildning för pedagoger i ämnet hållbar utveckling samt verklighetsbaserat lärande i naturen. I boken Kith presenterar Jay Griffiths, It is necessary to be outside for our brains to be stimulated from the flow of sound, light, shapes and colours that nature provides, writes David Ingvar, professor of neurophysiology Det har gjorts vetenskapliga studier på vad utomhuspedagogik har för positiv inverkan på våra barn och elever. Det nordiska samarbetsprojektet Frisk i naturen lyfter fram bland annat dessa; Naturen förbättrar inlärningsförmågan förbättrar minneskapacitet och koncentrationsförmågan bidrar till mindre konflikter och relationen mellan lärare elev förbättras förbättrar motoriken hjälper elever med diagnoser så som ADHD ger friskare och lugnare barn förbättrar elevernas prestationsförmåga ger färre sjukdagar i skolan 6

7 I Emilia Fägerstams avhandling, Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning, presenteras hennes forskning på högstadieskolor i både Australien och i Sverige. De visar tydligt positiva effekter på inlärningsförmågan samt att både eleverna och lärarna tyckte det var trevligare och roligare lektioner. Jay Griffiths förstärker bilden av de positiva effekterna i Kith, Outdoor education leads to improved cognitive outcomes and longterm gains in terms of attitudes, self-perceptions, interpersonal skills and memory. 7

8 Metod Enkät All personal på skolorna/förskolorna i Hylte kommun har blivit ombedda att fylla i en enkät, se Bilaga 1. Tyvärr har inte enkäten riktigt nått all personal och till en början var det svårt att få in enkätsvaren, men efter påtryckningar gick det bättre. Kringliggande kommuner Ett mail har skickats till ansvariga i kringliggande kommuner för att se om det finns ett intresse angående ett sammarbete med en framtida naturskola i Hylte. Ljungby kommun hade mycket eget arbete kring hållbar utveckling i sin kommun men var inte främmande för ett framtida samarbete. Även Ängslyckans skola i Ås har uttryckt intresse för ett samarbete, då de utvecklar en naturprofil på skolan. Andra naturskolor Med hjälp av naturskoleföreningen har vi bett andra naturskolor att dela med sig av sina budgetar och verksamhetsberättelser. Vi har fått in några stycken som noga har analyserats. 30-års jubileum Vi deltog vid Sveriges första naturskolas 30-års jubileum. De flesta av Sveriges naturskolor och en från Finland fanns representerade. Under de två dagarna utbyttes nya erfarenheter och aktiviteter, allt genom temat Hållbar utveckling. Det framgick tydligt att Hållbar utveckling är ett komplext ämne av stor vikt som behöver lyftas fram för att skolorna praktiskt ska kunna tillämpa det i sin verksamhet. Informationsmöten Informationsmöten med ledningsgruppen (barn- och ungdomschefen samt rektorerna) samt möte med BUN. Vid första mötet med ledningsgruppen var den generella synpunkten på en Naturskola relativt positiv om det går att lösa finansieringen av naturskolan utan att det påverkar deras budgetar. Möten 8

9 Vår grupp har haft flera möten under projektet där vi diskuterat arbetsgången. Pedagogisk karta Vi har upprättat en pedagogisk karta med aktivitetstips som finns tillgänglig på Hyltes hemsida, som alla kan använda och som visar på platser i kommunen som är intressanta miljöer att bedriva pedagogisk utomhusverksamhet på. Studiebesök. Vi har besökt Malmö och Lunds naturskolor samt Fredriksdals friluftsmuseum i Helsingborg som också bedriver en pedagogisk naturskoleverksamhet. De berättade om sina verksamheter. Alla tre är kommunala verksamheter men skiljer sig åt genom att Fredriksdal tar betalt för sin verksamhet (600kr/timme). Fredriksdal och Malmö Naturskola arbetar ofta direkt mot barngrupper medan Lund har mycket fortbildningar/handledningar och färdiga kurser för pedagoger. Fredriksdal har färdiga teman som man kan boka in sina barngrupper på, de varierar med årstiderna. Fredriksdal håller enbart till på Fredriksdal medan både Lund och Malmö är ambulerande. 9

10 Resultat Hur ser skolpersonal/skolledning på pedagogisk verksamhet utomhus och på en naturskola i kommunen? Nedan presenteras resultatet från enkätundersökningen; På alla enkäter från förskolorna svarade de att de har utomhusverksamhet varje dag. I skolan var det från ca 1 dag i veckan och mer sällan ju högre upp i åldrarna man kom. På frågan om man önskade mer utomhusverksamhet var svaren mycket individuella. Vissa tycker det är för lite utomhusverksamhet men generellt var pedagogerna på låg och mellanstadiet nöjda med hur ofta de var ute. På högstadiet svarade alla att de önskade mer utomhusverksamhet. På frågorna vilka ämnen som är lättare respektive svårare att arbeta med utomhus var väldigt olika men gemensamt var att idrott var enkelt att bedriva utomhus och att SO-ämnen och andra mer teoretiska ämnen upplevs svårare att arbeta med ute. De hinder som nämns för att bedriva utomhusverksamhet var främst den schematiska frågan och planeringstid men även ekonomiska hinder och brist på material tas upp. Svaren på vilket sätt man arbetar på med hållbar utveckling kan sammanfattas i tre olika delar. 40 % svarade inte på hur de arbetar med hållbar utveckling. 53 % svarade att det handlar om att sopsortera, återvinna och värna om miljön. Endast 7 % pratade om vad Hållbar utveckling verkligen är med det tre olika delarna, den sociala, ekonomiska och ekologiska aspekten, och hur de arbetar med detta. Svaren visade att 80 % var positiva till en naturskola i kommunen. 12 % svarade inte på frågan eller visste inte om det skulle vara bra för kommunen. 8 % ansåg att det inte behövs någon naturskola då det fanns tillräckligt med kompetens redan. Observera att dessa enkätsvar kom från några av pedagogerna på Sörgården, med två utomhuspedagoger, samt några av pedagogerna på Elias Fries, som är en skola med utomhuspedagogisk inriktning. En fråga som många lyfte var finansieringen av en naturskola. 1

11 Exempel på budgetar, organisationer samt verksamhetsberättelse från andra naturskolor i Sverige För att få råd att utveckla sin verksamhet söker många naturskolor en del bidrag. Deras organisationer och verksamheter skiljer sig åt en hel del. Någon tar betalt för sina tjänster, en abonnemangsavgift, medan andras tjänster är gratis för den egna kommunens skolor. Någon naturskola bokar in så att alla klasser i kommunen får en utedag per termin hos naturskolan medan andra har förslag på olika teman som kan bokas för olika åldrar. Någon naturskola riktar sig även åt andra grupper utanför barnomsorgen såsom SFI. Även personalstyrkan skiljer sig åt, men gemensamt är att de har fullt upp av olika uppdrag. Vissa riktar sig direkt mot barngrupper medan andra riktar sig åt pedagoger med olika fortbildningar eller en kombination av dessa två. Någon Naturskola arbetar även tillsammans med Håll Sverige Rent och handleder om man är intresserad av att få Grön flagg. Gemensamt för alla är att de är ett positivt inslag i kommunen och är uppskattade för sina arbetsinsatser. Alternativa verksamhetsområden Som ett första steg i en blivande naturskola är givetvis att fokusera på skolans värld. Vår vision är dock att alla kommunens olika verksamheter ska kunna nyttja en naturskolas kompetenser för att berika sin verksamhet och ge positiva naturupplevelser åt sin personal. Även kringliggande kommuner som inte har en egen naturskola kan vara en möjlig samarbetspartner. Naturskolan skulle kunna samarbeta med äldreomsorgen, SFI men även med privata företag. Det kan handla om teambildning med hjälp av naturen, språkträning eller utveckling av utemiljön. Ett samarbeta med Vildmarksgymnasiet känns naturligt för att gynna båda verksamheterna. Hur skulle en naturskola i Hylte kommun kunna finansieras och organiseras? Det finns flera olika sätt att organisera och finansiera en naturskola. Genom att intervjua personal och studera andra naturskolor är det lätt att dra slutsatsen att det lämpligaste sättet är att naturskolan är kommunal. De naturskolor som drivs privat måste lägga en stor del av sin tid enbart på att ordna finansieringen istället för att göra det de är ämnade för vilket ses som mycket påfrestande och skapar oro då man inte vet hur framtiden ser ut. Det är heller inte lätt i dagens läge att erbjuda tjänster som skolorna måste betala för då deras budget redan är otroligt tajt. 1

12 Slutsats Resultaten visar på att det finns ett behov av en naturskola som en pedagogisk resurs i Hylte kommun och för att uppnå målet där utomhuspedagogik är en naturlig del av den pedagogiska verksamheten är den bästa lösningen för Hylte kommun att naturskolan är en del av den kommunala verksamheten underställd barn- och ungdomskontoret med följande verksamhets plan. Verksamhetsplan Hylte naturskola ska bestå av två st 80% tjänster som finns tillgängliga för uppdrag fem dagar i veckan gentemot kommunen. De ska ha sitt kontor och materiallager på Vildmarksgymnasiet i Unnaryd. I ett inledningsskede kommer naturskolans pedagoger att ta sig runt till de olika enheterna och presentera sin verksamhet och vilken hjälp de kan erbjuda pedagogerna. Varje enskild pedagog kan sedan anmäla sitt intresse för naturskolans verksamhet. Målet är att kunna ta emot pedagog- eller elevgrupper dagligen. Det kommer även att göras en kartläggning av verksamheternas olika kompetenser och resurser. Naturskolan är en ambulerande verksamhet som erbjuder pedagogisk hjälp i skolans närmiljö eller på en mer avlägsen plats, tex på pedagogiska kartan. Naturskolan erbjuder för elevoch/eller pedagoggrupper både längre stöd för termins- eller helårsprojekt och hjälp vid särskilda exkursioner eller fältarbeten. Naturskolan ska också arrangera och/eller leda kurser för pedagoger. Naturskolan ska sträva efter att få projekt finansierade genom tex Leader eller EU. Även bidrag från exempelvis fonder kommer att sökas för att öka kvaliteten på verksamheten. Naturskolan kan ta emot praktikanter från och önskar ett samarbete med Vildmarksgymnasiet för att gynna de båda verksamheterna. Naturskolan ger rådgivning vad gäller Grön Flagg eller andra utnämningar kring miljöarbete och hållbar utveckling. Naturskolan håller skolorna uppdaterade kring utomhuspedagogik och hållbar utveckling när det gäller ny forskning, högskoleutbildningar, seminarier och liknande. 1

13 Naturskolan har en eller flera kontaktpersoner på varje skolenhet som ansvarar för att informationen sprids till alla pedagoger på skolorna. Dessa kontaktpersoner kommer finnas med i ett nätverk som sammankallas två gånger per år och diskuterar hur arbetet med måluppfyllelse via utomhuspedagogik fortskrider på de olika enheterna, vilka fortbildningar som efterfrågas osv. Budget Naturskolan Uppstart Kostnader Lärare st 80% tjänster Milersättning Naturskolebil? 1 Utrustning Lamineringsmaskin, Skrivare, Biologisk- och friluftsutrustning Hyra El 1 Ingår i hyran Sopor 1 Städ 1 Material Litteratur Dator/Ipad Service datorer Mobiltelefoner Marknadsföring Internet Övergripande BUK 0, Kontorsmaterial Inventarier Skrivbord, Kontorsstolar, Lampor, Hyllor, Skåp, Whiteboard/Anslagstavla, Papperskorg Summa Intäkter Bidrag Fonder LONA? Leader? Summa 1

14 Budget Naturskolan löpande Kostnader Lärare ,6 2st 80% tjänster Milersättning Naturskolebil? 1 Utrustning Hyra El 1 Ingår i hyran Sopor 1 Städ 1 Material Litteratur Service datorer Mobilabonnemang Marknadsföring Internet Övergripande BUK 0, Kontorsmaterial Summa

15 Referenslista Fägerstam, E (2013) Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning, LIU. searchid=1&pid=diva2: Griffiths, J (2013) Kith The riddle of the childscape, Hamish Hamilton Larsdotter, P T & Lindblad, S (2012) Naturvägledning i skolan en handledning, CNV. %C3%A4gledning_dokument/Publikationer/CNV_naturskolehandledning120829_l %C3%A5guppl%C3%B6st_ny.pdf Nordiska projektet Frisk i naturen Warmark, C. red. (2011) Natur, kultur och folklig kunskap i lärande för hållbar utveckling så kan skola och natur- och kulturorganisationer arbeta tillsammans, CBM. 1

16 Bilaga 1 Enkät personal och rektorer Lona-projektet Hylte Naturskola Idag finns det ca 100 naturskolor runt om i Sverige. De flesta är kommunalt drivna men några är egna företag och vissa drivs med bidrag och projektstöd. En Naturskola är inte en egen skola med egna klasser utan en egen verksamhet med ett eget arbetssätt Att lära in ute, och fungerar som en resurs till de befintliga skolorna. Man lär sig bäst om naturen i naturen men det är också viktigt att använda naturen som plats för lärande i alla skolans ännen. All verksamhet är givetvis knuten till skolans styrdokument. Fram till och med juni 2013 pågår ett projekt vars syfte är att undersöka om det finns ett underlag i Hylte kommun att starta upp och driva en Naturskola med fokus på Hållbar utveckling. Vi ska bl.a. undersöka intresse, organisations- och finansieringsmöjligheter. Vi behöver Er hjälp och ber Er därför att fylla i denna enkät. Tack på förhand! Emma Landin Förskollärare, lärare Jessica Johansson - Biolog, utomhuspedagog Jeanette Sturedahl Förskollärare, naturupplevelseguide, äventyrspedagog Juha Rankinen Rektor, lärare Enkät Hur ofta har Du/ditt arbetslag pedagogisk verksamhet utomhus? Skulle Du önska att Du/ditt arbetslag kunde bedriva pedagogisk verksamhet utomhus oftare? Vilket/Vilka ämnen arbetar Du/ditt arbetslag oftast med ute? Finns det något/några ämnen som Du upplever svårare att arbeta med ute? Vad ser Du för hinder för pedagogisk verksamhet utomhus på din arbetsplats? På vilket sätt arbetar Du för Hållbar utveckling i din undervisning? Tycker Du att det hade varit bra med en Naturskola i kommunen, som fungerade som en resurs och komplement till ordinarie pedagogiska verksamhet? Motivera ditt svar! Namn: Skola: Årskurs jag arbetar i: 1