Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens

Transkript

1 SKOLTRÄDGÅRDSVERKSAMHET OCH UTOMHUSPEDAGOGIK 2002 AV TORSTEN KELLANDER,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens Betydande forskningsresurser lägges idag ned på forskning om samtida samhällsproblem såsom våld, missbruk och främlingsskap inför den egna tillvaron. I en framtida utveckling av undervisningen för ett långt hållbart resursutnyttjande bör utomhuspedagogiken få en central roll.vi tror att en ökad kunskap om människan som naturvarelse skulle kunna bidra till att minska denna känsla av främlingsskap. Citatet är hämtat ur skriften Utomhuspedagogik, utgiven av Linköpings universitet, författad av professor Lars Owe Dahlgren och universitetsadjunkt Anders Szczepanski som båda har lång erfarenhet av forskning kring utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett komplement till lärandet i klassrum. Ny forskning visar att variationsrik och naturpräglad utomhusmiljö ger bättre hälso- och motorikutveckling och ökad koncentrationsförmåga. Lyssna på ljudet från rören genom att kasta klotsar på dem. Hörs skillnader mellan rören och i så fall varför, vad skiljer ljuden åt? Mörkt och ljust ljud, långa och korta rör. Upplevelsebana med alla sinnen aktiva, blir en svensklektion med ordklasser på schemat. BAKGRUND På Torslunda försöksstation pågår sedan åtta år tillbaka skolträdgårdsverksamhet i samarbete med Torslunda skola, som ligger granne med försöksstationen. Elever från skolan har sin skolträdgård på försöksstationen. Trädgårdslandet används för undervisning i matte, svenska och biologi. 44

2 Här är elever från Torslunda skola klass tre i gång med att mäta upp årets trädgårdsland. Ett tillfälle att tillämpa sina mattekunskaper. I år har de odlat olika sorters pumpor. Redan i januari börjar barnen planera vad de skall odla i sin skolträdgård. När väl det är bestämt är det dags att beställa fröer, då kommer matte, biologi och svenskan in. I väntan på fröerna ska landet förberedas för sådd. Inför sådd och plantering gäller det att beräkna frömängd och dela upp landet i sektorer. Föräldrarna kommer med som en viktig del, när de tillsammans med barnen ansvarar de för skötsel av land under helger och sommarlov. Ett arbetsschema har lagts upp inför sommarlovet och på försöksstationen har detta fungerat klanderfritt. Sådd och plantering ger tillfälle till praktisk träning i matematik, biologi och inte minst samarbetets svåra konst. 45

3 Sedan sköter barnen skolträdgårdslandet hela hösten fram till skörd. Därefter rensas landet från växtrester som komposteras, då är vi framme i oktober. Många olika ämnen har blandats in i de olika delmomenten under hela säsongen. Alla skolor har inte möjlighet eller intresse för odling. Hur kan man lära matte och svenska utomhus utan skolträdgård? Under 2002 har vi tillsammans med lärare och fritidspedagoger från Torslunda skola diskuterat detta. Efter ett studiebesök på Elias Fries skola i Hyltebruk, som profilerat sig genom att tillämpa utomhuspedagogik, kom en upplevelsebana till stånd. Upplevelsebanan beskrivs närmare längre fram i artikeln. DEN PEDAGOGISKA UTE- OCH INNEMILJÖN Våra skolgårdar tillhör de mest eftersatta utemiljöer med sina, ofta landskapsarkitektoniskt sterilt utformade ytor. Med hänsyn till aktuell forskning kring utevistelsens positiva pedagogiska effekter, bland annat barns koncentrationsförmåga, måste våra skolgårdar få en annan utformning hävdar Lars-Owe Dahlgren och Anders Szczepanski. Skolgården kan ses som ett pedagogiskt lärorum en lärobok i alla ämnen en plats för reflektion en utgångspunkt för praktisk miljölära och kretsloppstänkande en bas för undervisning om vår kropp och hälsa en plats för estetiska upplevelser ett exempel på undersökande arbetssätt en viktig social funktion som befrämjar relationen lärare/elev/förälder År 2000 byggdes ett kretsloppshus med pedagogisk utemiljö på Torslunda försöksstation. Utemiljön utformades i samarbete med en landskapsarkitekt och lärare vid Torslunda skola. Bakom kretsloppshuset finns en 40m 2 stor sandlåda för lek. En rund solgrop med sittbänkar framför kretsloppshuset inbjuder till lugn och ro att bara sitta och prata eller fika i. Barn behöver såväl lugn och ro som lek och rörelse. 46

4 Inne i kretsloppshuset finns en undervisningssalen med möblerna placerad i en cirkel så att alla barn alltid ser varandra. Salen kan även användas av de barn, som inte är sysselsatta ute, för att skriva, läsa eller planera. Förutom att skolan utnyttjar kretsloppshuset används huset för utbildning, sammankomster och inte minst som en ovanligt sinnlig matsal. UTOMHUSPEDAGOGIK GRIPA FÖR ATT BEGRIPA Även om man inte har vare sig skolträdgårdsland eller pedagogisk utemiljö kan man tillämpa utomhuspedagogik. I samarbete med förskolepedagoger och lärare på Torslunda skola har tagits fram ett antal enkla redskap och tips som kan tillämpas på vilken skola som helst. Ju fler sinnen som används desto fler möjligheter att minnas det man lärt. Du måste gripa för att begripa skriver barnpsykologen och professorn Jean Piaget i sin bok Barnets själsliga utveckling redan Birgitta Andersson och hennes andraklassare från Torslundaskolan provar matteplankorna som är 3, 6 m långa och indelade i tio siffror per planka. När barnen så skall lägga ut siffrorna blir det 36 m långt, tänk vilket konkande på bräder och samordnande. Samtidigt lär eleverna sig 10-talen och i vilken ordning de kommer. Plankorna kan användas alltifrån enkla plus och minustal till multiplikation. Plankor för siffror eller bokstäver används för att tillämpa matte och svenska. En upplevelsebana har testats av elever och lärare på skolan. Barnen samlar intryck vid olika stationer. Lyssnar på ljud, känner på hårda, mjuka klibbiga eller taggiga saker. De smakar, ser och bestämmer lukt, alla kroppens sinne aktiveras på olika sätt. Efter rundvandringen samlas sedan elever och lärare och barnen får skriva ner ord för sina upplevelser på lappar, som sedan sorteras efter ordklasser. UTOMHUSPEDAGOGIK LOKALT OCH RIKSOMFATTANDE Länsstyrelsen i Kalmar har beviljat medel för att under år 2003, med Torslunda förssöksstation som bas, utveckla metoder för utomhuspedagogik under rubriken Lär genom lek och lust på ett 20-tal skolor i Kalmarområdet och på Öland. Skolträdgårdskonferens på Torslunda försöksstation Som en följd av den skolträdgårdsverksamhet som bedrivits och bedrivs på försöksstationen förlägger Movium (Mark och Växt i Urban Miljö), SLU sin årliga skolkonferens på Torslunda den 4-6 september med ett hundratal inbjudnadeltagare från hela landet. 47

5 Inbjuden huvudtalare är Susan Humphries, som under 30 år som rektor på Coombes School utanför London tillsammans med sina kolleger utvecklat en banbrytande pedagogik där kultur, natur, årstiderna och jorden, elden, luften och vattnet blivit utgångspunkter för en skola som har skolgården som det viktigaste klassrummet. REFERENSER Dahlgren, L-O. & Szczepanski, A. 1997, Utomhuspedgogik. Boklig bildning och sinnlig erfarenhet, Linköpings universitet, Skapande vetande. Grahn, P, Mårtensson, F. Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentra tionsförmåga. Stad & Land nr 145. Movium, SLU, Alnarp. Kellander, T Praktisk pedagogik i Torslundas nya Kretsloppshus. Biologik nr 6 år Movium, SLU. Olsson, T. m fl Skolgården som klassrum. Året runt på Coombes School. RunaFörlag, Stockholm. Boken ingår även i Moviums serie Stad & Land, nr 168. TACK Projektet utomhuspedagogik Lär genom lek och lust finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. 48