Pedagogiska skolgårdar

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till Dnr: 2013/564-BaUN-648 Barn- och ungdomsnämnden Pedagogiska skolgårdar Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna rapporten och Naturskolan Askövikens förslag till arbetsmodell för Pedagogiska skolgårdar Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden beslöt att uppdra åt Naturskolan Asköviken att kartlägga förskolors och skolors behov av skolgårdsutveckling, arbeta med metodutveckling i pilotverksamheter och att föreslå en långsiktigt hållbar modell för utveckling av pedagogiska utemiljöer. Naturskolan Asköviken har i augusti 2012 avlagt en lägesrapport och inkommer nu med en slutrapport för uppdraget. Rapporten - Pedagogiska Skolgårdar ett projekt med yttre lärandemiljö i fokus - visar på ett stort behov av skolgårdsutveckling och ett lika stort intresse för inspiration och fortbildning om skolgårdens användning som ett pedagogiskt utomhusklassrum. Rapporten ger också ett förslag på en modell för skolgårdsutveckling Bilagor Rapport Pedagogiska skolgårdar Ett projekt med yttre lärandemiljö i fokus - Rev /564-BaUN Skickad av: Haidi Bäversten - BUNHB01

2 Pedagogiska Skolgårdar ett projekt med yttre lärandemiljö i fokus Naturskolan Asköviken Niclas Lignell, Projektledare Naturskolan Asköviken 1

3 Sammanfattning Barn och Ungdomsnämnden fattade ett beslut att under 2012 påbörja ett utvecklingsarbete med målsättning att skapa pedagogiska skolgårdar i Västerås. En pedagogisk skolgårdmiljö är en utemiljö som byggs utifrån ett tänk kring lärande såväl som en miljö för rekreation. Det är en miljö där man lockas till att använda naturen som klassrum. Rapporten är en sammanställning av det arbete som Naturskolan Asköviken under 2012 utfört utifrån ett uppdrag fån ovan nämnda nämnd. Tyngdpunkten i uppdraget har legat på att kartlägga behovet av utveckling av de utemiljöer som finns våra skolor/förskolor närmast d.v.s. skolgården. Samt med hjälp av två referensobjekt, studieresor och två utvalda pilotskolor arbeta fram en modell för ett effektivt utvecklingsarbete av pedagogiska skolgårdsmiljöer. Rapporten visar på ett stort behov av utveckling då 20 % av alla kommunens skolor och förskolor i ett inledande skede visade intresse för att vara med som pilotobjekt. Vidare kan det konstateras att det som efterfrågas från enheterna i stor omfattning är inspiration och fortbildning kring skolgården som en resurs och uteklassrum. Det förslag till arbetsmodell som presenteras bygger mycket på att Naturskolan Asköviken ska fungera som en motor och vara ett kontinuerligt stöd för enheterna under deras process. 2

4 Innehållsförteckning Sid. 2. Sammanfattning 3. Innehållsförteckning 4. Bakgrund 4. Projektorganisation Kartläggning av förskolor/skolor i Västerås Behovsbilden av skolgårdutveckling 6. Exempel på önskemål från ansökningar 6. Studiebesök och referensinsamling 7. Genomförda och pågående pilotprojekt Förslag till arbetsmodell för Pedagogiska skolgårdar Slutkommentar 3

5 Bakgrund Utifrån uppdraget från Barn och Ungdomsnämnden har Naturskolan Asköviken sedan arbetat med: Kartläggning av förskolornas och skolornas behov av skolgårdsutveckling. Stödja och stimulera skolorna att skapa pedagogiska skolgårdar. Genomföra praktiska försök att skapa genomtänkta pedagogiska utemiljöer på några utvalda pilotskolor/pilotförskolor. Med utgångspunkt från ovanstående arbete presentera en arbetsmodell för hur ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete mot pedagogiska skolgårdar kan se ut i Västerås. Naturskolan skall återkomma med en lägesrapport efter halva tiden. Producera en skriftlig slutrapport över erfarenheter som gjorts och föreslå en arbetsmodell. Projektorganisation 2012 Under vårterminen 2012 startade Naturskolan upp projektet. En projektledare rekryterades och anställdes fr.o.m. 13/3-12 med en 50% tjänst. En styrgrupp bildades med representanter från: Pedagogiska nämndens stab Tekniska nämndens stab, Naturskolan Asköviken. Styrgruppen har haft fyra möten under Kartläggning av förskolor/skolor i Västerås Projektledarens arbete startade med kartläggningsarbetet - Västerås stads skolor/förskolor fick alla en förfrågan om de ville delta i projektet. Efter att intresseanmälningar kommit in gjorde Naturskolan besök hos alla rektorer och enhetschefer som visat sitt intresse. De som nappat fick ett anökningsformulär att fylla i med önskemål om stöd, utveckling och förändring av gårdsmiljön. Detta genererade att 14 st. förskolor och 11 st. skolor kom in med sina ansökningar. 4

6 Naturskolan besökte sedan alla enheter som ansökt om att få vara med i detta projekt. Syftet med besöken var att få en bild av varje enhets förutsättningar och att få en övergripande bild av behovet av skolgårdsutveckling i Västerås stad. Utifrån ansökningar och dokumentationsbesöken valdes sedan två pilotskolor ut. Källans förskola på Norra Källgatan och Storängskolan. Behovsbilden av skolgårdsutveckling Det direkta behovet av utveckling av skolgårdarna kan indikeras av den andel intresseanmälaningar som kom in i det första skedet. Totalt 36 st. (17,8% ) av kommunens skolor/förskolor anmälde sitt intresse för projektet. Förskolan:15 kommunala + 9 fristående förskolor. (17 %) Grundskolan: 11 kommunala + 1 fristående skola. ( år f -5 8 st., år st.) (20 % ) Det indirekta behovet av utveckling av den närmaste utemiljön för förskola/skola bedöms vara större än ovan nämnda siffror. De skolor som visat intresse för projektet är de som i dag har en viktig resurs i ett inledande skede ett eget driv och intresse för att arbeta med elevernas utemiljö, som gör att detta kommer högt på prioriteringsordningen för det egna planeringsarbetet. Skolor och förskolor där det drivet och intresset ännu inte finns kanske inte hörde av sig i detta första skede, men därmed intet sagt, att de inte har ett behov av att förändra den yttre lärandemiljön. Vi är övertygade att med några goda exempel och stora inspirationsinsatser för pedagoger i Västerås skolor och förskolor, så kommer behovet att växa och fler enheter kommer därmed att knytas till projektet. Naturskolan har av tidigare, i liknande utvecklingsprojekt (ex. Grön Flagg) sett betydelsen av kontinuerliga fortbildnings- och inspirationsinsatser och anser att detta är en framgångsfaktor i utvecklingsprojekt som skall nå många skolor och förskolor som alla har sina unika förutsättningar. Exempel på önskemål från ansökningar: Vanliga gungor, gungbräda Utespel Klätterställning med rutschbana, klättervägg, brandstång Konstgräs på fotbollsplanen Växter och blommor, odling Pergola med tak Bänkar Kojor i träden 5

7 Spökhus Kulbana Lekredskap såsom gunghäst och kinagunga Ämneslådor med uppgifter för skolgården Ämnesanpassat läromedelsmaterial för utomhusundervisning Rumsindelning med växtlighet Äventyrs/motorik bana Avgränsande anläggningar mot offentliga miljöer Dessa exempel visar på många bra förslag till åtgärder och förändringar av utemiljön. Det som däremot framgår i den samlade bilden av ansökning, var att det i många fall saknades en direkt koppling till den planerade pedagogiska verksamheten. Här ser vi ett behov av att stärka det utomhuspedagogiska tänket där gården blir ett naturligt uteklassrum. Studiebesök och referensinsamling I uppstarten av projektet genomfördes ett antal studiebesök hos andra kommuner som arbetat kring skolgårdar och skolgårdsutveckling. Kommuner som besöktes var: Malmö Lund Falkenberg Luleå Sammanfattningsvis genererade besöken goda exempel på fysiska omstruktureringar av utemiljön samt projektstrukturella goda exempel och erfarenheter som sammanfattas på följande sätt: Tidplan över två år (Malmö) Flera mindre projekt (Lund) Flera personer i Naturskolan arbetar med skolgårdar (Lund) Utförligare ansökan (Lund) Krav på slutrapport (Lund) Nätverksträffar (Malmö) Fortbildningsträffar (Lund) Utbildningsmaterial (Luleå) Tidplan över två år (Malmö): År 1. Kartläggning, inspiration, idéer Delaktighet personal, elever, föräldrar, gemensam process Skriftlig ansökan Projektering 6

8 År 2 Anläggning/praktiskt genomförande Dokumentation/slutrapport Utvärdering Att ha en längre tidplan för varje skola rekommenderades starkt från Malmös sida. Detta framförallt då det är mycket viktigt i långsiktigt perspektiv att ha en god förankring av utomhuspedagogik i personalgruppen för att få skolgården att leva i ett pedagogiskt syfte. Det innebär då att låta personal få tid att finna de resurser som gården erbjuder för att fylla läroplanernas innehåll och syften. Från besöken hos de olika kommunerna framgick det även att ett effektivt nätverk kring delprojekten i kommunen skapar ett större driv kring frågan och underlättar vid planering och projektering för nya skolor/förskolor. Nätverket tillgodoser behovet av goda exempel och främjar utvecklingen för de enskilda pedagogerna såväl som utemiljöerna i sig. I och med starten av Västerås stads nya intranätverk- Insidan och Skolsidan kommer detta att användas som en plattform för Nätverksbyggande kring skolgårdsfrågor. Genomförda/pågående pilotprojekt 2012 Källans förskola Denna förskola valdes ut som ett pilotprojekt då det gjordes en bedömning, utifrån ansökan och behovsinventeringen, att det var den förskolan som hade sämst verksamhetsanpassad utemiljö. Efter att ha genomfört två planeringträffar med personal och ett föräldramöte beslutades följande åtgärder: Skapande av en växtvägg Ordna tillgång till vatten på gården Tåg av odlingslådor Sophantering/kärl - ombyggnad Ombyggnation av redskapsbod/skaparbod Mobila odlingsenheter - avskiljare och rumskapande Pergola Motorikbana Bord sandlåda Teoretiskt material för utomhuspedagogik 7

9 Storängsskolan På Storängskolan har det sedan tidigare arbetats med utvecklandet av skolgården på ett inspirerande sätt. Storängens skolgård bedömdes därmed ha goda förutsättningar att bli en utmärkt modellskola för övriga skolor i kommunen. Efter att ha genomfört fyra pedagogträffar beslutades att följande åtgärder skulle komplettera redan befintlig miljö på ett sätt som kan fungera som inspirationskälla för andra. Uppdragslådor/ämnesanpassade Twistersnurror 3st Memory spel 3st Pingisbord Motorikbana Odlingslådor/växtskärmar Mobila Anslagstavlor Teoretiskt material till utomhuspedagogik Förväntas vara klart juni 2013 Bäckby/ Hällbyskolan Under våren genomfördes tre möten på Bäckbyskolan där det beslutades om att även inkludera dem i gruppen av pilotobjekt. En arbetsgrupp kring detta bildades på skolan och planeringen för utvecklingen av den yttre skolmiljön startades. Detta då det var aktuellt med att göra Bäckbyskolan till en F-9 skola och behovet att anpassa skolgården för de yngre åren bedömdes som stort och mycket angeläget. Arbetet avstannade tillfälligt för att invänta politiska beslut. Efter det att strukturen för de båda skolornas framtid beslutats har nu arbetet med utvecklingen av skolgården återupptagits och två planeringsträffar har genomförts med pedagoger och ledning för skolan. Skolan har fått i uppdrag att bilda en arbetsgrupp med minst en representant från varje arbetslag. Denna arbetsgrupps skall fungera som en motor i arbetet med hjälp av fortbildning och inspiration från Naturskolan. Arbetet med att utveckla skolgården bör inkluderas i hela ombyggnationsplanen där det är mycket viktigt att anpassa den yttre miljön till en miljö lämpad en för 4-9 skola. Här gör vi bedömningen att redan avsatta medel för ombyggnationen även skall täcka skolgårdens omstrukturering. 8

10 Förslag till arbetsmodell för Pedagogiska skolgårdar Nedan följer en sammanställning av de parametrar som bedöms vara viktiga för det fortsatta arbetet med Pedagogiska skolgårdar. Projektförvaltning: Naturskolan Asköviken Projektledning: 1 heltidstjänst, ( fördelat på 2 personer, 60/40 %) Styrgrupp: BUF, Tekniska nämndens stab, Naturskolan Asköviken. 2 träffar/termin Ansökningsperioder: 2 st. februari mars och augusti -september. (formulär i bilaga 1) Återkoppla till alla ansökningar. Inspirationsträffar: 4 / termin. Nätverksträffar: 1-2 per termin. Digitalt nätverk med material och efarenhetsutbyte, referensbank. Processsäkring av enskilda skolans projektplan Anläggning och materialproduktion: AMA Årlig lärararenkät till skolorna (februari) för utvärdering och kontroll av aktuell behovs bild och måluppfyllse Instifta ett skolgårdsutmärkelse/certifiering/pris Inkludera arbetet med Fritidshemmens miljöutveckling Kommentar: Naturskolan Asköviken har i dag ett väl inarbetat nätverk inom kommunens skolor samt goda och sedan länge etablerade kontakter med många aktörer för utomhuspedagogik i Sverige. Därmed känns det naturligt att använda detta som en resurs för fortsatt förvaltning av skolgårdsprojektet. Projektledningen kräver också att omfattas av en heltidstjänst för att ambitionen med att nå ut till så många skolor som möjligt skall gå att genomföra bör antalet skolor/förskolor som arbetar kring skolgårdspedagogik nått en betydligt högre nivå än de ca 20% som under 2012 visat sitt intresse. Den rimliga målbilden borde kunna sättas till att minst 40% av kommunsens skolor/förskolor är involverade i projektet. Att bli en deltagande skola i projektet handlar inte bara om att bygga om utemiljön till en grönare struktur, utan vi ser fördelen med att inkludera så många skolor som möjligt i ett Skolgårdspedagogiskt tänk. Därmed läggs stor vikt på att genomföra fortbildningar och inspirationsdagar kring skolgården som en pedagogisk resurs. Att förändra skolgårdsmiljön och användandet av den är en långsiktig process med hållbart grundtänk. Att odla ett träd från grunden och se det växa tar tid processen kring detta måste ta tid och inkluderas i ett lärandeperspektiv. Elevernas medverkan är mycket viktig, annars blir det pedagogik utan mottagare och brukare. Pedagoger och elever kan tillsammans skapa stimulerande lärande utemiljöer för att medverka till ett mer lustfyllt lärandeklimat. Skolgårdsutveckling med elevinflytande faller väl in i ambitionerna med läroplanen om ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärandeprocessen. Att få vara med i projektet bygger mycket på viljan att 9

11 använda utemiljön långsiktigt finns och på så sätt skapa en genomtänkt, erfarenhetsbaserad och funktionell förändring av utemiljön. Utifrån ovan presenterade modell beräknas ekonomin i projektet vara fördelad på följande sätt under 2013: Tillgångar : Utgifter: Projektledning 100% - projektering, materialutveckling Fortbildning och inspirationsträffar personal/pedagoger Material och anläggning (50-60 tkr/skola 8-10 skolor/år) Vidare ges här ett förslag till arbetsmodell för deltagande skola /förskola (max två år) med kontinuerligt stöd av Naturskolan: Ansökan bildande av arbetsgrupp (pedagoger-elever-föräldrar) projektplan projektering ev.anläggning/skapande av pedagogiskt material avslutning rapport utbetalning av ekonomiskt stöd. Tanken är att med denna struktur skall den enskilda skolan/förskolan under projektiden arbeta upp rutiner kring kontinuerligt arbete med skolgårdens utveckling och anpassning till en stimulerande miljö att vistas och lära i. När det enskilda projektet är genomfört bör rutiner för skolgården och dess funktion ha förankrats väl i verksamheten och nyttjandet av denna resurs fungerar som en naturlig del i den lokala pedagogiska planeringen. Detta bör redan vid ansökningsförfarandet vara tidligt och därmed finns en ny ansökningsmall framtagen (bilaga 1). 10

12 8 Slutkommentar. Inom Västerås stad skolors verksamheter är det i dag många positiva utvecklingsprojekt som drivs för att tillgodose de högt ställda kraven på utbildning av våra elever. Även bland de fristående skolorna och förskolorna finns ett intresse för att utveckla den yttre miljön. Flera projekt som staden driver ligger i kantzonerna till varandra och här önskar vi från Naturskolan att ett djupare samarbete kommer tillstånd mellan de olika insatserna som pågår. Det gäller t ex IDA, Räkna med Västerås, Grön Flagg/Skola för hållbarutveckling, IKT, NTA, och Framtidens Mat. Skolgårdsprojektet erbjuder sig att ta ett initiativ för att finna en sammarbetsform kring gemensamma beröringspunkter. 11

13 Bilaga Ansökan om att delta i Pedagogiska skolgårdar Västerås Stad 2013 Förskolans/Skolans namn: Ålder/årskurser på förskolan/skolan: Antal barn/elever: Förskolechef/rektor: Kontaktperson på förskolan/skolan: Telefon: E-post: Önskemål/utvecklingsområden: - Fysiska miljön - Pedagogiskt material - Fortbildning/inspiration - Övrigt - Ekonomisk kalkyl. (Skolans egen insats/projektbidrag) -Tidsåtgång Underskrift rektor Namnförtydligande: Datum Naturskolan tillhanda senast 31/ Adress: Västerås Stads skolverksamheter, Beställarenheten, Naturskolan Asköviken, Niclas Lignell, Västerås Mail: niclas.lignell@skola.vasteras.se 12