Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Docksta Friskola

2 Inledning Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole- och skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls. Huvudman och rektor är ansvariga för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom grundskolan. Docksta Friskola har ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete för skola, förskoleklass och fritidshem. Det systematiska kvalitetsarbetet är granskat och godkänt av Docksta Friskolas styrelse 14/

3 Innehåll Inledning Innehåll 1. Vår verksamhet 2. Vårt arbete med Systematiskt kvalitetsarbete 3. Områden vi kvalitetsgranskar 3.1 Lgr 11 Kap 2 Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper, bedömning och betyg Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Rektorns ansvar 3.2 Fritidshemmets områden Resultat, analyser och förbättringsåtgärder finns till varje område 4. Rutiner för klagomålshantering i skola och fritidshem 5. Årsklocka Bilaga 1 Personalens fortbildning Vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt vårtsystematiska arbetsmiljöarbete finns på vår hemsida och på skolan.

4 1. Vår verksamhet Docksta Friskola är en grundskola med 55 elever från förskoleklass till årskurs 6 samt ett fritidshem med ca 30 barn. I skolhuset finns även en förskola som drivs i kommunal regi. Den har sedan 2006 funnits under samma tak. Närheten mellan verksamheterna gör att det är lätt att samarbeta och hjälpa varandra. Det uppstår en trygghet när både barn och personal känner varandra och det blir naturliga övergångar. Skolan ligger mitt i världsarvet Höga Kusten med Skuleberget och havet i dess närhet. Dettagör att naturen blir en självklar del i skolans verksamhet. På Docksta Friskola och fritidshem har samtliga anställda pedagoger behörighet.

5 2. Vårt arbete med Systematiskt kvalitetsarbetet Rektor ansvarar för att upprätta en plan för det systematiska kvalitetsarbetet. Det bygger på delaktighet och inflytande från personal, elever och vårdnadshavare. Skolans arbete och rutiner med kvalitetsarbetet: I augusti aktualiseras kvalitetsplanen. Utvärderingar och analyser av verksamheten sker kontinuerligt. Elevernasvarar på en trivselenkät varje termin Vårdnadshavare svarar på en enkät en gång per läsår. Rektor ansvarar för att övergripande uppgifter fortlöpande samlas in. I slutet av höstterminen görs en utvärdering och analys av terminen. I slutet av vårterminen görs utvärderingar och analyser av läsåret. I juni upprättas en ny kvalitetsplan. Kvalitetsplanen skickas vidare till styrelsen. Styrelsen granskar och godkänner kvalitetsarbetet efter dialog med rektor. Fritidshemmets arbete och rutiner med kvalitetsarbetet: För att bibehålla en god kvalitet på fritidshemmet behövs planering och utvärdering av verksamheten på regelbunden basis och ett nära samarbete med vårdnadshavare och barn. Vi gör en grovplanering i början av vår och hösttermin som finns uppsatt på fritidshemmets anslagstavla. Utvärdering och analyser sker i slutet av terminerna december och juni. Finplanering sker en gång i veckan på måndagar. Vårdnadshavaren svarar på en enkät en gång per läsår. Fritidsråd 2 ggr/termin. Kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare vid hämtning och lämning via varje vecka via telefonkontakt vid behov. I årsklockanfinns skolans och fritidshemmets arbete med kvalitetsarbetet.

6 3. Områden som vi kvalitetsgranskar 3.1 Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vi arbetar efter Lgr 11 där ansvar, demokrati, solidaritet och jämställdhet är den grund som förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet vilar på. Ansvar Eleverna tar successivt mer och mer ansvar för sina egna studier och sin arbetsmiljö. Eleverna ska ta ett växande ansvar för sig själva, gruppen och för material. (läs mer under: Elevernas ansvar och inflytande) Demokrati Alla ska känna att de har samma värde. Vi uppmanar och uppmuntrar barnen att komma med idéer, egna funderingar, lära sig kompromissa, lösa konflikter och respektera varandra. Solidaritet Vi strävar efter att empati, respekt och hänsyn råder på skolan. Vi ger eleverna tillfällen och tid att hjälpa, trösta och ta hand om varandra, samt uppmuntrar eleverna att dela med sig. Jämställdhet Alla har lika värde oavsett ålder, kön, social status och särskilda behov. Skolan ska motverka traditionella könsmönster. Alla elever ska själva få välja vad de vill leka med, uppmuntras i sina intressen och talanger. Eleverna ska hjälpas att kunna välja ur ett vidare spektrum av aktiviteter, material etc. Det är viktigt att elevernas inte begränsar sig själva i sina val pga. traditionellt könsrollstänkande. Se även vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. De finns på skolan och på vår hemsida Resultat, analys och förbättringsåtgärder Vi har arbetat efter dessa mål läsåret 2014/2015 och har satt samma mål för kommande läsår. Vi tycker eleverna tar mer ansvar över sitt eget lärande, över sitt och andras material. Vi behöver fortsätta med att prata om elevernas ansvar, lyfta vad de har för roll på skolan och vilket ansvar de har för sitt eget lärande och mående och vilket ansvar de har för andras. Allt utifrån ålder och

7 mognad. Eleverna hjälper varandra och försöker lösa konflikter som uppstår och tröstar om någon gör illa sig, personalen finns med och hoppar in om det behövs. Vi tycker att vi har en lugn miljö på skolan där det förekommer lite konflikter. Alla elever har/har haft livskunskap på schemat en gång/vecka men detta är ett område som ständigt är/har varit aktuellt. I vår likabehandlingsplan och vår utvärdering av elevernas ansvar och inflytande finns fler utvärderingar och analyser inom detta område Kunskaper, bedömning och betyg Lgr 11 Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Förskoleklassen tar vid där förskolan slutar, det vill säga den fortsätter arbetet med att förvalta och utveckla varje barns förmåga och talanger på bästa sätt och förbereda och leda barnen in i ett lustfyllt och livslångt lärande. Vi har en smidig övergång för barnen när de börjar förskoleklass. Barnen känner redan personalen och har vistats i de lokaler som de kommer att använda när de går i förskoleklass. Förskoleklassen har ett nära samarbete med förskolan. I förskoleklass arbetar man mycket med jaget, det sociala samspelet, språket, matematiken och motoriken. För att kunna följa barnens utveckling observerar och dokumenterar man de områdena för varje barn. I Förskoleklass har man utvecklingssamtal en gång/termin. I årskurs 1-6finns en egen plan utifrån syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. I årskurs 1 och 2 har vi plockat ut "Mål på vägen" från det centrala innehållet och kunskapskraven. Det blir som en progression av elevens lärande från att de börjar i klass 1 till att de når kunskapskraven i årskurs 3. På samma sätt har vi gjort för årskurs 4-5 till att de når kunskapskraven i årskurs 6. Syftet är att synliggöra elevens väg till de uppsatta målen enligt Lgr 11. Vi har utvecklingssamtal för 1-6 en gång/termin. Till varje utvecklingssamtal görs en skriftlig individuell utvecklingsplan med omdöme om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. En sammanfattning utformas av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Från och med årskurs 6 sätts betyg för varje termin. I betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F, där A är högsta betyg.

8 Överenskommelser mellan eleven, vårdnadshavaren och läraren dokumenteras som stöd för uppföljning av elevens utveckling. Om en elev riskerar att inte nå målen utarbetas åtgärdsprogram. För att kunna kartlägga elevens behov på bästa sätt kan det ibland vara nödvändigt att ta hjälp av bl.a. speciallärare och skolpsykolog. En realistisk plan med mål på kort och lång sikt görs tillsammans med berörd personal, elev och vårdnadshavare. I åtgärdsprogrammet tydliggörs ansvarsfördelningen i arbetet. Planen utvärderas och följs upp kontinuerligt. Årligen återkommande tester/diagnoser/prov: F:klass: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Språkscreening Språklig medvetenhet God läsutveckling Höstprov (taluppfattning, läsmognad, vokabulär, kopiering) Fonolek God läsutveckling Läsettan DLS Diagnos i läs och skriv H4 (lästest som testar läshastigheten) God läsutveckling Nationella prov i svenska och matematik H4 God läsutveckling H4 God läsutveckling H4 DLSDiagnos i läs och skriv Nationella prov i svenska, matematik, engelska, (SO och NO är frivilliga prov och det är rektor som beslutar om skolan ska genomföra dem). H4 Resultat, analys och utvecklingsåtgärder För åk 1-5 har det gjorts formativ och summativ bedömning på höst- och vårtermin. För åk 6 gjordes på höstterminen en formativ och en summativ bedömning och på vårterminen en summativ. Åk 6 har fått betyg på höst- och vårtermin. Åtgärdsprogram har upprättats och arbetats efter. Utvecklingssamtal har erbjudits alla elever och vårdnadshavare.

9 Alla diagnoser/tester och prov som var inplanerade för respektive årskurs är genomförda, förutom nationella prov i SO och NO för åk6. Rektor beslutade att proven inte skulle genomföras på grund av att nationella proven i svenska, engelska och matematik tog så mycket tid. Elevernas resultat och våra analyser har vi valt att inte ta med i kvalitetsarbetet. Vi är en liten enhet där elever lätt kan jämföras. Skolans resultat och analyser finns dokumenterade på skolan. Vi kommer att ha samma tester/diagnoser och prov nästa läsår. Vi har från läsåret 2015/2016 en egen speciallärare anställd på skolan som finns hos oss varje dag. Detta gör att elever som behöver extra anpassning och särskilt stöd har möjlighet att få det dagligen eller flera gånger i veckan Elevernas ansvar och inflytande Lgr 11 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Elevinflytande handlar om att elever ska ha möjlighet till att kunna uttrycka sina synpunkter, och att vi ska ta del av elevernas åsikter och intressen. Skolan har klassråd och skolråd en gång i månaden. På skolrådet är det eleverna själva, under överinseende av lärare, som ansvarar för att hålla i mötet. Elever i årskurs 6 turas om att vara ordförande och elever i årskurs 5turas om som sekreterare. Innan varje skolråd har klasserna ett eget klassråd för att få möjlighet att lyfta aktuella händelser eller önskningar i klassen innan de träffas i ett större sammanhang. I skolrådet deltar skolans personal och elever från förskoleklass till årskurs 6. Elevernas inflytande i planeringen och dess genomförande i undervisningen Eleverna utvärderar delar av sin undervisning kontinuerligt. Planering och genomförande ökar successivt med elevens stigande ålder. Elevenkät enkäten handlar om trygghet, ansvar, studiero, skolmat, hälsa, rörelse, skolämnen och inflytande. Eleverna gör enkäten inför/påvarje utvecklingssamtal. Sammanställningarna av enkäterna finns som bilagor i likabehandlingsplanen.

10 Resultat, analys och förbättringsåtgärder Vi har haft klassråd och skolråd en gång i månaden. Eleverna som ansvarar för skolrådet har fått mer tid innan mötet för att få gå igenom vad som ska sägas och hur de ska lägga upp sitt möte. Detta har medfört att skolrådet har gått bättre med mer struktur och flyt. Vi kommer att lägga upp det på samma vis kommande läsår. I elevernas trivselenkät på frågor om eleverna får vara delaktiga att planera och utvärdera sitt arbete i skolan, svarade alla elever Ja på båda dessa frågor. Det är bra att eleverna känner sig delaktiga i sitt arbete på skolan men vi vill få in eleverna mer vid fler tillfällen än vad vi har nu. Många gånger planerar personalen in hur och vad som ska göras utan att ta in eleverna. Det är något som vi behöver lyfta och diskutera vidare Skola och hem Lgr 11 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Ett fungerande samarbete mellan hem och skola är av stor vikt. Vårdnadshavarnas inställning till sitt barns lärande och studier har stor betydelse för elevens allmänna uppfattning och inställning till skolan. Det är viktigt att vårdnadshavarna visar intresse för barnets skolgång, deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal samt hjälper sitt barn med sina hemuppgifter i den utsträckning som krävs. Med tanke på barnets lärande och välmående är det av stor vikt att vårdnadshavarna meddelar skolan om speciella händelser i familjen. Det ger skolan bättre möjligheter att förstå elevens situation under skoldagen. Varje vecka skickar klassläraren hem veckobrev. Föräldramöte har vi en/termin och utvecklingssamtal en/termin, men även extra samtal vid behov. På hösten innan skolstart har förskoleklassens lärare ett informationsmöte för förskoleklassens vårdnadshavare. Varje höst har vårdnadshavarna möjlighet att svara påen enkät om deras barns trivsel och skolarbete samt om samarbetet skola och hem. Resultat, analys och förbättringsåtgärder Samarbetet med hemmen har fungerat bra även i år. Vi har skickat information varje vecka och vi har erbjudit utvecklingssamtal till alla vårdnadshavare. I höstas fick alla vårdnadshavare möjlighet att svara påen enkät anonymt. Deltagandet var stort och vår sammanställningfinns hos rektor.

11 Påhöstterminenhade vi på skolan och styrelsen ett gemensamt föräldramöte för alla klasser. Efter det gemensamma mötet hade klasslärarna ett kort möte i respektive klassrum. Det är för - och nackdelar med att ha ett stort möte för alla samma kväll.det är ett bra forum att informera och lyfta vissa saker med alla vårdnadshavare samtidigt.nackdelen är att vårdnadshavare som har fler barn inte ges möjlighet att delta ialla sina barns klassmöten. På vårterminen hade klasserna/grupperna egna föräldramöten.möten med information och givna områdenför olika klasser samt tid för övriga frågor. Områden som lyftes var om tonåringen, mobiltelefoner, betyg, högläsning/boksamtal, vad som kännetecknar en bra skola, trafik och läsförståelse. Dessa föräldramöten med aktuella områden att lyfta och diskutera tolkade vi vara uppskattade hos vårdnadshavarna. Vi kommer att ha samma upplägg nästa läsår, på hösten ha ett gemensamt möte för alla vårdnadshavare och på våren ha varje klass/gruppmötenpå olika kvällar Övergång och samverkan Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolan ska också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Eftersom förskola, förskoleklass, åk 1-6 och fritidshem ligger under samma tak möjliggör det många naturliga samarbeten. Samarbetsformer som finns mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Det finns många fler samarbetsformer som sker dagligen men vi har valt att ta upp dessa: Förskola och fritidshem har öppningar, stängningar och frukost tillsammans. Under loven samarbetar förskola och fritidshem mer. Fadderverksamhet Fskl(förskoleklass) -åk 5 en gång i månaden Båtrace Fskl-6 på vårterminen i faddergrupper. Skolråd Fskl-åk 6 en gång i månaden Fskl-åk 1 sjunger och dramatiserar med förskolan varje fredag. FN samling förskolan- 6:an

12 1:a Advent förskolan-6:an Påskparad förskolan-6:an Julpyssel, femåringarna åk 6 Julgransplundring förskolan åk 6 Skidutflykt till Vibyggerå SK femåringarna åk 6 På vårterminen hälsar femåringarna på förskoleklass för att lära känna skolbarn och lärare ännu mer. Musikuppträdande tillsammans med kulturskolan förskola-6:an Brandövningar hela huset, förskolan åk 6 Resultat, analys och förbättringsåtgärder Vi har haft dessa aktiviteter under året och det har fungerat bra. De utvärderas, analyseras och om förbättringsåtgärder finns skrivs det ned i samband med aktiviteten. Detta görs löpande och har en egen pärm på skolan. Vi har valt att sätta upp samma mål för nästa läsår Skolan och omvärlden Lgr 11 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. En skola är en del av samhället, den påverkas av samhället och den påverkar samhället. Vi har stort stöd av samhället och vi samverkar med dem på många olika sätt. Studiebesök och utflykter F:klass Klass 1 Utflykter i vår närmiljö. Studiebesök i kyrkan Studiebesök på Naturum Naturum årstider Kyrkan bygger upp julkrubban

13 Klass 2 ICA Kompis med kroppen Naturum istiden/stenåldern Fiske med fiskeklubben Kyrkan gamla testamentet/ Bra kompis Klass 3 Naturum Höga Kusten (bronsåldern järnåldern) Kyrkan Hur fungerar kyrkoorgeln? Psalmbok (gåva) Hembygdsgården Förr i tiden Klass 4 Vibyggerå g:a kyrka medeltiden Fiske med fiskeklubben Naturum Världsarvet Prao med vårdnadshavare/släkting på arbetsplatsbesök en/läsår. Klass 5 ICA Kompis med kroppen Docksta skofabrik Prao med vårdnadshavare/släkting på arbetsplatsbesök en dag/termin Naturum Ekosystemet Kyrkogårdsvandring Klass 6 Docksta varvet Kyrkan gå upp i kyrktornet Prao en dag/termin Cykelutflykt Naturum talet Dessa studiebesök dokumenteras i klassernas planerings pärm. Resultat, analys och förbättringsåtgärder Förskoleklass och årskurs 1har gjort alla sina besök. Årskurs 2 gjorde alla förutom att fiska med fiskeklubben. Årskurs 3 har gjort alla besök. Årskurs 4 har gjort alla besök förutom att fiska med fiskeklubben. Årskurs5 har gjort alla besök och årets cykeltur gick till Sund. Årskurs 6har gjort alla besök och årets cykeltur gick till Sund.

14 Dessa utflykter och studiebesök utvärderas, analyseras och om det finns förbättringsåtgärder skrivs det ner i samband med aktiviteten. Detta görs löpande och har en egen pärm på skolan. Vi har även hunnit med dettaunder läsåret 2014/ /8 var till Naturum på en upptaktsdag. Där hade vi tillsammans med personalen på naturum förberett stationer där eleverna under dagen fick medverka. 9/9 deltog årskurs 5 och 6 i friidrottstävling i Ullånger. 17/9 SKoljoggen för hela skolan 24/10 Hela skolan gick till kyrkan för att delta och uppmärksamma allhelgonahelgen. 24/10 FN samling för hela skolan och förskolan med kulturskolan. 28/11 1:a adventfirande i kyrkan tillsammans med förskolan. 12/12Årskurs 4 och 5samt en del av 6:ans flickor ansvarade för Luciafirandet på skolan och besökte också båtvarvet,skofabriken och kyrkan. 16/12 Pysseldag med hela skolan och femåringarna. 18/12 Juldans med hela skolan och förskolan 13/1 julgransplundring förskolan och F-6. 4/2 innebandyturnering i Mjällom för årskurs 5 och 6. V. 7 skid- och skridskovecka. Onsdag åkte vi till Skulebacken. De som inte åkte slalom fick åka dyna nedanför vägen borta vid backen. I år var Bästa 4:an i Pingis inställd för hela landet. Så tyvärr fick inte 4:an delta i någon tävling. 24/2 till VSK på skidutflykt. F-6 och femåringarna. 18/3 Cirkus Roman kom till skolan. 28/4 Vår föreställning av musikalen Skuleskogens skatt.

15 3.1.7 Rektorns ansvar Lgr 11 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att. skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, På skolan har vi arbetat med att eleverna ska få ett större inflytande. Vi kommer att fortsätta arbeta med det och även försöka utveckla det ytterligare under läsåret skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, Vi har gjort inköp under läsåret, när det gäller, läromedel, datorer och bra pedagogiska program. Vi har haft ett bra samarbete med skolbiblioteket med lån, boksamtal och bok jury. Vi har planerat in samma upplägg med skolbiblioteket som förra läsåret. Vi skulle vilja att bokbussen stannar längre tid hos oss. Att eleverna skulle fått mer tid till att gå och titta och låna böcker. undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver Skolsköterska har funnits på skolan på onsdagar och vår kurator på fredagar. Skolpsykologen har kommit till skolan när behov funnits. Specialpedagogen har varit på skolan på onsdagar.läspedagogen har arbetat i två femveckors perioder under läsåret. Vi har haft klasskonferenser med elevhälsan två gånger under läsåret. Elevhälsan fungerar bra hos oss. kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, Skolan har tagit kontakt med hemmet när behov funnits. Vi har ett gott samarbete med hemmen och hoppas att vi kan fortsätta med den goda kontakten. resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, Tillsammans med elevhälsan har skolans pedagoger och rektor fördelat resurser och satt in stöd där det behövts. Vi har under detta läsår haft några mindre arbetsgrupper för de elever som behövt det. Vi hade årskurs 6 som A-form med 11 elever. För läsåret 2015/2016 kommer vi ha förskoleklass i en A-form. Även dom med 11 elever.

16 undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, Vi har samordnat till en viss del olika ämnesområden i undervisningen, men varit otydliga med att visa eleverna dess samband i kursplanen och i deras bedömning. Till nästa läsår har vi planerat in engelska i de flesta ämnen. i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, Ämnen har integrerats och det är mest i ämnen som inom svenska, matematik och engelska. Det enklare att integrera ämnen om man arbetar med klassen mest hela dagen än om man har bara vissa timmar. samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, Förskoleklass och skola samarbetar dagligen med varandra. Vi ser dessa verksamheter som en gemensam enhet och tillsammans med fritidshemmet har verksamheterna arbetat för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Vårt mål är kunna utveckla skolans och fritidshemmet samarbete ytterligare när det gäller att tillsammans se eleven i olika situationer. Att få mer tid att kunna delge varandra elevens dag. samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, Förskolan och skolan ligger i samma hus och vi samarbetar mycket. Det skapar förutsättningar till samsyn och ett förtroendefullt samarbete. Detta är vi väldigt nöjd med och tänker fortsätta med samma upplägg. formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, Klasslärarna har skickat hem information till hemmen så gott som varje vecka. På utvecklingssamtalen och föräldramöten har vårdnadshavarna fått information om skolans mål. Skolans mål ligger även ute på skolans hemsida. samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, Skolan har haft samverkan med arbetslivet i form av studiebesök och besök på skolan. Inför nästa läsår planeras ett samarbete med företagarföreningen i Docksta samt att fortsätta och utveckla samarbetet med Idéverkstan i Kramfors. personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, Personalen har haft en bra fortbildning under läsåret. En översikt på det finns under bilaga 3. Friskolan satsar mycket på att personalen ska få möjlighet att fortbilda sig ytterligare.

17 den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, Eleverna i åk 4 var i höstas på en dags prao, eleverna i åk 5-6 var en dag på hösten och en på våren. En tendens är att eleverna väljer allt för ofta att vara på samma ställe flera gånger och då oftast på sina vårdnadshavares arbete. Vi behöver peppa eleverna mer till att våga prova andra arbetsplatser. skolans internationella kontakter utvecklas, och Vi har inte haft några internationella kontakter under detta läsår. Vi har som mål att ta upp kontakterna med Dockstaskolan i Chile som startades privat personer i Docksta. Vi kommer inte till skott när det gäller att starta kontakten med skolan i Chile. Vårt mål ligger kvar. personalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Skolpersonalen har kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. 3.2 Fritidshemmets områden Barnens egna ansvar och inflytande Skapandet och fria uttrycksformer Sociala förmågor Uteaktiviteter Barnens egna ansvar och inflytande: Barnen uppmuntras av personalen att ta ansvar över sina handlingar, ex i konflikter. Barnen har också ett ansvar över trivseln och relationerna på fritids. Att de kan se orsak och verkan och utveckla empati. Vid fritidsråden 2 ggr/termin kan barnen få uttrycka sin vilja på ett demokratiskt sätt. Vi har också samlingar varje dag där barnen kan direkt påverka aktiviteterna på fritids. Skapande och fria uttrycksformer: Skapandet skall vara baserad på barnens egna, fria fantasi Det skall finnas ett stort utbud av material lättillgängligt för barnen En stor del av materialet skall vara från återvinning Det finns inget rätt eller fel i skapandet

18 Sociala förmågor: Barnen får lära sig att vara en bra kompis och behandla andra som de själva vill bli behandlade. De uppmuntras att hjälpa varandra och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi vill att de respekterar och ser likheter istället för olikheter hos varandra. Uteaktiviteter: Skapa en stimulerande utemiljö med aktiviteter för att utveckla motorik, koordination, bollkänsla, rytm, samarbete och glädje på skolgården, men också uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och utforskande av skog och mark. Resultat, analys och förbättringsåtgärder Vi har fortsatt med samlingar varje dag men har det numera i lugna rummet. Vi har gjort om biblioteket till ett lugnt läs, tv och mysrum. Vi har haft en handuppräckningsstund, där alla som vill får komma till tals. Vi har också fortsatt med att förbättra förvaringsutrymmena i form av två handsnickrade, stora lådor på hjul, för förvaring av filtar och utklädningskläder. Vi genomförde mekarhörnan där barnen fick skruva i gamla apparater. Föräldrar uppmärksammade oss på att det kunde finnas farliga ämnen, så vi beslutade oss för att lägga ned projektet. Det känns som om barnen trivs på fritids och hittar alltid på saker och är aktiva och kreativa. Vi har varit noga med arbetet med kamratskap och respekt och barnen lär sig att inkludera i stället för att exkludera någon i lekar och aktiviteter; säga förlåt även om det inte var meningen ta ansvar för sina handlingar och inte skylla på andra ta ansvar för t.ex. städning när de avslutat en aktivitet. I höst kommer vi att fortsätta med att skapa av återvinning och gå till skog och hav och samla in naturmaterial. Vi skall också plocka äpplen, torka dem och göra mos med barnen och samarbeta med kökspersonalen i detta. Vi har också planerat att ha en städdag i veckan, där barnen får ansvara för olika områden som förvaringshyllan, utklädningslådan, bokhyllan, under barnens hyllor och skohyllor som ett led i arbetet med delaktighet och ansvar.

19 Vi ska satsa lite mer på att använda målarväggen vi satte upp i fjol och har investerat i nya, miljövänliga pennor och färger från Colorona. Fokus kommer att läggas på uteaktiviteter och vi kommer att utnyttja de nya uteanläggningarna som skolan skall bygga och hitta på egna meningsfyllda aktiviteter. Vi har haft ett samarbete med Idéverkstan i kommunen. Ett projekt som kommunen har haft sedan 2013 som handlar om uppmuntra och bygga vidare på barnens kreativa förmågor, att sprida ett entreprenöriellt förhållningssätt till barn och personal på lågstadiet och fritidshem. 4. Rutiner för klagomålshantering i skola och fritidshem I enligt med skollagen 4kap 8 ska huvudman ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Klagomålshantering har till syfte att 1. underlätta att enkelt och snabbt rätta till brister som uppstår i verksamheten. 2. visa på att vi tar synpunkter på allvar. 3. utöka dialogen med föräldrar och vårdnadshavare. 4. stärka föräldrarnas och vårdnadshavarnas inflytande. Om det är något som inte motsvarar dina förväntningar eller som du är missnöjd med i ditt barns utbildning, framför det i första hand till ditt barns pedagoger på skola/fritidshem. Om ni inte lyckas lösa problemet vänd dig då till vår rektor. Skulle det vara så att du fortfarande är missnöjd, gör du ett skriftligt klagomål på avsedd klagomålsblankett. Klagomålsblanketten finns på skolan och på vår hemsida. Blanketten lämnas till rektor via e-post, annalena@dockstafriskola.se eller med vanlig post. Vår ambition är att som regel ge ett svar inom två veckor. Ibland kan dock ett klagomål vara komplicerat eller av annat skäl kräva längre tid för oss att utreda.

20 Klagomålsblankett för skola och fritidshem Beskriv kortfattat det du vill framföra: Kontaktuppgifter Namn: Telefonnummer: Gatuadress: Postnummer och ort: Epost: Underskrift av vårdnadshavare Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Blanketten lämnas till rektor via e-post, eller med vanlig post.

21 5. Årsklocka för Docksta Friskola Maj Skriftliga omdömen Systematiskt kvalitetsarbete Likabehandlingsplan Personalmöte fritids Överlämning/högstadiet Överlämning/förskolan God läsutveckling Betygsättning Nationella prov åk 6 April Klasskonferens till högstadiet Personalmöte fritids Nationella prov åk 6 Nationella prov åk 3 Mars Nationella prov åk 3 Nationella prov åk 6 Personalmöte fritids Fastighetssyn/skyddsrond Föräldramöte God läsutveckling Juni Skolavslutning Frånvarosammanställning Personalmöte fritids Juli Sommarlov/semester Läsåret 2015/2016 Augusti Fritids öppnar 3/8 Lärarna börjar 13/8 Eleverna börjar 20/8 Genomgång av Systematiskt kvalitetsarbete, Likabehandlingsplan& Systematiskt arbetsmiljöarbete Klasslistor Skolskjutsar Uppdatera hemsidan Personalmöte Fritids Fonolek åk 1 Föräldramöte Förskoleklass September Klasskonferens Elevenkät innan utv.samtal Utvecklingssamtal Brandövning Språkscreening Förskoleklass Höstprov åk 1 Personalmöte fritids Krisplan Föräldramöte H4 Elevenkät innan samtal Oktober Fastighetssyn/skyddsrond FN-dagen Medarbetarsamtal Personalmöte fritids God läsutveckling Februari Personalmöte fritids Brandövning DLS åk 2 Nationella prov åk 6 Elevenkät November Klasskonferens Personalmöte fritids Betygsättning DLS 5 Medarbetarsamtal Januari Vårterminen börjar Klasskonferenser Utvecklingssamtal Systematiskt kvalitetsarbete Likabehandlingsplan Personalmöte fritids H4 December Personalmöte fritids Skriftliga omdömen Utvärderingar God Läsutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Likabehandlingsplan

22 Personalens fortbildning Bilaga 11/1 Yrkesutbildning En lärare är nu klar speciallärare. Rektor har läst två av tre år på rektorsprogrammet. Ämnesfortbildning En lärare har varit på två utbildningsdagar om idrott i Stockholm Specialpedagogik Rektor och en lärare åkte på Dysleximässa tre dagar i Stockholm Två lärare var på kurs om Grav språkstörning Kost Kökspersonal Har varit på tre studiebesök till andra skolkök. Kökspersonal- Har varit på en dags fortbildning om kost.