2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4
|
|
- Kurt Isaksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM I LJUNGSARP Kvalitetsredovisning för förskola/fritidshem läsåret 2009/2010
2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten Beskrivning hur ni organiserar arbetet Detta minns vi särskilt under året Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 4 3 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 4 4 Förutsättningar Barn - personal Materiella resurser Arbetet i verksamheten Normer och värden Våra egna mål för 09/10: Uppföljning av Likabehandlingsplanen Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden Utveckling och lärande Våra egna mål 09/10: Redovisning av andra resultat från enkäterna angående utveckling och lärande Delaktighet och inflytande Våra egna mål 09/10: Redovisning av andra resultat från enkäterna angående elevansvar och elevinflytande Samverkan Våra egna mål 09/10: Redovisning av övriga resultat från attitydundersökningen och enkäter angående samverkan Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser 20 7 Helhetsbedömning 20
3 1 Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av verksamheten Upptagningsområdet är präglat av landsbygd och den tillverkningsindustri som finns i både Ljungsarp och Nittorp. En relativt stabil social struktur finns i dessa samhällen med liten in - och utflyttning Ljungbackens förskola och fritidshem är belägen inne i Ljungsarp samhälle i industrihotellet Kubens lokaler.verksamheten är organiserad med en syskon/fritids avdelning Beskrivning hur ni organiserar arbetet Under hösten fungerade organisationen i arbetslaget bra och vi kunde dela barngruppen i två grupper efter åldrar. Det gjorde att barnens lek och andra aktiviteter fungerade mycket bra. Efter jul och ända fram till Maj-månad har vi pga personal varit sjuka, föräldralediga, vab haft många olika vikarier så våran barngrupp har varit väldigt orolig och mycket konflikter. Vårat mål var att under våren dela in barnen i tre grupper åldersindelade men pga detta har det inte alltid gått. Sammanslagningen med fritids har varit bra, vi har kunnat fördela personalen på ett annat vis, hjälpts åt med öppning och stängning. Den stora personalfrånvaron har också påverkat fritids eftersom det oftast varit en personal som arbetat Detta minns vi särskilt under året - Sammanslagning med Ljungblomman. - Ny personal och nytt arbetslag. - Studiebesök på Hallonett Förskola i Jönköping.. - Studiebesök på F-klass och fritidshem i Gällstad. - Vi besökte Navet med våra 5-6 åringar. - Vi var på teater med nästan alla våra barn. - Vi har haft drama med Lena Klaiber. - Personalen har varit hemma mycket pga olika anledningar, vi har därför haft 14 olika vikarier under vårterminen. - Vi har öppnat Ljungbackens livsmedelaffär. - Vi har haft en vattenskada i förrådet. 3
4 - Tipspromenad med korvgrillning - Besök i ishallen i Nittorp - Melodifestival - Fångarna på fortet i Grimsås - Utflykt till Grimsås - Sommarfest hos Ylva 2 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi använder dokumentation i olika former, samt bevispärmen på någon kvällskonferens. Inför varje läsår skriver vi en utvecklingsplan med mål som vi vill uppnå under året. Med den som underlag utför vi sen det pedagogiska arbetet i barngruppen. Vi anser att vi behöver ännu mer tid i arbetslaget för att tillsammans kunna reflektera, planera och utvärdera verksamheten. 3 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten.. Finns med i helheten. 4 Förutsättningar 4.1 Barn - personal Förskolan 2006/ / / /2010 Antalet inskrivna barn Antalet förskoleavdelningar Antalet tillsynstimmar i genomsnitt per barngrupp ,6 Antalet inskrivna barn per årsarbetare på förskolan 6,40 6,25 5,60 5,56 Fritidshemmet 2006/ / / /2010 4
5 Antalet inskrivna barn Antalet avdelningar Antalet tillsynstimmar i genomsnitt per barngrupp ,7 Antalet inskrivna barn per årsarbetare på fritidshemmet 26,09 20,62 22,00 22, Materiella resurser Förskolan Kostnad per tillsynstimma(exkl. lokalkostnader) Kostnad per tillsynstimma 53,66 58,19 Mål: Fritidsbarnen skall under dagen ha tillgång till mer än ett rum. Vi vill utforma våran innemiljö mer Reggio inspirerat som tex. inreda rum i rummet, som tydligt visar på vad som skall göras där. Resultat: Vi har försökt att utforma miljön mer Reggio inspirerat. Vi har inrett en bok och läs hörna, öppnat en affär, påbörjat en skrivhörna. Fritids ibland lite svårt med utrymme för de stora barnen, de vill ibland vara ifred. Analys: Det har varit väldigt positivt att vi har gjort ändringar i våran innemiljö,vi har utgått ifrån barnens tankar och intresse. Under större delen av dagen har fritidsbarnen haft tillgång till endast ett rum. Positivt har mer öppna dörrar mellan förskola och fritids, kan fördela personalen bättre. Åtgärder för fortsatt utveckling Vi fortsätter inreda våra rum och jobba ännu mer efter Reggio. Inreda en scen med ridå, ha mer material i våran skrivhörna som en dator, teknik och skruv hörna för de större barnen. Vi fortsätter på samma bana men försöker att bli ännu bättre, som att fritidsbarnen skall använda alla rummen mera. Personalen skall fördela sina resurser bättre på hela avdelningen. Fortsätta att inreda våra rum så de blir färdiga, samla in mera material ex gamla radioapparater, vi vill fortsätta med våra åldersindelade grupper, så att vi förhoppningsvis får en lugnare barngrupp under hösten. 5
6 5 Arbetet i verksamheten 5.1 Normer och värden Lpfö 98 Lpo 94 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och Skolan skall aktivt medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles samhälles gemensamma demokratiska värderingar gemensamma värderingar och låta dem komma och efterhand omfatta dem. till uttryck i praktisk vardaglig handling. Alla som arbetar i förskolan skall: Visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet och Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Bildningsplanens mål: Normer och värden Alla blir sedda och respekterade Alla känner trygghet, tillit och trivsel. 6
7 5.1.1 Våra egna mål för 09/10: Förskolan och fritidshemmet skall sträva efter att barn utvecklar förmåga att visa respekt och ta ansvar för varandra och för vår närmiljö. Personalen ska uppleva att det är ett bra klimat i barngruppen, utan bråk och utanförskap. Vi diskuterar våra trivselregler med barnen och göra de medvetna om dem och har olika aktiviteter som barnen kan välja mellan Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning): Viktigast för att nå målet är att personalen är goda förebilder och visar respekt för varandra, barnen och föräldrarna. Att visa respekt för natur och miljö ska under året ingå i den pedagogiska verksamheten dagligen. Vi har jobbat med ett kompistema för att vi skall lära barnen att respektera varandra bättre. Vi delar barnen i tre mindre grupper detta kan förhoppningsvis ge bättre möjligheter till att bråk mellan barnen undviks. Varje enskilt barn kan få mer positiv uppmärksamhet och personalen har bättre överblick över vad som händer mellan barnen. Personalen ska lära barnen om konfliktlösning genom att vara goda förebilder samt stödja barnen i att lösa problem själva. Stimulerande lekmiljö för barnen som utmanar och lockar till lek. Förändring av innermiljön kommer under våren. Resultat: Under våren har vi försökt att dela in barnen i tre grupper, och jobba mer åldersindelat och vi har utgått efter barnens intressen och tankar. Analys och bedömning av måluppfyllelse (Nådde vi målet? Varför? Varför inte? Oraker? Samband?): Pga personal har varit sjuka, föräldralediga, vab har vi haft många vikarier under hela vårterminen. Därför har vi haft en jobbig barngrupp med mycket konflikter och bråk, barnen har känt sig otrygga och oroliga med all ny personal. Vi har inte haft möjlighet att dela in barnen i våra åldersindelade grupper, vi har försökt att få dagarna att fungera. Det har tagit mycket tid till att jaga vikarier och hur vi skall lösa det! 7
8 Åtgärder för fortsatt utveckling: Eftersom förskolan och fritids har blivit en enhet så har vi fått bättre förutsättningar till att fördela personalen bättre. Vi har öppna dörrar och kan hjälpa varandra mera.vi hoppas att vi kan få en stabilitet till hösten bland personalen så vi kan fortsätta med våra åldersindelade grupper Uppföljning av Likabehandlingsplanen Resultat: Vi anser att planen fungerar. Analys: Vi går igenom den minst en gång per termin i arbetslaget. Likabehandlingsplanen ingår ju i vår värdegrund och blir därmed ett sätt att förhålla sig till andra trots att man inte läser själva dokumentet. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi kommer att presentera Likabehandlingsplanen för våra föräldrar. Vi kommer att gå igenom Likabehandlingsplanen kontinuerligt på våra APT Redovisning av elevenkäter och attitydundersökning angående normer och värden. Resultatet från den kommungemensamma enkäten för fyraåringar visar att. 80% av fyraåringarnas föräldrar har svarat på enkäten. Skalan i enkäten är 1-6, där 1=Håller inte alls med och 6=håller med helt. Exempel på detta är: Mitt barn trivs. 1: 0% 2: 25% 3: 25% 4: 0% 5: 50% 6: 0% Kommentar från föräldrar: Känns som om det hänt något med verksamheten sedan efter sommaren, upplever en rörig verksamhet utan riktigt klara mål. Man vet inte vad som händer. Är det så här det ska vara när man jobbar Reggio Emilia inspirerat så vet jag inte om jag tycker det är bra. Känns också som om man ofta möts av barn som inte är snälla mot varandra. 8
9 Det är få personalbyten för mitt barn. 1: 50% 2: 0% 3: 25% 4: 0% 5: 0% 6: 25% Kommentar från föräldrar: Denna vår har varit hemsk med mycket vikarier då ordinarie personal varit sjuka eller hemma med sjuka barn. En mängd olika personer har varit på förskolan under hösten! En del man inte alls känt igen och som inte blivit presenterade. Personalen är ett gott föredöme. 1: 0% 2: 0% 3: 0% 4: 50% 5: 25% 6: 25% Analys av enkätresultatet: Vi kan förstå att föräldrarna upplever att det har varit många vikarier eftersom det har varit så. Genom åren har vi varit förskonade från att behöva använda många vikarier och tyvärr blir konsekvenserna att när det händer på vår förskola/fritidshem upplever föräldrarna det som väldigt jobbigt och påfrestande, vilket vi kan förstå. Orsakerna till att vi behövt använda många vikarier är inte något vi själva styr eller kontrollerar över. Vi arbetar mycket med barns attityder och hur vi är mot varandra. Vi kan inte alltid berätta för alla föräldrar vad som hänt osv då vi hat tystnadsplikt. Under hösten arbetade vi mycket kring detta genom tema Kompisar. Vi behöver kanske diskutera kring om hur man än mer når ut med vad vi arbetar med till föräldrarna eftersom några upplever att vi inte arbetar kring detta, vilket vi gör dagligen. Fortsatt åtgärd: Vi behöver bli bättre på att presenterar vikarier för föräldrarna eller uppmuntra vikarierna till att själva presentera sig, detta är inte självklart för alla. Vi arbetar vidare med attityder och hur vi är mot varandra. Vi måste även bli bättre på att dokumentera vårt arbete kring detta så att vi kan visa föräldrarna att detta är något vi arbetar mycket med Resultat: 9
10 Resultat av föräldraenkäten, förskolan. Hur upplever du ditt barns trivsel på förskolan: Acceptabelt 33,3%, Bra 33,3%, Mycket bra 33,3%. Hur upplever du personalens bemötande: Acceptabelt 22,2%, Bra 55,6%, Mycket bra 22,2%, Hur upplever du utemiljön: Acceptabelt 11,1%, Bra 44,4%, Mycket bra 44.4%. Hur upplever du den förändring som skett i verksamheten sedan vi började införa Reggio Emilia: Mindre bra 11,1%, Acceptabelt 33,3%, Bra 33,3%, Vet ej 22,2%. Svarsfrekvens 50% ( 9/ 18 ). Resultat av föräldraenkät, fritids. Hur upplever du ditt barns trivsel på fritidshemmet: Bra 90,9%, Mycket bra 9,1%. Hur upplever du personalens bemötande: Bra 72,7%, Mycket bra 27,3%. Hur upplever du innemiljön: Mindre bra 9,1%, Acceptabelt 36,4%, Bra 45,5%, Mycket bra 9,1%. 10
11 Hur upplever du dialogen med personalen: Acceptabelt 18,2%, Bra 63,6%, Mycket bra 18,2%. Hur upplever du utemiljön: Mindre bra 9,1%, Acceptabelt 18,2%, Bra 63,6%, Mycket bra 9,1%. Svarsfrekvens 100% ( 11 / 11 ). Sammanfattning av alla enkätundersökningar: Analys och åtgärder för fortsatt utveckling Vi hoppas på ett nytt läsår med bättre stabilitet i personalgruppen, då vi upplever att enkäterna säkert påverkats av en vår med mycket personalförändringar. Därför kommer vi lägga stor fokus på att bygga upp en trygghet i barn- och föräldrar gruppen. Vi skall tänka på att presentera våra vikarier bättre och att synliggöra dokumentationen ännu bättre. Vi är också medvetna om att fritidslokalerna inte är optimal utformad och att det saknas material för att tillgodo se barnens utveckling och lärande. Vi vill att alla barnen skall få en enkät var och inte en per familj som i år, det kan man tänka på till nästa år. Resultaten blir så missvisande annars. 11
12 5.2 Utveckling och lärande. Lpfö 98 Lpo 94 Förskolans verksamhet skall präglas av en Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och och läande bildar en helhet. samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt Den pedagogiska verksamheten skall utbildning. genomföras så att den stimulerar och Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. utmanar barnets utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i Alla som arbetar i förskolan skall: undervisningen balansera och integrera kunskaperi olika former..samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin undervisning. Förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga Alla som arbetar i skolan skall: uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Skolan skall sträva efter att varje elev: utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar tillit till sin egen förmåga tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet Bildningsplanens mål: Utveckling och lärande Alla elever får den hjälp de behöver Alla elever möts på rätt nivå och efter sina förutsättningar. Eleverna upplever att bedömning och betygsättning är likvärdig. 12
13 5.2.1 Våra egna mål 09/10: Barnen skall känna sig trygga och känna gemenskap, kunna lyssna på varandra och visa hänsyn. Fritidsbarnen skall ta ansvar för sina egna saker. Barnen skall på ett lustfyllt lära och erövra nya erfarenheter. Vi försöker att arbeta mera Reggioinspirerat. Åtgärder/insatser för att nå målen: Vi arbetar i åldersindelade aktivitetsgrupper som utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Vi erbjuder pedagogiska rum som ska ta tillvara på barnens intressen och behov. Vi utgår från ett Reggioinspirerat arbetssätt. Vi försöker att anpassa oss efter barnen och inte barnen efter förskolan. Har gemensam samling varje dag. Vi ser till att alla har kommit och vi diskuterar vad som kommer att hända under eftermiddagen. Vi diskuterar vår värdegrund och trivselregler regelbundet och efter behov med barnen. Vi erbjuder aktiviteter efter behov och som passar årstider och traditioner. Resultat: Att arbeta Reggio inspirerat har varit väldigt positivt och ett lyft för vår verksamhet. Det har varit spännande att göra rum i rummet som tex att få Ljungbackens egen livsmedelsaffär, där har barnen roligt och det ges stora möjligheter till lek och lärande. Vi utgår mycket mer nu från barnens egna intressen och tankar. Förskolan skall anpassas till barnen! Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi i personalgruppen är flexibla och väldigt inspirerade av Reggio, vi frågar och utgår mer utifrån barnen. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi fortsätter i samma anda, men försöker att bli ännu bättre på att utveckla våran verksamhet framåt. T.ex. vill vi fortsätta med våra rum. Vi vill även under hösten jobba med barngruppen för att öka tryggheten Redovisning av andra resultat från enkäterna angående utveckling och lärande. 13
14 Resultat av föräldraenkät, förskolan. Hur upplever du att förskolan förenar lek och lärande: Acceptabelt 22,2%, Bra 55,6%, Mycket bra 22,2% Hur upplever du att ditt barn lär sig saker i förskolan: Acceptabelt 11,1%, Bra 55,6%, Mycket bra 33,3%. Svarsfrekvens: 50% ( 9/ 18 ). Resultat av föräldraenkät, fritids. Hur upplever du lekmaterial och utrustning: Mindre bra 9,1%, Acceptabelt 36,4%, Bra 54,5%. Svarsfrekvens 100% ( 11 / 11 ). Analys: Vi upplever att vi måste bli bättre på att informera och sätta upp information till föräldrarna om vad vi gör under dagarna. Vi har varit dåliga på att få upp information till föräldrarna och vi förstår att det då är svårt för dem att se barnens lärande. Åtgärder för fortsatt utveckling: Hitta nya sätt att informera föräldrarna på. Se nya möjligheter t.ex. försöka få föräldrar att komma längre in i lokalerna. Vi vill även fortsätta jobba med våra åldersindelade grupper. 14
15 5.3 Delaktighet och inflytande Lpfö 98 Lpo 94 I förskolan läggs grunden för att barnen skall De demokratiska principerna att kunna påverka, ta förstå vad demokrati är. Barnens sociala ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön förutsätter att de tar ett större ansvar för det egna i förskolan. De behov och intressen som barnen arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till inflytande på utbildningens utformning. Enligt grund för utformningen av miljön och skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att planeringen av den pedagogiska verksamheten. verka för demokratiska arbetsformer. Alla som arbetar i förskolan skall: verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskola och verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras. Arbetslaget skall: ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och samvaron i barngruppen. förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Alla som arbetar i skolan skall: främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren skall: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, tillsammans med eleverna planer och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Bildningsplanens mål: Delaktighet, inflytande och ansvar Alla elever känner sig viktiga och betydelsefulla. Alla elever har inflytande över sitt lärande och sin skolmiljö. 15
16 5.3.1 Våra egna mål 09/10: Alla barn ska någon gång under dagen ha upplevt att de haft inflytande över sin dag på förskolan och fritids. Åtgärder/insatser för att nå målen: Vi vuxna är förebilder för barnen och vi vill att de kommer till oss med sina tankar och åsikter. Barnen ska våga uttrycka sina åsikter och vi vuxna ska bemöta detta med respekt. Resultat: Vi försöker att låta barnen få mer inflytande över sin dag, lyssnar och bemöter dem med respekt. Barnen får själva välja sin aktivitet. Vi upplever att barnen har haft inflytande över sin dag och valt sina aktiviteter. Analys och bedömning av måluppfyllelse: Vi är mer tillåtande och bättre på att lyssna på barnens tankar och idéer. Försöker att ta tillvara mer på deras intressen. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi vill ännu mera utveckla våran verksamhet så den blir mer Reggio inspirerat Redovisning av andra resultat från enkäterna angående elevansvar och elevinflytande. Resultat av föräldraenkät, fritids. Hur upplever du att ditt barn får ha inflytande på verksamheten: Mindre bra 9,1%, Acceptabelt 18,2%, Bra 72,7% Svarsfrekvens 100% ( 11 /11 ). Analys: 16
17 Vi upplever också att barnen har inflytande och det vi skulle vilja bli bättre på att öka deras möjligheter, öppna upp dörrarna mer mellan våra lokaler så att alla barn kan utnyttja alla ytor. Åtgärder för fortsatt utveckling: Bli bättre på att utnyttja pedagogernas olika kompetenser och de olika rummen och på så sätt tillgodo se alla barns behov. 5.4 Samverkan Lpfö 98 Lpo 94 Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Förskolan skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Alla som arbetar i förskolan skall: visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbete skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Alla som arbetar i skolan skall: samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och Bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studieoch yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Bildningplanens mål: Samverkan All verksamhet utgår från ett helhetsperspektiv där all samverkan utgår från elevens bästa. 17
18 5.4.1 Våra egna mål 09/10: Att föräldrarådet är aktivt. Att ett utvecklingssamtal genomförs för varje barn under våren. All verksamhet ska ske i ett förtroendefullt samarbete med hemmet. Inga vårdnadshavare skall någonsin uppleva att samarbetet fungerar dåligt. Samverkansplanen mellan förskola och förskoleklass skall vara förankrad. Åtgärder/insatser för att nå målen: En personal är ansvarig för att deltaga i de 4 tillfällen under läsåret då föräldrarådet har möte. Gärna göra föräldrarna mer delaktiga genom att diskutera läroplanen. Ett tillfälle att göra det är på föräldramötet under hösten.( Lpfö98: att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för att barnen och föräldrarna har möjlighet till inflytande). Utvecklingssamtalen sker utifrån portfolio metoden. Vi fortsätter i samma anda att tillsammans med barn, personal, föräldrar skapa en bra verksamhet för våra barn. Det betyder att vi har ett bra bemötande vid lämning och hämtning samt lyssnar till föräldrarnas önskemål. Gemensamma frågor för rektorsområdet tas med i förskolans enkät till föräldrarna. Föräldrarådet finns till för att föräldrar ska kunna föra fram sina åsikter och intressen. From Mars 2010 har förskolan och fritids gemensamt föräldraråd. Kontinuerlig kontakt med personal i förskoleklassen. Vi försöker att bli ännu bättre med att förbereda övergången för våra barn. Under våren besöker vi förskoleklassen tillsammans med Åsalyckans förskola. Resultat: Vi har ett aktivt och väl fungerande föräldraråd, samverkan med Åsalyckan och förskoleklassen har fungerat bra. Vi har ett gott samarbete med hemmen och vi har försökt ha en öppen dialog med föräldrarna under våren gällande vår situation. Analys och bedömning av måluppfyllelse: Övergången för barnen till förskoleklassen känns bra och de känner trygghet inför starten eftersom de har besökt skolan ett antal gånger. Portfoliopärmarna är ett bra redskap för att vissa föräldrarna på barnets utveckling och lärande. 18
19 Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi fortsätter som vi har börjat, men försöker att bli ännu bättre Redovisning av övriga resultat från attitydundersökningen och enkäter angående samverkan. Resultat: Resultat av föräldraenkät, förskolan. Hur upplever du möjligheten att påverka genom föräldra / brukarrådet: Acceptabelt 11,1%, Bra 44,4%, Mycket bra 44,4%. Svarsfrekvens 50% ( 9/ 18). Resultat av föräldraenkät, fritids. Hur upplever du möjligheten att påverka genom brukarrådet: Mindre bra 27,3%, Bra 54,5%, Mycket bra 18,2%. Svarsfrekvens 100% ( 11/ 11 ). Analys: Vi fortsätter som vi har börjat, men försöker att bli ännu bättre. Vi ska försöka bli ännu bättre på att informera föräldrarna om föräldrarådet och dess funktion i verksamheten. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi upplever att intresset för brukarrådet är sämre just nu och det skulle kanske skulle komma ny information kring brukarrådet och dess funktion och sen försöka få till ett nytt beslut kring hur föräldrar rådet skall se ut i framtiden. 19
20 5.5 Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd. Hur har arbetet med elever i särskilt behov av stöd fungerat under läsåret? Vi har en talpedagog som kommer hit en gång i veckan för att stödja barn med talsvårigheter. Personal från habiliteringen i Borås kommer kontinuerligt till oss, för vi har ett barn med funktionshinder. Vi har ett barn med diabetes som kräver extra omsorg under dagen. Åtgärder för fortsatt utveckling: Vi önskar oss en specialpedagog som är knuten till förskoleverksamheten. 6 Redovisning av kompetensutvecklingsinsatser Lotta har gått Reggio Emilia kursen 15p. på högskolan i Borås under hösten. Berit var på högskolan i Borås och lyssnade på Gunilla Dahlberg. Berit har varit på Hakefjordens förskola i Göteborg, en heldag. Berit, Lotta och Sandra har varit en kväll på Hallonetts förskola i Jönköping, föreläsning + studiebesök. Berit och Lotta har under hösten och våren gått PIM utbildningen. All personal var på barnmottagningen i Ulricehamn och fick utbildning om allergi. Gudrun håller på att gå en skyddsombudsutbildning. Gudrun och Kerstin går PUG utbildning. Berit och Lotta var på en föreläsning om barn med tal och språksvårigheter. 7 Helhetsbedömning Vi tycker att sammanslagningen med fritids har blivit väldigt bra. Vi hjälper varandra med öppningen och stängningen och vi utnyttjar våra lokaler på ett bättre sätt. Vi i arbetslaget måste jobba mer på att vi nu är en enhet inte vi och dem, utan att vi tar till vara på våra kompetenser och hjälps åt och är flexibla i vårat arbetssätt. Positivt med våran reflektionstid på onsdagsmorgon, då hela arbetslaget ( inte Kerstin) kan sitta ner, prata och diskutera.. Vi hoppas att detta fortsätter nästa läsår. Vi har haft väldigt mycket vikarier under året, personal har varit sjuka, sjuka barn eller föräldralediga och det har märkts tydligt på vår barngrupp. Vi får tro att nästa läsår blir bättre. Positivt att jobba efter Reggio mycket intressant. Vi vill utveckla vår förskola ännu mera. 20
21 21
1 Verksamhetsbeskrivning. 1.1.1 Beskrivning av verksamheten. 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet. 1.1.3 Detta minns vi särskilt under året
BILDNINGS- FÖRVALTNINGEN VILLERKULLA FRITIDSHEM I GRIMSÅS Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 3 1.1.2 Beskrivning hur ni organiserar
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM
LÄRANDE- SEKTIONEN LJUNGBACKENS FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Kvalitetsredovisning för förskola/fritidshem läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 3 1.1.2 Beskrivning
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016
Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Kvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
KVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Arbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Kvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Kvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Arbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan
2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare
Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016
September 2015 Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag
Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Förskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016
Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion
Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen
Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen Läsår 2015 2016 Malin Öberg 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem
Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Kvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM
LÄRANDESEKTION EN GRANKOTTENS FRITIDSHEM Kvalitetsredovisning 2010-2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 5 1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.2 Beskrivning hur ni organiserar arbetet... 5 1.3 Detta
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och
Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola Upprättad 130105 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogiska ombud,
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Likabehandlingsplanen är till för att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola
Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013
Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner
Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014
Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens
Mål & Aktivitetsplan 2015 2016. Förskolor Sturefors
Mål & Aktivitetsplan 2015 2016 Förskolan Lingonvägen En förskola för alla där kunskap och människor växer Målområde Vad/hur När Uppföljning/Utvärdering 2.1 Normer och värden - Jämställdhet och genus Förskolan
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Arbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola
Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Innehållsförteckning Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten
Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson
Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem
150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och
Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Arbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst
Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat
Likabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Ulvsättra förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef:
Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema