Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Docksta Friskola Systematiskt kvalitetsarbete Dockstafriskola

2 Inledning Enligt skollagen ska varje skola bedriva ett systematiskt kvalititetsarbete. Det innebär att skola och fritidshem systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Skola, förskoleklass och fritidshemmet har ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete.

3 Innehåll Inledning Innehåll 1. Presentation av vår verksamhet 2. Systematiskt kvalitetsarbete Vårt arbete och rutiner med kvalitetsarbetet 3. Områden vi kvalitetsgranskar 3.1 Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Kunskaper, bedömning och betyg Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden 3.2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 3.3 Styrelsens vision 4. Fritidshemmet 5. Rektors ansvar 6. Rutiner för klagomålshantering i skola och fritidshem 7. Utvärdering, uppföljning och analyser av verksamheten 8. Årsklocka

4 1. Presentation av vår verksamhet Docksta friskola startade läsåret 13/14 som friskola. Skolan har tidigare varit under kommunal regi. Docksta friskola är en grundskola med 60 elever från förskoleklass till årskurs 6. Dockstaenheten inrymmer förskola (drivs i kommunal regi), förskoleklass, F-6 och fritidshem, och har sedan 2006 funnits under samma tak. Skolan har en allmän profil. Alla känner alla, både barn och personal. Trygga barn lär sig bättre och behöver inte ägna energi åt eventuella rädslor. Den geografiska närheten som finns mellan verksamheterna har resulterat i många naturliga samarbeten. Vi anser att det är av stor vikt att eleverna har goda kunskaper och att eleverna får chans att lära med alla sinnen. Genom att utveckla ett undersökande arbetssätt, stimuleras eleverna till aktivitet, reflektion och ett självständigt tänkande. Idrott och andra friluftsaktiviteter är något som vi också uppmuntrar och eftersom skolan ligger mitt i världsarvet Höga Kusten finns här en otrolig natur att vistas i och lära sig mycket om. På Dockstafriskola och fritidshem har samtliga anställda pedagogerna behörig utbildning inom sitt område. Nyckeltalen för läsåret 2013/2014: Förskoleklass 0,05 Klass 1-3, 0,061 Klass 4-6 0,069 Fritidshem 0,067

5 2. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har arbetat fram vårt systematiska kvalitetsarbete utifrån vår verksamhet som tidigare fanns på Dockstaskolan. Största delen av personalen arbetar kvar på Docksta friskola och vi fortsätter tillsammans med elever och vårdnadshavare att utveckla vår verksamhet. Rektor ansvarar för att upprätta det systematiska kvalitetsarbetet och det bygger på delaktighet och inflytande från personal, elever och vårdnadshavare. Vårt arbete och rutiner med kvalitetsarbetet: I vår årsklocka kan man se hur vårt arbete med planen är inplanerad under årets gång. I augusti aktualiseras planen. Utvärderingar och analyser av verksamheten sker kontinuerligt. Rektor ansvarar för att övergripande uppgifter fortlöpande samlas in. I slutet av höstterminen görs en avstämning. Enkäter för elev och vårdnadshavare. I slutet av vårterminen görs utvärderingar och analyser av verksamheten. I juni upprättas en ny plan.

6 3. Områden vi kvalitetsgranskar Vi har valt att kvalitetsgranska dessa områden i vår verksamhet Lgr11 kap 2 Övergripande mål och riktlinjer Normer & värden Kunskaper, bedömning och betyg Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Vi har en egen plan för det arbetet. Arbetsmiljöplan Styrelsens vision

7 3.1 Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vi arbetar efter Lgr 11 där ansvar, demokrati, solidaritet, jämställdhet och samhörighet är den grund som förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vilar på. Ansvar Eleverna tar successivt mer och mer ansvar för sina egna studier och sin arbetsmiljö. Eleverna ska ta ett växande ansvar för sig själva, gruppen och för material. (läs mer under: Elevernas ansvar och inflytande) Demokrati Alla ska känna att de har samma värde. Vi uppmanar och uppmuntrar barnen att komma med idéer, egna funderingar, lära sig kompromissa, lösa konflikter och respektera varandra. Solidaritet Vi strävar efter att empati, respekt och hänsyn råder på skolan. Ge eleverna tillfällen och tid att hjälpa, trösta och ta hand om varandra, samt uppmuntra eleverna att dela med sig. Jämställdhet Alla har lika värde oavsett ålder, kön, social status och särskilda behov. Skolan ska motverka traditionella könsmönster. Alla elever ska själva få välja vad de vill leka med, uppmuntras i sina intressen och talanger. Eleverna ska hjälpas att kunna välja ur ett vidare spektra av aktiviteter, material etc. Viktigt att elevernas inte begränsar sig själva i sina val pga. traditionella könsrollstänkande. Se även vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

8 3.1.2 Kunskaper, bedömning och betyg Lgr 11 Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Förskoleklassen tar vid där förskolan slutar, det vill säga fortsätter arbetet med att förvalta och utveckla varje barns förmåga och talanger på bästa sätt och förbereda och leda barnen in i ett lustfyllt och livslångt lärande. Vi har en smidig övergång för barnen när de börjar förskoleklass, barnen känner redan personalen och har vistas i de lokaler som de kommer att använda när de går i förskoleklass. Förskoleklassen har ett nära samarbete både med förskolan och skolan. I förskoleklass arbetar man mycket med jaget, det sociala samspelet, språket, matematik och motoriken. För att kunna följa barnens utveckling observerar och dokumenterar man de områdena för varje barn. I F:klass har man också utvecklingssamtal en gång/termin. För klass 1-6 har varje årskurs en egen plan utifrån syfte, centrala innehåll och kunskapskrav samt en kunskapsdokumentation för varje elev. Vi har valt att i årskurs 1 och 2 plocka ut "Mål på vägen" från det centrala innehållet och kunskapskraven. Det blir som en progression av elevens lärande från att de börjar i klass 1 till att de når kunskapskraven i årskurs 3. På samma sätt har vi gjort för årskurs 4-5 till att de når kunskapskraven i årskurs 6. Syftet är att synliggöra elevens väg till de uppsatta målen. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras i den summativa delen (elevens kunskaper) under läsårets gång. Till utvecklingssamtalet en gång per termin skrivs även en formativ del (elevens fortsatta arbete). Under utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan tillsammans med lärare, elev och vårdnadshavare för elevens fortsatta kunskaps- och sociala utveckling. Planen är framåtsyftande. Eleven och vårdnadshavaren får då en överblick och en ökad kunskap över elevens lärande och utveckling. Om en elev behöver särskilt stöd skall ett åtgärdsprogram utarbetas. För att kunna kartlägga elevens behov på bästa sätt kan det ibland vara nödvändigt att ta hjälp av bl.a. specialpedagog och psykolog.

9 En realistisk plan med mål på kort och lång sikt görs tillsammans med berörd personal, elev och vårdnadshavare. I åtgärdsprogrammet tydliggörs ansvarsfördelningen i arbetet. Den följs upp kontinuerligt och utvärderas. Från och med i årskurs 6 sätts betyg för varje termin. I betygsstegen ges beteckningarna A, B, C, D, E och F där F motsvarar Icke Godkänd, E motsvarar Godkänd och A motsvarar Mycket Väl Godkänd. Årligen återkommande tester/diagnoser: F:klass: Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Språkscreening Språklig medvetenhet God läsutveckling Höstprov (taluppfattning, läsmognad, vokabulär, kopiering) Fonolek God läsutveckling DLS Diagnos i läs och skriv H4 (lästest som testar läshastigheten) God läsutveckling Nationella prov i svenska och matematik H4 (lästest som testar läshastigheten) God läsutveckling H4 (lästest som testar läshastigheten) God läsutveckling H4 (lästest som testar läshastigheten) DLS Diagnos i läs och skriv Nationella prov i Svenska, matematik, engelska, SO och NO.

10 3.1.3 Elevernas ansvar och inflytande Lgr 11 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. Elevinflytande handlar om att elever ska ha möjlighet till att kunna uttrycka sina synpunkter och att vi ska ta del av elevernas åsikter och intressen. Skolan har klassråd och skolråd en gång i månaden. På skolrådet är det eleverna själva, under överinseende av lärare, som ansvarar för att hålla i mötet. 6:ans elever turas om att vara ordförande och 5:ans elever är sekreterare. Innan varje skolråd har klasserna ett eget klassråd för att få möjlighet att lyfta aktuella händelser eller önskningar i klassen innan de träffas i ett större sammanhang. I skolrådet deltar skolans personal och elever från förskoleklass till 6:an. Elevernas inflytande i planeringen och dess genomförande i undervisningen Mer ansvar för planering och genomförande ökar successivt med stigande ålder hos eleven. Elevenkät enkäten handlar om trygghet, ansvar, studiero, skolmat, rörelse, skolämnen och inflytande. Eleverna gör enkäten till utvecklingssamtalen. Eleverna utvärderar många av sina aktiviteter.

11 3.1.4 Skola och hem Lgr 11 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Ett fungerande samarbete mellan hem och skola är av stor vikt. Föräldrarnas inställning till sitt barns lärande och studier har stor betydelse för elevens allmänna uppfattning och inställning till skolan. Att föräldrarna visar intresse för barnens skolgång, deltar på föräldramöten och utvecklingssamtal samt hjälper sitt barn med sina hemuppgifter i den utsträckning som krävs. Med tanke på barnets lärande och välmående är det viktigt att föräldrarna meddelar skolan om speciella händelser i familjen. Det ger skolan bättre möjligheter att förstå elevens situation under skoldagen. Det är viktigt att informationen till hemmet fungerar bra. Varje vecka skickar klassläraren hem ett veckobrev och/eller via e-post. Föräldramöte en/termin och utvecklingssamtal en/termin, men även extra samtal vid behov.

12 3.1.5 Övergång och samverkan Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Skolan ska också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Eftersom förskola, förskoleklass, åk 1-6 och fritidshem ligger under samma tak möjliggör det många naturliga samarbeten. Det uppstår en trygghet när alla, både barn och personal känner varandra. Det blir naturliga övergångar mellan verksamheterna när barnen redan har varit i lokalerna och känner personalen. Samarbetsformer som finns mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Förskola och fritidshem har öppningar, stängningar och frukost tillsammans. Under loven samarbetar förskola och fritidshem. Fadderverksamhet F-åk 6 Skolråd F-åk 6 F-åk 1 sjunger och dramatiserar med förskolan varje fredag. Julpyssel, femåringarna åk 6 Julgransplundring förskolan åk 6 Skidutflykt till VSK femåringarna åk 6 Brandövningar hela huset, förskolan åk 6 (utvärdering i brandpärm)

13 3.1.6 Skolan och omvärlden Lgr 11 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. En skola är en del av samhället, den påverkas av samhället och den påverkar samhället. Vi har olika samverkan med samhället och det kan se ut på många olika sätt beroende på med vem samverkan sker Studiebesök och utflykter F:klass Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 Utflykter i vår närmiljö. Studiebesök i kyrkan Studiebesök på Naturum Naturum årstider Kyrkan bygger upp julkrubban ICA En frukt om dagen Naturum istiden/stenåldern Fiske med fiskeklubben Kyrkan gamla testamentet/ Bra kompis Naturum Höga Kusten (bronsåldern järnåldern) Kyrkan Hur fungerar kyrkoorgeln? Psalmbok (gåva) Hembygdsgården Förr i tiden Vibyggerå G:a kyrka medeltiden Fiske med fiskeklubben Naturum - Världsarvet ICA - En frukt om dagen Docksta skofabrik Prao en/termin Naturum Ekosystemet Kyrkogårdsvandring Docksta varvet Kyrkan gå upp i kyrktornet Prao en/termin Cykelutflykt till slåtterdalsskrevan Naturum talet

14 3.2 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Docksta friskola har en egen likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den kan man hitta på skolans hemsida eller på skolan. 3.3 Arbetsmiljöplan Docksta friskola har en egen Arbetsmiljöplan. Den kan man hitta på skolans hemsida eller på skolan.

15 4. Fritidshemmet Fritidshemmet ligger i samma hus som skolan och har ca 40 barn. Eftersom fritidshemmet är integrerad med skolverksamheten har vi ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete. Fritidshemmet har egna ordningsregler och egna utvärderingar på sin verksamhet. Fritidshemsplats erbjuds för elever från förskolklass till och med 12 år eller vårterminen när eleven går ut sjätte klass, för barns vars vårdnadshavare arbetar eller studerar. Plats i fritidshem kan efter samtal mellan vårdnadshavare, klasslärare, rektor och t ex specialpedagog erbjudas om barnet har särskilda behov t ex sociala eller språkliga. Fritidshemmet öppnas tidigast 6.00 och stänger senast Fritidshemmet tar vid där förskolan slutar, det vill säga fortsätter arbetet med att förvalta och utveckla varje barns förmågor och talanger på bästa sätt och förbereda och leda barnen in i ett lustfyllt, livslångt lärande. På fritidshemmet eftersträvar man att skapa en verksamhet där barnen skall ha utrymme för att komma på egna aktiviteter och lekar med där de också erbjuds olika alternativ inne på fritidshemmet, på skolgården, idrottshallen och i vår närmiljö. En stor och viktig uppgift är att barnen skall känna sig trygga och att det skall finnas en utpräglad vi-känsla. Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen och grundskolan samt erbjuda dem en meningsfull fritid där den sociala träningen står i centrum. I skolåldern utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad sin egen identitet och sina egna intressen. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt viktigare. Barn behöver stöd men också möjlighet att ta eget ansvar. Barnet pendlar i dessa åldrar mellan beroende av vuxna och självständighet. Fritidshemmet ska bidra till att barn utvecklar en tillit till sig själva och sin egen förmåga i denna process. På fritidshemmet arbetar man med värdegrundsfrågor i de dagliga aktiviteterna, att barnen får lära sig att tänka på sitt beteende mot andra barn och vuxna, d.v.s. att bry sig om andra. Personalen på fritidshemmet har personalmöte en gång/månad där de diskuterar klimatet på fritidshemmet.

16 All personal i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola har en gemensam arbetsplatsträff en gång/termin. Då medverkar rektor. Lagen om diskriminering och kränkande behandling är med som en återkommande punkt. I slutet av läsåret utvärderas verksamheternas arbete mot kränkande behandling och ny plan för kommande läsår sammanställs och upprättas. Planen skickas sedan vidare till styrelsen. Fritidshemmets ordningsregler kompletterar skolans regler med några tillägg som gäller under fritids tid. Barnen har under fritidsrådet tillsammans med personalen upprättat sina ordningsregler.

17 5. Rektors ansvar Lgr 11 Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,

18 samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie-och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.

19 6. Rutiner för klagomålshantering i skola och fritidshem I enligt med skollagen 4kap 8 ska huvudman ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Klagomålshantering har till syfte att 1. underlätta att enkelt och snabbt rätta till brister som uppstår i verksamheten. 2. visa på att vi tar synpunkter på allvar. 3. utöka dialogen med föräldrar och vårdnadshavare. 4. stärka föräldrarnas och vårdnadshavarnas inflytande. Om det är något som inte motsvarar dina förväntningar eller som du är missnöjd med i ditt barns utbildning, framför det i första hand till ditt barns pedagoger på skola/fritidshem. Om ni inte lyckas lösa problemet vänd dig då till vår rektor. Skulle det vara så att du fortfarande är missnöjd, gör du ett skriftligt klagomål på avsedd klagomålsblankett. Klagomålsblanketten finns på skolan och på vår hemsida. Blanketten lämnas till rektor via e-post, annalena@dockstafriskola.se eller med vanlig post. Vår ambition är att snarast ge ett svar. Ibland kan dock ett klagomål vara komplicerat eller av annat skäl kräva längre tid för oss att utreda.

20 Klagomålsblankett för skola och fritidshem Beskriv kortfattat det du vill framföra: Kontaktuppgifter Namn: Telefonnummer: Gatuadress: Postnummer och ort: Epost: Underskrift Ort och datum: Namnteckning: Namnförtydligande: Blanketten lämnas till rektor via e-post, eller med vanlig post.

21 8. Årsklocka för Docksta friskola Maj Skriftliga omdömen Systematiska kv.arbete Likabehandlingsplan Personalmöte fritids Överlämning/högstadiet Överlämning/förskolan God läsutv. F-3 Betygsättning Nationella åk 6 Juni Skolavslutning Frånvarosammanställn. Personalmöte fritids Juli Sommarlov/semester Augusti Fritids öppnar 5.8 Lärarna börjar 15.8 Skolan 21.8 Systematiska kv.arbete Likabehandlingsplan Klasslistor Skolskjutsar Uppdatera hemsida Personalmöte Fritids Fonolek 1:an Föräldramöte F:klass September Klasskonferenser Utvecklingssamtal Brandövning Språkscreening F:klass Höstprov åk 1 Personalmöte fritids Krisplan Föräldramöte H4 April Klasskonferens till högstadiet Personalmöte fritids Nationella åk 6 Nationella åk /2014 Oktober Fastighetssyn/skyddsrond FN-dagen Medarbetarsamtal Personalmöte fritids God läsutveckling F:klass Mars Nationella åk 3 Nationella åk 6 Personalmöte fritids Fastighetssyn/skyddsrond Föräldramöte God läsutv. F:klass November Elevenkät skola/fritids Klasskonferens Personalmöte fritids Betygsättning DLS 5 Februari Nationella åk 6 Brandövning Medarbetarsamtal DLS åk 2 Språklig medvetenhet F Personalmöte fritids Föräldra- och elevenkät Januari Vårterminen börjar Klasskonferenser Utvecklingssamtal Systematiska kv.arbete Likabehandlingsplan (Beställa nationella) Personalmöte fritids H4 December Skriftliga omdömen Systematiska kv.arbete Likabehandlingsplan Frånvarosammanställn. Personalmöte fritids God läsutv. F-3