...andra viktiga frågor. risktester

Transkript

1 sex rugs &...

2 ...nr viktig frågor lkohol fetm trfik rökning motion + 2 risktester nikotin lkohol? Hur myket är ett stnrgls? = = mellnöl, long rink, ier 0,33 l lättvin 12 l strksprit 4 l

3 Spriten gör mnnen... 1 Finlänrn 2 Kris 3 En 4 Det 5 Då rk 2005 omkring 10 liter hunrproentig lkohol per person. Hur mång hlvliters flskor rännvin lir et per person? 5 flskor 15 flskor 55 flskor 100 flskor. är trist, men en går tt föreygg genom tt mn r stu äter ett rått ägg innn mn örjr rik riker tillräkligt långsmt joggr en run genst på morgonen. kvinn kn inte rik som en mn inneär ln nnt tt en kvinn lir mer erus v smm mäng lkohol än en mn. Vrför? Kvinnn hr minre mgsäk. Kvinnor gillr i llmänhet inte lkohol. Kvinnns kropp hr minre vätskevolym. Kvinnn hr minre urinlås. äst skyet mot tt li eroene v lkohol är vin ett yrke en mke nykterhet. lkoholhlten i loet uner stigne erusning närmr sig en promille känner mn v erusningen, men mn me smm lkoholhlt vi vtgne erusning känner sig nykter. Hur så? Mn hr rukit på fstne mge. Gäller enst kvinnor. Beror på hur snt lkoholen sorers i kroppen. Tolernsen växer. VAD ÄR EN PROMILLE? Bloet innehåller ett grm lkohol per liter. 3 6 Alkoholförgiftning 7 Om 8 Hur 9 Risken 10 inneär tt mn rukit oren svrt sprit mn är ö nervsystemet lmslås me livshotne verkn mn rukit skäm lkohol. in kompis sloknr, lämn honom inte ensm! åk hstigt hem lägg honom fort i ett slutet rum är hn kn sov ju honom på mer lkohol, så tt fylln inte vtr. mång mellnölsstop (0,5 l) krävs för tt lkoholhlten i loet på en meelstor kille sk stig till 1,2 promille? 2 stop 4 stop 6 stop 8 stop för olykor växer me stigne erusning. Vi en promilles erusning är risken ungefär tiouelt större än normlt. En meelstor mn som vill unvik tt erusningen stiger över en promille ör uner en oh smm kväll rik högst 2-3 stnrgls 5 stnrgls 7 stnrgls 10 stnrgls. Me storkonsumtion vses tt mn riker så stor mänger lkohol tt risken för hälsoskor oh soil prolem ökr vsevärt. En meelstor mn räkns som storkonsument om hn vrje vek regelunet riker 16 stnrgls 18 stnrgls 24 stnrgls 28 stnrgls.

4 Spriten gör...svr 1 Finlänrns lkoholkonsumtion 2005 motsvre rygt 55 hlvliters flskor Koskenkorv per person. 2 Du kn försök föreygg kris genom tt rik tillräkligt långsmt. Kris, ksmäll, är ett vvänjningssymptom vi kortvrigt lkoholruk. Dess styrk är irekt proportionell mot erusningens styrk. Om u riker långsmt oh minre mänger hinner levern förränn lkoholen, erusningen förlir måttlig oh ksmälln linrig. Du kn r ner på tkten t.ex. genom tt emellnåt rik lkoholfri ryker. Alkohol torkr ut kroppen, oh lkoholfri ryker irr ärför till tt upprätthåll vätskelnsen. Om u likfullt får ksmäll oh t.ex. kräks oh hr irré, rik tillräkligt myket vätsk så örjr u må ättre. 3 En kvinn lir mer erus än en mn v smm lkoholmäng, eftersom kvinnns kropp hr minre vätskevolym. Alkohol är ett vttenlösligt ämne som spris i kroppens vätskevolym men inte i fettvävnen. Kvinnor hr 15 proent minre vätskevolym än jämnstor män, eftersom kvinnns kropp hr mer fettvävn. Okså män v olik storlek lir eruse i olik tkt, eftersom en som är minre okså hr en minre vätskevolym som lkoholen kn spris i. Hos kvinnor påverks erusningen okså v hormonell oh nr fysiologisk fktorer. 4 Det en säkr sättet tt sky sig mot lkoholeroene är nykterhet. Beroene inneär ett tvångsmässigt ehov v tt nvän ett visst ämne eller gör någon viss sk trots tt mn är meveten om tt et kn vr skligt. Förutom olik erusningsmeel kn okså t.ex. spel frmkll eroene. 5 Vi vtgne erusning känner mn inte promillen, eftersom tolernsen är större. Alkoholen påverkr entrl nervsystemet. Kroppen nstränger sig för tt rätt sig efter lkoholens verkningr. Vi vtgne erusning lir erusningsupplevelsen oklrre, eftersom kroppen ren hr hunnit npss sig. 6 Vi lkoholförgiftning lmslås nervsystemet me livshotne verkn. Alkoholens positiv egenskper yppr sig å lkoholhlten i loet är minre än en promille. Vi stigne erusning höjer lkoholen stämningen. Mn känner sig vslppn oh självsäker, mn lir tlförre oh minre hämm. Smtiigt lir et llt svårre tt kooriner kompliere sysslor som kräver konentrtion oh noggrnnhet. Det lir me nr or svårre tt t.ex. kör il, olyksrisken ökr. 4 Om u ser till tt erusningen inte överstiger en promille, minskr u inte r risken för olykor oh råk, u unviker okså ksmälln. Vi en promilles erusning örjr spelet vr förlort... Efterhn som hämningrn ger vik lir eteenet llt klumpigreohurusre. Vitvåpromilleörjrlkoholen verk som ett eövningsmeel: smärtkänsln försvinner oh mevetnet försvgs. Vi tre promille sloknr mn oh vi fyr är risken stor för tt nningsentrumet förlms. Då lkoholhlten i loet stiger över fyr proent är ösrisken överhängne. Om nningsentrumet förlms ör mn. 7 Lämn lrig en kompis som sloknt eller håller på tt slokn ensm! Om hn strx innn sloknnet he rukit lkohol fortsätter loets lkoholhlt tt stig. Hos en vslokn kn lkoholhlten stig till livsfrlig nivå. Dessutom utvigr lkoholen e ytlig lokärlen, vilket leer till värmeförlust. För låg kroppstempertur, hypotermi, är livsfrlig. Den vslokne kn okså kräks oh kvävs v sin egn uppkstningr. Vän in kompis på sin, se till tt hn hr et vrmt oh tt luftvägrn är öppn. Följ situtionen oh kll på hjälp om hn inte längre regerr. 8 Fyr stop mellnöl höjer loets lkoholhlt till 1,2 promille. Ett stnrgls (12 g hunrproentig lkohol) höjer loets lkoholhlt me 0,2 promille. Ett stop mellnöl innehåller lkohol motsvrne 1½ stnrgls. Vi får me nr or: 1,5 x 0,2 = 0,3 oh 4 x 0,3 = 1,2. 9 En meelstor mn kn håll erusningen kring ungefär en promille genom tt inte rik mer än sju stnrgls. Att rik långsmt ger mång förelr. Levern hinner förränn lkoholen, lkoholhlten stiger inte för myket oh u hålls i gott skik hel kvällen. Inte heller olyksrisken växer okontrollert. Oh så sprr u en mss pengr. 10 En meelstor mn räkns som storkonsument om hn vrje vek riker 24 stnrgls eller mer. Senst på enn nivå örjr risken för olik skeverkningr väx kännrt. Den växer okså om mn riker lkohol gligen eller upprepe gånger riker sig erus (minst sju stnrgls per rykestillfälle). För kvinnorn växer risken märkrt ren vi sexton stnrgls per vek resp. fem stnrgls per rykestillfälle. Okså för ung, gml oh sjuk människor kn riknet li skligt ren vi lägre konsumtionsnivåer.

5 Slim-fit me six-pk? Övervikt kn eöms på mång olik sätt. Ett är mijemåttet. Hos män ör et vr uner 74 m 84 m 94 m 104 m. De överviktigs nel v finlänsk män i ålern år är 7 proent 17 proent 27 proent 37 proent. Snt eller flskt? Alkohol minskr i llmänhet ptiten. Alkohol gör tt fetter lgrs effektivre. Energimängen i lkohol är ungefär lik stor som i fett. Då mn hr ksmäll vill mn inte ät fet mt. Cnnis gör ig sötsugen strkre i musklern mer energisk snre. Om u riker en flsk mellnöl om gen utn tt förruk en energi en ger, så kn u stoltser me ett extr kilo kring mijn efter en mån efter två måner efter tre måner efter fyr måner.? Alkohol innehåller s.k. tom energi, men om u likfullt tänker tillfresställ itt glig näringsehov me lkohol, så kn följen li en fitness-kropp ett okuvligt muskelknippe en tjt typ lkoholförgiftning. En flsk mellnöl innehåller 130 klorier. Smm mäng får u genom tt ät en morot rik två koppr kffe ät en rejäl ostmk eller en jultårt rik en flsk okis light. Sex flskor mellnöl innehåller omkring 780 klorier. För tt förruk en energimängen måste en 75 kilos krl gno på gymmet i 20 minuter 50 minuter 80 minuter 100 minuter. Den som äremot hr ätit en uelhmurgre oh sköljt ner en me ett pr flskor mellnöl oh en flsk okis hr försett sig me hel klorier. För tt förruk hel måltien får hn promener me en hstighet v sex kilometer i timmen 60 minuter 90 minuter 120 minuter 180 minuter. Bäst håller u kroppen i trim genom tt ät hel tien oft, lgom oh mångsiigt på kvällen oh ntten enst snmt. 5

6 1 Mijemåttet hos män ör vr uner 94 m. Förutom viktinex kn okså just mijemåttet nväns å mn eömer hälsoeffektern v fetm. Då mijemåttet stiger till 94 m hos män resp. 80 m hos kvinnor ökr risken för sjukomr. T itt mijemått ungefär två m ovnför nveln å u nts ut nturligt. 2 Omkring 37 proent v finlänsk män i ålern år är överviktig, vs. ers viktinex är över 25. Viktinex (BMI = Boy Mss Inex) räkns ut genom tt mn ivierr vikten (kg) me längen (m) i kvrt, t.ex. 77 kg / (1,75 x 1,75 m) = 25,14 År 2002 vr 49 proent v e finlänsk kvinnorn oh 66 proent v männen åtminstone linrigt överviktig (viktinex över 25). För närvrne växer överviktsprolemen snst ln e ung. 3 flskt Alkohol ökr oftst ptiten. 3 snt Alkohol gör tt fetter lgrs effektivre. Då vävnern förränner lkoholenergin minskr nvänningen v fetter som energikäll me en trejeel. 3 snt Ren lkohol innehåller 7 kl/g, vs. lik myket som smör... 3 flskt Den som hr ksmäll vill h fet oh kloririk mt. 4 Cnnis gör ig sötsugen Du hr lgt till ett extr kilo vi mijn ren inom två måner om u gligen riker en flsk mellnöl utn tt förruk en extr energi u å får. Oh mer lir et, i smm tkt. Då lkoholen förrinner förlir oförruk fettenergi kvr i kroppen, är en lgrs oh els gör levern fet, els lägger sig uner huen som fetm. Okså sokret i lkoholrykern är en energikäll. Alkoholryker är esto mer kloririk ju strkre oh sötre e är. Alkohol innehåller klorier, men om u försöker tillfresställ itt näringsehov genom tt rik så skffr u ig en lkoholförgiftning. Alkohol sknr növänig näringsämnen, såsom proteiner, vitminer, minerlämnen oh järn. En flsk mellnöl innehåller lik myket klorier som en rejäl ostmk eller en jultårt. Dok sknr en e näringsämnen som ostmkn hr. En meelstor krl får gno på gymmet i 100 minuter för tt förruk energin från sex flskor mellnöl. 9 För tt förruk kloriern från hel in skräpmtsmålti måste u promener me en hstighet på 6 km i timmen i 180 minuter, vs. tre timmr. 10 Ät oft, lgom oh mångsiigt. ffp.uku.fi/svensk/inex.html 6

7 Full fräs? 1 Hur 2 Alkoholens 3 I länge tr et innn lkoholen i sju flskor (33 l) mellnöl hr vgått från kroppen på en 70 kilos mn? 7 timmr 10 timmr 12 timmr 14 timmr förränningsti uppsktts oft för lågt. Hur mång proent v e rttfyllerister som åkt fst hr gjort et på förmigen? 10 proent 15 proent 20 proent 25 proent Nyln hr mn llt sen 1979 me hjälp v fältunersökningr följt hur ntlet rttfyllerister i trfiken utveklts. I gens läge går et en rttfyllerist på ungefär 30 ilister 300 ilister ilister ilister. 4 Ren små mänger lkohol i loet försämrr körförmågn oh ökr olyksrisken. En eller ett pr flskor mellnöl multiplierr olyksrisken me 0,2 0,5 1,2 1,5 5 Ung hufförer ilr en särskil riskgrupp i trfiken. Fyr v tio ösolykor som orskts v ung män uner 26 år är s.k. höghstighetsolykor. Hur oft hr lkoholen spelt en roll i ess olykor? vr femte olyk vr treje olyk vrnnn olyk sju v tio olykor 6 Alkoholerusning 7 Snt oh trötthet påverkr körförmågn på liknne sätt. En person som vkt 24 timmr hr lik nestt körförmåg som en person vrs lkoholhlt i loet är 0,2 promille 0,6 promille 1,0 promille 1,2 promille eller flskt? Cnnis oh lkohol tillsmmns försvgr körförmågn mer än någoter ämnet vr för sig. Om en hufför i en polisrzzi inte är kut erus nses eventuell rester v nrkotisk ämnen i kroppen inte försämr körförmågn. Läkemeel som säljs på potek påverkr inte körförmågn. Efter tt ett läkemeels kännr verkn upphört röjer et länge innn läkemelet vunstt från kroppen. 8 Kominer rott oh strff: 1 rttfylleri 2 grovt rttfylleri 3 överlåtelse v en il till en erus hufför 9 En 10 VAD ÄR EN PROMILLE? Bloet innehåller ett grm lkohol per liter. högst ett år fängelse högst sex måner fängelse högst två år fängelse person vrs körkort är på tork, vs. som fått körföru, måste vlägg ett nytt körprov om körkortet är kortvrigt om körföruet är kort om personen inte hr yrkeskörkort om huffören kört enst personil. Snt eller flskt? Polisen kräver ett läkrutlåtne v en speilläkre eller en läkre som speilisert sig på eroenefrågor v en person som livit överkör v en rttfyllerist å en innehvre v ett kortvrigt körkort gör sig skylig till rttfylleri å en körkortsinnehvre öms för nvänning v nrkotik å en innehvre v ett kortvrigt körkort ts i förvr i erust tillstån två gånger inom ett hlvt år. 7

8 Full fräs?svr 7 flskt Om mn i kroppen finner spår v nrkotik eller ers metolisk ämnen nses personen h gjort sig skylig till rttfylleri. 1 Det tr 12 timmr innn lkoholen vgått från kroppen. Levern I trfiken gäller nolltolerns för nrkotik. förränner hunrproentig lkohol i en tkt v ett grm i timmen per 10 kilo kroppsvikt. Hos en mn på 70 kg förränns sålees 7 grm lkohol per timme. Eftersom en flsk (33 l) mellnöl innehåller omkring 12 grm ren lkohol innehåller sju flskor omkring 84 grm. Förränningstien fås genom tt mn ivierr mängen förtär lkohol me en mäng som förränns per timme, vs. i et här fllet 84/7 = 12 timmr. Förränningen vrierr emellerti iniviuellt, oh llti hr mn inte heller en klr il v hur 7 7 flskt Mång strk värkmeiiner, lugnne meel oh sömnmeel, hostmeiiner oh läkemeel som påverkr sinnesstämningen påverkr entrl nervsystemet oh ärigenom okså körförmågn. Kom llti ihåg tt fråg läkren hur in meiiner påverkr körförmågn oh följ läkrens nvisningr! I trfiken etrkts läkemeelsmissruk som jämförrt me nrkotikruk. snt Mång läkemeel vgår långsmt ur kroppen, oh ärför kn metolisk proukter från em finns kvr rentv fler vekor efter stor mänger mn rukit. Trötthet oh ksmäll försämrr i ll hänelser körförmågn, oh et viktig är ärför tt eöm sitt skik ur ett helhetsperspektiv. 2 Av ll rttfyllerister som åkt fst hr 15 proent gjort et uttrykligen på förmigen. Vi vtgne erusning kn mn känn sig reltivt nykter trots hög lkoholhlt i loet. Därför gör mn lätt en feleömning. T et säkr för et osäkr oh låt li tt lls kör gen efter tt u rukit lkohol. 3 Ungefär 300: i Nyln är ungefär vr 320:e hufför rttfyllerist, vs. hn eller hon hr mer än 0,5 promille lkohol i loet. Fler än så inemot vr hunre hufför kör il me lägre lkoholhlt i loet. Tänk efter: hur oft möter u en lkoholpåverk hufför i trfiken... 4 En eller ett pr flskor mellnöl ökr olyksrisken 1,5 gånger, vs. me hälften. Ett stnrgls (12 g hunrproentig lkohol), t.ex. en flsk mellnöl, höjer loets lkoholhlt me 0,2 promille. Ren et försvgr konentrtionsförmågn. Ögonen får svårt tt följ ett rörligt ojekt vi 0,3 0,5 promilles erusning, rektionsförmågn lir långsmmre vi 0,3 promille. Då lkoholhlten i loet är 0,2 0,4 promille är olyksrisken 1,5 gånger större än för en nykter person. Vi 0,8 promille är olyksrisken treuel, vi 1,5 promille ren fyrtiouel. 5 Alkoholen hr spelt en roll i sju v tio s.k. höghstighetsolykor som orskts v ung hufförer. För ung hufförer växer olyksrisken mest ren vi linrig erusning, eftersom lkoholen påverkr sån färigheter som på grun v ers oetylig körerfrenhet inte ännu livit utomtisere. Av ll åringr som skts eller omkommit i trfiken hr inemot en trejeel lkohol i loet. 6 En människ som vkt 24 timmr är i ett tillstån som motsvrr 1 promilles erusning. Ren 17 timmrs vk höjer olyksrisken till smm nivå som vi 0,5 promilles erusning. Trötthet oh promille är en föröne komintion! 7 snt Tillsmmns försvgr nnis oh lkohol körförmågn mer 9 Ifll en person me kortvrig körrätt meels körföru, måste hn llti vlägg körprovet på nytt för tt återfå sin körrätt. 10 flskt Rttfylleristens offer hr inte egått något rott. 10 snt En person me kortvrig körrätt som en gång gjort sig skylig till rttfylleri, grovt rttfylleri eller körning uner påverkn v rusmeel kn återfå sin körrätt först efter tt h uppvist ett speilläkrintyg som visr tt personen inte är eroene v rusmeel. Av nr personer me körrätt kräver polisen ett speilläkrintyg om personen gjort sig skylig till ess rott två gånger uner tre års ti. 10 snt En person som ömts för tt h nvänt nrkotik måste för tt återfå sin körrätt förete ett speilläkrintyg som visr tt hn eller hon inte är eroene v rusmeel. 10 snt En person me kortvrig körrätt som inom loppet v ett hlvt år två gånger hr tgits i förvr på grun v erusning nses äventyr trfiksäkerheten oh måste för tt återfå sin körrätt förete ett speilläkrintyg som visr tt hn eller hon inte är eroene v rusmeel. Av övrig körkortsinnehvre krävs ett sånt intyg om e tgits i förvr tre gånger inom loppet v ett hlvt år. Ett sånt intyg v en speilläkre eller utlåtne v en läkre som speilisert sig på eroenefrågor fås inte efter ett en läkresök: situ- än någoter ämnet vr för sig. tionen kräver långvrigre oservtion för tt läkren skll kunn gör en eömning v personens eventuell eroene. 8 tt e senst nvänes. Detsmm gäller för mång roger. Okså små hlter kn påverk kroppsfunktionern. 8.1 Rttfylleri = öter eller högst sex måner fängelse. Rttfylleri är llti en strffr hnling, oh en skylige kn förlor sin rätt till ersättning från trfik- oh ilförsäkringen. 8.2 Grovt rttfylleri = minst sextio gsöter eller högst två år fängelse. Den som gjort sig skylig till grovt rttfylleri förlorr helt rätten till ersättning från trfik- oh ilförsäkringen. Dessutom måste en skylige ersätt försäkringsolget för elopp som et etlt till utomståene offer. Om mepssgerren vrit meveten om hufförens erusning får inte heller hn eller hon ersättning från försäkringsolget vi grovt rttfylleri, oh även i linrigre fll v rttfylleri kn ersättningen neks. Smtlig rttfyllerifll leer i llmänhet okså till körföru för en viss ti. 8.3 Överlåtelse v en il till en erus hufför = öter eller högst ett år fängelse.

9 Sten är strk? Cnnis stnnr kvr i kroppen länge. Hur länge? tolv timmr tre ygn en vek fler vekor. Snt eller flskt? Cnnis är en nturproukt oh innehåller ärför ing nerfrmkllne ämnen. Mn lir llti gl oh uppsluppen v nnis. Cnnis ökr risken för shizofreni. Cnnis är inte eroenefrmkllne. Mn ser på eteenet om någon hr tgit mfetmin. Hn eller hon är å lugn oh självsäker tystlåten oh omtökn impulsiv oh överspän kvik oh hänsynsfull. En överos mfetmin leer till tt kroppstemperturen sjunker nningsentrumet kn lmslås lotryket oh pulsen stiger stämningen stiger, fullt ös. V hr heroin, morfin, koein, uprenorfin oh ppverin gemensmt? De hr öpts efter gestlter i en ntik grekisk mytologin. De kn köps på potek. De är opiter. De otr fotsvmp. Opiter hr följne verkningr: livsfunktionern pssivers livsfunktionern ktivers färgern lir klrre reflexern lir snre. 7 8 e f 9 10 Snt eller flskt? All läkemeel som säljs i Finln är trygg tt nvän. Lugnne meel oh sömnmeel är en mest eroenefrmkllne läkemeelsgruppen. Smärtstillne meel är inte eroenefrmkllne. Reeptelg läkemeel kn ges okså åt en kompis me smm symptom. Då läkemeel nväns korrekt är e till stor hjälp för människn. Det är viktigt tt llti t en lite minre os än en rekommenere llti t en lite större os än en rekommenere llti t sin läkemeel i smn me en målti llti t en liten sup för tt stärk läkemelets effekt slut t läkemelet så fort symptomen lättr vryt läkemeelskuren å mn tänker rik lkohol. Anol steroier ökr enst muskelmssn förstärker feminin egenskper påverkr psyket hr ett eget rymskepp. I Finln är nvänning v ll slg v nrkotik en strffr hnling. Den som nväner roger uner värnplikten kn motse en eforrn extr permis vruten värnplikt pottissklning. 9

10 Sten är strk? svr 1 Efter en gångs nvänning försvinner nnis ur kroppen först efter 2 4 vekor. De erusne estånselrn i nnis är fettlöslig oh spris till e elr v kroppen som innehåller fett, såsom hjärnn, lungorn, könsellern oh fettvävnen. Hos personer som nvänt nnis uner en lång ti lgrs ämnen i kroppen oh påverkr ess funktioner fler vekor efter en senste nvänningen. 2 flskt En nnisos innehåller mer nerfrmkllne ämnen än en igrrett. flskt Ångestkänsl är en vnlig oönsk effekt v nnis. Mn hr okså upptäkt ett smn melln nnisruk oh självmorsenägenhet. snt Cnnis kn frmkll psykotisk tillstån. Cnnis ökr risken för shizofreni, även om sjukomen okså eror på en mäng nr fktorer. flskt Liksom nr roger utveklr okså nnis växne tolerns oh eroene. Avvänjningssymptomen är oft psykisk. Långvrigt nnisruk försvgr tnke- oh slutleningsförmågn oh förmågn tt sök upplevelser på nnt sätt. 3 Den som tgit mfetmin eter sig impulsivt oh överspänt. Amfetmin frmkllr en upphetsning som frmträer som gränslöst självförtroene. Den roge är prtsm, självmeveten, rentv påstriig. Amfetmin kn ok okså orsk ängsln oh stingslighet. Efter en kut effekten lir mn eprimer oh osäker, prnoi föreställningr oh hlluintioner är vnlig. 4 En överos mfetmin höjer pulsen, lotryket oh kroppsvärmen. Plötslig ösfll vi mfetminruk kn ero t.ex. på hjärnlöning, hjärtinfrkt eller värmeslg. Estsy hr oft en liknne effekt som mfetmin, men ess smmnsättning kn vr oförutsägr! 5 Heroin, morfin, koein, uprenorfin oh ppverin är smtlig opiter. Opiter är ämnen som ursprungligen tgits frm som smärtstillne meel. De är såväl fysiskt som psykiskt eroenefrmkllne ren efter kortvrig nvänning. 6 Opitern hr en pssiverne inverkn på entrl nervsystemet. Överos kn resulter i kom. Om nningsentret lmslås ör mn. Risken växer vi smtiig nvänning v nr lmslåene 10 ämnen, såsom lkohol oh lugnne meel (t.ex. enzoizepiner). 7 flskt All läkemeel hr ieffekter oh sklig effekter som mn llti ör ekt vi meiinering. För tt ett läkemeel skll ge önsk effekt är oseringen viktig mn skll me nr or inte t vre sig för myket eller för lite, oh okså olik läkemeels smverkn ör ekts. snt Lugnne meel oh sömnmeel påverkr entrl nervsystemet oh höjer tolernsnivån på r någr vekor. Beroene kn mn li efter 6 12 vekors ruk. flskt Strk värkmeiiner kn innehåll opiter. Det gäller okså för viss host- oh irrémeiiner. Läkemeel som innehåller opiter försvgr körförmågn oh kn lätt le till eroene. I komintion me lkohol kn e h llvrlig effekter. Eftersom läkemelen vgår ur kroppen ännu långsmmre än lkohol kn smverkn uppträ trots tt mn inte intgit läkemeel oh lkohol smtiigt. flskt Reeptelg läkemeel som orinerts v en läkre är llti vse för personligt ruk! Det är läkren som skll vgör om ett läkemeel är lämpligt, eöm eventuell smverkn me nr läkemeel oh fstslå en lämplig osen. T lrig någon nnns meiiner. 8 All lterntiv är ålig. Mn skll llti t läkemeel enligt nvisningrn oh ren från örjn plner kurens läng oh vslutning. Följ in läkrens nvisningr oh se till tt läkren får vet vilk nr läkemeelspreprt u nväner. 9 Anol steroier påverkr psyket. Anol steroier som nväns v någr styrketränre hr iniviuell verkningr som är svår tt förutse. De kn försvg tnke- oh slutleningsförmågn, orsk tvär kst i humöret, försvg förmågn till självkontroll, ök ggressiviteten oh frmkll illusioner om llmkt. 10 Den som ertpps me tt nvän roger uner värnplikten måste i llmänhet vryt sin tjänstgöring. Försvrsmkten hr en strkt vvisne inställning till roger!

11 Släng en igg! 1 Toksrök innehåller en mäng olik kemiklier. Hur mång? Vrje år ör omkring fyr miljoner människor till följ v rökning. Hur stor nel v ll ösfll i inustrilänern eror på rökning? vrtnnt vrt treje vr femte vrt tione Nikotin är ett strkt eroenefrmkllne gift. I vilk nr smmnhng hr et nvänts förutom i tok? ekämpning v skeinsekter textilfärgning som rengöringsmeel tillverkning v målrfärg Då mn rr toksrök in i lungorn går 25 proent v nikotinet vire till hjärnns loomlopp inom sju sekuner inom tjugo sekuner inom en minut inom sju minuter. S.k. pssiv rökning skr hälsn. Om mn tillringr en g i toksrök utsätts mn för lik myket sklig ämnen som om mn he rökt en igrrett fem igrretter tio igrretter tjugo igrretter En rökres förvänte livsläng är kortre än en jämnårig ike-rökres. Om mn örjt rök gligen vi års åler förkorts en förvänte livslängen me två år fem år tio år tjugo år Om u nväner ungefär 15 grm snus om gen får u lik myket nikotin i ig som en person som gligen röker fem igrretter tio igrretter tjugo igrretter trettio igrretter. Snt eller flskt? Snus skr tänern. Snus är ett tryggt lterntiv till igrretter, eftersom et inte är eroenefrmkllne. Båe snus oh igrretter ökr risken för munner. Snus höjer lotryket oh pulsen. Snt eller flskt? Br e slutr rök som måste. Det är lätt tt slut rök när som helst. Mn hr ingen nytt v tt slut rök om mn inte lier v lungner. Då mn en gång örjt rök går et inte tt slut. Det går lättre tt slut rök om mn nväner npp tuggummi plåster snitetsin. 11

12 Släng en igg! svr 1 Toksrök innehåller olik kemiklier. Mn vet tt minst femtio v em är nerfrmkllne. 2 Rökning är orsk till vrt femte ösfll i e inustrilisere länern. Omkring vrnnn rökre ör på grun v sin rökning. Värlshälsoorgnistionen WHO hr uppskttt tt rökningens ösoffer stiger till tio miljoner år Då är rökning en vnligste enskil ösorsken i värlen, oh en skörr fler offer än hiv, nrkotik, trfikolykor, mlri oh tuerkulos tillsmmns. 3 Nikotin hr nvänts i ekämpning v skeinsekter. Rent nikotin är myket giftigt: 60 milligrm räker för tt ö en vuxen människ. Om ett ettårigt rn svlt en igrrett lir förgiftningen så strk tt mn ör kontkt Giftinformtionsentrlen, tfn proent v nikotinosen går vire till loomloppet i hjärnn ren inom sju sekuner. Nikotinet i toksröken är unet till tjärföreningr. Tjärprtiklrn kommer lätt in i lunglåsorn, vrifrån e sprier sig i loomloppet. 5 I urinen från personer som uner en hel g exponerts för toksrök hr mn funnit lik myket nikotin som i en person som röker fem igrretter om gen. Av e sklig ämnen i tok hmnr proent i omgivningen. 6 Den som örjt rök gligen vi års åler oh lrig slutr ör i genomsnitt 20 år yngre än sin jämnårig rökfri kmrt. Giftern i toksröken är särskilt frlig för vävner som fortfrne växer. Rökning hr livit vnligre ln ung, oh mn örjr vi llt tiigre åler. Vr fjäre person som örjt rök i skolålern kommer i frmtien tt rs så hårt v toksreltere sjukomr tt livstien förkorts. Den som slutr vinner mer ti! 7 Femton grm snus innehåller 160 milligrm nikotin, vilket är lik myket som i tjugo igrretter. De som nväner snus hr oft högre nikotinhlt i loet än rökrn. 8 snt Snus gör neräkten illluktne oh färgr tänern run. Snus innehåller snkorn som sliter på tänerns yt. Tnköttet sks v åe kemisk ämnen oh mekniskt slitge. flskt Liksom tok innehåller okså snus nikotin, som är strkt eroenefrmkllne ovsett i vilken form mn tr et. snt Risken för munner är hög för snusnvänre. Okså rökning öknr risken, i synnerhet i komintion me strksprit. snt Det är nikotinet som höjer pulsen oh lotryket; även här hr snus oh tok sålees en liknne effekt. 9 flskt Hälften v ll rökre i ålern år skulle vilj slut. Det lönr sig tt gör et innn eroenet lir ännu strkre. flskt Det är inte lätt ll gånger tt slut rök, men et är llti möjligt! Avvänjningssymptomen vrierr iniviuellt, somlig slipper em helt oh hållet. De svårste vvänjningssymptomen går över inom någr vekor. Det psykisk oh et soil eroenet får mn oft kämp längre me. flskt De positiv effektern v tt slut rök frmträer reltivt snrt: syreupptgningsförmågn förättrs, lukt- oh smksinnet skärps, huen lir ättre oh e sjukomr som rr nningsorgnen, t.ex. influens, minskr. flskt Det troe u väl änå inte på??? 10 nikotintuggummi oh nikotinplåster. Det ersättne nikotinet linrr vvänjningssymptomen oh kn hjälp ig tt li kvitt et psykisk oh soil eroenet. en.help-eu.om 12

13 hål i gummit Det effektivste skyet mot könssjukomr är spirl glikräm tvättning konom. Cnnis påverkr livsfunktionern. Hur? Prouktionen v östrogen (kvinnligt könshormon) ökr. Prouktionen v testosteron (mnligt könshormon) minskr. Sömnehovet minskr. Aptiten sjunker. Cnnis effekt på sexuliteten hr unersökts hos por. Vilk v följne påståenen stämmer? Honor kn inte motstå en hne som nväner nnis. Cnnis förlänger erektionen. Cnnis ämpr en sexuell lusten. Cnnis ökr fruktsmheten. Rökning försvgr potensen. Jämfört me en ike-rökre är rökrens risk för tt få erektionsstörningr uelt så stor tre gånger större fyr gånger större tio gånger större. Hos män som slutt rök hr potensen livit ättre efter två vekor sex vekor ett hlvt år ett år. Alkohol ökr en sexuell lusten minskr en sexuell lusten påverkr inte et sexuell eteenet. Män som kontinuerligt riker rikligt me lkohol får ök testosteronprouktion får lättre tt ns sover ättre får ök östrogenprouktion. Ren 7 8 stnrgls lkohol minskr testosteronmängen. Hur myket minskr en uner en ntt? till hälften till en femteel till en tioneel till en hunreel Snt eller flskt? Alkohol före sex ger sky mot könssjukomr fungerr som ett preventivmeel förättrr kvinnns orgsm skyr mot hiv. Anol steroier är syntetisk ämnen som utveklts ur testosteron oh som påverkr mnnens hormonell funktioner. Anol steroier ökr prouktionen v sperm leer till tt testiklrn förtvinr föreygger prosttner förminskr mnnens röstkörtlr. 13

14 hål i gummit svr 1 Konomen är et äst skyet mot könssjukomr. 6 Visst ökr en sexuell lusten vi stigne erusning, I komintion me glikräm lir konomen ännu tryggre: krämen hinrr tt konomen rivs söner. Glikräm kn okså ök en sexuell njutningen men efterhn som lkoholhlten i loet stiger sjunker en sexuell förmågn, oh oftst slutr et hel snopet! 2 Cnnis minskr prouktionen v testosteron. Efterhn som testosteronprouktionen till följ v nnisruk minskr försämrs okså spermns kvlitet; i unersökningr hr mn upptäkt missile spermier. Eventuell följverkningr är en känsl v trötthet oh hunger. 3 Cnnis ämpr en sexuell lusten oh kn släk en helt oh hållet. Hos en som örjr nvän nnis i puerteten romss en norml hormonell utveklingen upp, vilket leer till tt puerteten rr ut på tien. 7 Män som rukit myket oh länge prouerr minre testosteron, vs. hårväxten minskr oh potensen försvgs. Smtiigt ökr östrogenhlten, vs. testiklrn förtvinr oh röstkörtlrn växer. Den som riker myket får okså sömnprolem. Den s.k. REM-sömnen på efterntten försämrs. Det är uner REM-sömnen vi römmer, oh en är särskilt viktig för vår inlärningsförmåg. Riklig lkoholförrukning förslppr e övre luftvägrn oh musklern i svlget me snrkning som följ. En sängkmrt som åe räglr oh snrkr sätter knppst sprätt på hormonern 4 Rökrens risk för tt få erektionsstörningr är uel i jämförelse me ike-rökrens. Långvrig rökning i smn me förhöj kolesterolhlt skpr förträngningr i lokärlen i äkenet oh penis. Erektionsstörningr kn vr en först vrningssignlen för egynnne rtärsjukomr. Artärern i penis hr en imeter som är ungefär en trejeel v krnsrtärens imeter. Därför kn förklkning v rtärern påverk penis funktioner ren innn någr hjärtsymptom upptäks. Nikotinet minskr loflöet till svällkropprn i penis. Oset i toksröken försvgr syretrnsporten i loet oh sänker mängen kväveioxi, som krävs för tt lokärlen i könsorgnet skll expner. Rökne män hr smlg mer sälln än ike-rökne. Rökningen minskr ntlet spermier i säesvätskn oh gör spermiern minre rörlig. Den kn okså påverk spermierns DNA (rvsmssn). Det kn li svårre tt få rn. 5 Unersökningr hr vist tt mnnens potens förättrs ren omkring sex vekor efter tt hn slutt rök. Okså ln älre, över 45-årig män som liit v impotens uppger inemot hälften tt prolemet hr linrts inom någr måner efter tt e slutt rök. 8 Ren 7 8 stnrgls lkohol minskr testosteronmängen till en femteel följne morgon. 9 Struntprt lltihop. Långvrig riklig lkoholkonsumtion minskr testosteronprouktionen, försämrr spermns kvlitet oh leer till impotens. För efruktningen räker ok en en spermie som klrt livhnken. Små mänger lkohol gör oss vslppne oh minre hämme oh kn stimuler såväl kvinnors som mäns sexuell lust. Så fort e små mängern lir större försvgs emellerti såväl potensen som kommuniktionsförmågn. Bägge ehövs i ett lykt sexuellt umgänge. Den som är erus kn lätt glömm ort konomen. Eller hur mn nväner en. I värst fll sviker åe omömet oh minnet, oh efteråt vet mn inte riktigt v mn hr gjort oh me vem. Vi smlg ökr risken för sexuellt överför sjukomr, okså hiv. Av ll som 2003 insjukne i is i Finln he nästn två trejeelr fått smittn vi könsumgänge. År 2003 vr ntlet hiv-smittor vi heterosexuellt umgänge högre än någonsin tiigre. 10 Anol steroier får testiklrn tt förtvin. Vi långvrig nvänning minskr åe en sexuell lusten oh spermprouktionen, impotens uppträer, prosttn växer onturligt oh nerrisken ökr. Hos män får nol steroier röstkörtlrn tt väx, oh även mjölkprouktion kn förekomm. Bröstkörtlrn återgår i llmänhet inte till norml storlek efter vslut nvänning me minre än tt mn gör kirurgisk ingrepp. 14

15 Citius, ltius Nikotin påverkr vår irottspresttioner. Hur? Det ger oss kämptg. Det minskr syretillförseln till musklern. Det gör oss spänstigre. Det ger ork. Oset i toksröken förättrr luftkvliteten öppnr vår luftvägr hinrr syretrnsporten i kroppen höjer musklerns presttioner. Då mn är lkoholpåverk, okså uner ksmäll, försvgs träningseffekten. V eror et på? Sjunkne testosteronhlt. Försämr syn. Försämr kroppskoorintion. Inte försämrs en. Snt eller flskt? Alkohol sänker losokret. Tk vre lkoholen försvinner mjölksyrorn snre ur musklern. Alkohol rur kroppens vätskelns. Alkohol rättr till vätskeförlust. Efter ett stop mellnöl ehöver en sprinter en sekun extr för ett hunrmeterslopp. En höjhoppre unerpresterr me 2-5 m 5-8 m 8-11 m m Uner lkoholpåverkn når musklern mjölksyrtröskeln snre. Vrför? Presttionern kräver mer styrk. Pulsen sjunker. Levern ryter ne mjölksyrn långsmmre. Cirkultionen i e ytlig lokärlen lir långsmmre. Om u är lkoholpåverk eller hr ksmäll fungerr itt hjärt sämre. Hur så? Du är förälsk. Din lungor hr utvigts. Syrsättningen v musklern fungerr tillräkligt r änå. Pulsen är hög ren från örjn. Vi stigne erusning växer risken för olykor så et knkr. Hur stor nel v ll årig män råkr uner ett års ti ut för en olyk är lkohol spelr en roll? Vr treje. Vr femte. Vrt tione. Vr tjugone. Den huvusklig energikälln för ett orgn som är viktigt okså i irottspresttioner är soker som lgrts i musklern oh levern, vs. glykogen. Vilket orgn är et fråg om? Hjärnn. Hjärtt. Lungorn. Benen. En kfull lgkmrt är ren lottovinsten i såväl ishokey som fotoll. Ett lämpligt smeknmn för enn hjälte kune vr kämpen kptenen en etroe knölen. 15

16 Citius, ltius... svr 1 Nikotin höjer tillfälligt åe lotryket oh pulsen. Hjärtt nsträngs mer än normlt oh pulsen lir snre. Bloet strömmr snre i rtärern, men smtiigt minskr loirkultionen i oh syretillförseln till musklern. 2 Os försvgr syretrnsporten, eftersom en ins till loets hemogloin, vrs uppgift är tt trnsporter syre. Hjärtt försöker kompenser musklerns syrerist genom tt slå fortre, vilket i sin tur förrukr llt mer syre. Trots hjärtts nsträngningr får musklern inte tillräkligt myket syre, oh ärför tröttnr e fortre än normlt. 3 Alkohol försvgr träningseffekten åe uner erusningen oh uner en eventuell ksmälln. Dett eror l.. på tt stresshormonern ökr men testosteronet minskr. Då mn rukit är et me nr or lönlöst tt försök. 4 snt Alkoholen förrukr kroppens glykogen-, vs. sokerreserver oh leer lätt till nestt losokerväre (hypoglykemi). flskt Me lkohol i loet ehöver kroppen mer ti för tt återhämt sig, oh et tr t.ex. längre innn mjölksyrorn försvunnit ur musklern. snt Alkohol rur kroppens slt- oh vätskelns. flskt Alkoholhltig ryker, såsom öl, kn inte rätt till eventuell vätskeförlust (ehyrering). Alkohol ökr urinutsönringen oh uttorkr sålees kroppen. Följern kn li ftl i sån irottsgrenr är vätskeförlusten är stor. 5 Höjhoppren hoppr m lägre än normlt.. Rin förefller ligg r myket högre... 6 Lkttet eller mjölksyrn i loet neryts långsmmre än normlt i levern. Efter någr flskor mellnöl ligger mjölksyrehlten på topp timmr senre. Då är et lönlöst tt trän. Träning ger mximl nytt först ett rygt ygn efter riknet. Alkoholen ktiverr irkultionen i e ytlig lokärlen, vrvi minre lo lir över för tt forsl ort nerytningsprouktern från musklerns ämnesomsättning. Följen lir lägre presttionsförmåg Pulsen är hög ren från örjn. Pulsen stiger uner lkoholpåverkn. Hjärtt är sålees påfrestt oh hr ärför egränse möjligheter tt ge en extr kik som ehövs vi en nsträngne presttion. Dgen efter riknet är vilopulsen lltjämt hög, vilket tr sig uttryk som llmän svghet oh trötthet. 8 I intervjuunersökningr hr vr treje årig mn uppgett tt hn uner et gångn året hr råkt ut för en olyk är lkoholen hr spelt en roll. Årligen råkr över finlänre ut för sån olykor. Hälften v e lkoholreltere olyksfllen hnlr om fll oh hlkning. De vnligste skorn är lessyrer, försträkningr, krosskor, rnskor oh frkturer. 9 Glykogen är hjärnns energikäll. Alkohol tär på glykogenreservern. Blosokret är lägst å lkoholen vgått från loet. Låg sokerhlt kn försvår hjärnverksmheten oh skp en känsl v trötthet oh hunger. Lägger mn ärtill en sokerförlust som irottspresttionen orskr, kn et åtminstone i uthållighetsgrenr resulter rentv i mevetslöshet. Alkoholen försvårr ilningen v nytt glykogen, oh et tr ärför längre ti för ny reserver tt uppstå. Hjärnns försvge tillgång till energi är oft förklringen till sån oegriplig fel som mn iln ser i t.ex. fotoll, ishokey oh orientering, som ll kräver go omömesförmåg uner strk fysisk påfrestning. 10 Snnolikt knölen. Alkohol förrukr opminoh serotoninreservern i hjärnns lustentrum. Följen lir nestämhet, epression oh irrittion. Oft är et lgkmrtern som får t emot en kfulle spelrens stingslighet. Dessutom rus åe vsönringen v meltonin, som hjälper oss tt somn, oh REM-sömnen, som är viktig för vårt psykisk välefinnne. Följen lir ålig sömn, sämre återhämtning oh trötthet.

17 1 Du 2 Vilk 3 Polisen 4 I 5 Konsumtionen sitter på krog oh försöker rgg sällskp. Vilket v lterntiven nen är en minst ålig tktiken? Du grunr me en rejäl fyll oh går rkt på sk. Du tr fler styrketårr oh frågr: Gjore et ont??? när u föll från himlen? Du tr fler styrketårr oh frågr: V heter u? Du är försiktig me styrketårrn oh försöker giss ig till vilken film personen sett senst oh frågr sen om hn eller hon fktiskt hr sett en. v följne påståenen stämmer? I en go prreltion grälr mn inte. Gräl hör till livet. Den vinner grälet som skriker högst. Mn kn vgör ett gräl genom tt rusk om motprten. får årligen vetskp om misshnelsfll. Vr råkr en mn mest snnolikt ut för vål? I stun. Hemm. På krogen. Hos grnnen. Finln såles 2005 omkring 8,3 liter hunrproentig lkohol per person. I vilken form såles störst elen? Öl. Cier. Vin. Strksprit. v lkoholryker hr vuxit e senste åren. Hur hr skorn utveklts? De hr inte påverkts nämnvärt. Skorn hr minskt, vi hr lärt oss europeisk rykesvnor. Me växne konsumtion växer okså skorn. 6 Alkohol 7 8 orskr årligen stten oh kommunern omeelr kostner på rygt 900 miljoner euro. Vr är eloppen störst? Inom flskreturen. Inom hälsovåren. Inom ornings- oh räningssektorn. Inom gturenhållningen efter först mj. I Finln är et förjuet tt sälj oh server lkoholryker till personer uner 18 år. Likså är et strffrt tt förmel, även utn ersättning, lkoholryker till personer uner 18 år. Följen v et kn li är oh ryktrhet fängelse en nmärkning inrget körkort. I USA är ålersgränsen för försäljning oh servering v lkoholryker smm i ll elstter. Gränsen är 15 år 17 år 18 år 21 år. 9 Om u uner en fyr vekors semester tre kvällr i vekn sitter på uteserveringen oh riker ått stop mellnöl per kväll, hur myket hr in semesterkss å krympt Toksinustrin stsr hårt på mrknern i u-länern. Vrför? Dom får ett ättre pris för token. Människor som vrken kn läs eller skriv sknr kunskp om tokens fror. Det är inte lik frligt tt rök i u-länern. 17

18 Reo tt rgg! svr 1 funkr äst! Relös erusning oh påflugen klntighet är en sämst tänkr tktiken. En liten mäng lkohol kn gör ig vslppn, men så fort en lir större försvgr en in tktisk ereskp. Ställ inte umm frågor. Försök i stället me ämnen som u hr mer än en replik tt säg om. Vis intresse för et som en nr är intresser v. 2 Meningsskiljktigheter hör till livet oh till oh me gräl är OK, så länge et är lugnt oh konstruktivt. Viss sker kn mn ens om, nr inte. En konstruktiv inställning i en konfliktsitution inneär tt mn försöker lyssn oh förstå v en nr tänker. Det inneär inte tt ge upp sin egen stånpunkt, men et kn n väg för en kompromiss. Om sker oh ting som känns viktig stmpr på stället, kn känslorn slå över i upprörhet. Pulsen stiger, ikttgelseförmågn vtrus. Då hjärtt slår tätre än 95 slg i minuten kn u inte längre tänk klrt. Mät pulsen genom tt håll två fingrr på hlspulsåern oh titt på klokn. T en minst 20 minuters timeout oh försök lugn ner ig. Vål för ing åsikter närmre vrnr. Däremot kn et vr strffrt. 3 Intervjuunersökningr visr tt typisk pltser är män råkr ut för vål är resturnger oh nsställen (28 %). Att li offer för gtuvål är prktiskt tget lik vnligt (24 %). Av em som rukr vål är omkring 80 proent eruse. I nästn hälften v fllen är okså vålsoffret erust. Kvinnor upplever vål oftst på sin retsplts (37 %). 4 Störst elen v ll sål lkohol i Finln 2005 såles som öl. Omvnl till hunrproentig lkohol vr ölets nel 46 proent v ll sål lkohol. Strkspritens nel vr 28 proent. 6 År 2003 orske lkoholen orningsmkten oh räningsväsenet kostner på smmnlgt nästn 150 miljoner euro. För hälsovårens el lev kostnern närmre 90 miljoner euro. 7 Den som lngr lkoholryker till minerårig öms till öter eller mximlt sex måners fängelse. Det lönr sig inte tt köp sprit åt minerårig kompisr år. I USA stiftes på 1980-tlet en feerl lg som förplikte ll elstter tt höj ålergränsen för försäljning oh utskänkning v lkohol till 21 år. Avsikten vr tt minsk ntlet trfikolykor är ung förre vrit eruse. De elstter som he velt iehåll en lägre ålersgräns skulle h gått miste om feerl nslg för vägyggen. Ålersgränser i sig hr ok ingen skyne effekt om e inte iktts Om ett stop kostr omkring fem euro lir notn för en ått stops kväll fyrtio euro. Tre sån kvällr i vekn gör 120 euro, fyr sån vekor 480 euro. Håller mn smm tkt året ut spenerr mn inemot euro enrt på mellnöl. 10 I u-länern är mång människor omevetn om frn me tt rök, l.. på grun v nlfetism. Allti försöker ingen ens spri informtion särskilt ktivt, eftersom toksinustrin hr en strk position i ess läner. Rökningen orskr så hög sjukomsfrekvens oh ölighet tt mn kn tl om en epiemi. Då u-länern nu småningom håller på tt li kvitt mång v sin tiigre epiemier, rs e i stället v token som et ny hotet mot folkhälsn. Epiemin uppstår inte v sig själv: en sluförs mevetet till fttig läner. 5 Me växne konsumtion ökr essvärre llti okså skorn. Finlänrns rykesvnor hr inte livit mer europeisk, åtminstone inte så tt et rusfixere riknet skulle h minskt. 18

19 6 personlig Test itt eventuell nikotineroene. Kryss för et svrslterntiv som äst motsvrr in sitution. 1 Hur snt efter tt et hänt tt u vknt på morgonen täner u in först igrrett? inom 5 minuter inom 6-30 minuter inom minuter efter 60 minuter 2 Är et svårt för ig tt låt li tt rök på ställen är et är förjuet tt rök? j nej 3 Vilken igrrett skulle u h svårst tt slut me? en först på morgonen någon nnn 4 Hur mång igrretter röker u per ygn? 1-10 igrretter igrretter igrretter 31 igrretter eller mer 5 Röker u mer uner morgonens först timmr än uner resten v gen? j nej 6 frågor om rökning Röker u när u är så sjuk tt u måste ligg till sängs störst elen v gen? j nej Fgerströms test för nikotineroene Räkn ut itt resultt oh gå vire till näst si för mer informtion. 1 =3 =2 =1 =0 2 =1 =0 3 =1 =0 4 =3 =2 =1 =0 5 =1 =0 6 =1 =0 resultt 19

20 6Testresultt personlig frågor om rökning minre än 2 itt nikotineroene är svgt 2-6 itt nikotineroene är måttligt 7-10 itt nikotineroene är strkt Det lönr sig tt slut! 1 g 1 vek efter tt u slutt: 2 12 vekor efter tt u slutt: presttionsförmågn stiger 3 9 måner efter tt u slutt: lungorn fungerr ättre 5 år efter tt u slutt: 10 år efter tt u slutt: - - skll gör å u får lust tt rök: ns sl me någonting är u måste nvän Nikotinersättning linrr Unvik rökre åtminstone uner e först elön ig me någonting som u llti Tips för ig som vill slut Det är inte lätt ll gånger tt slut soil eroenet får mn oft kämp 20