Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Avesta centrala förskolområde

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Avesta centrala förskolområde Datum: Förskolechef: Maria Lederud Utvecklingsledare: Siv Holm, Anette Aspgren Resultatenhetschef: Karin Vestman 1

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras en Resultatbild och analys Utvecklingsstrategi 2

3 Förskoleområdet Innehållsförteckning Förskoleområdet/organisation 1. Normer och värden 1.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande 3.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät 4.1 Förskolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och förskola 5.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling 6.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insats och resultat 7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Entreprenöriellt lärande 9. Identifierade framgångsfaktorer 10. Identifierade utvecklingsområden 3

4 Förskoleområdet/organisation Avesta centrala förskolområde består av 7 förskolor med 22 avdelningar varav en förskola är dygnetrunt-förskola med 3 avdelningar. I vårt område har vi många mångkulturella familjer där ca 20 olika modersmål är representerade. Dessa familjer finns främst på Blåkullen/Montessori, Prästkragen och Skruvlådan då förstahandsvalet på förskoleplats är så nära hemmet som möjligt. Under året har arbetet med att Violen ska bli en Kulturförskola fortsatt. Idag ligger fokus på musik, drama, skapande. Ny Ledningsgrupp med förskolechef, förskole administratör samt specialpedagog. 1. Normer och värden Pedagogerna har anammat vikten av sitt egna förhållningssätt i mötet med barn och föräldrar, och fortbildningsinsatsen kring Vägledande samspel har slagit väl ut. Pedagogerna blir mer medvetna om sitt förhållningssätt för både barnen, föräldrar och kollegor. Arbetet fortsätter under hösten med fortbildningsinsatser. Vi har sett i utvärderingarna hur den entreprenöriella målplanen återspeglas i arbetet, och att arbetet med tydlig struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Vi har under våren börjat en högskolekurs i Likabehandlingsplan och kommer under hösten-14 utveckla arbetet med Likabehandlingsplanen i hela vårt område. I och med det kommer vi att få en systematik i arbetet med incidentrapporter och kartläggning och en fördjupad medvetenhet kring arbetet med Likabehandlingsplanen. Möjligheten ges, för de pedagoger som inte gått fortbildning kring boken Anknytning i förskolan, att läsa den med ersättning enligt överenskommelse. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Målet är att alla arbetslag ska använda dokumentationsmallen vid gemensamma planeringstiden. Målet är att reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan, och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Vi i ledning vill att ni fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP och MILJÖERNA. 1.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Ledning har lyft, påpekat och disskuterat vikten av incidentrapportering och arbetet kring dessa bland annat på arbetsplatsträffar under våren. Pedagogerna har följt gången i handlingsplanen och förändrar/utvecklar verksamheten utifrån behov. Arbetet har sett olika ut på våra förskolor, men medvetenheten har ökat kring vikten av att dokumentera incidenter. Vi kan se att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt kring likabehandlingsplanen men vi ser brister i systematisk dokumentation. Vi kan heller inte se tydligt om och hur det förebyggande arbetet med samtliga diskrimineringsgrunder arbetas med och vilket resultat det ger. Under våren 2014 påbörjade två pedagoger, förskolechef och utvecklingsledare en Högskolekurs på 7,5 poäng Likabehandling och värdegrundsarbete. Vårt syfte med utbildningsinsatsen är att utveckla, systematisera och kvalitetssäkra områdets likabehandlingsplansarbete. Innehållet i hösten första verksamhetsdag kommer bland annat att bestå av föreläsning och seminarium i ämnet för samtlig förskolepersonal, vilket ingår i kursen. 4

5 1.2 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam Specialpedagog saknades under hösten i Avesta centrala förskolområde, men specialpedagogsinsatser kunde lånas vid behov från Södra förskolområdet. Med anledning av detta har vi har inte haft några organiserade och regelbundna BHT-träffar. Däremot har motsvarande möten planerats in efter behov så väl enskilt som i grupp. Under våren har vår nyanställda specialpedagog genomfört olika uppdrag i området. Under hösten 2014 kommer ett digitalt ärendehanteringssystem att implementeras där BHT-möten kommer att inplaneras utefter uppkomna ärenden och behov. Vi tänker oss därmed att arbetet med barnhälsoteam blir mer systematiskt och kvalitetssäkert. 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Fortbildningen kring Vägledande samspel har gett resultat i arbetet med målplanen Barns inflytande. Vi behöver fortsätta samtala kring ordets betydelse och innehåll utifrån samspelet mellan pedagogernas förhållningssätt-barns inflytande. I utvärderingarna ser vi att ordet VI - äga processen själva (yrkesstolthet), är något som ledning kommer att hjälpa pedagogerna att ha fokus på. Vi ser att arbetet med små grupper och teman har gett resultat, och skapar också möjligheter för barnen att ha inflytande i sin vardag på förskolan, ett resultat av ett mer medvetet entreprenöriellt förhållningssätt. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Vi vill att pedagogerna lägger fokus på verksamhetspärmen vid dokumentation av barnets lärprocesser för att hitta balans mellan arbetet i barngrupp och reflektionstiden. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Målet är att alla arbetslag ska använda dokumentationsmallen vid gemensamma planeringstiden. Målet är att reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan, och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Vi i ledning vill att ni fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP och MILJÖERNA. 3. Utveckling och lärande 3.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Matematik: Vi ser kompetens och kunskaper kring arbetet med målplanen som ger resultat. För att behålla den goda kvalitén och utveckla arbetet behöver vi i ledning se över kompetensutveckling för våra nyanställda samt att pedagogerna förvaltar den kunskap och kompetens som finns på området. Vi ser att det finns förståelse och medvetenhet för att miljön är den tredje pedagogen (utmanande material). Vi har sett i utvärderingarna hur den entreprenöriella målplanen återspeglas i arbetet, och att det medvetna förhållningssättet att ge barnen TID och möjlighet att upprepa många gånger är en 5

6 framgångsfaktor. Pedagogernas ökade medvetenhet kring dokumentation av barns lärprocesser utvecklar arbetet i verksamheten. Kommunens handlingsplan för matematik ska vara väl känd för all personal och ligga till grund för vår verksamhetsplanering? Språk: Barnen på våra förskolor möts av en språkstimulerande miljö med intresserade och medvetna pedagoger. Användandet av de tre dialogerna är bra verktyg för pedagogerna i mötet med barnen. Stor vikt läggs vid att använda "rätt" ord och benämning på olika saker och situationer (ex mellismellanmål) i alla möten i den pedagogiska vardagen. Barnen ges tid, och material byts inte ut för ofta vilket ger dem möjlighet att utforska, undersöka och upprepa under längre tid. Vi kan se att den entreprenöriella målplanen återspeglas både i miljön, material och tankar kring förhållningssättet. Begreppet och förhållningssättet Ögonblickspedagogik används alltmer. Flertalet pedagoger använder sig av tecken som stöd och annat visuellt material för att åskådliggöra verksamheten och ge barnen förutsägbarhet. Det finns ett ökat intresse bland pedagogerna kring tecken som stöd, både i arbetet och som fortbildning. Vissa förskolor har material för hemlåning och skapar då bra möjlighet till kommunikation med föräldrar. Vi ser att över lag i området läggs mer fokus på sagor/berättande/böcker. Medvetenheten hos pedagogerna har ökat kring barnens förståelse av sagan/berättandet. Den kommunövergripande handlingsplanen ska vara väl känd för all personal och ligga till grund för vår verksamhetsplanering? Vi i ledning ser att ni använder TRAS som kartläggningsmaterial vid behov. Naturvetenskap och teknik: NTA-jämföra mäta fungerar i hela området. Fortbildningsinsatser pågår i Luft o Vatten, jämföramäta och ljud. Intresse och vilja att utveckla och skaffa mer kompetens finns hos pedagogerna. Engagerade pedagoger och tematiskt arbetssätt bidrar till bra resultat, liksom medvetenheten kring att arbeta med de olika entreprenöriella förmågorna. Vi tror att fortbildningsinsatserna kommer att generera utveckling inom området på alla förskolor samt kunskaper och förståelse genom pedagogiska samtal kring naturvetenskap och teknik. Vi ser en ökad medvetenhet och önskan att använda det pedagogiska uterummet mer. Vi ser att det behövs klargöras och diskuteras kring begreppen utevistelse- pedagogiskt uterum. Det är viktigt och utmanande att tänka på hur och varför vi använder det pedagogiska uterummet. Medvetenheten har ökat men det är viktigt att diskutera vad naturvetenskap och teknik är för våra yngsta barn i verksamheten. IT: Ett område som är i utveckling där fler och fler pedagoger blir medvetna om möjligheterna med multimedia och informationsteknik och hur man kan använda det som pedagogiskt redskap. Utbildning inom området har skett under läsåret, och det finns ett fortsatt behov och efterfrågan. I området finns en IKT-grupp som erbjuder utbildningsmöjligheter, vilket efterfrågas av många pedagoger. I ledning ser vi kompetensen inom IKT som viktig för uppdraget och är inte något som man som pedagog kan "välja bort". Resultatet med arbetet i målplanen påverkas av intresset och kunskaperna hos pedagogerna att använda IKT som pedagogiskt verktyg i verksamheten, liksom medvetenheten kring att arbeta med de olika entreprenöriella förmågorna. Ledning kommer under läsåret att erbjuda repetitionstillfällen efter behov och önskemål. Litteratur som berör området finns på förskolorna. Engagerade pedagoger och tematiskt arbetssätt bidrar till bra resultat. Mångkulturellt: Intresse, medvetenhet och engagemang finns för att utveckla området, men fortbildning önskas kring kulturella skillnader och kunskap om flerspråkighet. Ledning ser över hur vi kan utveckla och lägga upp fortbildningsinsatser under kommande läsår. Arbetet med språkdomäner ingår i den reviderade handlingsplanen för inskolning som gäller från ht-14. Modersmålspedagogens arbete har vi sett är kvalitetshöjande, och ett stöd för pedagoger och föräldrar. Vi ser också goda resultat av användandet 6

7 av tecken som stöd samt visuellt stöd Hållbar utveckling: Vi ser en stor medvetenhet, att utveckling ständigt pågår och att det finns ett engagemang kring målplanen. Många förskolor har haft fokus på odling och olika kretslopp. De pedagogiska miljöerna har setts över och utvecklats till mer inspirerande och utmanande rum. Vi har sett i utvärderingarna hur den entreprenöriella målplanen återspeglas i arbetet med återbruksmaterial i miljöerna. Skapandemiljöer har blivit mer tillgängliga, utmanande och inspirerande. Arbetet med Grön flagg har kommit igång på en förskola i området och är nu miljöcertifierad. Mulleverksamhet finns på tre förskolor, här finns uttalat önskemål om fortbildning. Vi ser i flera utvärderingar att arbetet med tydlig struktur, små grupper, temaarbete, närvarande pedagoger där barnen är, fördelning av pedagoger är framgångsfaktorer som ger resultat. Vi vill att pedagogerna lägger fokus på verksamhetspärmen vid dokumentation av barnets lärprocesser för att hitta balans mellan arbetet i barngrupp och reflektionstiden. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Målet är att alla arbetslag ska använda dokumentationsmallen vid gemensamma planeringstiden Målet är att reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan, och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Vi i ledning vill att ni fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP och MILJÖERNA. 4. Kvalitetsenkät 4.1 Förskolans övergripande bild, analys och slutsats 1. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till förskolan: Över lag mycket gott (99,2% alltid/ofta) resultat över att barn och föräldrar känner sig välkomna. Tydligt framkommer positivt resultat där fler av pedagogerna fått utbildning i Vägledande samspel. Kritik framkommer bland annat för att föräldrar upplever att det ibland är svårt att veta vem som är personal där det varit många vikarier. Namnskyltar tror vi är ett sätt att åtgärda problemet samt introduktion för nya vikarier. Det framkommer att pedagoger upplevs trötta och oengagerade. För berörda avdelningar prioriteras utbildning i Vägledande samspel. 2. Upplever du att personalen är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer: Över lag mycket gott resultat(99% alltid/ofta). Få kommentarer har getts. Det är bra när ordinarie personal är på plats. Barn och pedagoger har alltid bra och kreativa dialoger, detta upplevs dock svårare med vikarier. Vi kan se att det i vardagen är svårare att visa på för föräldrarna på vilket sätt pedagogerna är lyhörda för deras barns funderingar och idéer, men i det enskilda samtalet framkommer det tydligare. Ledning kommer att fortsätta ge stöd genom återkoppling av reflektionsprotokoll och i pedagogisk dokumentation för hur verksamheten är kopplad till och bygger på barns inflytande. 3. Upplever du att dina synpunkter beaktas gällande ditt barns behov på förskolan: Överlag mycket gott resultat (97,4% alltid/ofta). En kommentar är att man önskar längre öppettider på förskolan. Vi kan se att det ibland brister i kommunikation mellan pedagogerna. Rutiner för kontakt kan säkra detta. Kommentarer kring uppkomna synpunkter har ledning skyndsamt åtgärdat och återkopplat. En åtgärd innebär inte alltid att verksamheten kan bemöta alla önskemål men återkoppling med förklaring och uppföljning görs alltid. Synpunkter är tillgodo 7

8 för verksamheten och ger oss möjlighet att utvärdera och utveckla verksamheten. Ledningen tydliggör ärendegången för personal och föräldrar samt förmedlar synen på hur vi professionellt förhåller oss till inkomna synpunkter. 4. Möts du av positiv och engagerad personal: Överlag mycket gott resultat (97,5% alltid/ofta). Kommentarer är att personal alltid är positiva, engagerade och glada och deltar aktivt i barnens lek. Det framkommer också att i vissa fall upplevs personalen oengagerade och ointresserade. Vi ser att prioritering av utbildning i Vägledande samspel är ett bra stöd för pedagogerna. Tidigare organisation med rotation kan vi nu se att det inte har gett resultat i positiv och engagerad personal. Ledning ser vikten av en jämn fördelning förskollärarebarnskötare. Där det har varit möjligt har dialog och information förts med arbetslagen i god tid och tid getts till personalen för förberedelser och korrigerat fördelningen förskollärarebarnskötare. 5. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö på förskolan: Överlag mycket gott resultat 96,2% alltid/ofta). Kommentarer varierande men övervägande positivt där bland annat NTA och Mulle lyfts fram. Vad gäller synpunkter på miljöer så ser vi åter igen att det blir en utmaning för så väl ledning som pedagoger att göra föräldrar delaktiga. Fortbildning med fokus på entreprenörellt lärande ser vi som ett bra stöd för pedagogerna att utveckla och utmana miljöerna ute och inne. 6. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen: Överlag mycket gott resultat (98,1% alltid/ofta). Kommentarer kring personalens agerande vid konfliktsituationer upplevs positivt av föräldrarna. Det är bra stämning mellan barnen och grupperna fungerar bra. Funderingar finns kring hur för stor grupp kan skapa trygghet med alla. Man påtalar att det saknas resursbehov för utåtagerande barn och barn med flerspråkighet. Personalens förhållningssätt påverkar hur trygga barnen blir och hur föräldrar upplever det. Vår satsning på Vägledande samspel och utbildning kring Likabehandling och värdegrundsarbete kommer att vara ett stöd för att kvalitetssäkra detta arbete. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning på förskolan: Överlag mycket gott resultat (98,6 alltid/ofta). Kritik framförs mot att vikarier inte alltid vet vad som ska hända och var barnen ska gå/ behöver hjälp med. Vi behöver se över skriftliga rutiner för vikarier. 8. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledning på förskolan: Till största del (88,7 % alltid/ofta) så framkommer det i enkäten att föräldrar har vag uppfattning om vilka som är ledningen. Många föräldrar kommenterar att de inte behövt ta kontakt med ledning. Ledning ska använda namnskyltar, foto på ledningen ska finnas på varje förskola. Ledningen fortsätter med inskolningssamtal med varje ny familj enligt inskolningsrutiner. Sammanfattning av Övriga synpunkter: Överlag många nöjda kommentarer om pedagogernas bemötande, insatser för barns lärande, och engagemang. Många föräldrar uttrycker att de är nöjda och trygga att lämna sina barn på förskolan. Flera kommentarer tangerar barngruppernas storlek då dessa upplevs bli större och påverkar pedagogernas arbetssituation. Sämst läge upplevs det när nya vikarier kommer konstant och det är önskvärt att den situationen hålls borta om det går. Annan kritik gällande vikarier är att de inte har presenterat sig. Åter igen handlar det om introduktionsdagar och stöd till vikarierna samt att det vore bra att vikarierna har skyltar på sig. Alla lokaler och utemiljöer upplevs inte ändamålsenliga. Investeringsmedel har sökts och arbete med miljöerna utifrån ett entreprenöriellt tänkande fortsätter. Ledningens sammanfattande tankar: Sammanlagda svarsresultatet för området är 641 respondenter.vi ser att vi över lag har en professionell och engagerad personal men att det behövs punkinsatser med pedagogisk ledning och stöd i vissa arbetslag. Planerade fortbildningsinsatser är en del av det proaktiva pedagogiska arbete som vi tänker främjar utveckling, förhållningssätt och systematiskt kvalitetsarbete. 8

9 5. Hem och förskola 5.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Under året har arbetet med denna målplan ytterligare gett förbättrat resultat och vi kan med stolthet se att alla arbetslag i vårt område nått mycket väl uppnått mål! Kurser och arbetet med Vägledande samspel har gett resultat i verksamheten. Vi har många föräldrars mandat. Föräldrar vågar/vill lyfta synpunkter både positiva och negativa, och pedagogerna har utvecklat ett mer professionellt bemötande i att ta emot synpunkter. Pedagogerna har fått en ökad och fördjupad medvetenhet och större förståelse och ödmjukhet inför föräldrars olika situationer. Utifrån fortbildnigen Anknytning, har en ny handlingsplan för inskolning arbetats fram tillsammans med personalen. Handlingsplanen har gett pedagogerna bra verktyg och stöd för att ge barn och föräldrar en så bra start hos oss som möjligt. Vi har under året provat olika mötesformer för föräldrasamverkan och det behöver vi fortsätta utveckla. Vår utmaning i uppdraget är våra utländska föräldrar. Månadsbrev och föräldradeklarationen fungerar bra. Verksamhetspärmen har på flera ställen används vid utvecklingssamtal med föräldrar och gett gott resultat. I ömsesidigt samspel förskola- hem uppmuntras och stärks barnens entreprenöriella upplevelse och förmåga jag vill, jag törs, jag kan. Vi kommer under året att utveckla material och tillvägagångssätt kring utvecklingssamtal. Arbetet med dokumentationsmall och reflektionsprotokoll har utvecklats och blir mer och mer ett medvetet och naturligt verktyg för pedagogerna i sin vardag. Vi fortsätter utveckla arbetet med dokumentation genom stöd från ledning till arbetslagen, och genom att utveckla dokumenten så de blir lätta och enkla att använda. Målet är att alla arbetslag ska använda dokumentationsmallen vid gemensamma planeringstiden. Målet är att reflektionsprotokoll skrivs en gång i veckan, och lyfts vid gemensam planering, som blir en pedagogisk dokumentation när en förändring görs i verksamheten utifrån reflektionen. Vi i ledning vill att ni fortsätter fokusera på VERKSAMHETSPÄRM, FÖRHÅLLNINGSSÄTT (VÄGLEDANDE SAMSPEL), ENTREPENÖRSKAP och MILJÖERNA. 6. Kompetensutveckling 6.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Avesta centrala förskolområde har under läsåret genomfört 2 utbildningar i Vägledande samspel Steg 1, samt skickat en pedagog på utbildning Vägledande Samspel Steg 2. Sammanlagt har 18 pedagoger från vårt område gått utbildning i vägledande samspel. Resultatet avspeglar sig i arbetsalgens diskussioner, målplanearbete och reflektionsprotokoll. Pedagogerna själva uttrycker att de känner sig stärkta och bekräftade genom detta förhållningssätt så väl i mötet med barnen som i mötet vuxen-vuxen. Det är en mycket efterfrågad och uppskattad utbildning som vi eftersträvar ska komma alla till del inom vårt förskolområde. Områdets andra verksamhetsdag i slutet av oktober handlade om Entreprenöriellt lärande. Kommunens alla förskolpedagoger samlades i Åvestadalsskolans aula och lyssnade på föreläsning av Elisabeth Åhlberg. Pedagogerna fick under föreläsningen på förmiddagen arbeta i tvärgrupper kring ämnet Drömförskola. Det material som samlades in utifrån dessa grupper har bearbetats av ledning för förskolan i kommunen. I samband med denna 9

10 verksamhetsdag presenterades Visionen och den Entreprenöriella målplanen. Under eftermiddagen arbetade arbetslagen med diskussionsfrågor och reflektioner från häftet Entreprenöriellt lärande med bland annat fokus på de pedagogiska miljöerna och förhållningssätt Hjälp till att hjälpa mig själv, som Montessoripedagogiken uttrycker det. Vi kan tydligt se resultatet av den entreprenöriella målplanen som genomsyrar förhållningssätt och miljöerna i verksamheten, samt pedagogernas medvetenhet kring barns utveckling av de entreprenöriella förmågorna. Mellan december 2013 och maj 2014 har Anette gått en högskolekurs Pilotkurs för chefer i FHANS-kommunerna, Utvecklande Ledarskap (UL). Personal från Lönekontoret i Norberg besökte alla förskolor på APT-träffar under januari månad för en timmes fortbildning/uppdatering av Personec. En uppskattad timme både från Lönekontoret och personalen där det bland annat blev tydligt att både anställd och arbetsgivare har ansvar kring inlagda och redovisade uppgifter. Fortbildningsinsatsen var för att säkerställa felaktiga redovisningar och utbetalningar. De skyddsombud och hälsoinspiratörer som lyssnade på Inger Hansson på Arbetsmiljödagarna under hösten, framförde önskemål till ledning att all personal skulle få möjlighet att lyssna på föreläsningen. Vårterminens första verksamhetsdag i februari var gemensam för all personal i kommunens förskolor. Föreläsningen var startskottet i ett långsiktigt arbete kring vår arbetsmiljö där Inger Hansson(fil.kand. och diplomerad coach med inriktning på yrkes-och personlig utveckling) föreläste kring ämnet våga mer än du törs ; Om själkänsla och stolthet, om kommunikation, hur ska vi få tiden att räcka till? hur kan vi undvika energitjuvar som missförstånd-missnöje-oro? samt att finna balans i livet. Efter föreläsningen fortsatte arbetslagen arbeta med diskussionsfrågor kopplade till föreläsningen. Materialet som samlades in kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Många har uttryckt att de blev berörda av innehållet i föreläsningen vilket vi bland annat kan ta del av i reflektionsprotokoll. Arbetsmiljöarbetet fortgår under kommande läsår tillsammans ledning med fackliga ombud och pedagoger. Under våren har vi haft en föredragskväll av Eva Södergård kring pedagogiska måltider och kostinformation utifrån kommunens policy och livsmedelsverkets rekommendationer utifrån vårt pedagogiska uppdrag. Diskussioner kring sockerförbrukningen i förskolan visar på en större medvetenhet hos våra pedagoger. Vi pratade både om det dolda sockret i tex kaviar och sylt och i vilken utsträckning det används, och om det synliga sockret i ex glass, godis, läsk. Utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer och utifrån vårt pedagogiska uppdrag kring att uppmärksamma traditioner påtalades från så väl ledning, pedagoger och Eva Södergård att utesluta läsk vid jul-och påskbord, servera frukt istället för glass vid födelsedagar, se över innehållet i godispåsarna vid julgransplundring/sommaravslutningar. Under föreläsningskvällen lyftes många alternativa förslag och tankar för att utveckla det pedagogiska uppdraget kring traditioner. Tex att lägga fokus på förberedelser och aktiviteter istället för att servera färdiga produkter(kanelbullar, semlor). Föreläsning kring entreprenöriellt lärande Mod och passion av Mikael Genberg. Pedagogerna uttryckte att föreläsningen gav positiv energi och aktualiserade området entreprenöriellt lärande. Under våren har fortbildning och repetition i Pingpong getts till de som efterfrågat detta, samt till nyanställd personal. Fortbildning och uppdatering i Pingpong efterfrågas och vi strävar 10

11 efter att användandet av Pingpong ökar av såväl pedagoger som ledning. I april började två pedagoger samt Anette och Maria från ledning på en 7,5-poängsutbildning Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. Syftet är att utveckla områdets Likabehandlingsplan för att kvalitetssäkra metoder för att kartlägga, analysera, utvärdera och leda ett systematiskt värdegrundsarbete. Utbildningen sträcker sig till januari Tre pedagoger anmälde sig till 7,5-poängskurs Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan. Kursen syftar till att utveckla kompetens i arbetssätt som stödjer flerspråkiga barns språk och kunskapsutveckling. Idag är det en pedagog som kommer att slutföra kursen under hösten Kunskaperna inom området är idag eftersatt och efterfrågat. Ökad kunskap inom området ska ge stöd till pedagogerna och utveckla arbetet kring flerspråkighet och interkulturalitet. Tre pedagoger har under våren läst 15- poängskurs på högskolan i Falun Att bemöta barn med funktionsnedsättning. De har examinerats i tre moment; utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, dyslexi-och matematiksvårigheter. Utifrån dokumentet Vision 2020 var detta en satsning för att sprida och säkerställa specialpedagogiska kompetensen inom vårt område. Två pedagoger har åkt på TeachMeet i Falun, ett möte med kollegor och likasinnade pedagoger som nät verkar tillsammans med konkreta exempel om pedagogiskt IT-användande i förskolan. Kunskapen används i respektive arbetslag. Kunskapen kommer att delges övriga pedagoger under kommande läsår på planerade fortbildningsinsatser inom området. I maj månad fick 10 pedagoger från vårt område möjlighet att åka till Stockholm på föreläsning Synen på barn utifrån kultur och religion av Ingela Olsson. Siva/integration tipsade och sponsrade oss med anmälningsavgiften vilket gjorde det möjligt för oss att skicka så många pedagoger samtidigt. Innehållet uppfattades relevant och aktuellt, dock togs en del tid i anspråk av skolfrågor vilket inte pedagogerna kände var relevant för vår verksamhet. Området är stort och frågorna är många. Vi behöver kartlägga vilka frågor vi ska fokusera på. Några skyddsombud, intendent och ledningspersonal åkte till Gävle på konferens i ämnet arbetsmiljö. Föreläsningsdagen innehöll hur den nya arbetsmiljölagen påverkar skolledare, skyddsombud, medarbetare samt information om Min trygghet - försäkringar. Under året har genuspedagogen haft regelbundna nätverksträffar med pedagoger i kommunen. Ledning planerar ett möte med genuspedagog under hösten för att se över fortsatt arbete kring genus. 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Under hösten fortsatte ledning arbetet med verksamhetsbesök. Besöken genomfördes under längre eller kortare stunder i olika arbetslag, som sedan fick feedback på nästkommande arbetslagsplanering. Genom verksamhetsbesöken har ledning fått insyn i pedagogernas vardag och kunnat ge stöd, ställa frågor, skapa dialoger för att föra verksamheten framåt. Reflektionsprotokollen 11

12 har också bidragit till djupare pedagogiska dialoger kring barns lärprocesser och pedagogernas medvetna förhållningssätt. Ledning kommer även att till nästa år låta reflektionsprotokoll vara en del i lönekriterierna. 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insatser och resultat Arbetet med målplaner har pågått under året, och arbetslagen har kommit olika långt i processen. De har haft olika men ökad insikt i vikten av att se målplanerna som stöd i det pedagogiska arbetet. Uppföljningsarbetet har bidragit till att insikt/förståelse har ökat. Uppföljningsarbetet har också bidragit till att dokumentationsmallen och dokumentet för arbetslagens uppföljning av målplan har reviderats. Vi i ledning kan se att vi behöver ge mer stöd till arbetslagen i arbetet med Analys- Resultat och fortsättning. Arbetet med målplanerna har bidragit till mer fokus på läroplanens mål, reflektion och barns lärprocesser. Arbetsstrukturen och dokumenten behöver ses över av ledning då pedagoger har uttryckt att arbetsprocessen är svårhanterlig. 7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Implementeringen har fortsatt även under det här året, och vi ser att processen tar olika lång tid för olika pedagoger. Förståelsen och medvetenheten har sakta ökat, och syftet med systematiskt kvalitetsarbete börjar alltmer landa hos pedagogerna. Den röda tråden blir mer och mer synlig. För få tillfällen av APT har gjort att det varit svårt för ledning att hålla ihop och föra arbetet framåt gemensamt för området. Vi förstår och ser att det är en lång process och kommer att fortsätta handleda pedagogerna så väl enskilt utefter behov, som i grupp, kring systematiskt kvalitetsarbete. 8. Entreprenöriellt lärande Pedagogerna har med ökad medvetenhet och fokus på entreprenöriellt lärande gett barnen möjligheten att utveckla sin kreativitet, självtillit, nyfikenhet och samarbetsförmåga. I mötet pedagoger och barn, får barnen vägledning och stöd för att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Detta sker bland annat i den fria leken och i vardagliga rutinsituationer då barnen samspelar och kommunicerar med varandra. Utifrån ett reflekterande arbetssätt vägleder pedagogerna barnen och på så sätt stärker och bekräftar de entreprenöriella färdigheterna. Under året implementerades arbetet med målplanen Entreprenöriellt lärande. Dokumentet Pedagogisk målplan för entreprenöriellt lärande har inte utvärderats, men arbetet med entreprenöriellt lärande framkommer och presenterar resultat i övriga målplaners utvärderingar. Inför kommande läsår ska den entreprenöriella målplanen utvärderas i arbetslagen. Ledning har bland annat haft fokus på det entreprenöriella lärandet på verksamhetsbesöken och genom återkopplingen som sker löpande med arbetslagen samt genom reflektionsprotokoll. 9. Identifierade framgångsfaktorer 12

13 En nybildad ledningsgrupp har hittat former för utveckling av pedagogisk verksamhet, organisation och rutiner. Vi använder våra skilda kompetenser i ledningsgruppen. Ledningens samstämmighet och nära arbete med varandra har uppskattats av personalen. Arbetet med målplanerna är under utveckling och vi har under vårterminen sett en ökad förståelse och medvetenhet för arbetet hos pedagogerna. Ledning har i olika grupper, enskilt/arbetslag, gett handledning, stöd och feedback vilket har visat sig i resultaten av utvärderingen av målplanerna. 10. Identifierade utvecklingsområden Arbetet med mångkultur, fortsätta arbeta med pedagogernas förhållningssätt genom Vägledande samspel/ ICDP-utbildning. Arbetslagen kommer att få möjlighet att läsa boken Anknytning i Förskolan efter givna förutsättningar. Struktur/organisation utifrån Talgoxens förutsättningar, utveckling av områdets likabehandlingsplan och systematisera det främjande och förebyggande arbetet, fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation, organisation och struktur kring arbetsgången av systematiska kvalitetsarbetet, implementera digitalt ärendehanteringssystem för BHT-ärenden. Upprätta rutinpärm, nya inskolningsrutiner och se över utvecklingssamtalens innehåll och form, implementera arbetslagsledare. 13