KVALITETSREDOVISNING 2007

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2007 Smedsby Rektor Daniel Rask Adress Illersjöv Postadress Motala Telefon Fax E-post Barn/elever enl budget 2007 Personal enl budget 2007 Årsarbetare Förskolan Rödbäcken 19 barn Enhetschef 1,0 Förskolan Smedsby 19 barn Skolassistent 0,5 Förskolan Solsätter 76 barn Förskolan Rödbäcken 3,25 Smedsby skola Förskolan Smedsby 3,25 Förskoleklass 10 elever Förskolan Solsätter 13,5 Grundskola elever Förskoleklass 0,7 Fritidshem 43 elever Smedsby skola 4,5 Fritidshem 2,1 Elevassistent 2,4 Kök 1,75 Vaktmästare 1,5 Förutsättningar för verksamheten Smedsby enhet består av Smedsby skola och tre förskolor med sju förskoleavdelningar. Skolan har sedan våren 2005 en utomhuspedagogisk profil. Förskolan Solsätter är enhetens stora förskola med fyra avdelningar. Förskolan Rödbäcken är en förskola med en avdelning belägen i nära anslutning till Nordens största insjöbad, Varamon. Förskolan Smedsby är även den en förskola med en avdelning i anslutning till skolbyggnaden. Introduktionförskolan Galaxen är en förberedelseförskola med en avdelning för invandrade barn och deras föräldrar, som samtidigt som barnen är i verksamheten studerar SFI. På förskolan arbetar en SFI lärare samt tre förskollärare. Arbetet i verksamheten Vårt mål är naturmedvetna, välmående elever som når läroplanens mål. För att nå detta mål arbetar vi med ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt. På så sätt får eleverna lära sig genom att göra, röra och vara. Vi förflyttar lärandet från klassrummets teoretiska miljö till samhälle och natur. Arbetet med att utveckla detta förhållningssätt är ett ständigt pågående tillstånd dit kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner, rekrytering och investeringar är riktade. I oktober 2007 var enhetens personal på en utomhuspedagogisk konferens för pedagoger från hela norden. Efter denna upplevelse har arbetet med att få enhetens skola och förskolor att gemensamt utveckla utomhuspedagogiken tagit fart. Under 2008 kommer föreläsare från Linköpingsuniversitet anlitas för att ge vidareutbildning mot vår profil. Under året har indivi-duella utvecklingsplaner (IUP) för varje elev utarbetats. IUP har även introducerats på våra förskolor där varje pedagog har fått upprätta en plan för minst ett barn. Under 2008 kommer alla barn på förskolan ha en egen IUP. Fritidshemmet och skolan har under läsåret bedrivit en välutvecklad integrerad verksamhet. Under sommaren är fritidshemsverksamheten förlagd till Åvik. Här finns naturligt närheten till bad, båtturer och fiske samt i övrigt ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Aktiviteterna man regelbundet erbjuder barnen på fritids-

2 hemmet ligger i linje med skolans profil. Man har slöjdat, lagat mat och bakat över öppen eld, badat, åkt skridskor och pulka. Under året har förskolan Smedsby invändigt färdigställts. Arbetet med att observera och dokumentera barnens tidiga språkutveckling enligt TRAS-modellen har utvecklats till att omfatta alla barn födda 2005 och senare. På enhetens förskolor förs en fortlöpande dokumentation av verksamheten i bild och text. På introduktionsförskolan Galaxen har verksamheten utvecklats med längre tid för barnen i verksamheten och servering av mat. SFI undervisningen har blivit mer riktad till förkunskaper genom att vi erbjuder två grupper med olika kunskapsnivåer. Solsätters förskolas tillagningskök invigdes under hösten. Vi är oerhört glada att vi återigen känner doften av nylagad mat på förskolan. Kvaliteten på maten höjs avsevärt genom denna förändring. Uppföljning av likabehandlingsplanen I skolans likabehandlingsarbete har vi enligt planen utvecklat kamratstödjare under Gruppen träffas en gång per månad under ledning av en av skolans pedagoger för utbildning och samtal. Kamratstödjarna är en viktig del i vårt likabehandlingsarbete. Under våren kommer vi att revidera och utvärdera vår likabe-handlingsplan. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden Bildningsnämndens prioriterade mål: Ett hälsobefrämjande arbete Vi uppnår målet med ett hälsofrämjande arbete genom vår utomhuspedagogiska förhållningssätt som genomsyrar enhetens arbete. Maten lagas så nära barnet som möjligt och barnen uppmuntras att äta grönsaker genom variation och pedagogernas föredöme. Enhetens olika verksamheter är lagom stora så personalen har möjlighet att ta tid för alla barn. Så här arbetar med hälsofrämjande aktiviteter: I förskolan Vi vistas regelbundet utomhus. Vi undviker socker i maten och lagar så mycket av maten som möjligt så nära barnen som möjligt. De minsta barnen sover utomhus i vagnar. Regelbundna aktiviteter genomförs utomhus anpassat till årstiden. Gympa, utelek och promenader till lekparker är exempel på regelbundna aktiviteter. Därutöver genomför vi skridskoåkning, pulkaåkning, bad och skogsvandring då och då. På varje förskola finns hälsoombud som stimulerar personalen till olika hälsobefrämjande aktiviteter. I skolan Vi förlägger skolarbetet utomhus flera gånger/vecka. Vi går och cyklar till olika utflyktsmål. Vi har återkommande samtal om vikten av att sömn, bra kost, god hygien och att lära sig slappna av. Vårt skolkök undviker halvfabrikat och tillagar en stor del av skolmaten i eget kök. En stor salladsbuffé inbjuder till intagande. Vi är måna om att se alla barn och vi känner alla barn och barnen känner all personal. Varje arbetslag har ett utsett hälsoombud som tillsammans inspirerar personalen till att delta i olika motionsoch avslappningsaktiviteter. Nationellt mål: Kunskaper Bildningsnämndens prioriterade mål: Läskunnighet och lusten att lära När det gäller läsförmågan är vår målsättning att 80% av alla elever i år 3 och år 6 ska nå stanine 4 eller mer på DLS proven i år 3 och år 6 i läsförståelse. Enligt tabellen nedan visar 2007 års resultat en förbättring jämfört med föregående år, men att vi inte riktigt når målet för år 3. Nedanstående siffror visar andelen elever (%) som har stanine 4 eller högre.

3 totalt sm totalt sm År Läsförståelse år Läsförståelse år Ordförståelse år Ordförståelse år Läshastighet år 3 Läshastighet år Diktamen år Diktamen år På en skola av vår storlek med runt 10 elever i varje årskull fluktuerar resultatet en del. Vi har möjlighet att följa varje individs utveckling och sätter in åtgärder vid behov. På ordförståelsedelen i år 6 ligger vi under kommunens totala resultat. Här låg hela 64 % av klassen på stanine 3. Detta är något att arbeta vidare med. Man kan dock se att resultaten på denna del är allmänt låga i hela kommunen. I övrigt har vi förbätt-rat resultaten jämfört med förra året. Det låga elevantalet ger en statistisk osäkerhet. Så här arbetar vi i förskolan med språkutveckling På förskolorna arbetar vi med barnens språkliga medvetenhet genom rim och ramsor, sång och bokläsning. Man har även ett förhållningssätt att inte hjälpa barnen för mycket genom att lägga ord i deras mun, utan låta barnen försöka säga vad de vill ha vid exempelvis matbordet, eller i leken. Vid matbordet ger man även barnen rimord och sammansatta ord, vilket barn i alla åldrar hjälps åt at lösa. Personalen har utbildats i att använda materialet TRAS (= tidig registrering av språkutveckling) och återkommande möten hålls med avdelningarnas språkansvariga vilket är en god hjälp för arbetet med varje enskilt barns språkutveckling. Bokbussen kommer på besök en gång /månad. Så här arbetar vi i skolan med läsutveckling Vi har under hösten 07 haft fokus på gemensam högläsning och individuell lästräning. Under våren 08 har fokus legat på lusten att läsa och tystläsning. Barnen läser varje dag i egna valda böcker (kapitelböcker). Vi har även små läsgrupper med högläsning och diskussion av innehåll. Vi arbetar med läsförståelse ge-nom kortare texter och tillhörande frågor. Under våren går ett par elever i veckan frivilligt och läser högt för förskoleklassen. I förskoleklassen har vi högläsning, språkstund och bokstavsinlärning. Det är viktigt att leka in den språkliga medvetenheten. Läsinlärningen i de tidiga skolåren sker i liten grupp där det är lätt att individanpassa inlärningen. Skolans bibliotek används flitigt och skolbibliotekarien uppmuntrar till att pröva nya böcker genom exempelvis utställningar och bokprat. Bokbussen kommer en gång per må-nad. Läsförmågan tränas även genom att ta ut fakta ur en text, återberätta och recensera. För de elever som behöver stöd i läsning upprättas åtgärdsprogram och åtgärder sätts in i form av specialundervisning eller BRP (Better Reading Partnership) stöd. Så här arbetar vi med lusten att lära: Förskolan: Genom leken stimuleras lusten att lära. Vi arbetar medvetet med ett öppet och accepterande klimat där barnens frågor sätts i centrum och leder till att utforska, ta reda på och nya frågor. Vi ser det kompetenta barnet som klarar väldigt mycket. Skolan: Genom inflytande av såväl arbetssätt som innehåll ökar barnens motivation. Barnen får även ta ansvar för sitt arbete genom egen planering men även forskning. Genom att lära med kroppen och utomhuspedago-gik ökar barnens lust att lära. Vi samtalar, diskuterar och gör olika övningar kring skolans mål och värde-grund. Det i sin tur ger insikt om kunskap och dess nytta. Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens prioriterade mål: Demokrati Vi vill att eleverna ska känna till hur och vad de kan påverka i skolan. Idag upplever eleverna inte att de har inflytande över arbetsformer och innehåll. Vi behöver utveckla deras medvetande kring demokratiska frågor i vardagen såväl som i större gemensamma sammanhang.

4 Så här arbetar vi: I förskolan Vi arbetar med att träna barnen att prata i grupp, lyssna på andra och vänta på sin tur. Vårt förhållningssätt om det kompetenta barnet gör att vi låter barnen försöka lösa konflikter utan vår inblandning och respektera barnens egna förslag. Vi tränar även på och samtalar om empati, rättvisa och att hålla sig till regler. Vi tycker att det är viktigt att alla barn ska ha samma möjligheter och tillgång till lekar oavsett kön. I skolan och på fritids: Eleverna har klassråd med stegrat ansvar för ordförandeskap och sekreterarskap. Klassråden hålls regel-bundet. Alla barn erbjuds att pröva de olika rollerna någon gång under året. Dagordningen kan bestå av fasta punkter eller fastställas utifrån vad eleverna vill ta upp vid varje klassråd. Eleverna ges tillfälle till delaktighet i planering och egna val vid redovisningar och temaarbeten. Genom individuella utvecklingsplaner görs elevens föräldrar mer delaktiga i lärandeprocessen. Under året har man i varje klass börjat arbeta medvetet med klassens kvalitetsrapport. Här följer ett exempel på hur man arbetar med detta i år 2-3: Under hösten 07 genomförde vi en enkätundersökning om ansvar, trivsel och inflytande i skolvardagen. Samtliga barn i 2-3:an deltog. Varje elev svarade själv på enkäten med lässtöd av pedagog. Resultaten från undersökningen sammanställdes i diagram och redogjordes för eleverna under olika tillfällen i samband med att vi läste om diagram och tabeller i matematiken. Vi har i 2-3:an arbetat extra med några frågor från enkäten; trivsel och arbetsro vid olika tillfällen. Vi pratade först i klassen om trivsel genom att relatera till resultatet från enkäten. Vi tittade på diagrammet och använde det som utgångspunkt. Sedan delades klassen upp i så kallade bikupor och där fick de diskutera utifrån givna frågor som de sedan fick skriva ner. Sedan återsamlades vi och gick igenom varandras svar och skrev ner dessa förslag på ett blädderblock. Därtill hade vi en intressant diskussion vems ansvar det är att alla trivs (elev, vuxen). Vi jobbade på ett liknande sätt vid det andra tillfällen men med frågan om ar-betsro. Under hösten har vi arbetat med kompisrelationer, hemlig kompis, kompis- massage, trivselregler. Klassens kvalitetsrapport har varit ett bra sätt att relatera till våra övningar och arbeten kring detta. På fritids får barnen, varje eftermiddag, välja utifrån ett antal givna aktiviteter vad de själva vill göra. Fri lek finns alltid med som ett alternativ. Med jämna mellanrum genomförs fritidsråd där man tillsammans kommer med nya idéer och kommer överens om hur fritidsverksamheten ska fungera. Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja % Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? Resultat enkät år 2 Instämmer alltid eller ibland % Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i skolan Jag tycker de vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan Analys Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker Jag trivs i skolan Analys Eleverna svarar olika utifrån humör och förväntningar. De hänger upp sig på detaljer och ser inte alltid helheten. Enskilda elever svarar som de tror att kamraterna förväntar sig. Man kan fundera över vad siff-

5 rorna i dessa enkäter visar. Barnen upplever säkert att deras inflytande är begränsat trots att vi arbetar medvetet med att lyssna på våra barn. I de allra flesta fall upplever barnen att vi lyssnar på dem och att de har inflytande över sitt lärande. Resultaten är väldigt osäkra som statistiskt material eftersom urvalet är re-lativt litet. I år 5 är eleverna mer medvetna om vilka begränsningar som råder inom skolan när det gäller elevens inflytande än vad de är tidigare. Detta är oerhört viktigt att arbeta vidare med. Genom arbetet med klassens kvalitetsarbete, d.v.s att man genom enkäter utvärderar och analyserar regelbundet utvecklas elevens inflytande förhoppningsvis. Viktigt att hålla en dialog med eleverna om vad man kan ha inflytande över och på detta vis skapa medvetenhet omkring demokrati i klassrummet. Nationellt mål: Skola och hem Enligt enkäten är föräldrarna väldigt nöjda med vår kontakt. Målet är uppnått, men vi känner att vi kan utveckla skolrådets uppdrag och på så vis få ett större inflytande och engagemang i frågor som rör elevens vardag. Så här arbetar vi: I förskolan, förskoleklassen och på fritids har vi en daglig tamburkontakt med föräldrar som lämnar och hämtar sina barn. I skolan och på fritids har vi regelbunden kontakt med hemmen via veckobrev eller månadsbrev via e-post. Varje termin bjuds föräldrar och elev på grundskolan in till utvecklingssamtal. En individuell utvecklingsplan upprättas gemensamt av elev, förälder och lärare vid detta tillfälle. Planen föregås av en avstämning av elevens kunskapsutveckling där såväl elev, lärare som förälder, i nämnd ordning, deltar. Resultaten av samtalen bedöms av lärarna på skolan som goda. En gång per termin bjuder skolan in till föräldramöte för elevgruppens föräldrar. Skolrådet består av två föräldrarepresentanter från varje elevgrupp och har haft 5 möten under När-varon är hög och engagemanget stort hos våra representanter. Under 2007 har vi utvecklat föräldrainfly-tandet på förskolorna genom förskoleråd på Solsätter och genom ett råd under del av föräldramöte på för-skolorna med en avdelning. Man har haft många evenemang i anslutning till högtider och särskilda ge-menskapskvällar i form av grillkväll med enkel skötsel av trädgård etc. Dessa evenemang har varit väldigt välbesökta. Resultat föräldraenkät Instämmer helt eller delvis % Resultat föräldraenkät Samverkan mellan hem och förskola/skola fungerar bra idag Femåring År År Analys Vi upplever att vår kontakt med hemmen är väldigt god och att vi som personal är tillgängliga för kontakt. Informationen kommer att bli ännu tydligare i samband med införandet av digital lärplattform. Under 2007 har vi startat och utvecklat en hemsida med hög besöksfrekvens. Varje klass informerar sina föräldrar regelbundet med veckobrev ofta i form av e-post. Viktigast är dock att skolans storlek möjliggör att persona-len oftast har kännedom om alla skolans elever. Nationellt mål: Övergång och samverkan På Smedsby skola arbetar vi aktivt för att minska glappen mellan de tidigare stadieindelningarna. Under 2007 har vi arbetat åldersblandat i fyra klasser F-1, 2-3, 4-5, och år 6. Eftersom vi är en liten skola där alla känner alla känner vi att våra elever är trygga vid övergång till ny klass. Under 2007 intensifierades arbetet med att samla all verksamhet under utomhuspedagogiken. Detta gör vi genom att utveckla en gemensam vision och målsättning och att planera vissa gemensamma dagar. När det gäller Solsätter ser övergången annorlunda ut eftersom flertalet barn under 2007 flyttade till andra skolor än Smedsby. Övergången mellan år sex till sju är det stora brytet för våra elever. Här finns det alltid förbättringar att göra. Våra elever läser språk på Zederslundsskolan och har under 2007 även haft hemkunskap på skolan. Detta gör att eleverna känner till Zederslundsskolan vid överflytten. Under sista vårterminen sker överflytten enligt en övergångsplan. De flesta föräldrarna och eleverna var nöjda med övergången. I samband med utvecklandet av gemensam individuell utvecklingsplan kommer även informationen om elevens individuella behov att förbättras.

6 Nationellt mål: Skolan och omvärlden Under året har vi tagit del av flera lokala kulturella inslag såsom teater- och musikevenemang. Vi har tagit del av folkbibliotekets resurser genom boklådor, bokbuss och besök på stadsbiblioteket. Vi arbetar aktivt med vårt närområde genom vår utomhuspedagogik. Målet är uppnått. Så här arbetar vi: Vi deltar i kommunens utbud av kultur och i bildningsnämndens särskilda satsning Kulgris och besöker biblioteket alt. bokbussen. Vi skapar genom bilder, skulpturer, poesi och drama. Att låta barnen möta olika kulturella uttrycksformer är en viktig del av barnens utveckling från förskola till år 6. Nationellt mål: Bedömning och betyg Skolans prioriterade mål Resultat nationella prov år 5 Andel elever som uppnått målen % Svenska Matematik Engelska Analys Flera år i rad har våra elever inte haft några speciella inlärningssvårigheter. 2 elever har varit särskoleinkluderade under tidsperioden 07 och inte deltagit i nationella proven. Vi ser dock att enstaka elever nästa år kommer att få svårt att nå godkänt på nationella proven. Vi har bra kontroll över vilka elever som behöver extra stöd och dessa elever har åtgärdsprogram. I utvecklingssamtal har även föräldrarna informerats. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Hur gör vi Smedsby skola ännu attraktivare och mer tillgänglig? Vi har arbetat med detta område genom att bygga en hemsida för skolan och genom att frekvent göra vår versamhet känd via media. Fortfarande skulle vi vilja underlätta med egen skolskjuts och möjlighet att hämta elever som är intresserade av vårt arbetssätt bosatta inom andra rektorsområden. Här är vi beroende av politiska beslut och diskussionen förs redan i nämnden i samband med friare enheter. Hur kan vi ännu mer utnyttja miljön utanför klassrummet för inlärande och nå bättre måluppfyllelse för våra elever? Genom att dela med oss av goda idéer och genom fortbildning inom utomhuspedagogiken, främst genom deltagandet på rikskonferensen i Linköping utvecklar vi vårt arbetssätt. Måluppfyllelsen är som redovisats väldigt hög, vilket vi delvis sätter i samband med vår pedagogik. Vi vill 2007 fokusera och utveckla elevernas läsning ännu mer. Under 2007 har viktiga steg tagits för att förbättra elevernas läsutveckling. TRAS och den grupp som bildats för att utbyta erfarenheter inom språkutvecklingen på förskolorna ger ett mer systematiskt förhållningssätt i de tidiga åren. Stödåtgärder upptäcks tidigt och åtgärder sätts in. Efterfrågan på förskolorna på områdets resursteam har ökat, vilket direkt kan kopplas till pedagogernas ökade medvetenhet. I skolan har de första stegen tagits för att införa LUS (läsutvecklingsschema). Med hjälp av LUS vill vi fr a tydliggöra läsutvecklingen för varje elev. Vi kan även se det som ett komplement till DLS-testerna som ge-nomförs i hela kommunen enligt utvärderingsklockan. Vi vill utveckla elevdemokratin och göra eleverna mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Under 2007 har alla klasser börjat arbeta med klassens kvalitetsarbete. Detta innebär att klassen regelbundet genomför och analyserar en enkät. Tillsammans med läraren kommer man fram till utvecklingsområden. Detta är ett sätt att öka elevens inflytande. Varje klass håller regelbundna klassråd och för elev-rådet har ansvarig pedagog utsetts. Detta har höjt kvaliteten på elevråden.

7 NTA planen för område Centrum ska utformas för att passa Smedsby skola med våra resurser. Samtliga pedagoger kommer att utbildas på särskilda temalådor. Under året utbildades inga lärare i NTA. Dock anmäldes tre lärare till tre temalådor till vårterminen. Vi vill på skolan utveckla arbetslaget till att mer bli ett forum för pedagogiska frågor omkring våra elever och mindre ett informationsforum. Här ska man kunna hämta inspiration, idéer och få goda råd i svåra frågor man möter i vardagen. Genom att planera teman för varje a-lagsmöte har strukturen öppnat för pedagogiska samtal. Information sker endast undantagsvis. Förskolerådet på Smedsby enhet behöver utvecklas under En rutin för hur föräldrainflytandet ska förbättras har framtagits i vilken har införts särskilt avsatt tid på föräldramöten på förskolor med endast en avdelning. Under 2007 har ordförande i varje föräldraråd, både på förskola och i skolan utsetts och ett första möte hållits på två förskolor som saknat inflytanderåd. Enhetens personal ska genomgå utbildning i brandsäkerhet och HLR. Vi har genomfört brandutbildning steg 2 på Smedsby övningsfält med all personal och HLR under ledning av personal från räddningstjänsten. Enheten har för avsikt att köpa inegna dockor och material för regelbunden träning på HLR i arbetslagen. Gemensamma personalmöten för enhetens förskolor ska skapa ett gemensamt förhållningssätt och utveckla kvaliteten. Detta har genomförts under Ett utbyte av erfarenheter och idéer har lett till att synen på verksamhe-ten blivit mer enhetlig. Vidare har detta arbete lett fram till framtagande av ett övergripande mål för hela enheten och ett gemensamt arbete att skapa målkriterier. Vi kommer att undersöka möjligheten till att ansluta enhetens förskolor till de estetiska nätverken på Vätternskolan där redan Solsätters förskola är delaktiga. Behovet av nätverk med andra förskolor löstes genom en central organisation av fortbildning i nätverk för kommunens samtliga förskolor. Vi kommer att arbeta mer med självvärdering på förskolorna. Vi hade som målsättning att introducera självärdering som verktyg för utveckling med Eskilstuna kommun som förebild. Kontakt är tagen, men processen ligger vilande i väntan på att andra områden blivit klara. Utvecklingsgrupper har organiserats och kommer att driva olika utvecklingsfrågor på förskola och skola, bl a ovanstående förbättringsåtgärder. Utvecklingsgruppen på förskolan har varit ett viktigt forum att driva utvecklingsfrågor och skapa möjlighet till inflytande över strategisk planering för personalen. På skolan har det varit svårt at hitta tid till möten. Vi kommer att arbeta vidare med att få utvecklingsgruppen på skolan mer verksam. Åtgärder för förbättring Formulera tydliga kriterier för måluppfyllelse på enheten För att bibehålla en hög trovärdighet och skapa intresse för vårt utomhuspedagogiska förhållningssätt, kommer vi att arbeta fram övergripande mål och delmål för hela enheten. Utveckla verktyg för att tydliggöra kvalitativa och kvantitativa mål för eleverna Vi håller på att introducera LUS som ett redskap att tydliggöra sitt lärande. Liknande metoder vill vi införa i övriga skolämnen med tonvikt på kärnämnena. Genom dessa verktyg säkrar vi även elevens rätt till stöd vid behov. Öka andelen sökande elever till skolan utanför upptagningsområdet. Vi ser ett framtida ökat behov av att attrahera elever som inte bor inom området. Vi kommer att öka marknadsföringen och informationen. Vi vill även arbeta för en ökad tillgänglighet med ex fria skolskjutsar inom kommunen. Utveckla utomhusmiljön på skolgård och förskolegård Planer finns på att bygga ett multihus på skolgården, med möjlighet att samlas under skydd av tak och runt en lägereld. Även en hinderbana med naturligt material planeras.

8 Utveckla kontakter mellan skolor och förskolor inrikes och utrikes. Vi vill skapa nätverk med andra skolor för att höja kvaliteten på vårt utomhuspedagogiska arbete. Detta kommer vi bl a söka ekonomiskt EU bidrag för. Öka kontrollen över inköp genom tätare budgetuppföljningar. En särskild budgetgrupp och inköpsansvarig utses på varje arbetsplats. Rutiner för kontroll av fakturor och inköp förbättras. Utveckla enhetens arbete för hållbar utveckling. Ett angeläget område för förbättring. Hur kan vi med fokus på naturmedvetenhet skapa intresse och kunskap om hållbar utveckling?