Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 KARLFELDTGYMNASIET RO 1 Datum: Rektor: Rolf Engman Resultatenhets-/förvaltningschef: Björn Hansson 1

2 Innehållsförteckning Sid Skola/organisation 3 1. Normer och värden 3 2. Elevers delaktighet och inflytande 4 3. Kunskaper och färdigheter 5 4. Elevenkät 8 5. Betyg och bedömning 9 6. Kompetensutveckling Pedagogiskt ledarskap Identifierade framgångsfaktorer Identifierade utvecklingsområden 13 Bilaga 1 15 Bilaga 2 21 Bilaga 3 22 Bilaga 4 23 Bilaga

3 Skola/Organisation KARLFELDTGYMNASIET Rekorsområde 1/BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Gymnasiechef/Rektor Rolf Engman El- och energiprogrammet Elteknik, Automation Estetiska programmet Bild, Media, Musik Samhällsveten- skapliga programmet Beteende, Media, Samhälle Vård- och omsorgs- College Gymnasiechef/Rektor Rolf Engman Övergripande frågor Administration Vaktmästeri 1. Normer och värden 1.1. RO1:s övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete El- och energiprogrammet Dagsläget: mentorerna går genom likabehandlingsplan som finns i mentorspärmen med eleverna. Att arbeta nära eleverna, har varit en ytterligare faktor för att uppnå målen i planen. Vid de få incidenter på programmet har lärarna reagerat direkt och vid behov har rektor och vårdnadshavare informerats. Kontinuerlig uppföljning sker av lärare på programmet. 3

4 Analys: få incidenter har inträffat. Åtgärder: fortsätta arbetet som tidigare. Estetiska programmet Dagsläget Analys: vid läsårets start går varje mentor igenom likabehandlingsplan med alla elever. Eleven skriver under ett dokument som innebär att hen är införstådd med och följer skolans likabehandlingsplan. Vi lärare försöker agera förebilder. Innevarande läsår har ingen incident lett till att elevhälsan kopplats in. Analys: vi uppfattar att det är få incidenter på programmet. En incident inträffade löstes via gruppsamtal och uppföljning. Åtgärder: vi fortsätter som tidigare. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: Varje läsår går mentor igenom likabehandlingsplanen kopplat till värderingsövningar.. Det förebyggande arbetet gällande likabehandling sker kontinuerligt i den ordinarie verksamheten. Vid akuta konflikter samtalar arbetslagets lärare med de inblandade eleverna. Uppföljning sker med ev ytterligare åtgärder. Ett fall av kränkning via sociala medier har inträffat, vilket tagits upp och det hela har löst sig Ytterligare en incident har inträffat åtgärdat ärendet ligger hos rektor för behandling Analys: arbetet inom programmets kurser och mål handlar i stor utsträckning om likabehandling. Vi fortsätter på den inslagna vägen. Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: läsåret 14/15 har vi haft ett kränkningsärende där berörda parter föräldrar, rektor och elevhälsan varit inkopplad. Programmet tog genast tag i problemet och eleverna fick reda upp det med vår närvaro. Problemet löstes då. I övrigt har vi haft enstaka incidenter som mentorerna direkt tagit tag i och löst. Analys: tidiga insatser är nödvändiga och har visat sig vara fruktbara. 1.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet är väl förankrat i alla program. Eleverna informeras och tar del av planen samtidigt som ett kontinuerligt arbete pågår. De flesta incidenter hanteras av mentor/arbetslag och i ytterst få fall har man behövt stöd av elevhälsa/rektor. Inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 RO 1:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Dagsläget: saknas ett organiserat programråd med eleverna på programmet. Mentorerna har i och för sig stor del av veckan tillsammans med sin klass där det förs en dialog. Analys: vi tycker att det behövs ett programråd för elever för att saker och ting ska komma fram. Åtgärder: vi bildar ett programråd som består av två elever per årskurs och inriktning plus en elev från årskurs tre som ordförande. Målet är att ha två möten per termin där minnesanteckningarna lämnas till programutvecklaren. 4

5 Estetiska programmet Dagsläget: Estetiska programmet har klassråd när behov uppstår. Några av våra elever har varit mycket engagerade i elevkåren och vidarebefordrat information och frågor till klassen. Eleverna kan lyfta frågor som t.ex. hur frekvent prov och redovisningar planeras in, så att det inte blir för många på en vecka. Uppehållsrum planeras tillsammans med eleverna. I kurserna har eleverna delaktighet i planeringen och genomförandet av olika kursmoment, de har inflytande över hur kursmålen nås, samt hur kunskaperna ska redovisas, olika redovisningsformer. Läraren inleder varje kurs med en presentation av kursens innehåll, syfte och mål samt betygskriterier. Läraren ger sedan förslag på hur de olika kunskapsmålen kan nås och diskuterar tillsammans med eleverna hur det ska genomföras varefter en kursplanering fastställs gemensamt. Analys: eftersom vi har tre inriktningar i karaktärskurserna blir det ett nära samspel mellan lärare och elever. Åtgärder: fortsätter som tidigare vi har nöjda elever. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: I flertalet kurser på programmet planeras undervisningen tillsammans med den undervisande lärare fördjupningar, redovisningsformer, projekt med mera. Vid arbetslagsträffar diskuterar vi elevernas önskemål och arbetar med att det ska genomföras. Många av våra elever är medlemmar i elevkårens styrelse och vi diskuterar ständigt elevernas delaktighet på skolan och programmet. Analys: delaktighet är en av de viktigaste delarna på programmet Åtgärd: schemalagd mentorstid Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: läraren presenterar en planering av kurserna där eleven ges möjlighet att komma med synpunkter. Eleven har också ett visst inflytande i redovisningsformer samt när redovisningarna ska äga rum. Analys: då mentorstid införts kan programråd genomföras en gång per månad. Vi har demokratiskt utsett elever som ska leda dessa tillfällen som ordförande och sekreterare i år Rektors övergripande bild av insatser och resultat Programmen arbetar i olika former med klassråd/programråd. Gemensamt är att schemalagd mentorstid efterfrågas. Delaktighet i planering och genomförande av kurser ser också delvis olika ut. Gemensamt är att kursmålen diskuteras med eleverna. Åtgärder: schemalagd mentorstid för övergripande frågor (infört lå 15/16). Programråd införs i program som saknar det. Diskussion i arbetslagen om behovet finns att utveckla elevernas delaktighet i planering och genomförande av kurser. 3. Kunskap och färdigheter 3.1 RO1:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Dagsläget: för att säkerställa elevens kunskap på programmet används bedömningsmatrisen som utformats av lärarna i arbetslaget. Ett sätt för att koppla kurserna mot examensmålen är gymnasiearbetet som omfattar en arbetsbeskrivning som genomförs av eleven. På så sätt kommer eleven att använda de kunskaperna som hon/han har lärt sig under resans gång. 5

6 Analys: under året har utvecklingsarvetet med främst bedömningsmatriser avsevärt ökat arbetet med formativ bedömning. Åtgärder: att än mer visa eleverna helheten utifrån kursens/programmets mål samt få ytterligare yrkesidentitet även under APL. Estetiska programmet Dagsläget: mentorn har utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare både på höstterminen och på vårterminen. Däremellan har lärare i respektive ämne/kurs samtal med eleven om hur processen med att inhämta kunskaper och färdigheter går, analyserar resultat och planerar ev. åtgärder tillsammans. Vid varje kursstart och utvecklingssamtal tas kursmålen upp. Vi tillämpar formativ betygsättning och har kontinuerliga kunskapskontroller under läsåret. All frånvaro förs in i Dexter av undervisande läraren, en eller flera gånger om dagen. Ogiltig frånvaro utreds och kontrolleras av mentor så snart möjligt. Analys: vi upplever att eleverna har bra koll på vad som förväntas av dem i olika kurser och vilka kursmålen är. Vi upplever också att vi har ganska lite ogiltig frånvaro på Estetiska programmet. Närvaro är viktig för att vi lärare ska kunna använda formativ betygsättning. Åtgärder: fortsatt arbete som tidigare med betoning på formativ bedömning. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: Varje lärare har ansvar för att säkerställa elevens kunskap och färdighetsutveckling. Programmet diskuterar elevers kunskapsutveckling vid arbetslagsmöten. Den enskilda läraren kan diskutera med arbetslaget kunskaps- och färdighetsutvecklingen i ett ämne för att få en bredare förståelse för elevens utveckling. Arbetslaget kan komma fram till att vissa åtgärder behöver sättas in för att eleven ska utvecklas vad gällande kunskaper och färdigheter. Det kan vara exempelvis att arbeta mer med muntliga framställningar, att eleven ska fokusera mer på ett ämne som eleven har vissa svårigheter med. Vid varje termin har mentor ett utvecklingssamtal efter SA programmets självvärderingsmall. Självvärderingsmallen utgår från skolans styrdokument vad gällande de allmänna generella betygskriterierna. Eleven och förälder får information hur de olika ämnen är uppbyggda samt hur betygssystemet fungerar. I mallen finns en självvärderingen där eleven ska värdera hur eleven tar ansvar i skolan, hur kommunikationen fungerar och samt om eleven använder sig av studieteknik. Varje läsår har SA programmet ett projekt som utgår från SA programmets examensmål. Syftet med det tvärvetenskapliga projektet är att säkerhetsställa att alla eleverna når examensmål. Detta års projekt var IT och Hållbar utveckling där alla elever i åk 1 och 2 var involverade. I åk 3 arbetar eleverna med gymnasiearbetet som ska bygga på SA programmets examensmål Analys: god kontroll på elevernas kunskapsutveckling. Vi fortsätter på samma sätt. Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: uppgifterna utgår alltid från kursmålen och vi försöker tillgodose den enskilde elevens behov av anpassning och individuella arbetssätt i den mån det går. Vi varierar arbetsformerna utifrån kursmålen och anpassar dessa efter den aktuella gruppen. Analys: för att säkerställa att eleverna förstått ger vi fortlöpande feedback på elevernas arbeten och utifrån denna diskuteras kursmål och kunskapskrav. 3.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Gemensamt är att formativ bedömning genomsyrar verksamheterna. Eleverna informeras och ges kontinuerlig feedback i sina strävanden mot uppsatta mål. Examensmålen är centrala i arbetet och kurserna kopplas till dem. Bedömningsmatriser används för att eleven tydligt ska kunna följa sin egen utveckling. Åtgärder: fortsatt utveckling av det redan långt komna arbetet med formativ bedömning. 6

7 3.3 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Analys Sv1: Korrelationen mellan nationella prov (vidare benämnd NP) och satt kursbetyg är god Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Sv3: Något högre satta kursbetyg än resultat från NP. Åtgärder: liten skillnad i korrelationen vilket betyder att respektive lärare på egen hand gör egen analys. 3.4 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat. Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Analys Ma 1a: korrelationen mellan nationella prov (vidare benämnd NP) och satt kursbetyg är god. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Ma 1b : Korrelationen mellan nationella prov (vidare benämnd NP) och satt kursbetyg är i stort sett god. Skillnaden i ES14 beror på att elever endast 14 av 17 elever av olika anledningar inte fullgjort alla delprov på NP. Analys Ma 2b: god korrelation Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Ma 3b: god korrelation få elever ingen åtgärd. 3.5 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat. Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella 7

8 proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Analys En5: korrelationen mellan nationella prov och satt kursbetyg är god. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys En6: korrelationen mellan nationella prov och satt kursbetyg är god. VO14 visar en viss skillnad beror på att 3 elever inte haft möjlighet att göra alla delprov. Åtgärder: Inga åtgärder behövs. 3.6 Sammanställning betyg årskurs 3 RO 1. Se bilaga 2 Analys: ett mycket bra resultat för RO1. 56 elever av 73 har minst grundläggande högskolebehörighet. Hela 92% av de elever som slutat har gymnasieexamen. Åtgärder: fortsätta med det arbete vi bedriver! 3.7 Rektors bild Jämförelsen mellan betyg på nationella prov och kursbetyg visar att pedagogerna har god insikt i bedömning och betygsättning. Samtidigt visar resultaten att det inte enbart är de nationella proven som styr betygsättningen vilket ytterligare påvisar lärarnas professionalism. Inga vidare åtgärder behövs. 3.8 Skolövergripande sammanställning betyg årskurs 3. Se bilaga 3 Analys: ett mycket bra resultat för de tre rektorsområdena. 138 elever av 185 har minst grundläggande högskolebehörighet. Hela 95% av de elever som slutat har gymnasieexamen. Åtgärder: fortsätta med det arbete vi bedriver! 4. Elevenkät 4.1 RO 1:s övergripande bild, analys och slutsats Se bilaga Rektors övergripande bild, analys och slutsats I analysen kommenteras främst de områden som är föremål för åtgärder och där ökade insatser måste till, men också speciellt positiva områden. Övergripande konstateras dock att en majoritet av eleverna känner trygghet, känner stöd och motivation från lärare och övrig personal, att man i stort har en bra lärmiljö. Särskilt positiva områden: Eleverna anser att de kan nå målen i gymnasiet om de försöker Pojkar och flickor ges i stort samma möjligheter 8

9 Eleverna engageras i att diskutera och debattera olika frågor Områden som kräver åtgärder: 6 respektive 10 elever har svarat att de är rädda för andra elever respektive personal 5 elever känner sig inte trygga på skolan och 12 elever anser att skolan inte arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling 16 elever anser att de inte har arbetsro på lektionerna elever anser att de själva eller någon annan elev blivit utsatt för diskriminering eller kränkning Åtgärder: Resultatåterkoppling på APT beslut om gemensam åtgärdsplan i varje program Trots goda insatser i programmen när det gäller likabehandling måste arbetet ytterligare intensifieras rektor ansvarar 5. Betyg och bedömning 5.1 RO 1:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Dagsläget: genomgång av betygskriterierna under kursens gång. Eleven blir påmind om dessa i arbetet gentemot bedömningsmatriserna. Analys: användning av bedömningsmatriser säkerställer en likvärdig bedömning. Åtgärder: Ständigt utveckling av bedömningsmatrisen Estetiska programmet Dagsläget: Varje lärare ansvarar för att eleverna känner till och förstår betygskriterierna i respektive ämne. Läraren skriver betygskriterier till varje elevuppgift. När betyg sätts är vi flera lärare som samråder och diskuterar för att uppnå likvärdighet. Analys: vårt arbetssätt fungerar bra. Åtgärder: vi fortsätter som tidigare. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: Betygskriterierna kommuniceras via ämnesläraren men också via mentorssamtalet. Varje lärare på programmet deltar i ämneslagsmöten som arbetar med likvärdig bedömning inom ämnet. Ämneslaget har en viktig roll för att diskutera likvärdigheten i bedömningen. SA arbetslag har gemensam bedömning i de tvärvetenskapliga projekten vilket gör att vi arbetar med likvärdig bedömning. Analys: bedömning och betygsättning är en fråga som hela tiden hålls aktuell och måste så göras. Åtgärder: SA arbetslag vill utveckla mallar för gemensam betygsbedömning men även mallar för kunskaps och färdighetsutveckling inom de tvärvetenskapliga projekten. Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: vi använder bedömningsmatriser för att tydliggöra kunskapskraven och utifrån dessa diskuteras kunskapskraven fortlöpande under kursens gång med feedback på elevernas arbeten, muntliga redovisningar, kamratbedömning med mera. Kursen Betyg och bedömning ger oss möjlighet att diskutera huruvida vi bedömer likvärdigt eller inte. Lärarna i de gymnasiegemensamma ämnena för ständigt en diskussion kring bedömning när frågor uppstår. Analys: samarbetet mellan ämnena kan utvecklas mera för att säkerställa likvärdig bedömning. Handledarutbildning för handledare i APL har inte genomförts under läsåret. För att säkerställa att 9

10 handledarna lever upp till korrekt bedömning och har samsyn med vårdlärarna gällande bedömning måste sådan genomföras kommande läsår. 5.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Bedömningsmatriser och kontinuerlig uppföljning av kursmålen, tillsammans med den formativa bedömningen, fungerar på alla program. Utvecklingsområde: Vård- och omsorgsprogrammet har på grund av personalbrist inte haft handledarutbildning i tillräcklig omfattning. Åtgärdas under läsåret 2015/ Kompetensutveckling 6.1 RO 1:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Dagsläget: kurser via ETG = Elteknikbranschens gymnasium. Analys: det behövs en plan för att öka personalens kompetens utifrån programmets behov. Åtgärder: spetskomptens behövs i vissa områden t.ex. PLC, fastighetsautomation, larm och datanät. Vi ska även jobba på att fortbilda varandra där vi har olika kompetenser. Estetiska programmet Dagsläget: Under innevarande läsår har ingen av lärarna i arbetslaget genomgått någon kompetensutveckling eller fortbildning utom den som givits på studiedagarna. För närvarande är fortbildningspotten fryst för hela gymnasiet för att klara budgetmålet. Analys och åtgärder: gemensam utbildning på annan ort skulle betyda mycket för arbetslagets lust till samarbete och utveckling av undervisningen på programmet. Inspiration att gå vidare. PU behöver utbildning för att hantera hemsidan. Detta sköts internt på skolan och behöver inte kosta något. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: Flertalet lärare inom programmet har fortbildas i sina ämnen genom att delta i kurser och nätverksmöten. Flera av lärarna på programmet har tagit högskolepoäng. Fyra lärare har fortbildtas genom att delta i elevutbyten till Frankrike, Spanien och Danmark smat besökt andra skolor och diskuterat skolutveckling och skolsituationer med andra lärare. I Danmark har lärare och elever arbetat med Hållbar utveckling i projektform vilket har gett ökade insikter om ämnet och att arbeta med andra lärare och elever från andra länder. Två lärare har också fortbildas i demokrati och den europeiska dimensionen genom besök till Europaparlamentet i Strasbourg. Tre lärare har besökt Indien och fortbildas inom Hållbar utveckling. SA programmets lärare är delaktiga i nätverksgrupp för Hållbar utveckling i Dalarna. Hela arbetslaget har fortbildats hur man kan arbeta med en lärplattform i undervisningen. Vi har under året och arbetat med hur organisationsförändringar kan bidra till en hållbar undervisningssituation för elever och lärare, innefattande flera studiebesök. Analys och åtgärder: Varje lärare har ett fortbildningsbehov inom sina ämnen. IT som hjälpmedel i klassrummet, arbetsmobil för ett mer flexibelt lärarande, behov i och med organisationsförändringarna arbeta fram metoder och mallar för elevernas kunskapsutveckling. Ett behov finns också att forska om vår egen undervisningssituation, exempelvis aktionsforskning. Hur kan internationalisering bli mer effektivt? Kan vi utveckla metoder för att genomföra internationalisering så att lärarna orkar genomföra elevutbyten och studiebesök? 10

11 Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: kärnämneslärarna i VO-arbetslaget startade upp den webbaserade kursen Betyg och bedömning ht -14. Kursen beräknas vara avslutad under det här läsåret. Vi är intresserade av att utveckla det kollegiala lärandet utifrån kursen och vill också arbeta mer med formativ bedömning. Behovet av kompetensutveckling ser också olika ut för den enskilda läraren, beroende på i vilka kurser undervisning bedrivs. 6.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Kompetensutvecklingen har under läsåret inriktats på dels kollegialt lärande men också enskilda eller grupputbildningar av olika slag. Arbetet med att utveckla betygsättning och bedömning har i olika grad fortsatt inom programmen. Analys: under HT15 är fortbildningsbudgeten i princip fryst på grund av besparingskrav. Det innebär ett uppdämt behov av kompetensutveckling kommande kalenderår. 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 RO:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Analys: arbetslaget tycker att de får det stöd som behövs från ansvarig rektor på programmet. Estetiska programmet Dagsläget: Vi känner att skolledningen stöder arbetslagets pedagogiska prioriteringar. Analys: dock känner vi ibland att vi önskar mer insikt från skolledningens sida i vad vi gör, och hur, så att vi kunde få till stånd en pedagogisk diskussion. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget och analys: pedagogiska ledarskapet i skolledningen behöver utvecklas framförallt i kunskaper om genus. Skolledningen behöver också bli mer insatt i verksamheten, besöka verksamheten oftare för att få en bättre insikt om vad vi arbetar med och det möjliggör ett pedagogiskt ledarskap. Varje lärare i sina ämnen utvecklar det pedagogiska ledarskapet. Åtgärder: inom SA har vi arbetat fram en vision som ska styra den pedagogiska verksamheten. Denna vision styr det pedagogiska arbetet på programmet. Utgångspunkten är den lärande organisationen, kollegialt lärande och lärande samtal. SA arbetslaget vision: Vision- skapa en hållbar värld genom en organisation som kännetecknas av ständiga lärandeprocesser (på vetenskaplig grund), där elevens bästa står i centrum. Skoltiden och samhällsprogrammet ska förbereda för livet i den lilla och stora världen. Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: vi kan bli bättre på att samarbeta i de kurser där detta är möjligt. Det utvecklar känslan av sammanhang för eleven och förståelsen för varandras arbete och kursinnehåll. Programgemensamma regler har utarbetats för att skapa ordning och struktur. 11

12 7.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Med all rätt påpekas från två program att rektors delaktighet i verksamheterna måste utökas. Orsaker därtill finns. Lärarnas pedagogiska ledarskap, vilket är en förutsättning för gott lärande, fungerar bra. Åtgärd: rektor prioriterar verksamhetsbesök i så hög utsträckning som möjligt. 7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Se bilaga 5. Efter Skolinspektionen 2014 har en årscykel framtagits på Karlfeldtgymnasiet. I anvisad bilaga 5 framgår arbetet. Kommentar: Från februari 2015 har allt genomförts enligt bilaga 5. Kommande läsår följs planen. 8. Identifierade framgångsfaktorer 8.1 RO 1:s övergripande bild av insatser och resultat El- och energiprogrammet Analys: att vara en ETG-skola har höjt statusen på programmet. Eleverna som klarar kraven från branschen behöver inte arbeta ett extra år som lärling (ETG = Elteknikbranschens gymnasium). Satsning på ett mer aktivt arbete kring APL har lyckats mycket bra Eleverna har uppmuntrats att läsa de kurser som leder till högskolebehörighet resultatet har Åtgärder : fortsätta vara ETG-skola vilket är en viktig faktor för att höja kvalitén på utbildningen som i sin tur kan leda till att öka antalet sökande till programmet kommande år. Fortsätta samarbetet med ortens företag. Fortsätta att uppmuntra eleven att välja högskolebehörighet. Arbeta för fortsatt bra trivsel för elever och personal. Estetiska programmet Dagsläget: Programmet är idag hälften så stort som 2010 (101 elever, nu 49). Gy11 har inneburit kraftigt sjunkande söktal till det Estetiska programmet över hela landet. Orsakerna är främst politiska vindar som förvandlat konst och kultur till flum, vilket lett till att Estetiska programmet har fått sjunkande Analys: ett positivt och tryggt inlärningsklimat. Legitimerade och kompetenta lärare. Lokaler som är anpassade till utbildningen. Bra elevnärvaro. Bra elevhälsovård. Möjlighet till studiero och extra stöd. Utvärdering och identifiering av utvecklingsområden. Fler sökande och antagna till programmet-> större grupper -> bättre dynamik -> bättre inlärningsmiljö. Programmet är idag hälften så stort som 2010 (101 elever, nu 49). Gy11 har inneburit kraftigt sjunkande söktal till det Estetiska programmet över hela landet. Orsakerna är främst politiska vindar som förvandlat konst och kultur till flum, vilket lett till att Estetiska programmet har fått sjunkande status. Åtgärder: marknadsföring som ökar ett positivt intresse för Estetiska programmet bland elever i åk 9 och deras föräldrar, och som visar på vad vår utbildning leder till för valmöjligheter på arbetsmarknaden. Samhällsvetenskapliga programmet: Dagsläget: SA programmet har många elever som vill läsa hos oss vilket vi ser som en tydlig markör på att vi arbetar framgångsrikt. Framgångsfaktorer: Nära till en lärare, finns alltid en lärare att nå eller kontakta 12

13 Öppen atmosfär eleverna känner sig välkomna och de blir sedda Eleverna känner sig trygga Motiverande studier vi skapar lust att lära Utåtriktad pedagogik, klassrummet är bara en del i lärandet kunskaper finns överallt Internationalisering Hög kvalité på lektionerna eleverna upplever det som meningsfullt att komma till lektionerna Behöriga lärare Lärare som tycker att det är roligt att arbeta med kunskap Struktur i elevernas studiesituation med självvärderingsmallar som stöd, vi är snabba med åtgärder när eleverna har svårigheter Bra resultat - elever klarar gymnasieexamen Vård- och omsorgsprogrammet: Dagsläget: vi är en grupp där individernas olikheter blir en styrka. Vi har ett öppet klimat med raka rör. Dyker det upp problem försöker vi lyfta dessa inom programmet. 8.2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Engagerat utvecklingsarbetet och verksamhet med kvalitet pågår i programmen. Det borgar för en större tillströmning av elever vilket vi sett resultat av vid skolstarten Ett undantag är det Estetiska programmet, ett undantag som gäller hela landet. Åtgärder: ökad och grundligare information om Estetiska programmets innehåll och möjligheter till fortsatta högskolestudier. 9. Identifierade utvecklingsområden 9. 1 RO 1:s identifierade utvecklingsområden El- och energiprogrammet Utvecklingsområden: Automations inriktning måste utvecklas. Analys: automationsinriktningen måste utvecklas. Åtgärder: Det behövs investering i nya utrustningar på automation. Dessutom behövs datorer för att kunna använda digitala och interaktiva läromedel på EE-programmet. Estetiska programmet Klassråd schemalagt. Blockläsning, periodisering. Ämnesöverskridande projekt. Betygsättning; diskussioner, samsyn. Marknadsföring av programmet. Entreprenörskap på bildinriktningen. Gemenskapsskapande insatser för arbetslaget. Arbetsro i klassrummet för eleverna. Samhällsvetenskapliga programmet: Organisationsförändringar. Hur kan vi utveckla arbetsmiljön för elever och lärare på programmet så att det blir mer hållbara. Vi behöver utveckla den fysiska arbetsmiljön så att den passar den pedagogiska verksamheten grupprum, möbler, belysning m.m. Den psykiska miljön för elever och lärare behöver förbättras så att stressen minskar exempelvis genom koncentrationsläsning, tydlig arbetsfördelning m m. Mallar för kunskaps och färdighetsutveckling. Mallar för betygsbedömning. Utveckla examinationsformer. Effektivare internationaliseringsarbeten. Utveckla arbetet med SA 13

14 vision. Vård- och omsorgsprogrammet: Kollegialt lärande Mer samarbete mellan ämnen Praktik utomlands 9. 2 Rektors identifierade utvecklingsområden Programmen redovisar olika utvecklingsområden som stöttas helt av rektor. Intressanta områden är organisationsförändringar inom blockläsningar, kollegialt lärande, utveckling av automationsinriktningen och infärgning av gymnasiegemensamma ämnen i karaktären. Behov: vissa investeringsbehov är nödvändiga. Vidare fortsatt översyn av organisationsförändringar som möjliggör blockläsning och koncentrationsläsning detta för att dels än bättre förbereda inför högskolestudier samtidigt som man minskar antalet parallellt pågående kurser för eleverna. 14

15 BILAGA 1 JÄMFÖRELSE MELLAN BETYG PÅ NATIONELLA PROV OCH SATTA KURSBETYG Förklaring jämförelsetal: Betyget A har värdet 6, B värdet 5 o s v till F som har värdet 1. Om provbetygen har lägre värde än satta kursbetyg betyder det att eleverna erhållit högre satta betyg än resultaten på de nationella proven och vice versa. Svenska 1: RO 1 Jämförelsetal X Totalt EE X - EE X Totalt ES X - ES X Totalt SA14A X - SA14A X Totalt SA14B X - SA14B X Totalt VO X - VO Svenska 3: RO 1 Jämförelsetal 15

16 EE EE ES ES SA SA VO VO

17 Engelska 5: RO 1 Jämförelsetal EE EE ES ES SA14A SA14A SA14B SA14B VO VO

18 Engelska 6: RO 1 Jämförelsetal EE EE ES ES SA SA VO VO

19 Matematik 1a: RO 1 Jämförelsetal EE EE VO VO Matematik 1b: RO 1 Jämförelsetal ES ES RO 1 SA14A SA14A RO 1 SA14B SA14B

20 Matematik 2a: RO 1 Jämförelsetal Provresultat A B C D E F EE EE Provresultat A B C D E F VO VO Provresultat A B C D E F VO VO Matematik 2b: RO 1 Jämförelsetal Provresultat A B C D E F ES ES Provresultat A B C D E F SA SA Matematik 3b: RO 1 Jämförelsetal Provresultat A B C D E F SA SA

21 BILAGA 2 Betygsstatistik avgångsklasser 2015 RO1 Klass Antal elever Slutbetyg Studiebevis Förlängd studietid Grundläggande behörighet EE ES SA VO Summa: Andel (%) elever med fullständig gymnasieexamen: 79 Andel (%) elever med förlängd studietid: 14 Andel (%) elever med studiebevis: 7 Andel (%) elever med gymnasieexamen förutom elever med förlängd studietid: 92 21

22 BILAGA 3 Betygsstatistik avgångsklasser 2015 Karlfeldtgymnasiet Klass Antal elever Slutbetyg Studiebevis Förlängd studietid Grundläggande behörighet BA BF EE EK ES FT HA IN NA SA TE VO Summa: Andel (%) elever med fullständig gymnasieexamen: 86 Andel (%) elever med förlängd studietid: 10 Andel (%) elever med studiebevis: 5 Andel (%) elever med gymnasieexamen förutom elever med förlängd studietid: 95 22

23 Bilaga 4: elevenkät RO1 23

24 Bilaga 4: elevenkät RO1 24

25 Bilaga 4: elevenkät RO1 25

26 Bilaga 4: elevenkät RO1 26

27 BILAGA 5: systematiska kvalitetsarbetet December Karlfeldtgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande Januari Temadag - värdegrundsfrågor/mänskliga rättigheter. Genomgång av skolans ordningsregler med November Vid utvecklingssamtalen tillfrågas alla elever om de är trygga på skolan och om Oktober Digital elevenkät åk 2+3.genomförs. Förfrågan till olika personalgrupper skickas ut. September Temadag för eleverna om värdegrundsfrågor/mänskli Augusti Genomgång av skolans ordningsregler med varje klass. Diskussion med eleverna - November Oktober September Augusti December Januari Juli Juli Uppföljning av elevenkät - återkoppling. Årshjul För likabehandlin g Juni Februari Maj Mars April Juni Uppföljning av elevenkät - återkoppling. Februari Mars Digital elevenkät åk 1. Vid utvecklingssamtalen tillfrågas alla April Vid utvecklingssamtalen tillfrågas alla elever om de är trygga på skolan och om de utsatts för kränkningar eller diskriminering. Maj Uppföljning av elevenkät - återkoppling. 27

28 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 KARLFELDTGYMNASIET RO 2 Datum: Rektor: Bo Larsson Resultatenhetschef: Björn Hansson 28

29 Innehållsförteckning Sid Skola/organisation Normer och värden Elevers delaktighet och inflytande Kunskaper och färdigheter Elevenkät Betyg och bedömning Kompetensutveckling Pedagogiskt ledarskap Identifierade framgångsfaktorer Identifierade utvecklingsområden 39 Bilaga 1. Jämförelsetal mellan NP och kursbetyg 41 Bilaga 2. Betygsstatistik avgångsklasser RO2 47 Bilaga 3. Betygsstatistik avgångsklasser 48 Karlfeldtgymnasiet Bilaga 4. Elevenkät 49 Bilaga 5. Systematiska kvalitetsarbetet 53 29

30 Skola/Organisation KARLFELDTGYMNASIET Rekorsområde 2/BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Rektor Bo Larsson Bygg- o anläggnings- programmet Husbyggnad Fordons- och transport programmet Transport Industritekniska programmet Produktion, Svets Naturvetenskapliga programmet Natur, Samhälle Teknikprogrammet Design, Information o media, Teknikvetenskap Rektor Bo Larsson Elevhälsan, Studieoch yrkesvägledning NIU Fotboll Hockey Idrott 30

31 2. Normer och värden 2.1 RO 2:s övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Bygg- och anläggningsprogrammet Vi uppmärksammade ett olämpligt smeknamn på en elev. Vi tog upp det med övriga elever när vederbörande inte var på plats. Därefter har smeknamnet försvunnit. Eleven själv upplever inte att smeknamnet var olämpligt. Elevhälsan har inte varit inblandad i något ärende. Analys Viktigt att ta upp eventuella oegentligheter i ett mycket tidigt stadium. Åtgärder Att se och höra och att tidigt ta tag i eventuella problem. Under utvecklingssamtalen har alla eleverna i alla tre klasserna fått frågan om de blivit diskriminerad eller trakasserad. Av alla eleverna var det en (1) elev som upplevde vissa trakasserier när han är på andra program, men inget vi skulle jobba vidare med. En (1) elev upplevde att han blivit diskriminerad av lärare. Teknikprogrammet Vi försöker löpande se till att varje elevs förmågor och färdigheter tillvaratas samt att varje elevs egenart respekteras både i undervisningssituation och offentliga miljöerna. Detta genom goda relationer och god kommunikation. Analys Inga kända incidenter de senaste åren. Åtgärder Naturvetenskapsprogrammet Likabehandlingsplanen gås igenom i samband med skolstarten. Diskussioner om sexuell läggning, etnicitet, kön, ålder, religion m.m. i olika ämnen och sammanhang. Analys Eleverna har inte rapporterat eller signalerat om diskriminering. Åtgärder Varje lärare ska vara uppmärksam på och reagera om någon blir diskriminerad. Industritekniska programmet På programmet arbetar vi fortlöpande enligt punkterna för förebyggande arbete, utifrån skolans likabehandlingsplan. Analys Fungerar bra. Åtgärder Fortsätter med samma arbete. Svy Strävan efter att se individen utifrån det den berättar och inte det man redan vet om eleven. Lyssna till elevens känslor och åsikter för lösningar och inte se till de förutbestämda och påskynda lösningarna, istället se till att det blir rätt från början. Se till att alla får information som går ut oavsett frånvarande och passiva elever. Syvare har varit i kontakt med lärare som lett till EHT och BK. Detta har resulterat i stödinsattser hos studiero eller enskilt arbete hos specialpedagog. Analys Personal arbetar olika så viss information kommer inte tillkännedom för oss syvare alla gånger vilket gör att likabehandlingsarbetet blir svårare. Åtgärder Syvare kan delta i programmens pingpong grupper för att se till att alla får ta del av informationen samt bekräfta att de uppmärksammat det. 31

32 Fordonsprogrammet Information till elever vid skolstart och vid tillfällen som kopplas till detta. Vid händelse försöker vi direkt att åtgärda/informera/agera. 1.3 Rektors övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa Det som framkommer i sammanställningen är att personalen går igenom planen vid skolstart med eleverna. Att alla elever ses som enskild individ och ska få utvecklas som den man är. Programmen tar snabbt tag i ev problem och löser detta. Vid utvecklingssamtalen tar man upp frågan om man är eller har sett någon som blivit kränkt på skolan. Det som viktigt är att repetera planen för åk2 och 3 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 RO 2:s Elevers delaktighet och inflytande Bygg- och anläggningsprogrammet Programråd Eleverna medverkar tillsammans med lärare, företag och andra medverkande på våra programråd. Där finns möjlighet att lämna synpunkter mm. På dagordningen finns alltid en egen punkt till för de medverkande eleverna. Planering Inför varje nytt moment eleverna (i åk1) ska göra, får de fylla i en matris där betygskriterier finns med. Då ska eleven också skriva en riskanalys och en kort planering av arbetsuppgiften. Analys Eleven får redan vid ett tidigt stadium börja fundera på risker i arbetsuppgifter och även lättare planeringar. Förhoppningsvis ska det leda till ett mindre riskbeteende ute i arbetslivet om de får med sig det tänket tidigt under utbildningen. Åtgärder Elevens ifyllda matris. Vi håller även på att införa 5S som ska motverka risker med dålig städning t.ex. samt öka effektiviteten av ordning och reda. Teknikprogrammet Elever ges i viss mån delaktighet att välja examinationsform och tillfälle för dessa, beroende på kursens natur och art. Analys - Åtgärder Naturvenskapsprogrammet Eleverna träffar mentorer och PU i undervisningen och då tas planering och annan information upp och diskuteras. Analys Eleverna är med och bestämmer om undervisningen, provdatum, typ av prov, studieresor m.m. Åtgärder Utvärdering i utv5 genomförs. Industritekniska programmet Programråd genomförs där eleverna har möjlighet att lyfta alla frågor de önskar. Industritekniska programmet genomsyras av stor valfrihet och inflytande för eleverna, de kan anpassa sin utbildning genom stor valfrihet av fördjupningskurserna inom programmets ramar. Analys 32

33 Genom den stora valfriheten tillvaratas elevernas intressen och bidrar till större motivation. Syv Elevernas delaktighet och inflytande Utbildningsmässan eleverna fick välja vilken föreläsning de ville delta i. Frivilligt deltagande på universitetsbesök samt SACO-mässan. Studiebesök där eleverna fått välja om de velat delta. Låta eleverna önska föreläsare till utbildningsmässan/yrkesdagen. Analys Fördel med att låta eleverna vara med och välja men det är alltid svårt att tillgodose allas önskemål. Samtidigt är vårt uppdrag att vidga perspektiven så fullt inflytande och påverkan är inte alltid att föredra. Åtgärder Ev. Fråga eleverna vad de särskilt önskar information kring och vad de har för tankar kring skolan Fordonsprogrammet Programråd en gång per termin med skollednings medverkan. Elever deltar och samarbetar med idéer i programråd och skola. 2.2 Rektors övergripande bild av elevers delaktighet och inflytande Eleverna är delaktiga att välja olika arbetsätt, arbetsformer. Efter varje kurs utvärderas kursen där eleven kan skriva sina synpunkter. Yrkesprogrammen har programråd 2 gånger per läsår. Där har eleverna en egen punkt där de kan ta upp frågor som rör utbildningen och APL platser m.m På högskoleförberedande program är eleverna delaktiga i examinationsformer och provdatum. För år 3 elever anordnas utbildningsmässor och universitetsbesök som eleverna själva får välja att delta i. 3. Kunskap och färdigheter 3.1 RO2:s övergripande bild av Kunskap och färdigheter Bygg- och anläggningsprogrammet För åk 1 så arbetas det med praktiska och teoretiska uppgifter som så långt det går stämmer överens och ligger i fas med arbetet i bygghallen. Ergonomiavsnittet i kursen idrott & hälsa utförs delvis på byggprogrammet med praktiska uppgifter som hör till yrket. För åk 2 och 3 som är på APL, följs det upp med kontinuerliga besök och samtal med elev och handledare på arbetsplatsen. Eleverna fyller dessutom i tidlistor där de olika kurserna är uppdelade med olika arbetsuppgifter som ska kvitteras av både handledare och APL-ansvarige. Utöver det genomförs en gång per termin utvecklingssamtal (med vårdnadshavare vid omyndig elev) med samtliga elever, där det mer djupgående går att gå igenom och förklara målen vid behov. Analys I de flesta fall når 100% av våra elever målen för programmet. Teknikprogrammet Vi påminner fortlöpande om kursmål och vilka delmål vi för tillfället arbetar med. Naturvetenskapliga programmet Utvärdering av elevernas kunskaper sker kontinuerligt gm muntliga/skriftliga prov och i den formativa bedömningen under lektionerna. Analys NA-programmet har motiverade elever och de flesta klarar E. 33

34 Åtgärder Ibland behövs stödåtgärder. Industritekniska programmet Programmets arbete med att bli certifierad TC-utbildning har medfört att vår APL-förlagda utbildning fungerar väldigt bra. Det lokala näringslivet är mycket delaktiga i programmets inriktning och utveckling genom bland annat, styrgruppsmöten och täta kontakter med företagens handledare. I många av våra kurser är kursmålen och de olika momenten inkluderade i en produkt. Det ger en bra överblick för eleverna vad som ingår i kurserna. Övriga kurser knyts mot ett läromedel eller specificerade delmoment. Analys Fungerar bra. Syv Allmänna gruppinformationer men framför allt enskillda samtal då varje individ har olika behov. Åtgärder: Utvärderingsenkäter. Fordonsprogrammet Följer skolverkets kursplaner och utvärderar. Informerar elever om kursplaner, individuellt vid utvecklingssamtal. Vi följer kursplanerna mot examensmålen. 3.2 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Analys Sv1: Korrelationen mellan nationella prov (vidare benämnd NP) och satt kursbetyg är i stort sett god. Något högre satta kursbetyg i NA, TE och FT medan BA och IN är tvärtom. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Sv3: Något högre satta kursbetyg än resultat från NP. Åtgärder: liten skillnad i korrelationen vilket betyder att respektive lärare på egen hand gör egen analys. 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs 34

35 kunskaper. Analys Ma 1a: korrelationen mellan nationella och satt kursbetyg är god. Få elever varav några inte haft möjlighet att göra alla delprov förklarar skillnaderna i stort sett. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Ma 2c: Korrelationen mellan nationella prov och satt kursbetyg är i stort sett god.. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Ma 3c: god korrelation Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys Ma 4: god korrelation få elever ingen åtgärd. 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Se bilaga 1. Enligt Skolverket gäller: Nationella prov ska fungera som ett stöd för läraren och bidra till likvärdig bedömning och betygssättning i skolan. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning, och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper. Analys En5: mycket god korrelationen mellan nationella prov och satta kursbetyg. På grund av sjukskrivning betygsätts 2 klasser HT15. Åtgärder: Inga åtgärder behövs Analys En6: mycket god korrelationen mellan nationella prov och satta kursbetyg. Åtgärder: Inga åtgärder behövs 3.5 Sammanställning betyg årskurs 3 RO 2. Se bilaga 2 Analys: ett mycket bra resultat för RO2. 51 elever av 80 har minst grundläggande högskolebehörighet. Hela 96% av de elever som slutat har gymnasieexamen. Åtgärder: fortsätta med det arbete vi bedriver! 3.6 Rektors övergripande bild av kunskap och färdigheter Jämförelsen mellan betyg på nationella prov och kursbetyg visar att pedagogerna har god insikt i bedömning och betygsättning. Samtidigt visar resultaten att det inte enbart är de nationella proven som styr betygsättningen vilket ytterligare påvisar lärarnas professionalism. Där vi har större skillnader kan orsaken vara att kursbetygen sätts efter det att nationella prov genomförts och eleven kan i efterhand ha lämnat in uppgifter som sammantaget ger ett högre betyg. Inga vidare åtgärder behövs. 35

36 3.7 Skolövergripande sammanställning betyg årskurs 3. Se bilaga 3. Analys: ett mycket bra resultat för de tre rektorsområdena. 138 elever av 185 har minst grundläggande högskolebehörighet. Hela 95% av de elever som slutat har gymnasieexamen. Åtgärder: fortsätta med det arbete vi bedriver! 4. Elevenkät 4.1 Ro:2 övergripande bild, analys och slutsats Se bilaga 4 4:2 Rektors övergripande bild, analys och slutsats I sammanställningen kan jag konstatera att svarsfrekvensen är högre efter det åtgärder som gjorts. Nu finns frågor med som även fanns med vid inspektionen Vi har även lagt till delfrågor inom området kränkning/mobbing. Positivt är att 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan. Ser även att eleverna anser att skolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar. Frågor som vi måste arbeta mer med är att de framtagna ordningsreglerna efterföljs, elever som är rädda för andra elever och personal. Bättre arbetsro på lektionerna är en annan punkt som skolan måste arbeta mer med. 5. Betyg och bedömning 5.1 RO 2:s övergripande bild av insatser och resultat Bygg- och anläggningsprogrammet Utskrivna kopior av kriterierna som vi muntligt går igenom vid några tillfällen per termin. Två lärare bedömer eleverna var för sig för att sedan diskutera ihop oss vid eventuella skillnader, vilket det sällan är. Betygen ute på APL är mycket svåra att bedöma. Handledarna kan inte betygsätta utefter betygskriterierna, och APL-samordnaren har svårt att betygsätta efter handledarens kortfattade kommentarer. Åtgärder Ytterligare försöka förbättra bedömningsmallarna för handledarna. Naturvenskapliga programmet Betygskriterierna redovisas vid kursstarten. Analys Att eleverna bedöms likvärdigt är en viktig del i lärarens professionalitet. En del kurser går bara i en grupp och läraren är ensam i sin bedömning medan andra kurser går i flera grupper med olika lärare som kan bedöma tillsammans. Åtgärder Fortsätta att diskutera bedömning inom ämnena. Industritekniska programmet Vi förklarar för eleverna vad som krävs för de olika betygsstegen. Bedömningen grundar sig på Skolverkets kriterier och lärarnas professionalism. Fordonsprogrammet Information vid kursstart och inför betygssättning samt vid individuella samtal. Efter bästa förmåga inom arbetslaget. (intern konferens) Ett försök att skriva om skolverkets fina ord så att eleverna 36

37 förstår vad Skolverket har skrivit i kursplaner och betygskriterier. 5:2 Rektors övergripande bild av betyg och bedömning Viktigt att läraren samlar på sig elevernas kunskaper och färdigheter i varje kurs, som sedan ligger till grund för en rättvis bedömning och betygsättning. Utvärdering av kurserna är en viktig del i lärarnas framtida planering och genomförande. Ett gott samarbete med företagen där eleverna gör sin APL är viktig för att se hur eleverna fungerar utanför skolan 6. Kompetensutveckling 6.1 RO 2:s övergripande bild av insatser och resultat BA 1 lärare läser pedagogiken för tillfället. NA Det är av stor vikt att hålla sig uppdaterad inom sitt ämne. Lärarna har deltagit i många fortbildningar t.ex. Skolverkets kurs i betyg och bedömning, didaktik i språk, skolforum, datakurs, IVA:s forskningens frontlinjer, hjärnan och lärande m.m. Många givande och aktuella föreläsningar finns på ur.play. Åtgärder Fortsätt med individuell kompetensutveckling under studiedagar. IN För tillfället står vi inför stora förändringar vad gäller både personal och omfördelning av arbetsuppgifter, så kompetensutvecklingen får vänta. Beroende på kommande eventuella investeringar får vi återkomma med var behovet finns. Syv Studie- och yrkesvägledarkonferens i Stockholm, UHR, Svenskt näringsliv. Internkurs i Extens- prao och studieplaner, Internkurs i Defgo- enkätsida, individuell Saco-kurs (kompetensutveckling inom utbildning och yrken), Individuell Utbildning i regelverk kring nyanlända elever, Individuell handledarutbildning GySär- apl. Analys Brett arbete. Att avsätta tid för fortbildning blir mindre prioriterat då man vill ha tiden till resterande arbete. Det borde prioriteras bättre. Åtgärder Hitta rutin för att delge varandra kompetens från de olika områdena när man åkt på individuella kompetensutvecklingar. Fordonsprogrammet Yrkeskompetensutveckling. (YKB) Ständig uppdatering av lagar och regler. Studiebesök på olika arbetsplatser för att se utveckling inom fordon och transport. Ständig uppdatering av tekniska lösningar och utveckling av maskiner och fordon. 6:2 Rektors övergripande bild av insatser och resultat Eftersom utvecklingen går snabbt är det viktigt att personalen får individuell fortbildning för sitt ämne/ämnen. Det blir färre studiedagar som kan läggas för gemensamma frågor. Skolverket har många fortbildningar på nätet som lärarna tycker är bra och kan mycket väl användas i arbetslag/ämneslag. Detta för att spara restid bl.a. Arbetslag/programträffar är viktiga för att delge varandras komptenser 37