Uppföljning av verksamhetsplan 20111

Transkript

1 Uppföljning av verksamhetsplan 20111

2 Uppföljning av verksamhetsplan 2011 (dnr SU ) har producerats av Planeringsenheten vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Anna Riddarström Grafisk form omslag: Pangea Design Tryck: US-AB, juni 2012 Uppföljning av verksamhetsplan 2011 finns också att ladda ner i pdf-format på adress:

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning 2 Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer 2 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 4 Fokusområde Forskning 5 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 5 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 6 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 7 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 7 Del 2 Verksamhetsindikatorer 8 Ekonomisk uppföljning 8 Verksamhetsuppföljning 15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Utbildning på forskarnivå 27 Forskning 29 Gemensamma uppgifter 43 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 48 Fokusområde Utbildning 48 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 48 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 52 Fokusområde Forskning 54 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 54 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 56 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 60 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 60 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 62 Ekonomisk uppföljning 62 Verksamhetsuppföljning 73 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 73 Utbildning på forskarnivå 85 Forskning 90

4 VERKSAMHETSINDIKATORER Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer Stockholms universitet ska vara en internationellt präglad akademisk miljö. Såväl in- som utresande studenter och lärare bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet. Universitetet ska arbeta för ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Mot bakgrund av införandet av studieavgifter ska universitetets arbeta med att öka antalet in- och utresande studenter, särskilt till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka. Nyckeltal 1 Andelen in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 1: Andelen inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Fakultet 2011 Humanistiska fakulteten 3% Juridiska fakulteten 5% Samhällsvetenskapliga fakulteten 4% Naturvetenskapliga fakulteten 4% Totalt 4% *Som helårsstudenter räknas här endast takbeloppsstudenter. Tabell 2: Andelen utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Fakultet 2011 Humanistiska fakulteten 1% Juridiska fakulteten 4% Samhällsvetenskapliga fakulteten 3% Naturvetenskapliga fakulteten 0% Totalt 2% *Som helårsstudenter räknas här endast takbeloppsstudenter. 2

5 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 3: Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Inresande Utresande The Australian National University 3 3 Federal University of Rio de Janeiro 0 0 Unicamp (Universidade Estadual de Campinas) 0 0 The University of British Columbia 0 0 University of Toronto 0 0 Universidad de Chile 4 1 University of Delhi 0 0 Tel Aviv University 0 1 Kyoto University 1 4 The University of Tokyo 0 0 Fudan University 4 7 Jilin University Peking University 5 7 Tsinghua University 0 1 National Autonomous University of Mexico 2 1 Lomonosov Moscow State University 0 0 St. Petersburg State University 2 2 National University of Singapore University of Cape Town 1 1 Chulalongkorn University 0 0 Istanbul University 0 0 Boston University 0 1 Cornell University 0 0 University of Florida 0 0 The University of Michigan 0 2 New York University 1 2 Purdue University 0 0 Vanderbilt University 2 2 University of Washington (Seattle) 2 2 University of Wisconsin-Madison 0 0 Totalt

6 VERKSAMHETSINDIKATORER Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Hög kvalitet i utbildningen förutsätter en god studiemiljö för studenter. I detta innefattas såväl en god fysisk miljö som en god social miljö där studenter upplever delaktighet och bemöts med respekt. Genom att åta sig förtroendeuppdrag och delta i kursvärderingar kan studenterna bidra till att utveckla studiemiljön. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd/ämnesråd som finns vid institutionerna. Ett aktivt arbete ska därför bedrivas i syfte att öka antalet studentråd/ämnesråd. Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med ämnesråd/studentråd. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 4: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Fakultet Totalt antal inst.* Inst. med studentråd Totalt antal inst.* Inst. med studentråd Totalt antal inst.* Inst. med studentråd Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Totalt * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs grundutbildning där. 4

7 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka, särskilt från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet inresande gästforskare och postdoktorer från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 5: Inresande gästforskare Fakultet 2011 Totalt antal inresande gästforskare Antal gästforskare från prioriterade partneruniv. Humanistiska fakulteten 63 7 Juridiska fakulteten 1 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Totalt Tabell 6: Inresande postdoktorer Fakultet 2011 Totalt antal inresande postdoktorer Antal postdoktorer från prioriterade partneruniv. Humanistiska fakulteten 8 0 Juridiska fakulteten 0 0 Samhällsvetenskapliga fakulteten 16 2 Naturvetenskapliga fakulteten Totalt

8 VERKSAMHETSINDIKATORER Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 7: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år* Fakultet Humanistiska fakulteten 26% 27% 32% 20% Juridiska fakulteten 0% 33% 0% 0% Samhällsvetenskapliga fakulteten 40% 39% 38% 31% Naturvetenskapliga fakulteten 35% 48% 47% 37% Totalt 34% 41% 41% 33% *Nettostudietid. Tabell 8: Andel doktorander som har doktorandanställning Fakultet 2011 Humanistiska fakulteten 60% Juridiska fakulteten 56% Samhällsvetenskapliga fakulteten 57% Naturvetenskapliga fakulteten 61% Totalt 59% 6

9 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 9: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Fakultet 2011 Humanistiska fakulteten 201 Juridiska fakulteten 226 Samhällsvetenskapliga fakulteten 130 Naturvetenskapliga fakulteten 82 Totalt 639 7

10 Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning VERKSAMHETSINDIKATORER Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1: Fördelning av myndighetskapital per på organisatorisk huvudenhet (mnkr). 8

11 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 10: Ekonomiskt utfall för Stockholms universitet (tkr) Enhet IB 2008 Justerat resultat 2008 Justerat resultat 2009 Justerat resultat 2010 Resultat 2011 UB 2011 Humanistisk fakultet Juridisk fakultet Samhällsvetenskaplig fakultet Naturvetenskaplig fakultet Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter (Gemensamma nämnden) Universitetsförvaltningen, Lärarutbildningsnämnden SUCCESS, Stockholm Resilience Centre, Donationsförvaltningen, Högskoleförbundet, Akademiskt forum, NUAS, Teckenspråk Delsumma Intäkts- och fördelningsinstitutioner Summa Justerat resultat innebär att resultatet har justerats till följd av organisationsförändringar eller p.g.a. att medel har flyttats från en enhet till en annan. Intäkts- och fördelningsinstitutioner är tekniska lösningar för att transferera pengar. Ingen verksamhet är kopplad till dessa institutioner. 9

12 Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv Humanistiska fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). 100 Humanistiska fakultetsnämnden 116 Strindbergsprojektet 156 Institutionen för franska, 102 Filosofiska institutionen 117 Institutionen för musik- och italienska och klassiska språk 103 Institutionen för etnologi, religions- teatervetenskap 157 Slaviska institutionen historia och genusvetenskap 118 Institutionen för utbildningsveten- 158 Institutionen för baltiska språk, 104 Historiska institutionen skap med inriktning mot humaniora finska och tyska 105 Konstvetenskapliga institutionen och samhällsvetenskap 159 Institutionen för spanska, portu- 106 Institutionen för litteratur- 120 JMK gisiska och latinamerikastudier vetenskap och idéhistoria 150 Engelska institutionen 161 Institutionen för språkdidaktik 108 Institutionen för arkeologi och 153 Institutionen för lingvistik 170 Centrum för tvåspråkighetsantikens kultur 154 Institutionen för nordiska språk forskning 110 Filmvetenskapliga institutionen 155 Tolk- och översättarinstitutet 172 Institutionen för orientaliska 112 Osteologi språk 10

13 Juridiska fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). 300 Samhällsvet. fakultetsnämnd 310 Sociologiska institutionen 323 Institutionen för data- och systemvetenskap 301 Ekonomisk-historiska institutionen 311 Statistiska institutionen 326 CEIFO 302 Företagsekonomiska institutionen 312 Kriminologiska institutionen 327 Institutionen för reklam och PR 303 Institutet för internationell ekonomi 314 Institutionen för socialt arbete 328 SOFI 304 Kulturgeografiska institutionen 317 Specialpedagogiska institutionen 329 SoRAD 305 Nationalekonomiska institutionen 318 Barn- och ungdomsvetenskapliga 330 CHESS 306 Inst. för pedagogik och didaktik institutionen 331 Stressforskningsinstitutet 308 Psykologiska institutionen 320 Statsvetenskapliga institutionen 332 IC 309 Socialantropologiska institutionen 321 SCORE 11

14 Naturvetenskapliga fakulteten VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). 400 Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 430 Institutionen för analytisk kemi 467 Wenner-Grens institut 401 Institutionen för astronomi 431 Institutionen för biokemi och 468 Zoologiska institutionen 402 Fysikum biofysik 469 Institutionen för miljökemi 403 Matematiska institutionen 432 Institutionen för material- och 470 Institutionen för genetik, mikrobiologi 404 Meteorologiska institutionen miljökemi och toxikologi 405 Internationella meteorologiska institut. 433 Institutionen för organisk kemi 473 Systemekologiska institutionen 406 AlbaNova 460 Institutionen för biologisk grund- 474 Institutionen för biovetenskaper och 408 Institutionen för matematikämnets och utbildning näringslära naturvetenskapsämnenas didaktik 461 Botaniska institutionen 478 Institutionen för neurokemi 409 Institutionen för utbildningsvetenskap 463 Institutionen för naturgeografi och 483 Bergianska botaniska trädgården med inriktning mot tekniska, estetiska kvartärgeologi 484 SMF och praktiska kunskapstraditioner 464 Institutionen för geologiska veten- 485 Institutionen för tillämpad miljö- 412 Institutionen för numerisk analys och skaper vetenskap datalogi 466 Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik 12

15 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Övriga 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter 507 Centrala uppdragsutbildningen 502 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) (SUCCESS) 504 Forskningsservice 530 Stockholms Resilienscentrum 525 Stockholms universitetsbibliotek Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet Förvaltningen Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2011 (X-axel = institution, Y-axel = tkr, skalan max/min tkr även om förändringen kan vara större). 600 Ledningskansliet 647 Avdelningen för IT och media 655 Ekonomiavdelningen 641 Kommunikationsenheten 650 Juridiska fakultetskansliet 656 Transfereringar vid byggnadsplaneringen 642 Avd. för externa kontakter 651 Humanistiska fakultetskansliet 657 Internrevisionen 643 Planeringsenheten 652 Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 644 SU-butiken 653 Naturvetenskapliga fakultetskansliet 670 Studentavdelningen 645 Tekniska avdelningen 654 Personalavdelningen 13

16 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 8: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr). Anslaget 2007 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2008 ökade till följd av sammanslagningen med Lärarhögskolan samt minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2009 och 2011 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. Diagram 9: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr). 14

17 VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 11: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna HT 2010 HT 2011 Program, grundnivå 2,3 2,6 Program, avancerad nivå 5,8 3,2 Kurser, grundnivå 1,0 1,0 Kurser, avancerad nivå 0,9 0,9 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 12: Åldersfördelning bland nybörjare Fakultet Humanistiska fakulteten % 27% 13% % 27% 13% Juridiska fakulteten % 25% 3% % 25% 5% Samhällsvetenskaplig fakulteten % 27% 15% % 29% 18% Naturvetenskapliga fakulteten % 29% 14% % 29% 17% 15

18 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Prestationsgraden varierar mellan olika utbildningar. En hög prestationsgrad är inte självklart positiv; det är naturligt att inte alla antagna till en utbildning omedelbart klarar tentamina och poäng. Stockholms universitet har en jämförelsevis låg prestationsgrad eftersom många av våra studenter läser på fristående kurser där genomströmningen inte är lika hög som inom programutbildningar. Den genomsnittliga prestationsgraden ökade något med tillkomsten av lärarutbildningen 2008, minskade sedan men har nu åter ökat. En förklaring till det kan vara att även om Stockholms universitets utbildningsutbud ännu domineras av fristående kurser är det allt fler studenter som läser på program, där genomströmningen normalt är högre. Tabell 13: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad Fakultet Humanistiska fakulteten Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 66% 68% 68% 67% 69% Juridiska fakulteten Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 86% 82% 85% 85% 89% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 72% 78% 76% 77% 79% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter* Helårsprestationer Prestationsgrad 73% 78% 76% 74% 74% *Som helårsstudent räknas här endast takbeloppsstudenter. 16

19 Indikator Utfall takbelopp VERKSAMHETSINDIKATORER Universitetsstyrelsen fastställer fr.o.m årligen ett internt takbelopp för fakultetsnämnderna. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 14: Takbelopp (mnkr). Fakultet Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 243,8 330,9 337,1 348,8 340,6 Utfall takbelopp 218,8 300,3 315,8 336,6 333,5 Kvot, utfall/tilldelning 0,90 0,91 0,94 0,97 0,98 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 95,9 99,1 100,9 104,3 104,5 Utfall takbelopp 89,5 97,4 101,1 108,9 117,9 Kvot, utfall/tilldelning 0,93 0,98 1,00 1,04 1,13 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 487,9 701,0 714,1 741,6 729,4 Utfall takbelopp 452,4 622,3 669,4 714,7 700,3 Kvot, utfall/tilldelning 0,93 0,89 0,94 0,96 0,96 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 198,6 326,8 332,8 343,9 326,9 Utfall takbelopp 169,7 277,7 291,5 309,9 314,6 Kvot, utfall/tilldelning 0,85 0,85 0,88 0,90 0,96 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp 8,6 3,1 22,2 - Utfall takbelopp 4,2 2,6 12,0 - Kvot, utfall/tilldelning 0,49 0,88 0,54-17

20 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 38) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 15: Studenter på kvällskurser *. Fakultet Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 18% 15% 16% 15% 15% Juridiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 7% 6% 6% 6% 5% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 4% 3% 2% 2% 2% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 11% 6% 7% 5% 6% *Avser helårsstudenter från Ladok 18

21 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 16: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram Utbytesprogram * Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande Utresande Nordplus Inresande Utresande Övrigt Inresande Utresande Totalt inresande Totalt utresande *Statistiken för 2011 har hämtats från Ladok. För åren har statistiken inhämtats från institutionerna. 19

22 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 17: Antal studenter som betalar studieavgift. Fakultet 2011* Humanistiska fakulteten 13,5 Juridiska fakulteten 16 Samhällsvetenskapliga fakulteten 29 Naturvetenskapliga fakulteten 9,5 Totalt 68 *I de fall en student har varit registrerad vid flera fakulteter har studenten delats upp mellan dessa. 20

23 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och börjar nu få tydligt genomslag. Inom Naturvetenskapliga fakulteten var antalet masterexamina fler än antalet magisterexamina under Tabell 18: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultet * 2010* 2011 Humanistiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Juridiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesex Juristexamen/Jur kand Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Civilekonomexamen Yrkesex - Socionomexamen Yrkesex - Psykologexamen Yrkesex - Psykoterapeut Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Sjukhusfysiker Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen Yrkesex - Grundskollärarexamen Yrkesex - Gymnasielärarexamen Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen Yrkesex Speciallärarexamen Yrkesex - Specialpedagogexamen Yrkesex - Studie- och yrkesvägledarexamen Kandidatexamen Magisterexamen *Uppgifterna gällande examina för 2009 och 2010 har uppdaterats sedan uppföljningen av verksamhetsplanen för

24 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Som framgår har en betydande ökning av andelen disputerade lärare skett 2011, jämfört med föregående år. Det hänger främst samman med att kvaliteten på det statistiska underlaget har setts över. Det har i den processen uppdagats att ett betydande antal disputerade lärare inte hade registrerats som sådana i personalsystemet, något som nu korrigerats. Tabell 19: Andel disputerade lärare (årsarbetare). Fakultet Humanistiska fakulteten Professor 97% 99% 95% 100% 99% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 86% 92% 86% 84% 95% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 99% Universitetsadjunkt 4% 1% 0% 6% 4% Totalt 76% 67% 66% 69% 76% Juridiska fakulteten Professor 98% 100% 97% 100% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 66% 68% 68% 67% 77% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 0% 0% 0% 0% 2% Totalt 75% 77% 68% 71% 77% Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 97% 98% 96% 100% 99% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 89% 92% 89% 82% 96% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 5% 5% 3% 8% 14% Totalt 75% 69% 69% 70% 81% Naturvetenskapliga fakulteten Professor 99% 100% 98% 100% 100% Universitetslektor inkl. biträdande lektor 95% 93% 92% 84% 96% Forskarassistent 100% 100% 100% 100% 100% Universitetsadjunkt 9% 3% 4% 10% 4% Totalt 96% 81% 81% 81% 86% 22

25 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Andel disputerade lärare % 80% 60% 40% 20% 0% Humfak Jurfak Samfak Natfak Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 20: Program med högst antagningspoäng höstterminen Program Betyg Psykologprogrammet 22,5 Juristprogrammet 21,2 Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring 20,5 Kandidatprogram i moderna språk med inriktning mot franska 20,5 Kandidatprogram i företagsekonomi med inriktning mot redovisning och finansiering 20,25 Kandidatprogram i marknadskommunikation och IT 20 Personal, arbete och organisation 19,45 Socionomprogrammet 19,2 Kandidatprogrammet i ekonomi och IT 18,95 Kandidatprogrammet i företagsekonomi och statsvetenskap 18,9 23

26 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 21: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen Kurs Betyg Rättspsykologi 21,54 Medeltidens samhälle 21,3 Reklam och PR I 20,9 Verkstad för litteratur: skrivandets och läsandets praktik 20,87 Journalistvetenskap I 20,85 Företagsekonomi I 20,75 Kemi, kurspaket 20,65 Matematik för naturvetenskaper 20,4 Juridisk introduktionskurs 20,05 Latinamerikastudier I 20 24

27 Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 22: Antal/andel studenter på avancerad nivå Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå Humanistiska fakulteten % % % % Juridiska fakulteten % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % Naturvetenskapliga fakulteten % % % % * Avser helårsstudenter från Ladok. 25

28 Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 23: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande Humanistiska fakulteten % % % % Juridiska fakulteten % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % Naturvetenskapliga fakulteten % % % % 26

29 VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 24: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Fakultet Humanistiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* 58,5 48, ,5 35,5 Varav doktorsexamina* 56 47,5 43, Juridiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* 6, Varav doktorsexamina* 6, Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* Varav doktorsexamina* 66, ,5 61 Naturvetenskapliga fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 137,5 128,5 127,5 Varav doktorsexamina* 119,5 89, ,5 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 27

30 Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte VERKSAMHETSINDIKATORER Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 25: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Fakultet Humanistiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3% 5% 10% 3% 3% Andel utresande 4% 10% 6% 6% 7% Juridiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 0% 0% 2% 2% 2% Andel utresande 0% 0% 0% 0% 0% Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 2% 4% 4% 2% 25% Andel utresande 4% 5% 9% 4% 10% Naturvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 6% 6% 6% 5% 5% Andel utresande 5% 8% 9% 10% 10% 28

31 VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 29

32 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 27: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 30

33 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 28: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 31

34 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 32

35 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 30: Vetenskapliga publiceringar, Stockholms Resilienscentrum Stockholms Resilienscentrum Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Kongressvolymer, abstracts mm. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt etc). För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar). 33

36 Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser VERKSAMHETSINDIKATORER En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 31: Externa medel från forskningsråd och stiftelser (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten ,7% ,3% ,1% ,3% ,6% 936 0,3% ,5% 568 0,2% ,8% 715 0,2% Juridiska fakulteten ,7% 292 0,5% ,1% 386 0,7% ,5% 0 0,0% ,5% 0 0,0% ,1% 0 0,0% Samhällsvetenskapliga fakulteten ,7% ,5% ,7% ,0% ,6% ,8% ,4% ,3% ,7% ,1% Naturvetenskapliga fakulteten ,7% ,5% ,3% ,3% ,0% ,0% ,8% ,3% ,2% ,8% * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond (finansiär = , konto ). *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 34

37 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel rådsmedel % 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Humanstisk Juridisk Samhällsvetenskaplig Naturvetenskaplig 35

38 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 32: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten (1) 5 (1) (1) 4 Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (7) (5) 8 (1) (3) 13 (2) (1) 14 (2) 4 Naturvetenskapliga fakulteten (9) (11) 17 (1) (10) 34 (2) (1) 56 (5) 5 Övriga (1) FP Forskningsprogram *Under 2007 startade FP7 och FP6 avslutades. 36

39 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 33: Nytecknade EU-projekt Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (2)¹ (2)² (2)³ (1)² Naturvetenskapliga fakulteten (3)¹ (4)² (4)³ (6)² FP - Forskningsprogram ¹ Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) ²Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) ³ Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 37

40 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt Tabell 34: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt 2007, 2008, 2009 och Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt* Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten FP - Forskningsprogram Uppgifterna för 2011 har ännu inte presenterats. 38

41 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 12: Intäkter för uppdragsforskning (tkr). 39

42 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 35: Antal professorsbefordringar Fakultet Antal professorsbefordringar Antal lärare Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare Humanistiska fakulteten % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % Naturvetenskapliga fakulteten % % % % % 40

43 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren Tabell 36: Andel professorer av lärarkåren Fakultet Antal lärare* Andel professorer Humanistiska fakulteten % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % Naturvetenskapliga fakulteten % % % % % *Professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter (årsarbetare). 41

44 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal docentutnämningar Tabell 37: Antal docentutnämningar Fakultet Antal docentutnämningar Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten

45 VERKSAMHETSINDIKATORER Gemensamma uppgifter Indikator Åldersfördelning bland studenter på alla nivåer, lärare och administratörer Åldersfördelningen inom utbildningen säger något om hur den utnyttjas av de studerande. En hög andel äldre kan betyda att fortbildning och vidareutbildning är betydelsefull men kan också vara en avspegling av konjunkturen och möjligheterna att förvärvsarbeta. Inom utbildningen på forskarnivå är situationen tydligare; här är det nästan alltid en fördel att andelen yngre är hög eller ökar. Åldersfördelningen bland lärare, forskare och administratörer visar bland annat behovet av nyrekrytering de kommande åren. Tabell 38 Åldersfördelning studenter på grundnivå och avancerad nivå Kategori Fakultet Ålderskategori Student Humanistiska fakulteten 38% 37% 25% Juridiska fakulteten 55% 39% 6% Samhällsvetenskapliga fakulteten 44% 39% 18% Naturvetenskapliga fakulteten 38% 38% 24% Tabell 39 Åldersfördelning studenter på forskarnivå Kategori Fakultet Ålderskategori Forskarstuderande Humanistiska fakulteten 14% 43% 43% Juridiska fakulteten 15% 48% 37% Samhällsvetenskapliga fakulteten 21% 48% 31% Naturvetenskapliga fakulteten 46% 44% 10% 43

46 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 40: Åldersfördelning lärare och administratörer Kategori Fakultet Ålderskategori Forskarassistent Humanistiska fakulteten 7% 64% 22% 7% Juridiska fakulteten 0% 100% 0% 0% Samhällsvetenskapliga fak. 0% 84% 12% 4% Naturvetenskapliga fakulteten 16% 77% 7% 0% Adjunkt Humanistiska fakulteten 5% 15% 25% 55% Juridiska fakulteten 15% 45% 29% 11% Samhällsvetenskapliga fak. 7% 12% 20% 61% Naturvetenskapliga fakulteten 0% 24% 30% 45% Lektor Humanistiska fakulteten 3% 24% 34% 39% Juridiska fakulteten 0% 34% 28% 39% Samhällsvetenskapliga fak. 3% 29% 30% 38% Naturvetenskapliga fakulteten 4% 26% 25% 45% Professor Humanistiska fakulteten 0% 3% 25% 72% Juridiska fakulteten 0% 5% 41% 54% Samhällsvetenskapliga fak. 0% 6% 32% 62% Naturvetenskapliga fakulteten 0% 7% 34% 59% Administrativ personal Humanistiska fakulteten 13% 24% 27% 35% Juridiska fakulteten 19% 33% 26% 22% Samhällsvetenskapliga fak. 23% 25% 20% 32% Naturvetenskapliga fakulteten 18% 20% 22% 40% Diagram 13: Andel 55 år och äldre fördelat per tjänstekategori % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Professor Lektor Adjunkt Administrativ personal Humfak Jurfak Samfak Natfak 44

47 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 14: Andel professorer 55 år och äldre % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år och äldre 45