UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2012

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2012

2 Uppföljning av verksamhetsplan 2012 (dnr SU FV ) har producerats av Planeringsavdelningen vid Stockholms universitet. Redaktör och handläggare: Ulf Nyman Uppföljning av verksamhetsplan 2012 finns också att ladda ner i pdf-format på adress: 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning 4 Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer 4 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 6 Fokusområde Forskning 7 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 7 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 8 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 9 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 9 Del 2 Verksamhetsindikatorer 10 Ekonomisk uppföljning 10 Verksamhetsuppföljning 19 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 19 Utbildning på forskarnivå 32 Forskning 34 Gemensamma uppgifter 48 Bilaga 1 Prioriterade mål på institutionsnivå 53 Fokusområde Utbildning 53 Ett livaktigt utbyte på alla utbildningsnivåer 53 Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö 57 Fokusområde Forskning 59 En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander 59 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander 61 Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället 65 Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten 65 Bilaga 2 Verksamhetsuppföljning på institutionsnivå 67 Verksamhetsuppföljning 67 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 67 Utbildning på forskarnivå 79 Forskning 83 Bilaga: Ekonomisk uppföljning 3

4 Del 1 Prioriterade mål Fokusområde Utbildning VERKSAMHETSINDIKATORER Stockholms universitet ska bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå av hög kvalitet och vara ett attraktivt universitet för såväl svenska som utländska studenter. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. Ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer Stockholms universitet ska vara en internationellt präglad akademisk miljö. Såväl in- som utresande studenter och lärare bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet. Universitetet ska arbeta för ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Mot bakgrund av införandet av studieavgifter ska universitetets arbeta med att öka antalet in- och utresande studenter, särskilt till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Andelen/antalet in- och utresande studenter ska öka. Nyckeltal 1 Andelen in- respektive utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter (gäller studenter som omfattas av utbytesavtal). Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 1: Andelen inresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet HS-området 4,6 % 3,9 % 3,8 % Humanistiska fakulteten 3,3 % 2,9 % 3,5 % Juridiska fakulteten 6,5 % 5,3 % 6,1 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 4,9 % 4,2 % 3,4 % Naturvetenskapliga området 4,5 % 4,3 % 3,9 % Totalt 4,5 % 3,9 % 3,8 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Tabell 2: Andelen utresande studenter på grundnivå och avancerad nivå ställd i relation till antalet helårsstudenter* Område/Fakultet HS-området 2,5 % 2,5 % 2,0 % Humanistiska fakulteten 1,0 % 1,2 % 0,8 % Juridiska fakulteten 4,9 % 4,5 % 5,1 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 2,9 % 3,0 % 2,1 % Naturvetenskapliga området 0,2 % 0,4 % 0,4 % Totalt 2,2 % 2,3 % 1,8 % * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 4

5 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 3: Antalet in- och utresande studenter till och från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Inresande Utresande The Australian National University Federal University of Rio de Janeiro Unicamp (Universidade Estadual de Campinas) The University of British Columbia University of Toronto Universidad de Chile University of Delhi Tel Aviv University Kyoto University The University of Tokyo Fudan University Jilin University Peking University Tsinghua University National Autonomous University of Mexico Lomonosov Moscow State University St. Petersburg State University National University of Singapore University of Cape Town Chulalongkorn University Istanbul University Boston University Cornell University University of Florida The University of Michigan New York University Purdue University Vanderbilt University University of Washington (Seattle) University of Wisconsin-Madison Totalt

6 VERKSAMHETSINDIKATORER Aktivt deltagande av studenter i beslutsprocesser som avser utbildning och studiemiljö Hög kvalitet i utbildningen förutsätter en god studiemiljö för studenter. I detta innefattas såväl en god fysisk miljö som en god social miljö där studenter upplever delaktighet och bemöts med respekt. Genom att åta sig förtroendeuppdrag och delta i kursvärderingar kan studenterna bidra till att utveckla studiemiljön. En viktig del av studentinflytandet är de studentråd/ämnesråd som finns vid institutionerna. Ett aktivt arbete ska därför bedrivas i syfte att öka antalet studentråd/ämnesråd. Mål Ett aktivt arbete ska bedrivas för att studenter och anställda så långt det är möjligt ska involveras i beslutsprocesser på olika nivåer inom universitetet Nyckeltal Antal institutioner med ämnesråd/studentråd. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 4: Antal institutioner med ämnesråd/studentråd Fakultet Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd Totalt antal Inst. m. stud.råd inst.* inst.* inst.* inst.* Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Totalt * I det totala antalet institutioner inkluderas centra och institut i de fall det bedrivs utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå där. 6

7 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Forskning Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. En hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander Internationalisering är viktigt för hög kvalitet. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. Detta kan ske genom ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten och genom ökad rekrytering av forskare och studenter från utlandet. Universitetet har därför som målsättning att antalet internationella gästforskare och postdoktorer vid universitetet ska öka, särskilt från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Mål Antalet inresande gästforskare och postdoktorer ska öka Nyckeltal 1 Antalet inresande gästforskare och postdoktorer. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Antalet inresande gästforskare och postdoktorer från Stockholms universitets prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 5: Inresande gästforskare Område/Fakultet Totalt antal gästforskare Antal fr. prioriterade partneruniversitet Totalt antal gästforskare Antal fr. prioriterade partneruniversitet HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Tabell 6: Inresande postdoktorer Område/Fakultet Totalt antal postdoktorer Antal fr. prioriterade partneruniversitet Totalt antal postdoktorer Antal fr. prioriterade partneruniversitet HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt

8 Goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla doktorander VERKSAMHETSINDIKATORER Utvecklingen och bibehållandet av en högkvalitativ och effektiv utbildning på forskarnivå har hög prioritet. Doktorandernas sociala och ekonomiska förutsättningar ska vara goda, vilket främjar hög genomströmning med bibehållen hög kvalitet. Mål De sociala och ekonomiska förutsättningarna för doktorander ska förbättras. Nyckeltal 1 Andel doktorander som slutför utbildning inom den sammanlagda totala utbildningstiden fyra år. Målvärde 1 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 1 Nyckeltal 2 Kan ej anges ännu. Andel doktorander som har doktorandanställning. Målvärde 2 Ökad andel 2013 jämfört med Måluppfyllelse 2 Kan ej anges ännu. Tabell 7: Andel doktorander som slutför utbildning inom fyra år (nettostudietid) Fakultet Humanistiska fakulteten 27 % 20 % 32 % 27 % 26 % Juridiska fakulteten 20 % 0 % 0 % 33 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 29 % 31 % 38 % 39 % 40 % Naturvetenskapliga fakulteten 42 % 37 % 47 % 48 % 35 % Totalt 35 % 33 % 41 % 41 % 34 % Kommentar till tabell 7: På alla fakulteter utom den juridiska finns det ett antal doktorander med väldigt kort nettostudietid, och det är ibland oklart vad detta beror på. Doktorander som bytt ämne eller har många tillgodoräknade poäng verkar dock kunna förklara de flesta av dessa. Vid varje fakultet finns också ett antal doktorander med nettostudietid på strax över fyra år, dvs som i princip slutfört utbildningen i tid, men som inte finns med i tabellen ovan. Tabell 8: Andel doktorander som har doktorandanställning Område/Fakultet HS-området 59 % 58 % Humanistiska fakulteten 68 % 60 % Juridiska fakulteten 57 % 56 % Samhällsvetenskapliga fakulteten 54 % 57 % Naturvetenskapliga området 54 % 61 % Totalt 57 % 59 % 8

9 VERKSAMHETSINDIKATORER Fokusområde Samverkan och samarbete med övriga samhället Kontakterna och samarbetet med näringslivet och det övriga samhället ska vara av hög kvalitet både inom direkta samverkansprojekt och avseende kommunikation. Universitetets utbildningar ska utformas i samverkan med aktörer i det omgivande samhället så att studenterna efter utbildningen på olika vis kan bli en tillgång för samhället. Universitetet ska i större utsträckning än tidigare verka för att förbättra studenternas etableringsmöjligheter genom att redan under studenternas utbildningstid på olika sätt öka deras kontaktytor med näringslivet, den offentliga sektorn och föreningslivet. Det är viktigt att dessa insatser fokuseras såväl på studenter på grundnivå och avancerad nivå som på studenter på forskarnivå. Universitetet bör därmed arbeta för ökad kunskap i det övriga samhället om de forskarutbildades kompetens och för att förbättra deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Universitetet ska även arbeta för att studenter i utbildning på grundnivå och på avancerad nivå i högre grad genomför extern praktik under utbildningen. Goda möjligheter för studenterna att erhålla externa praktikplatser och examensarbeten Mål Studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska i högre grad genomföra extern praktik under utbildningen Nyckeltal Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen. Målvärde Ökat antal 2013 jämfört med Måluppfyllelse Kan ej anges ännu. Tabell 9: Antal studenter som genomför extern praktik under utbildningen Område/Fakultet HS-området Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga området Totalt Kommentar: Underlaget till tabellen är inhämtat från institutionerna genom respektive områdeskansli. För några av institutionerna är det stor differens mellan siffrorna för 2011 och 2012 (se tabell 50). Olika uppgiftslämnare mellan åren och en otydlighet i vad som ska räknas som extern praktik kan vara en förklaring till dessa stora skillnader. 9

10 VERKSAMHETSINDIKATORER Del 2 Verksamhetsindikatorer Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska redovisningen nedan syftar till att ge en övergripande bild av universitetets ekonomi. I bokslutet i årsredovisningen visas resultatet per verksamhetsgren (utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå) men redovisningen nedan visar var i organisationen över- respektive underskott ligger. Indikator Resultat och sparat kapital per organisatorisk huvudenhet Diagram 1a: Sparat kapital per fakultet (tkr) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( Diagram 1b: Sparat kapital / intäkter per fakultet (%) * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 10

11 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 10: Resultat och sparat kapital (tkr) Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Intäkter , , , , , , , ,1 Kostnader , , , , , , , ,1 Resultat , , , , , , , ,0 Sparat kapital Sparat kapital / intäkter (%) , , , , , , , ,7 14,3% 15,3% 27,5% 27,6% 11,3% 13,1% 14,8% 10,0% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 11

12 Indikator Resultat och sparat kapital per institution/motsv VERKSAMHETSINDIKATORER Kommentar till diagrammen 2-5 GRÖNT betyder att sparat kapital är mellan 0 och 10 procent av intäkterna vilket är önskvärt. GULT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital men att årets resultat är negativt (övre vänstra) eller att det inte finns något sparat kapital men att årets resultat är positivt (nedre högra) RÖTT betyder att det finns mer än 10 procent sparat kapital och årets resultat är positivt (övre högra) eller att det inte finns något sparat kapital och att årets resultat är negativt (nedre vänstra) Diagram 2: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Humanistiska fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 12

13 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 3: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Juridiska fakulteten* 200 Juridiska fakultetsnämnden 220 Juridiska institutionen * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 13

14 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 4: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Samhällsvetenskapliga fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 14

15 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 5: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012, Naturvetenskapliga fakulteten* * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 15

16 Indikator Resultat och sparat kapital per enhet under Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 6: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring 2012 (X-axel = institution, Y-axel = tkr) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter Övriga 500 Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter 507 Centrala uppdragsutbildningen 502 Universitetspedagogiskt centrum (UPC) (SUCCESS) 504 Forskningsservice 530 Stockholms Resilienscentrum 525 Stockholms universitetsbibliotek 16

17 Indikator Resultat och sparat kapital per förvaltningsenhet VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 7: Årets kapitalförändring och summa kapitalförändring (X-axel = institution, Y-axel = tkr) ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING SUMMA KAPITALFÖRÄNDRING 600 Ledningskansliet 647 Avdelningen för IT och media 656 Transfereringar vid byggnadsplaneringen 641 Kommunikationsenheten 652 Områdeskansliet för humaniora, juridik 657 Internrevisionen och samhällsvetenskap 642 Avd. för externa kontakter 653 Områdeskansliet för naturvetenskap 658 Lärarutbildningskansliet/nämnden 643 Planeringsenheten 654 Personalavdelningen 670 Studentavdelningen 644 SU-butiken 655 Ekonomiavdelningen 645 Tekniska avdelningen Indikator Totala intäkter fördelat på intäktsslag Diagram 8: Intäkter Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Anslaget 2008 ökade till följd av sammanslagningen med Lärarhögskolan samt minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. återbetalning. Anslaget 2009 och 2011 minskade till följd av att lärosätet inte utnyttjade hela takbeloppet, dvs. medel återbetalades till statsmakterna. 17

18 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 9: Intäkter Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Anslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella intäkter

19 VERKSAMHETSINDIKATORER Verksamhetsuppföljning Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Indikator Antal förstahandssökande per plats Tabell 11: Genomsnittligt antal förstahandsansökningar per plats till kurser och program höstterminerna HT 2012 HT 2011 HT 2010 Program, grundnivå 2,0 2,6 2,3 Program, avancerad nivå 4,7 3,2 5,8 Kurser, grundnivå 1,0 1,0 1,0 Kurser, avancerad nivå 0,9 0,9 0,9 Indikator Ålderfördelning bland nybörjare Tabell 12: Åldersfördelning bland nybörjare Fakultet Humanistiska fakulteten % 27 % 12 % % 27 % 13 % % 27 % 13 % Juridiska fakulteten % 23 % 4 % % 25 % 3 % % 25 % 5 % Samhällsvetenskaplig fakulteten % 28 % 13 % % 27 % 15 % % 29 % 18 % Naturvetenskapliga fakulteten % 31 % 11 % % 29 % 14 % % 29 % 17 % 19

20 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad En hög prestationsgrad innebär att en stor andel av de registrerade studenterna klarar tentamina och poäng. Skillnaderna i prestationsgrad mellan fakulteterna beror till stor del på att andelen studenter som läser program respektive fristående kurser skiljer sig åt. Eftersom programstudenter tenderar att producera fler poäng än studenter som läser fristående kurser kommer fakulteter med många utbildningsprogram att ha en högre prestationsgrad. Med några få men viktiga undantag, t.ex. lärarutbildningar, har dessutom utbildningsprogram som leder till yrkesexamen en ännu något högre prestationsgrad. Föga förvånande är därför prestationsgraden högst inom Juridiska fakulteten, där en stor del av studenterna läser på juristprogrammet. Prestationsgraden påverkas troligen också av faktorer som rör studenternas syfte med att studera samt av arbetsgivarnas avsaknad av intresse för att efterfråga examensbevis när de anställer. Sannolikt bidrar faktorer som dessa också till att Stockholms universitet, i egenskap av huvudstadsuniversitet, har en prestationsgrad som ligger under det nationella genomsnittet. Tabell 13: Helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad * Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 75,6% 76,6% 74,9% 74,9% 75,3% Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 67,3% 69,3% 68,7% 68,9% 69,0% Juridiska fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 85,5% 89,6% 85,4% 84,7% 82,3% Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 78,9% 78,6% 76,9% 76,8% 77,9% Naturvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Helårsprestationer Prestationsgrad 66,9% 73,3% 74,8% 75,9% 77,9% * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 20

21 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 10: Prestationsgrad per fakultet * * Diagrammet är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 21

22 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Utfall takbelopp Universitetsstyrelsen fastställer fr.o.m årligen ett internt takbelopp för fakultetsnämnderna. Värdet av utfall takbelopp i tabellen nedan erhålls genom att helårsstudenter och helårsprestationer multipliceras med den prislapp som anges i regleringsbrevet för respektive utbildningsområde. För varje fakultet är målet att kvoten mellan utfall och intern tilldelning ska vara så nära 1 som möjligt. Tabell 14: Takbelopp (mnkr). Fakultet Humanistiska fakulteten Internt takbelopp 351,0 340,6 348,8 337,1 330,9 Utfall takbelopp 345,0 333,5 336,6 315,8 300,3 Kvot, utfall/tilldelning 0,98 0,98 0,97 0,94 0,91 Juridiska fakulteten Internt takbelopp 110,0 104,5 104,3 100,9 99,1 Utfall takbelopp 118,5 117,9 108,9 101,1 97,4 Kvot, utfall/tilldelning 1,08 1,13 1,04 1,00 0,98 Samhällsvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 749,9 729,4 741,6 714,1 701,0 Utfall takbelopp 750,0 700,3 714,7 669,4 622,3 Kvot, utfall/tilldelning 1,00 0,96 0,96 0,94 0,89 Naturvetenskapliga fakulteten Internt takbelopp 318,8 326,9 343,9 332,8 326,8 Utfall takbelopp 317,7 314,6 309,9 291,5 277,7 Kvot, utfall/tilldelning 1,00 0,96 0,90 0,88 0,85 Lärarutbildningsnämnden Internt takbelopp ,2 3,1 8,6 Utfall takbelopp ,0 2,6 4,2 Kvot, utfall/tilldelning - - 0,54 0,88 0,49 22

23 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel studenter på kvällskurser Universitetet ska inom ramen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå också bedriva fortbildning och vidareutbildning. Ett sätt att ge sådan utbildning är att ge undervisning på kvällstid. Andel studenter på kvällskurser ger tillsammans med åldersfördelningen bland studenterna (se tabell 38) en bild av omfattningen av fortbildning och vidareutbildning. Tabell 15: Studenter på kvällskurser *. Område/Fakultet HS-området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 7 % 7 % 7 % 7 % 7 % 9 % Humanistiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 15 % 15 % 15 % 16 % 15 % 18 % Juridiska fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % 7 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 4 % Naturvetenskapliga området Helårsstudenter Varav studenter på kvällskurser Andel studenter på kvällskurser 5 % 6 % 5 % 7 % 6 % 11 % *Avser helårsstudenter från Ladok 23

24 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal in- och utresande studenter i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom ramen för särskilda utbytesprogram och avtal Universitetet strävar efter att öka graden av internationalisering i verksamheten. Ett viktigt mått på detta är antalet in- och utresande studenter i olika utbytesprogram. Tabell 16: Studerande i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom olika utbytesprogram * Utbytesprogram Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Erasmus Inresande Utresande Nordplus Inresande Utresande Övrigt Inresande Utresande Totalt inresande Totalt utresande * Underlaget till tabellen är hämtat från beslutsstödsverktyget IVS ( 24

25 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter som betalar studieavgift Från och med höstterminen 2011 infördes studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz. Tabell 17: Antal studenter (HST) som betalar studieavgift. Område/Fakultet HS-området 68,5 24,0 Humanistiska fakulteten 12,9 6,5 Juridiska fakulteten 14,1 6,2 Samhällsvetenskapliga fakulteten 41,5 11,3 Naturvetenskapliga området 15,6 3,5 Totalt 84,1 27,5 25

26 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vid universitetet ges ett antal yrkesexamina men framför allt generella kandidat-, magister- och masterexamina. Med överföringen av lärarutbildningen tillkom också olika typer av lärarexamina. Masterexamina tillkom med Bolognamodellens införande 2007 och börjar nu få tydligt genomslag. En av förklaringarna till att antalet lärarexamina var så högt 2011 var införandet av lärarlegitimation, vilket bidrog till att många tidigare lärarstudenter med nästan avslutade studier såg till att avsluta dem och ta ut examen. Mycket tyder därför på att 2011 var ett undantagsår vad gäller antalet lärarexamina och att det nu återgått till en mer normal nivå. Tabell 18: Examina i utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fakultet Humanistiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Juridiska fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesex Juristexamen/Jur kand Samhällsvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex Civilekonomexamen Yrkesex - Socionomexamen Yrkesex - Psykologexamen Yrkesex - Psykoterapeut Naturvetenskapliga fakulteten Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Yrkesex - Sjukhusfysiker Lärarutbildning Yrkesex - Lärarexamen Yrkesex - Grundskollärarexamen Yrkesex - Gymnasielärarexamen Yrkesex - Barn- och ungdomspedagogisk examen Yrkesex Speciallärarexamen Yrkesex - Specialpedagogexamen Yrkesex - Studie- och yrkesvägledaremen

27 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel disputerade lärare Utbildning på vetenskaplig grund och förbättrad forskningsanknytning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå åstadkoms lättast om lärarna är vetenskapligt skolade. En hög andel disputerade lärare borgar för hög kvalitet i utbildningen. Tabell 19: Andel disputerade lärare (årsarbetare). Fakultet Humanistiska fakulteten Professor 99 % 99 % 100 % 95 % 99 % 97 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 95 % 84 % 86 % 92 % 86 % Forskarassistent 100 % 99 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 4 % 6 % 0 % 1 % 4 % Totalt 77 % 76 % 69 % 66 % 67 % 76 % Juridiska fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 97 % 100 % 98 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 78 % 77 % 67 % 68 % 68 % 66 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 2 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 81 % 77 % 71 % 68 % 77 % 75 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 99 % 100 % 96 % 98 % 97 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 96 % 82 % 89 % 92 % 89 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 14 % 8 % 3 % 5 % 5 % Totalt 79 % 81 % 70 % 69 % 69 % 75 % Naturvetenskapliga fakulteten Professor 100 % 100 % 100 % 98 % 100 % 99 % Universitetslektor inkl. biträdande lektor 97 % 96 % 84 % 92 % 93 % 95 % Forskarassistent 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Universitetsadjunkt 2 % 4 % 10 % 4 % 3 % 9 % Totalt 90 % 86 % 81 % 81 % 81 % 96 % 27

28 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 11: Andel disputerade lärare % 80% 60% 40% 20% 0% Humfak Jurfak Samfak Natfak 28

29 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antagna studenters betygsnivå Nivån på gymnasiebetygen för de studenter som sist antagits till kurser och program kan betraktas som ett mått på lärosätets attraktionsvärde och på kompetensnivån bland de studenter som läser vid universitetet. Tabell 20: Program med högst antagningspoäng höstterminen Program Betyg Psykologprogrammet 22,30 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning nederländska 22,00 Juristprogrammet 21,30 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, samhällskunskap, svenska 20,80 Kandidatprogrammet i global utveckling 20,60 Kandidatprogram i företagsekonomi och statvetenskap 20,25 Kandidatprogrammet i företagsekonomi 20,00 Kandidatprogrammet i språk och översättning, inriktning engelska 19,71 Kandidatprogrammet i marknadskommunikation och IT 19,70 Personal, arbete och organisation 19,60 Tabell 21: Kurser med högst antagningspoäng höstterminen 2012 Kurs Betyg Praktisk retorik, halvfart 21,70 Rättspsykologi I 21,60 Franska, hörförståelse och muntlig produktion 21,50 Reklam och PR I 21,20 Arbetslivets juridik 21,08 Juridisk introduktionskurs, helfart 21,00 Delaktighet, identitet och makt konstruktion av normalitet, genus och etnicitet 20,98 Hållbar utveckling och miljöpolitik 20,91 Naturresurser och hållbar utveckling 20,90 Populärkulturen och samhället 20,85 29

30 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal/andel studenter på avancerad nivå Ett uttalat önskemål är att många studenter ska gå vidare och läsa på avancerad nivå för att ta ut högre examina inom utbildningarna. Det blir då naturligt att följa upp hur stor andel av studenterna som läser på denna nivå. Tabell 22: Antal/andel studenter på avancerad nivå Område/Fakultet Helårsstudenter* Varav studenter på avancerad nivå Andel studenter på avancerad nivå HS-området % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % * Avser helårsstudenter från Ladok. 30

31 Indikator Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå VERKSAMHETSINDIKATORER Att studenter som inte tidigare läst vid Stockholms universitet väljer att läsa kurser på avancerad nivå vid universitetet kan ses som ett mått på universitetets kvalitet och allmänna attraktionsvärde. Tabell 23: Andel externa sökande till kurser på avancerad nivå Område/Fakultet Antal förstahandssökande Därav externa sökande Andel externa sökande HS-området % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % Naturvetenskapliga området % % % % % 31

32 VERKSAMHETSINDIKATORER Utbildning på forskarnivå Indikator Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Tabell 24: Antagna, aktiva och examinerade i utbildning på forskarnivå Område/Fakultet HS-området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 124, ,5 133 Varav doktorsexamina* 106, ,5 120,5 99,5 129 Humanistiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* 53 35,5 43, ,5 58,5 Varav doktorsexamina* 51, ,5 47,5 56 Juridiska fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 Varav doktorsexamina* ,5 Samhällsvetenskapliga fakulteten Nyantagna Aktiva Forskarexamina* Varav doktorsexamina* , ,5 Naturvetenskapliga området Nyantagna Aktiva Forskarexamina* ,5 128,5 137,5 128,5 169 Varav doktorsexamina* 87 90, ,5 119,5 *En doktorsexamen räknas som en examen. En doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen räknas som en halv examen. En licentiatexamen räknas som en halv examen. 32

33 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Ett ökat internationellt utbyte ger studenter på forskarnivå goda kontakter och erfarenheter som är till nytta för framtiden och som bidrar till universitetets internationalisering. Tabell 25: Studenter på forskarnivå i internationellt utbyte Område/Fakultet HS-området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 2 % 3 % 6 % 4 % 2 % Andel utresande 6 % 8 % 5 % 7 % 7 % 4 % Humanistiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 3 % 3 % 10 % 5 % 3 % Andel utresande 7 % 7 % 6 % 6 % 10 % 4 % Juridiska fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 2 % 2 % 2 % 0 % 0 % Andel utresande 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 3 % 2 % 2 % 4 % 4 % 2 % Andel utresande 5 % 10 % 4 % 9 % 5 % 4 % Naturvetenskapliga området Forskarstuderande Inresande Utresande Andel inresande 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 6 % Andel utresande 9 % 10 % 10 % 9 % 8 % 5 % 33

34 VERKSAMHETSINDIKATORER Forskning Indikator Antal vetenskapliga publiceringar i olika kategorier Publicering i tidskrifter, och då särskilt tidskrifter med peer review-granskning, brukar användas som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Här gäller att en jämförelse kan göras inom varje fakultet, däremot inte mellan fakulteterna eftersom möjligheterna att publicera forskningsresultat i tidskrifter varierar. Nedan redovisas alla typer av publiceringar för att ge en helhetsbild över fakulteternas skiftande publiceringsformer. Tabell 26: Vetenskapliga publiceringar, Humanistiska fakulteten Humanistiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 34

35 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 27: Vetenskapliga publiceringar, Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 35

36 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 28: Vetenskapliga publiceringar, Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 36

37 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 29: Vetenskapliga publiceringar, Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 37

38 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 30: Vetenskapliga publiceringar, Stockholms Resilienscentrum Stockholms Resilienscentrum Artiklar i tidskrifter, på andra språk - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i tidskrifter, på svenska - peer-review övrigt vetenskapligt Artiklar i antologier (kapitel i bok eller del av bok) 1 - på svenska på andra språk Konferensbidrag Böcker/Monografier (ej avhandlingar) 3 - på svenska på andra språk Doktorsavhandlingar - på svenska på andra språk Licentiatsavhandlingar Antologier (redaktör för) Populärvetenskapliga publikationer (artiklar i tidskrifter böcker m.m.) Rapporter, utredningar o.dyl. (Rapport) (inklusive populärt) Övrigt (inklusive populärt) Artiklar i antologier plus festskrifter. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 2. Kongressvolymer, abstracts, m.m. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 3. Endast vetenskapliga dokument (ej populärvetenskap, debatt, etc) 4. För de ovan redovisade publikationstyperna (minus doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar) 38

39 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel externa medel från forskningsråd och stiftelser En relativt stor del av universitetets forskning finansieras med externa medel. Bland de externa intäkterna intar rådsmedlen en särställning eftersom de söks i konkurrens med andra forskare och ansökan bedöms av forskare. En hög andel rådsmedel brukar användas som en indikation på hög kvalitet på forskningen. Detsamma gäller i stor utsträckning medel från de offentliga forskningsstiftelserna som också redovisas här. Tabell 31: Externa medel från forskningsråd och stiftelser (tkr). Fakultet Totala forskningsmedel * Varav rådsmedel** Andel rådsmedel Varav medel från forskningsstiftelser*** Andel medel från forskningsstiftelser Humanistiska fakulteten ,6 % 715 0,2 % ,7 % ,3 % ,1 % ,3 % ,6 % 936 0,3 % ,5 % 568 0,2 % ,8 % 715 0,2 % Juridiska fakulteten ,0 % 0 0,0 % ,7 % 292 0,5 % ,1 % 386 0,7 % ,5 % 0 0,0 % ,5 % 0 0,0 % ,1 % 0 0,0 % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,9 % ,2 % ,7 % ,5 % ,7 % ,0 % ,6 % ,8 % ,4 % ,3 % ,7 % ,1 % Naturvetenskapliga fakulteten ,8 % ,7 % ,7 % ,5 % ,3 % ,3 % ,0 % ,0 % ,8 % ,3 % ,2 % ,8 % * Anslag enligt "Rektors beslut om fördelning av anslagsmedel". Intäkter av avgifter, bidrag samt finansiella intäkter enligt utfall. ** Avser finansiärerna Vetenskapsrådet, FAS, FORMAS, Vinnova, Rymdstyrelsen, Cancerfonden och Riksbankens jubileumsfond (finansiär = , konto ). *** Avser finansiärerna KK-stiftelsen, STINT, Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och Vårdalsstiftelsen. 39

40 VERKSAMHETSINDIKATORER Diagram 12: Andel rådsmedel % 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Humanstisk Samhällsvetenskaplig Juridisk Naturvetenskaplig 40

41 Indikator Antal EU-projekt koordinerade av universitetet samt antal beviljade EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Liksom för rådsmedlen gäller att en hög andel forskningsmedel från EU kan ses som en indikation på hög kvalitet i forskningen. Till detta kommer att arbetet med att koordinera EU-projekt är en krävande men prestigefylld uppgift som också kan betraktas som en kvalitetsstämpel. Tabell 32: Antal EU-projekt som Stockholms universitet har deltagit i under Fakultet Totalt antal projekt FP7-projekt (som koordinator) Varav FP6-projekt (som koordinator) * Andra EU-program Humanistiska fakulteten (1) (1) 5 (1) (1) 4 Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (8) (7) (5) 8 (1) (3) 13 (2) (1) 14 (2) 4 Naturvetenskapliga fakulteten (11) (9) (11) 17 (1) (10) 34 (2) (1) 56 (5) 5 Övriga** (1) FP Forskningsprogram * Alla FP6-projekt avslutades under ** Stockholms Resilienscentrum samt Forskningsservice 41

42 VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 33: Nytecknade EU-projekt Fakultet FP7-projekt (som koordinator) Sammanlagt kontrakterat belopp Humanistiska fakulteten (1) Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten (1) (2) (2) (2) (1) Naturvetenskapliga fakulteten (3) (3) (4) (4) (6) Övriga (1) FP - Forskningsprogram 1 Varav fyra ERC-projekt (2 Sam, 2 Nat) 2 Varav två ERC-projekt (1 Sam, 1 Nat) 3 Varav tre ERC-projekt (2 Sam, 1 Nat). 4 Stockholms Resilienscentrum 5 Varav två ERC-projekt 2012 (1 Nat, 1 Övriga) 42

43 Indikator Antal forskare från Stockholms universitet som deltar som bedömare/experter i EU-projekt VERKSAMHETSINDIKATORER Tabell 34: Antal forskare som deltar som bedömare/experter i EU-projekt * Fakultet Antal forskare som deltagit som bedömare av FP7 projekt** Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten * Uppgifterna för 2012 har ännu inte presenterats. ** FP - Forskningsprogram 43

44 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Intäkter för uppdragsforskning Omfattningen av intäkterna för uppdragsforskning är ett mått på hur attraktivt universitetet är som forskningsutförare för aktörer i det omgivande samhället andra än de etablerade forskningsfinansiärerna. Diagram 13: Intäkter för uppdragsforskning (tkr) Humfak Jurfak Samfak Natfak

45 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Antal professorsbefordringar (i förhållande till antal lärare årsarbetare) Tabell 35: Antal professorsbefordringar Område/Fakultet HS-området Antal professorsbefordringar Antal lärare* Andel professorsbefordringar i förhållande till antal lärare ,2 % ,6 % ,5 % ,9 % ,9 % ,2 % Humanistiska fakulteten ,4 % ,8 % ,8 % ,4 % ,3 % ,8 % Juridiska fakulteten % ,5 % ,8 % % ,2 % ,2 % Samhällsvetenskapliga fakulteten ,5 % ,2 % ,3 % ,8 % ,4 % ,5 % Naturvetenskapliga området ,7 % ,1 % ,1 % ,4 % ,6 % ,0 % *Professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter (årsarbetare). 45

46 VERKSAMHETSINDIKATORER Indikator Andel professorer av lärarkåren Tabell 36: Andel professorer av lärarkåren Område/Fakultet Antal lärare* Andel professorer HS-området** % % % % % % Humanistiska fakulteten % % % % % % Juridiska fakulteten % % % % % % Samhällsvetenskapliga fakulteten % % % % % % Naturvetenskapliga fakulteten % % % % % % * Professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter (årsarbetare). ** För HS-området är andelen professorer uppskattat för åren utifrån sifforna för de humanistiska, juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna. 46