Övergripande strategi samt riktlinjer för

Transkript

1 1 (10) Dnr SU Karin Granevi Sektionschef Sektionen för internationellt student- och lärarutbyte Övergripande strategi samt riktlinjer för internationellt samarbete vid Stockholms universitet

2 2 (10) 1. INLEDNING STRATEGI STRATEGI FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Rekrytering av utländska studenter Särskilda stipendier med anledning av införandet av studieavgifter STRATEGI FÖR FORSKNINGSSAMARBETE RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR SAMARBETSAVTAL VID STOCKHOLMS UNIVERSITET UD:S RESEREKOMMENDATIONER VÄGLEDANDE KRITERIER VID TECKNANDE OCH FÖRNYANDE AV SAMARBETSAVTAL... 8 BILAGA 1 - FÖRSLAG PÅ PRIORITERADE UNIVERSITET... 10

3 3 (10) 1. Inledning Internationalisering är ett prioriterat och självklart medel för att uppnå ökad kvalitet inom utbildning och forskning vid Stockholms universitet. Den övergripande strategin för internationellt samarbete utgår från universitetets vision om att år 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. De övergripande målen för internationalisering återfinns i universitetets långsiktiga plan för och i verksamhetsplanen. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationalisering. Stockholms universitet ska vara ett attraktivt lärosäte för såväl svenska som utländska forskare och studenter. Detta kan ske genom ett aktivt och ökat student-, doktorand-, lärar-, forskar- och administrativt personalutbyte samt genom ökad rekrytering av forskare och studenter från andra länder. Internationalisering bidrar till att förstärka utbildningens kvalitet genom att tillföra perspektiv och erfarenheter från internationella undervisningsmiljöer och förhållanden. Studenterna ska efter genomgången utbildning vara väl förberedda för såväl den nationella som den internationella studie- och arbetsmarknaden. De studenter, lärare och forskare som reser utomlands får erfarenheter av nya undervisnings- och forskningsmiljöer och därmed ökad förståelse för sina respektive ämnen. Viktigt är att universitetets forskare deltar i den internationella vetenskapliga diskussionen genom presentation av forskningsresultat vid och deltagande i internationella vetenskapliga konferenser och att universitetets forskare publicerar sina resultat i ledande internationella tidskrifter och förlag. Med internationalisering kan avses såväl olika former av samarbete och samverkan med utländska lärosäten och internationella aktörer som internationellt fokus i undervisningen. I detta dokument fokuseras främst på internationellt samarbete som berör mobilitet av forskare, lärare, administrativ personal och studenter. 2. Strategi Det internationella samarbetet vid Stockholms universitet bygger på ett decentraliserat ansvar med huvudprincipen att institutionerna och instituten självständigt utvecklar sina kontakter och samarbeten. Syftet är att internationaliseringen ska bedrivas på den mest ändamålsenliga nivån. Institutionerna bör teckna samarbetsavtal med för respektive institutions forskning och utbildning relevanta universitet både inom och utanför Europa. De centrala avtalen med universitet utanför Europa ska ses som ett

4 4 (10) komplement till institutionsavtalen. Samarbetsavtal på institutionsnivå ger bättre möjligheter till en akademisk kvalitetskontroll och integrering av student- och lärarutbyte i utbildningsplaneringen. Institutionerna gör bedömningar utifrån akademiska intressen, skapar kontaktnät med forskare och lärare i andra länder och det är främst på institutionsnivå som studenternas intresse för utlandsstudier väcks. Genom ett flertal program och nätverk finns möjlighet till finansiering av olika internationella samarbetsprojekt och mobilitetsaktiviteter. Det europeiska ramprogrammet för forskning och utveckling erbjuder finansiering både för samarbetsprojekt och mobilitet och Marie Curie-programmet erbjuder medel för forskarmobilitet. Utbildningsprogram som Programmet för livslångt lärande inklusive Erasmus, Erasmus Mundus, Nordplus och Linnaeus-Palme erbjuder finansieringsmöjligheter att utveckla och genomföra internationella samarbeten och mobilitetsaktiviteter. Stockholms universitet deltar idag i flera av dessa program och fortsatt deltagande uppmuntras även i framtiden. 2.1 Strategi för utbildning på grundnivå och avancerad nivå En utbildningsmiljö av hög kvalitet vid Stockholms universitet kännetecknas av ett livaktigt internationellt utbyte på alla utbildningsnivåer. Internationella studenter och lärare är ett viktigt inslag och bidrar till internationalisering i universitetets utbildningar. För universitetets studenter och lärare bidrar en utbytes- eller praktikperiod utomlands till en värdefull akademisk och personlig erfarenhet. För studenter kan det vara en viktig merit vid framtida anställningar på såväl den nationella som internationella arbetsmarknaden. Studentutbyte kan främjas genom att det inom varje utbildningsprogram finns möjlighet till en utbytesperiod, att studierna utomlands tillgodoräknas i examen och att institutionen har samarbetsavtal som underlättar ett balanserat studentutbyte. Lärarutbyte kan främjas genom att institutionen uppmuntrar till samt ser meritvärdet av internationella erfarenheter Rekrytering av utländska studenter Rekrytering av utländska studenter är en kvalitetsfråga för Stockholms universitet. Den övergripande strategin är därför att rekrytera de bästa studenterna från de bästa universiteten till befintliga eller tillkommande kandidat- och masterprogram. Stockholms universitets utbildning är forskningsbaserad och rekryteringen av studenter bör utgå från den forskning och de forskningskontakter universitetet har såväl inom som utanför EU/EES-området.

5 5 (10) Stockholms universitet har ett stort antal värdefulla samarbeten med partneruniversitet i och utanför Europa på central nivå och institutionsnivå. På central nivå fokuseras riktade insatser för att rekrytera internationella studenter på ett begränsat antal prioriterade partneruniversitet utanför EU/EES. (se bilaga 1). Samma kriterier beaktas vid val av dessa partneruniversitet som för övriga samarbetspartners (se nedan i avsnittet för vägledande kriterier för tecknande av avtal). Utöver de generella kriterierna beaktas även: Studenternas excellens, språkkunskaper och förkunskaper Att partneruniversitetet har forskningsanknytning/samarbete med Stockholms universitet och forskningsbaserad undervisning eller erbjuder en professionsutbildning av hög kvalitet. Att partneruniversitetet har grundutbildningar som kan matchas mot eller komplettera Stockholms universitets utbud av engelskspråkiga masterutbildningar Att Stockholms universitet bedöms kunna stå sig i konkurrens med andra universitet som rekryterar från samma lärosäte. Stockholms universitets institutioner kan utöver detta även fortsättningsvis söka samarbeten efter sina egna strategiska rioriterade akademiska överväganden inom ramen för de resurser de förfogar Särskilda stipendier med anledning av införandet av studieavgifter Regeringen har inrättat två olika stipendieprogram i och med införandet av studieavgifter för att rekrytera särskilt kvalificerade studenter från tredjeland. Det ena stipendieprogrammet är riktat mot studenter från länder med vilka Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete (Burkina Faso, Etiopien, Kenya, Mali, Moçambique, Rwanda, Tanzania, Uganda, Zambia, Bangladesh, Kambodja, Bolivia) och fördelas via Svenska Institutet. Stipendierna ska täcka både levnadsomkostnader och studieavgift. Det andra stipendieprogrammet riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från övriga länder utanför EU/EES och Schweiz och täcker enbart studieavgiftskostnader. Stipendierna fördelas via Internationella programkontoret till lärosätena som fattar beslut om tilldelning av stipendierna. Vid Stockholms universitet ska stipendierna fördelas till särskilt kvalificerade studenter främst från universitetets prioriterade partneruniversitet. Stipendierna ska under perioden beviljas studenter som antas till masterprogram på engelska. Stipendiet ska täcka hela studieavgiften för ett helt program.

6 6 (10) 2.2 Strategi för forskningssamarbete Stockholms universitet ska bedriva forskning och utbildning på forskarnivå av hög kvalitet och inom flertalet områden vara nationellt ledande och internationellt framstående. Strävan mot en mer framstående internationell position förutsätter att universitetet aktivt arbetar med internationaliseringen. En god miljö för forskning och utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet kännetecknas bl.a. av en hög andel internationellt rekryterade forskare och doktorander, utvecklade och fördjupade samarbeten med andra lärosäten, ökade doktorand-, lärar- och forskarutbyten samt omfattande deltagande i internationella forskningsprojekt, särskilt EU-finansierade projekt. 3. Riktlinjer 3.1 Riktlinjer för samarbetsavtal vid Stockholms universitet Syftet med följande riktlinjer är att tydliggöra hur det internationella samarbetet, avseende samarbetsavtal med universitet i andra länder, bedrivs vid Stockholms universitet utifrån universitetets principer och mål. Här ges även en översikt över de kriterier som bör beaktas i samband med tecknande och förnyande av internationella samarbetsavtal. Universitetets samarbetsavtal skapar förutsättningar och möjligheter att bedriva verksamhet i samspel med det globala forsknings- och utbildningssamhället. Huvudsyftet med de internationella samarbetsavtalen är att stärka kvaliteten i forskning och utbildning. På så vis stärks även universitetets konkurrenskraft både internationellt och nationellt. Internationellt utbyte inom utbildning och forskning är också av betydelse för att stärka utveckling samt demokratiserings- och moderniseringsprocesser. Stockholms universitet har samarbeten med universitet i länder som i dagsläget inte uppfyller demokratiska krav. En anledning till detta är att akademiskt samarbete kan bidra till en demokratisk utveckling i sådana länder. Ett övervägande om den politiska situationen måste göras i varje enskilt fall. Institutionerna är basen för universitetets internationaliseringsarbete och institutionsavtalen utgör majoriteten av de internationella samarbetsavtalen. Antalet

7 7 (10) centrala samarbetsavtal hålls därför på en begränsad nivå. Europeiska samarbeten ingås företrädesvis på institutions- eller fakultetsnivå. Då samarbetsavtal träffas på fakultetsnivå bör en av institutionerna inom fakulteten ta på sig det administrativa ansvaret för avtalet, då fakultetskanslierna vanligtvis inte hanterar denna typ av arbetsuppgifter. Det är en viktig princip för universitetet att institutionerna utvecklar sina internationella kontakter efter självständiga bedömningar utifrån akademiska intressen och andra överväganden. Någon central styrning av inriktningen på samarbetet sker därför inte. Utbytesplatser inom samarbetsavtal bör utlysas med angivna behörighets- och urvalskriterier och urvalsprocessen bör vara öppen och tydlig. En viktig princip inom studentutbytet är att studierna utomlands kan tillgodoräknas i examen. Rektor vid Stockholms universitet har fastställt lokala riktlinjer för tillgodoräknande av utländsk högskoleutbildning (dnr SU ). Den centrala nivåns huvuduppgift är att ge stöd för institutionernas internationella samarbeten. Som komplement till institutionernas samarbeten har universitetet ett antal centrala samarbets- och utbytesavtal med länder utanför EU/EES. De centrala samarbetsavtal som finns utgår framförallt från en bedömning av strategiska samarbeten utifrån universitetets övergripande mål i verksamhetsplan och långsiktig plan. För centrala avtal beaktas även det aktiva intresset från universitetets institutioner för avtalet. Det universitetsgemensamma arbetet med internationella samarbeten för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedrivs vid Studentavdelningen. Sektionen för internationellt student- och lärarutbyte administrerar universitetets centrala utbytesavtal och är en stödfunktion i universitetets och dess institutioners internationaliseringsarbete. Forskningsservice har i uppdrag att stödja forskare vid Stockholms universitet att finna och ansöka om externa medel från internationella och nationella forskningsfinansiärer. 3.2 UD:s reserekommendationer Vid utrikes resor ska Utrikesdepartementets reserekommendationer om säkerhetsläget i landet följas. Universitetet är även skyldigt att följa FN:s, EU:s och Riksdagens beslut gällande internationella sanktioner. Upplysningar om gällande sanktioner, och generell information om sanktioner, lämnas av Utrikesdepartementet på

8 8 (10) 3.3 Vägledande kriterier vid tecknande och förnyande av samarbetsavtal Nedan följer ett antal kriterier att beakta på såväl institutionsnivå som central nivå i samband med tecknande och förnyande av samarbetsavtal med universitet i andra länder. Kriterierna gäller för samarbetsavtal rörande studenter och lärare samt, i tillämpliga fall, för gemensamma forskningsprojekt. Kriterierna är att betrakta som vägledande och lämpligheten i att teckna samarbetsavtal ska avgöras från fall till fall. För att säkerställa kvaliteten på samarbetena bör avtalen regelmässigt följas upp av dem som ingått avtalen, lämpligen i samråd med fakultet och de centrala stödfunktionerna. Uppföljningen bör då ske med beaktande av kriterierna nedan samt universitetets övergripande mål för internationalisering. Samarbetsavtal tecknas framförallt med framstående universitet. En bedömning av huruvida ett universitet är framgångsrikt kan utgå från excellenskriterier såsom starka forskningstraditioner, viss storlek, bred ämnesstruktur eller framstående kompetens inom ett särskilt område samt rankinglistor. Det kan även innebära att beakta universitetets nyskapande och gränsöverskridande verksamhet. Samarbetet gynnar för Stockholms universitet strategiska intressen och skapar långsiktiga relationer. Samarbetet är ömsesidigt betydelsefullt och tar hänsyn till Stockholms universitets styrkeområden. Stockholms universitet och samarbetspartnern kompletterar varandra och gemensamt skapas förutsättningar för högkvalificerad forskning och utbildning. Samarbetet verkar för en ökad rekrytering av studenter och forskare vid Stockholms universitet. Samarbetet utgår från studenternas intresse för utbytesstudier. Studentrapporter från utlandsstudier utgör ett värdefullt verktyg för val av lämpliga utbytesuniversitet. Samarbete ingås med universitet som kan garantera att de utresande inte riskerar diskriminering. Till exempel bör avtal om studentutbyte inte ingås med universitet där kvinnliga studenter från Stockholms universitet inte får tillträde till studier på samma villkor som sina manliga kollegor. Samarbetsavtalet definierar utbytesstudenternas rättigheter, skyldigheter och erbjuden servicenivå.

9 Samarbetet beaktar studiesociala förhållanden hos samarbetspartnern såsom rutiner för att ta emot utbytesstudenter, hjälp med bostäder etc. 9 (10)

10 10 (10) Bilaga 1 - Förslag på prioriterade (partner)universitet utanför EU/EES Australien: The Australian National University Brasilien: Federal University of Rio de Janeiro, Unicamp (Universidade Estadual de Campinas) Canada: The University of British Columbia och University of Toronto Chile: Universidad de Chile Indien: University of Delhi Israel: Tel Aviv University Japan: Kyoto University, The University of Tokyo Kina: Fudan University, Jilin University, Peking University och Tsinghua University Mexico: National Autonomous University of Mexico Ryssland: Lomonosov Moscow State University och St. Petersburg State University Singapore: National University of Singapore Sydafrika: University of Cape Town Thailand: Chulalongkorn University Turkiet: Istanbul University USA: Boston University, Cornell University, University of Florida, The University of Michigan, New York University, Purdue University, Vanderbilt University, University of Washington (Seattle), University of Wisconsin-Madison