Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 5049/ Styrelsen för Forskarutbildning
|
|
- Jan-Erik Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen / Styrelsen för Forskarutbildning Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen 1
2 Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen / Innehåll Sammanfattning FUS strategi för internationalisering... 3 Planering av FUS internationella verksamhet... 4 Kriterier för att ingå eller upprätthålla övergripande internationella samarbetsavtal inom forskarutbildning... 5 KI:s internationella samverkan inom forskarutbildning... 6 Bakgrund... 6 Mål med internationalisering av forskarutbildning... 8 Strategi... 9 Strategi sammanfattning... 9 Strategi för internationalisering av forskarutbildning Strategi för övergripande internationella avtal om samarbeten inom forskarutbildning
3 Strategi för Internationalisering av Forskarutbildningen / Sammanfattning FUS strategi för internationalisering KI ska ha en internationellt konkurrenskraftig forskarutbildning. Detta förutsätter bland annat en internationalisering av forskarutbildningen, vilket ökar utbildningens kvalitet genom ökat inflöde av idéer och nya möjligheter till samarbeten för studenter och forskare. Internationell samverkan skapar unika möjligheter till kontakter med andra elitmiljöer och universitet samt tillgång till unika projekt, material och metoder. KI har dessutom som framstående universitet en viktig roll att spela i frågor som berör global hälsa och ska ta ett aktivt ansvar för hälsofrågor av globalt intresse. Internationalisering av forskarutbildningen är således en viktig kvalitetsfråga som ska prioriteras. Endast en ökad omfattning av internationalisering är dock ej tillräckligt eller ett mål i sig. Av högsta betydelse är att internationaliseringen sker på ett sätt som verkar för hög kvalitet inom forskningens och forskarutbildningens alla aspekter i vardera enskilt samarbetsprojekt. Grunden för internationell samverkan är att KI har forskare som driver internationella samarbeten inom utbildning och forskning. De flesta samarbeten initieras och upprätthålls av enskilda forskare eller forskargrupper. Dessa forskare bör stimuleras och uppmuntras att fortsatt initiera samarbeten som bidrar till forskarutbildningens vidareutveckling. De ska ges verktyg och en infrastruktur som säkrar hög kvalitet inom samarbetena. För vissa samarbeten krävs övergripande samarbetsavtal mellan KI och annat universitet, men dessa är endast nödvändiga då avtalet uppenbarligen tillför såväl samarbetet som KI ett mervärde. KI ska inte ingå övergripande avtal då ett samarbete kan fungera väl även utan avtal, om avtalet ej är erforderligt genomarbetat, eller då grunden till avtalet ej håller tillfredsställande krav på kvalitet. De avtal som ingås ska präglas av hög kvalitet i såväl planering som implementering. Frågor om forskningsetik och moral ska noga beaktas innan avtal ingås. Väl fungerande långsiktig internationell verksamhet ska präglas av en ömsesidig respekt för parternas likheter och olikheter och nyttan av samarbetet för alla involverade parter på olika nivåer i organisationen vid hem- och partneruniversitet ska tydligt framgå. Befintliga avtals implementering ska fortlöpande följas upp. Avtal som tillför forskarutbildningen en ytterligare kvalitetsdimension tar resurser och FUS ska därmed verka för att finna nya finansieringsmöjligheter för att stimulera internationell samverkan.
4 4 / 13 Planering av FUS internationella verksamhet FUS övergripande planering är att föra internationaliseringen av forskarutbildningen framåt genom att: Verka för att underlätta internationella kontakter och stimulera enskilda doktoranders internationella utbyten. Verka för att utveckla professionella administrativa och praktiska rutiner för internationalisering och för att undanröja hinder och underlätta mobilitet. Verka för att forskarutbildningen vid KI stödjer en aktiv samverkan för Global hälsa. Vara aktiv i framtagande av övergripande avtal som berör forskarutbildning. FUS ska verka för att övergripande samarbetsavtal följer uppställda kriterier och principer om etik och moral. Verka för att övergripande samarbetsavtal drivs av ömsesidig nytta för alla parter. FUS ska verka för att övergripande samarbetsavtal om gemensamma examina (joint degrees) ingås restriktivt. Verka för att identifiera strategiskt viktiga parter för övergripande samarbetsavtal om forskarutbildning. Verka för att övergripande internationella samarbetsavtal och dess innehåll ska vara transparenta och tillgängliga för alla KI:s forskare och studenter. FUS ska verka för att rutiner utarbetas för uppföljning av samarbetsavtal. 4
5 5 / 13 Kriterier för att ingå eller upprätthålla övergripande internationella samarbetsavtal inom forskarutbildning För att ingå eller upprätthålla ett övergripande internationella samarbetsavtal inom forskarutbildning ska nyckelkriterier beaktas för att säkerställa grund till kvalitet och nytta av ett sådant avtal. Kriterierna är framtagna och prioriterade i enlighet med FUS strategi för internationalisering. Kriterierna ska gås igenom i de fall då andra universitet önskar ingå ett övergripande avtal med KI eller då KI/FUS önskar ingå ett övergripande avtal med en annan part. Genom att sammanställa svar i enlighet med dessa kriterier i en checklista visualiseras på ett enkelt sätt underlaget för avtal som beaktas. Listan används med fördel för att förklara FUS strategi för avtal gentemot universitet, institutioner, forskare, studenter och övriga intressenter i samband med internationella samarbeten. Ett avtal som uppenbart uppfyller samtliga nyckelkriterier är värt att ingå för KI/FUS och kan även motivera särskild finansiering. I de fall då endast få av kriterierna uppfylls bör inget övergripande avtal ingås. De nyckelkriterier som ska beaktas vid övergripande samarbetsavtal är: Att KI:s regelverk och etiska principer kan följas till fullo (obligat kriterium) Att doktorander genom avtalet får en bättre utbildning än om avtalet ej tecknas Att avtalet ger KI tillgång till unik expertis och/eller teknologi Att avtalet ger KI tillgång till unikt forskningsmaterial Att avtalet stimulerar nya möten mellan forskare och studenter Att KI genom avtalet kan spela en viktig roll för hälsa ur ett globalt perspektiv Att KI:s varumärke stärks Att finansiering finns Att god möjlighet till implementering och uppföljning av avtalet föreligger 5
6 6 / 13 KI:s internationella samverkan inom forskarutbildning Bakgrund KI har idag ett stort antal pågående internationella samarbeten på forskarutbildningsnivå med olika regioner och länder. Den största andelen internationella samarbeten sker mellan enskilda forskare eller forskargrupper utan övergripande avtal. Det finns dessutom ett stort antal registrerade heltidsstuderande vid KI med grundutbildning från ett utländskt universitet. De flesta har kommit till KI som så kallade Free movers utan att övergripande avtal om utbyte funnits. Många av de svenska doktoranderna åker utomlands för att få internationella erfarenheter som ytterligare bidrar till att kvaliteten på KI:s forskarutbildning stärks. Dessa olika former av utbyten på individuell nivå kommer troligen öka ytterligare under kommande år mot bakgrund av ökad europeisk integrering (bl.a. via Bolognaprocessen) samt ökad globalisering. För att uppnå målet med mobilitet av forskarstuderande använder KI idag tre olika huvudsakliga former av samarbeten individuella, sandwichprogram, eller dubbel examina oberoende av formuleringar i avtal eller finansieringsmodeller. Forskarutbildningen utformad som ett individuellt samarbete innebär oftast att den forskarstuderande under samarbetets gång är registrerad endast vid ett universitet, genomför hela sin formella utbildning där och får sin examen från detta universitet. Samarbeten utformade enligt en så kallad sandwichmodell innebär att studenten har handledare vid både hem- och partneruniversitet. Delar av forskarutbildningen sker vid partneruniversitet och andra delar vid hemuniversitetet. Omfattning av utbyte och andra yttre ramar för programmet regleras i detta fall oftast genom avtal. Detta garanterar utbyte mellan de deltagande institutionerna på en junior och senior nivå samt skapar en plattform för utökade framtida samarbeten. Dessutom finns övergripande avtal som ger möjlighet till en gemensam examina, en så kallad Joint degree. Två eller fler lärosäten utvecklar och ger i detta fall en forskarutbildning som resulterar i en gemensam examina, både från hem- och partneruniversitet. KI ingår dessutom samarbetsavtal med en rad olika universitet och forskningsinstitut runt om i världen som ej endast berör ramar för forskarutbildning. Dessa avtal är övergripande och omfattar ofta en intention att samverka för att få till stånd goda förutsättningar för forskning och/eller forskarutbildning för båda parter. Dessutom ingås avtal om specifika delar såsom forskarutbildning, en viss typ av forskning eller ett visst forskningsområde. Anledningen till att KI i dessa fall ingår övergripande samarbetsavtal är flera, främst att övergripande avtal som universitetsledningen står bakom ger unika förutsättningar att bedriva forskning och utbildning och tillgång till unikt forskningsmaterial. 6
7 7 / 13 Andra anledningar till att ingå övergripande avtal är att ett avtal med KI många gånger ses som en kvalitetsstämpel för andra universitet. Detsamma kan gälla för KI när avtal ingås med mycket välrenommerade universitet och institut. Detta leder till good-will och möjlighet till ytterligare kontakter. Avtal är dessutom ibland nödvändiga för att partneruniversitetet ska beviljas finansiering från sina egna regeringar, och i dessa fall kan KI bistå med ett avtal som endast handlar om goda intentioner utan egentlig förbindelse. I de fall då motparten erbjuder full finansiering är detta i sig en viktig aspekt. I proposition 2004/05:162, Ny Värld Ny högskola, fastslås att varje lärosäte bör sträva efter att varje forskarstuderande någon gång under utbildningen ska förlägga en del av sin utbildning vid ett utländskt universitet och att lärosäten ska föra in internationella dimensioner i utbildningen. FUS strategi stämmer således väl överens med regeringens önskemål angående internationalisering av forskarutbildning. KI:s forskningsstrategi för fastslår vidare att internationellt samarbete är nödvändigt för att upprätthålla och stärka KI:s konkurrenskraft, och bidrar ökat värde för den enskildes kompetens. FUS verkar även för att fortsätta harmonisera forskarutbildningen inom Europa i enlighet med den pågående Bolognaprocessen. Detta gäller framförallt en anpassning av kursplaner enligt så kallade learning outcomes. En medveten strategi för internationalisering av forskarutbildningen ger goda förutsättningar att skapa en grund för att ge en ytterligare dimension till forskningen med ökad kvalitet. Målen med den internationella strategin är långsiktiga och övergripande och bör således kompletteras med konkreta delmål för varje enskilt internationellt samarbete. 7
8 8 / 13 Mål med internationalisering av forskarutbildning För att FUS i sin internationella verksamhet ska kunna bidra till att förverkliga sin vision, har ett antal mål för verksamheten identifierats liksom strategier för att uppnå dessa. FUS strategi för internationalisering utgår därmed från de mål som satts för verksamheten. Dessa kan sammanfattas som följer: Internationalisering av forskarutbildning Internationalisering av forskarutbildningen ska öka utbildningens kvalitet och bidra till att främja förståelsen och respekten för andra synsätt och kulturer. Hinder för internationalisering ska undanröjas, mobilitet ska underlättas. KI bör ta ansvar för och spela en viktig roll i frågor som berör global hälsa. KI ska vara attraktivt som utbildningsalternativ för forskarutbildning för svenska såväl som utländska studenter. Internationalisering ska vara en naturlig del av forskarutbildningen och KI:s studenter ska genom internationell erfarenhet bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Övergripande internationella samarbetsavtal inom forskarutbildningen Övergripande samarbetsavtal ska vara av uppenbar ömsesidig nytta för alla parter. Övergripande avtal om forskarutbildning ska vara väl genomarbetade och ingås med strategiskt viktiga partnerinstitutioner. Uppföljning av KI:s internationella verksamhet ska vidareutvecklas och god implementering av tecknade avtal ska säkerställas. 8
9 9 / 13 Strategi Strategi sammanfattning Internationalisering av forskarutbildning FUS ska verka för att underlätta internationella kontakter och stimulera enskilda doktoranders internationella utbyten. FUS ska verka för att utveckla professionella administrativa och praktiska rutiner för internationalisering och för att undanröja hinder och underlätta mobilitet. FUS ska verka för att forskarutbildningen vid KI stödjer en aktiv samverkan för Global hälsa. Övergripande internationella samarbetsavtal inom forskarutbildningen FUS ska vara aktiva i processen kring övergripande samarbetsavtal som berör forskarutbildning. FUS ska verka för att övergripande samarbetsavtal följer uppställda kriterier och principer om etik och moral. FUS ska verka för att övergripande samarbetsavtal drivs av ömsesidig nytta för alla parter. FUS ska verka för att övergripande samarbetsavtal om gemensamma examina (joint degrees) ingås restriktivt. FUS ska verka för att identifiera strategiskt viktiga parter för övergripande samarbetsavtal om forskarutbildning. FUS ska verka för att övergripande internationella samarbetsavtal och dess innehåll ska vara transparenta och tillgängliga för alla KI:s forskare och studenter. FUS ska verka för att rutiner utarbetas för uppföljning av samarbetsavtal. 9
10 10 / 13 Strategi för internationalisering av forskarutbildning FUS ska verka för att underlätta internationella kontakter och stimulera enskilda doktoranders internationella utbyten. För att skapa en än mer attraktiv forskarutbildning vid KI är internationaliseringen en viktig aspekt. Internationalisering bidrar till utbildningens kvalitet genom att tillföra ytterligare en dimension och medverkar till att utbilda KI:s doktorander till att bli internationellt medvetna forskare. Internationaliseringen av forskarutbildningen, på hemmaplan och genom mobilitet, bidrar till att främja förståelsen och respekten för andra synsätt och kulturer och till att göra studenter mer attraktiva på arbetsmarknaden, både nationellt och internationellt. Studenter, doktorander, forskare och lärare från andra länder eller med internationella erfarenheter är således en tillgång för utbildnings- och forskningsmiljöernas utveckling och kvalitet. FUS internationaliseringsarbete ska sträva efter att öka och stimulera enskilda KIdoktoranders möjlighet till att skaffa sig erfarenheter från en unik internationell forskningsmiljö. FUS ska verka för att på bästa möjliga sätt underlätta för de forskare som på olika sätt vill initiera samarbeten som innehåller moment av forskarutbildning, utbyten av studenter, kurser eller labbesök. Internationell erfarenhet bör ingå som en naturlig del av forskarutbildningen. FUS ska verka för att finna nya medel och finansiering för att stimulera internationella samarbeten. För att stimulera internationell samverkan på forskarutbildningsnivå behövs nya former av åtgärder. Resebidrag för kortare vistelser utomlands finns idag i flera former och det är istället ett mer omfattande stöd som efterfrågas. Internationalisering kräver resurser och FUS vill verka för att finna och instifta nya former av konkurrensutsatt stöd till forskargrupper som verkar för forskarutbildningens internationalisering. Stödet kan utgå till finansiering av kurser eller enskilda doktorand- eller handledarutbyten, med en tydlig nytta för forskarutbildningen. 10
11 11 / 13 FUS ska verka för att man inom ramen för KI:s programområden ska finna EU-initiativ för finansiering av internationella samarbeten. Inom ramen för de av KI prioriterade programområden och forskarutbildningsprogram bör dessa verka för att identifiera eller initiera nya EUinitiativ. Detta genomförs i samarbete med väl fungerande nätverk såsom LERU och Eurolife. FUS vill uppmuntra initiativ inom varje enskilt programområde för att skapa ett nätverk för samarbeten inom EU. FUS ska verka för att utveckla professionella administrativa och praktiska rutiner för internationalisering och för att undanröja hinder och underlätta mobilitet. Ett ökat antal internationella avtal innebär ett ökat antal forskarstuderande med utländsk bakgrund. Inom ramen för pågående och kommande avtal förbinder sig KI att hantera en rad frågor kring inkommande studenter. För att hantera frågor kring de övergripande avtal som KI ingår angående forskarutbildning, vill FUS verka för att upprätta ett så kallat Programme office. Denna funktion bör fungera som ett viktigt instrument både internt och externt och bör förbättra förutsättningen för kvalitetssäkring för inresande doktorander inom ramen för övergripande avtal. Uppgifter som faller inom ramen för denna verksamhet är: Bistå med hantering av visum och uppehållstillstånd. Se till att formaliteter kring studenternas registrering och rapportering hanteras enligt regler och avtal. Koordinera alla studenters och handledares vistelser och resor till och från Sverige. Stödja god kommunikation mellan hem- och partneruniversitet. Handha vissa ekonomiska aspekter av avtalen Uppföljning av studenter Rapportering av studenters status till hemuniversitet FUS ska verka för att forskarutbildningen vid KI stödjer en aktiv samverkan för Global hälsa. KI har en viktig roll att spela i frågor som berör global hälsa och KI tar idag ett aktivt ansvar för hälsofrågor av globalt intresse genom KIRT (Karolinska International Research and Training Committee). KIRT har i uppdrag att utveckla och administrera KI:s forskning, forskarutbildning och internationella samarbeten avseende hälsofrågor av globalt intresse genom att skapa varaktigt samarbete mellan KI och akademiska institutioner i låg- och medelinkomstländer. Samarbetet ska vara till nytta för båda parter och syftar till att stärka möjligheterna till forskning och forskarutbildning i de utländska universitetens hemregioner. Dessa samarbeten är positiva och FUS avser att verka för dess fortsättning och de bör, om ekonomisk möjlighet finns, i framtiden även utökas. 11
12 12 / 13 Strategi för övergripande internationella avtal om samarbeten inom forskarutbildning Inga internationella avtal om forskarutbildning ska vid KI tecknas utan FUS medverkan FUS ska verka för att övergripande avtal följer uppställda kriterier 1 och principer om etik och moral. De flesta samarbeten sker idag på enskilda forskares initiativ och FUS anser att det är en nödvändig form för internationalisering som ytterligare bör uppmuntras. För att FUS ska stödja övergripande avtal krävs att forskarutbildningsfrågor står i fokus för samarbetet och FUS ska om så är fallet vara aktiv i processen kring att ta fram samt implementera övergripande avtal. Nyttan av ett övergripande avtal för alla involverade parter vid hem- och partneruniversitet såsom universitet, handledare, doktorander till skillnad mot om det inte fanns ett avtal, ska tydligt framgå. Genom att fastställa kriterier för framtagande av avtal skapas rutiner för att säkerställa nyttan av dessa. Kriterierna ska vara väl underbyggda och prioriterade i enlighet med KI:s övergripande strategi för internationalisering, samt övriga berörda styrelsers internationella strategier. Uppfyller inte det aktuella avtalet uppsatta kriterier bör således inget övergripande avtal ingås och i dessa fall bör istället andra samarbetsformer stimuleras på en mer decentraliserad nivå, på en institution eller mellan enskilda forskare eller forskargrupper. Innan avtal ingås bör dessa vid varje tillfälle föregås av en analys och diskussion kring etiska aspekter av avtalen avseende forskningsetik, moral och eventuella miljöaspekter. I de fall där partneruniversitetet är villiga att finansiera samarbeten bör finansiering vid varje enskilt tillfälle vägas mot kvalitet. Det är viktigt att se till det antal forskarutbildningsplatser finansieringen ger och vad den reella omkostnaden för dessa är. Dessutom får på inga villkor dessa typer av avtal göra avkall på KI:s kvalitetskrav och regler för hur forskarutbildning ska bedrivas. FUS ska verka för att övergripande avtal om joint degrees ingås restriktivt. Inom ramen för Bolognaprocessen drivs frågan om gemensamma examina, så kallade joint degrees, mycket aktivt. Syftet med Joint degree är att två eller fler lärosäten utvecklar och ger en gemensam utbildning, eller ett gemensamt utbildningsprogram, vilket leder till en gemensam examen. För svenskt vidkommande gäller definitionen att joint degree kan leda till två eller fler examensbevis utfärdade av de deltagande lärosätena i utbildningen/programmet och därtill kan om så önskas ett gemensamt diplom utfärdas. Arbetet med joint degree innebär utredningar om partneruniversitetets status och krav på forskarutbildning. Avtalets villkor för utfärdande av Joint degree måste 1 Se separat checklista för kriterier inför tecknande av avtal om forskarutbildning 12
13 13 / 13 kontrolleras inför varje individuell examen och avtal om joint degree kräver således avsevärt mer administration. Det är mycket viktigt att urskilja med vilka parter KI ska ingå denna typ av samarbete och ett krav bör vara att samarbetet har en tydlig gemensam profil som endast kan uppstå genom det specifika samarbetet. I de fall diskussioner med tänkbara utländska partneruniversitet resulterar i en önskan om att starta ett samarbete med joint degree som mål ska ett avtal som reglerar innehåll samt juridiska och praktiska aspekter av samarbetet tecknas innan samarbetet startar. För att en gemensam utbildning eller ett gemensamt program ska fungera krävs att en ansvarig person samt en styrgrupp utses för samarbetet med tydligt mandat och med en fastställd budget. FUS ska verka för att identifiera strategiskt viktiga parter för övergripande avtal om forskarutbildning. Vilka regioner och länder som KI bör satsa på beror främst på vad de kan erbjuda KI och vad KI har att erbjuda dessa. Vad som kan kategoriseras som ett rätt universitet kan vara att de är högteknologiska eller har tillgång till särskilt intressanta forskningsprojekt. På så sätt kan samarbeten ge tillgång till unika metoder, unikt forskningsmaterial, unik kompetens, State of the art teknologi. Samarbeten ger även exponering av KI som varumärke, vilket leder till att KI:s varumärke stärks om samarbetets grund är av hög kvalitet. FUS ska verka för att internationella samarbetsavtal och dess innehåll ska vara transparenta och tillgängliga för alla KI:s forskare och studenter. En förutsättning för att uppnå målet med de övergripande avtalen är att innehållet och möjligheten att delta i samarbeten inom ramen för dessa avtal är brett tillgängliga. I de fall då forskare eller studenter vid eller utom KI har möjlighet att dra nytta av de övergripande avtalen bör detta underlättas och god tillgång till avtal och dess innebörd ses över. Informationskanaler blir i dessa fall avgörande och information om KI:s internationella avtal ska därmed finnas tillgängligt via övergripande informationskanaler. Vetenskaplig samt administrativ koordinator för aktuella samarbetsavtal ansvarar för att spridning sker vid aktuella händelser. I övrigt ska FUS verka för att information om pågående avtal sprids och finns tillgängliga vid förfrågan. FUS ska verka för att rutiner utarbetas för uppföljning av avtal. För att uppnå uppställda mål om hög kvalitet för internationaliseringsarbetet är en förutsättning att under hela processen följa verksamheten i enlighet med den internationella strategin. En viktig del av arbetet handlar härvidlag om att skapa säkra rutiner för uppföljning av avtalens implementering. En god uppföljning säkerställer kvalitet i forskarutbildningen för enskilda doktorander men även för internationaliseringen som helhet. 13
Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Läs merHandlingsplan för internationalisering
BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå
Läs merInternationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola
Internationaliseringsstrategi vid Röda Korsets Högskola 2017 2020 Innehåll Inledning... 1 Övergripande målsättning... 1 Nuläge... 1 Internationalisering inom utbildningsverksamheten... 2 Internationalisering
Läs merRiktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX
Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Biomedicinska analytikerprogrammet 2012 2013 Inledning Biomedicinsk analytiker (engelska biomedical scientist) är ett internationellt yrke och utbildning finns världen
Läs merStrategi för internationalisering
Dnr: ORU 1.3.2-823/2014 Strategi för internationalisering 2015 2020 Fastställd av: rektor Datum: 2015-09-08 INLEDNING Örebro universitet är ett relativt ungt lärosäte inom svensk högre utbildning. Universitetets
Läs merPolicy för internationalisering vid Lunds universitet
Styrelsen 2007-12-17 Policy för internationalisering vid Lunds universitet 2008-2011 I denna policy 1 för internationalisering formuleras gemensamma visioner, värderingar, mål och strategier för universitetets
Läs merUnderlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete
Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera
Läs merHandlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program
Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte
Läs merFöljande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.
Jan Lif Prefekt FUS 1 / 7 2012-05-21 Institutionsstyrelsen Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli 2012 30 juni 2014. Allmänt En
Läs merRiktlinjer för internationella samarbetsavtal
Riktlinjer för internationella samarbetsavtal Internationaliseringsrådet Dnr: 1191-1.1.2-2017 Riktlinjer för internationella samarbetsavtal 1. Allmänt Södertörns högskola har omfattande samarbeten med
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merÖkad internationalisering av universitet och högskolor. Internationaliseringsutredningen 1
Ökad internationalisering av universitet och högskolor Internationaliseringsutredningen 1 Varför 1. Universitet och högskolor är avgörande för det internationella kunskapsutbytet. 2. Internationalisering
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merVerksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09
Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning
Läs merRiktlinje för KTH:s deltagande i utbildningssamarbeten på forskarnivå med gemensam utbildningsplan
RIKTLINJE Gäller från och med Diarienummer 2018-10-01 V-2018-0737 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Rektor 2018-09-18 UF/PLU Riktlinje för KTH:s deltagande i utbildningssamarbeten på forskarnivå
Läs merUppdaterad 2014-05-19. Regler för etablering av internationella samarbetsavtal
Uppdaterad 2014-05-19 Regler för etablering av internationella samarbetsavtal Innehåll Inledning 3 Översikt för etablering och avslut av internationella samarbetsavtal 4 Bilateralt universitetsövergripande
Läs merInternationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014
Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merInternationaliseringsmål vid Luleå tekniska universitet
Internationaliseringsmål vid Luleå tekniska universitet 2008-2011 Reviderad Bakgrund... 3 Internationaliseringsmålen kopplade till universitetets framtidsbild... 4 Internationaliseringsmål med handlingsplan...
Läs merProgram för internationalisering
Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets
Läs mer4.1 Strategiområde: Medarbetare
Version: (dnr 1-763/2016) Sid 1 Kommentarer till tabellrubriker: Ansvarig : Kolumnen fylls endast då uppdraget är delegerat till någon annan instans/person än FUS. FUS är ytterst ansvarig för samtliga
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merRegler för etablering av internationella samarbetsavtal
Dnr: 2018/511-1.1.1 Regeldokument Regler för etablering av internationella samarbetsavtal Beslutat av Rektor Peter Aronsson Gäller från 2018-02-26 Beslutat av: Rektor Peter Aronsson Beslutsdatum: 2018-02-26
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2017-10-26 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merHandlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013
Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma
Läs merRekommendationer angående gemensam examen på forskarnivå
Sveriges universitets- REK 2013:1 & högskoleförbund Dnr 11/158 2013-02-22 Rekommendationer angående gemensam examen på forskarnivå Fastställda av SUHF:s styrelse den 22 februari 2013. 1. Inledning Sedan
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi och Fysioterapi HANDLINGSPLAN FÖR INTERNATIONALISERING Arbetsterapeut och sjukgymnastprogrammen 2012-2013 LC, US 1 Inledning Det pågår kontinuerligt
Läs merRutin vid inrättande av gemensam utbildning på forskarnivå
UPPSALA UNIVERSITET UFV 2018/681 Rutin vid inrättande av gemensam utbildning på forskarnivå Gemensam examen och dubbel examen Fastställd av universitetsdirektören 2018-06-18 PÅ FORSKARNIVA Innehållsförteckning
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Mål och visionsdokument /Internationalisering
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Mål och visionsdokument 2011-2013/Internationalisering Gemensam handlingsplan för institutionens program: sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet,
Läs merVerksamhetsplan
1 Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 2 Innehåll Ett universitet som gör det möjligt... 3 Långsiktighet möjliggör högt risktagande... 3 Delmål 1.1.3.3 TN. Fakultetens utlysningar innehåller
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: Fredrik Engström, prefekt. FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merMall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen
Mall 2 för utvecklingssamtal 2013-09-19 Personalavdelningen Utvecklingssamtal 1 Vid Linnéuniversitetet genomförs utvecklingssamtal årligen. Inför utvecklingssamtalet ska både chef och medarbetare i god
Läs merGemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR
Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merSTINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011
STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera
Läs merHandlingsplan för internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå
Handlingsplan för internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå 2016-2018 Lunds Universitet Lärarrepresentanter: Lars Hagander, Kristina Källén, Jesper Petersson (ordf) Studentrepresentanter:
Läs merLägesrapport FUS:arbete. Aug 2015
Lägesrapport FUS:arbete Aug 2015 I FUS 2017-2022 skall följande särskilt beaktas Uppdrag från HSST resultaten av forskningsutvärderingen MER14 resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar vidareutveckling
Läs merForskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
Läs merBudget och verksamhetsplan för genomförande av LiUs internationaliseringsstrategi
Linköpings universitet 07-01-23 Strategigruppen för internationalisering Till Rektor Budget och verksamhetsplan för genomförande av LiUs internationaliseringsstrategi 2007-2009 I enlighet med beslut från
Läs merHandlingsplan för internationalisering
Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Dnr: 1242-1.1.1-2017 Handlingsplan för internationalisering 2017-2019 Bakgrund I Vision, ethos, mål och strategier för Södertörns högskola 2015-2019 betonas
Läs merBilaga 2. Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet
Bilaga 2 Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet 1 KI-övergripande indikatorer för forskarutbildning Indikatorer Datakälla Vi följer idag Vi kan mäta idag Crown factor (R) ** Genomströmning
Läs merHANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Läs merVillkor och principer för ingående och avslutande av samarbetsavtal med utländska lärosäten
dnr V 2017/320 Fastställt av Handelshögskolans fakultetsstyrelse 2017-03-30 (dnr V 2017/320) Villkor och principer för ingående och avslutande av samarbetsavtal med utländska lärosäten Det övergripande
Läs merinternationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
Läs merFormas kommentarer om föreslagen agenda för strategisk internationalisering
1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm u.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande 2018-06-07 Handläggare: Anders Clarhäll Diarienummer: 2018-00326 Remissvar över En strategisk agenda för internationalisering.
Läs merKvalitetssäkring av avtalsprocessen
Kvalitetssäkring av avtalsprocessen 2015-09-08 -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merKK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office
KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merLokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå
Lokala regler för inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå Beslutat av Rektor Gäller från 2016-04-18 Innehåll Inledning 3 1 Inrättande av ämne och inriktning 4 1.1 Ansökan 4 1.2 Bedömningsgrunder
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE DATUM: 2016-10-16 BESLUTAD AV: Cecilia Wallerstedt KONTAKTPERSON: Cecilia Wallerstedt FORSKNING SOM
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merSAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
SAMFAK 2014/114 och strategier Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-01-25 Innehållsförteckning Detta är samhällsvetenskapliga fakulteten 3 En fakultet för framstående forskning 4 4
Läs merHandläggningsordning
Handläggningsordning för beredning av beslut om utbildningssamarbete (eller forskningssamarbete som inkluderar utbildning) som leder till gemensam, dubbel eller multipel examen Typ av dokument Handläggningsordning
Läs merRiktlinje för KTH:s deltagande i utbildningssamarbeten på grundnivå och avancerad nivå med gemensam utbildningsplan
RIKTLINJE Gäller från och med Diarienummer 2018-10-01 V-2018-0738 Beslutsfattare Datum för beslut Ansvarig avdelning Rektor 2018-09-18 UF/PLU Riktlinje för KTH:s deltagande i utbildningssamarbeten på grundnivå
Läs merNy utbildningsorganisation vid SLU
Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men
Läs merUTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Handlingsplan för internationalisering av lärarutbildningen 2009 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet
Läs merInstitutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori DATUM: 2016-11-30 BESLUTAD AV: KONTAKTPERSON: FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål 2017
Läs merNaturvetenskapliga fakulteten
HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: 2015-10-29 BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan FORSKNING SOM PÅVERKAR Den långsiktiga profileringen
Läs merYttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning
Ledningskansliet 2018/1092 2018-06-12 1 (7) Handläggare Andreas Boberg Yttrande över Universitetskanslersämbetets rapport Kvalitetssäkring av forskning Mälardalens högskola, MDH, har getts möjlighet att
Läs merRapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut?
R1 Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-12 Dnr: O410-2/1617 Rapport Hur ser behovet av åsiktsutveckling rörande internationalisering ut? Bakgrund Som en del av arbetet under verksamhetsåret 2015/2016
Läs merFöreskrUnivHögsk06_4.doc 1
1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merKK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016
KK-stiftelsens utlysningar 2015 / 2016 Avans Finansiering till utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå. Syftet är att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer vid nya lärosäten, dels
Läs merForskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH
Projektplan Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH 2014-2015 Bakgrund I handlingsplanen till KTH:s kvalitetspolicy slås fast att kvalitetsuppföljning ska göras regelbundet.
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2018 2020 OCH VERKSAMHETSPLAN 2018 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2017-10-20 BESLUTAD AV: Prefekt Claes Annerstedt KONTAKTPERSON: Claes Annerstedt claes.annerstedt@ped.gu.se
Läs merForskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri
Sida 1 av 7 Forskningsstrategi Norra Stockholms psykiatri Tänk stort, börja i det lilla, gå snabbt framåt Think big, start small, move fast Innovationcenter, Mayo Clinic Sida 2 av 7 Innehåll En vision
Läs merProjektplan. Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter. Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter
Projektplan - Vidarutveckla förutsättningarna för utresande studenter Upprättad av: Version: Maria Evans, HUV Cathrine Gladh, NMT Olof Nilsson, processledare 1.0 Dokumentansvarig: Datum Maria Evans, HUV
Läs merUmeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020
Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merHANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UTBILDNINGSSAMARBETEN SOM LEDER TILL DUBBEL, MULTIPEL ELLER GEMENSAM EXAMEN PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
STYRDOKUMENT Dnr V 2018/715 HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UTBILDNINGSSAMARBETEN SOM LEDER TILL DUBBEL, MULTIPEL ELLER GEMENSAM EXAMEN PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion
Läs merHandlingsplan för interprofessionellt lärande
Handlingsplan för interprofessionellt lärande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå år 2018-2022 Dnr: 3-4732/2017 Beslutad av Styrelsen för utbildning: 2018-06-20 1 Inledning Interprofessionell
Läs merBilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010
Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät
Läs merRegler för studentinflytande vid Umeå universitet
Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:
Läs merStärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut
2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende
Läs merAvtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre for Health Equity Studies (CHESS).
STOCKHOLMS UNIVERSITET Tidigare Dnr SU 50-0580-99 KAROLINSKA INSTITUTET Tidigare Dnr KI 4467/97 Nytt Dnr SU 301-2581-05 Nytt Dnr KI 6154/05-103 Avtal om Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Centre
Läs merVerksamhetsplan. Styrelsen för forskarutbildning. Verksamhetsår 2015. Dnr: 1-668/2014. Fastställd: 2014-11-17
Verksamhetsplan Styrelsen för forskarutbildning Verksamhetsår 2015 Dnr: 1-668/2014 Fastställd: 2014-11-17 Styrelsen för forskarutbildning (FUS) Dekanus: Anders Gustafsson Prodekanus: Marianne Schultzberg
Läs merDnr 6003/2009-300 Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010-2012
Handlingsplan för internationalisering av utbildningar på grund- och avancerad nivå 2010-2012 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-12-16 1 Handlingsplan för internationalisering av utbildning på
Läs merRiktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS
Riktlinjer 1 (5) Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS Dessa riktlinjer ersätter Ö 887/2012 Riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid FHS fastställda den 9 juni 2014.
Läs merRegionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015
HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Psykologiska institutionen DATUM: 2014-11-27 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier
Läs merKunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program. Motions- och propositionsdialogen
Proposition Kunskapens krona. Förslag till lönepolitiskt program Motions- och propositionsdialogen Föreliggande dokument är ett utkast avsett att ge förbundsstyrelsen möjligheten att inför kongressen kunna
Läs merErsta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova
Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå
Läs merRiktlinjer för internationaliseringsarbete vid Högskolan i Halmstad
BESLUT Dnr: L 2014/111 2014-09-16 Beslut vid rektors beslutemöte Riktlinjer för internationaliseringsarbete vid Högskolan i Halmstad Globala utmaningar kräver globala lösningar Värdeskapande, Innovationsdrivande
Läs merLINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015
LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 Kriterier och prioriteringsgrunder vid bedömning av ansökningar inom Linnaeus-Palme
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merStrategi Kungl. Musikhögskolan
Strategi Kungl. Musikhögskolan 2015-2017 KMH:s vision KMH ska vara ett framstående internationellt centrum för utbildning av musiker och musiklärare av högsta kvalitet. KMH:s vision Kungl. Musikhögskolan
Läs merSystem för säkring och utveckling av kvalitet
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling
Läs merDnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24
Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs mer