Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Tillstånd: Reumatoid artrit (RA) (oavsett symtomduration och behandling) Åtgärd: Sjuksköterskemottagning definierat som planerad patientkontakt syftande till omvårdnad med inriktning på en eller flera av nedanstående åtgärder: Information, muntlig och skriftlig Rådgivning/Telefonrådgivning Patientutbildning teoretisk och praktisk, individuell, i grupp eller både Monitorering Administrering Samordning av vårdinsatser Uppföljning Egenvårdsstöd som tillägg till ordinarie läkarbesök jämfört med enbart planerade läkarbesök med konsultation av reumasjuksköterska vid behov Rad: D09.01-D09.02 Metod: Litteratursökning utförd i PubMed identifierade 36 artiklar som berörde sjuksköterskemottagning för patienter med RA. Abstrakten granskades för att identifiera översikter och studier av jämförelser mellan sjuksköterskemottagning och enbart planerade läkarbesök. En översikt [1] var relevant och innefattar de relevanta RCT studier som kom fram i litteratursökningen.

3 Tabell 1: Avgörande effektmått Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A Effektmått B Övrigt Cornell, 2007 [1] Hill, 1994 [2] Hill, 1997 [3] Hill, 2003 [4] Ryan, 2006 [5] Översikt 3 RCT studier med uppföljningstid 1 år RCT enkel blindad Uppföljning 1 år RCT enkel blindad Uppföljning 1 år RCT enkel blindad Uppföljning vid 3 och 7 månader samt efter 1 år RA (oavsett symtomduration och behandling) N=221 lågaktiv RA hos 30 % av patienterna måttlig till svår RA hos 70 % av patienterna N=70 Sjuksköterskemott: N=35 Reumatologmott: (Consultant Rheumatologist clinic) N=35 RA patienter som hade besökt en reumatolog klinik vid minst 3 tillfällen tidigare N=80 Sjuksköterskemott: N=39 Läkarmottagning: (junior hospial doctor s clinic) N=41 RA patienter som startade en ny DMARDbehandling N= 71 Interventionsgrupp: Strukturerad Sjuksköterskemottagning regelbundet under 1 års tid vs planerade läkarbesök med konsultation av sjuksköterska vid behov Komma till en Sjuksköterskemottagning: 6 tillfällen under 1 år vs Komma till en Reumatologmottagning: 6 tillfällen under 1 år Komma till en Sjuksköterskemottagning: 6 tillfällen under 1 år vs Komma till en Läkarmottagning: 6 tillfällen under 1 år Komma till en strukturerad sjuksköterskemottagning med en reumasjuksköterska varje vecka första månaden därefter 1 gång/månad i ett år. vs Kunskap- PKQ Livskvalitet RAQOL/EQ5D Ej sammanställt Ej sammanställt Kunskapsökning efter 1 år: PKQ 5.03 vs P< Kunskapsökning efter 1 år: PKQ 4 vs 1 3

4 sjuksköterskemottagning med en reumasjuksköterska N=36 Kontrollgrupp: Läkarmottagning med en vanlig sjuksköterska N=35 (83 patienter tillfrågades) Komma till en läkarmottagning med en vanlig sjuksköterska varje vecka första månaden därefter 1 gång/månad i ett år. Tabell 2: Viktiga effektmått Författare, år Effektmått A Effektmått B Effektmått C Effektmått D Effektmått E Effektmått F Effektmått G Self-efficacy ASES/AIMS Funktion HAQ/SF36 Hälsa VAS Adherens till läkemedels Behandling Sjukdomsaktivitet DAS Smärta ex. VAS, Pain score (1-5) Tillfredsställelse LSQ/VAS Cornell, 2007 [1] Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Ej sammanställt Hill, 1994 [2] Hill, 1997 [3] Hill, 2003 [4] Ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid mätning av AIMS., några siffror är ej redovisade Förbättring efter 1 år rapporterat från AIMS 0.1 vs Smärtminskning efter 1 år: Pain score (1-5) 0.67 vs P= Förbättring i funktion efter 1 år rapporterat från AIMS 0.2 vs DAS28 efter 1 år Sjuksköterskemott: Oförändrat N=19 Försämrat N=6 Förbättrat N=11 Bortfall N=3 Läkarmott: Oförändrat N=22 Försämrat N=7 Smärtminskning efter 1 år rapporterat från AIMS (0-10) 0.3 vs p>0.05 Ökad tillfredsställelse LSQ efter 1 år 1.46 vs P< Ökad tillfredsställelse LSQ efter 1 år 0.53 vs P<0.001

5 Ryan, 2006 [5] Förbättring rapporterat från AIMS efter 1 år 0.1 vs Förbättring rapporterat från RAI 1.8 vs Förbättring rapporterat från AIMS (Activities of daily living) 0.3 vs Förbättring i hälsa rapporterat från AIMS (Health perceptions) -0.1 vs Förbättrat N=6 Bortfall N=6 Något P-värde är inte redovisat. Förbättring i DAS efter 1 år 0.8 vs Efter justering för baseline data i form av kön, ålder och arbete P=0,048. Vid ojusterad analys vid 1 år var P=0,058. Smärtminskning rapporterat från AIMS (Pain) 1.2 vs

6 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Sjuksköterskemottagning definierat som planerad patientkontakt syftande till omvårdnad med inriktning på en eller flera av nedanstående åtgärder -Information muntlig och skriftlig -Rådgivning/Telefonrådgivning -Patientutbildning teoretisk och praktisk, individuell, i grupp eller både och -Monitorering -Administrering -Samordning av vårdinsatser -Uppföljning -Egenvårdsstöd som tillägg till ordinarie läkarbesök jämfört med enbart planerade läkarbesök med konsultation av reumasjuksköterska vid behov Patientpopulation: RA (oavsett symtomduration och behandling) Vårdmiljö: Strukturerade sjuksköterskemottagningar med reumasjuksköterskor och Reumatologmottagningar Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Kunskap- Patient Knowledge Questionnaire N= : Tillfredsställelse - mätt med Leeds Satisfaction Questionnaire N= Smärtaminskning mätt med Pain score N= : 0.77 Smärtminskning mätt med Arthritis Impact Measurement Scale (Pain) N= : Self-efficacy mätt med Arthritis Impact Measurement Scale (Arthritis impact) ,6-2,

7 Self-efficacy mätt med Rheumatology Attitude Index Scale ,9-3,5 2.2 Ledfunktion mätt med Arthritis Impact Measurement Scale (Activities of daily living) ,07-0,7 0,4 Hälsa mätt med Arthritis Impact Measurement Scale (Health perception) ,6-1,2 0.4 Sjukdomsaktivitet mätt med Disease Activity Scores 0.1 0,0-1,5 0.7 Sjukdomsaktivitet mätt med Disease Activity Scores 28 N=80 Ej redovisat Mycket låg (+) Kommentarer: Resultatet grundar sig på tre studier vilka visar att det avgörande effektmåttet kunskap ökar i interventionsgruppen även om det inte var en signifikant skillnad mellan grupperna i mer än en studie. Det andra avgörande effektmåttet livskvalitet fanns inte redovisat i någon studie. Det finns en signifikant skillnad mellan grupperna i tillfredsställelse. Förbättring i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen avseende tillfredsställelse. För övriga effektmått är inte studierna entydiga vad gäller signifikant skillnad mellan grupperna. Det sker en förbättring i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen inom de övriga effektmåtten även om det inte finns signifikans för alla förändringar i samtliga studier.

8 Referenser 1. Cornell, P. Management of patients with rheumatoid arthritis. Nurs Stand. 2007; 22(4):51-7; quiz Hill, J, Bird, HA, Harmer, R, Wright, V, Lawton, C. An evaluation of the effectiveness, safety and acceptability of a nurse practitioner in a rheumatology outpatient clinic. Br J Rheumatol. 1994; 33(3): Hill, J. Patient satisfaction in a nurse-led rheumatology clinic. J Adv Nurs. 1997; 25(2): Hill, J, Thorpe, R, Bird, H. Outcomes for patients with RA: a rheumatology nurse practitioner clinic compared to standard outpatient care. Musculoskeletal Care. 2003; 1(1): Ryan, S, Hassell, AB, Lewis, M, Farrell, A. Impact of a rheumatology expert nurse on the wellbeing of patients attending a drug monitoring clinic. J Adv Nurs. 2006; 53(3): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Van Den Hout, WB, Breedveld, FC, Vliet Vlieland, TP. A randomized comparison of care provided by a clinical nurse specialist, an inpatient team, and a day patient team in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum. 2002; 47(5): Tijhuis, GJ, Zwinderman, AH, Hazes, JM, Breedveld, FC, Vlieland, PM. Two-year follow-up of a randomized controlled trial of a clinical nurse specialist intervention, inpatient, and day patient team care in rheumatoid arthritis. J Adv Nurs. 2003; 41(1):34-43.

9 Litteratursökningar PubMed Tidig RA Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. "Arthritis, Rheumatoid"[Mesh:NoExp] Rheumatoid Arthritis[tiab] OR RA -sjuksköterskemottagning 49 Nurse Practitioners[MeSH] OR Nurse Administrators[MeSH] OR Nurse Clinicians[MeSH] 50 Rheumatology Nurse Practitioner[tiab] OR nurseled rheumatology clinic OR nurse clinics[tiab] OR nurse clinic[tiab] OR AND 3 36 (varav 1 systematisk, 6 RCT) *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er SB = PubMeds filter för systematiska översikter (systematic[sb]) för alla MeSH-indexerade artiklar (medline[sb]) Tiab= söker i title- och abstractfälten Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) 49 De fetmarkerade referenserna finns nedsparade i dokument döpta efter principen Databasnamn antal referenser studietyp (ämne) Förklaring av effektmått PKQ Patient Knowledge Questionnaire (skala 0-28 där högre värde visar på högre kunskap) RAI (Rheumatology Attitude Index Scale) skala där låga siffror indikerar större uppfattning av kontroll. AIMS (Arthritis impact) skala 0-10 där 0 är bra.