Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar"

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Arbetsdokument Nationella Riktlinjer Tillstånd: Psoriasisartrit (PsoA) med inadekvat respons på NSAID, lokala steroider samt hög inflammatorisk aktivitet Åtgärd: Behandling med DMARD (Disease Modifying Antirheumatic Drug) som monoterapi eller i kombinationsterapi Rad: C12.01 Metod: Litteratursökning genomfördes i PubMed under termerna Arthritis, Psoriatic [MeSH] samt psoriatic arthritis [tiab] och inkluderade således alla studier som gjorts inom tillståndet Psoriasisartrit (PsoA). Vid sökningen identifierades totalt 59 systematiska översikter (SÖ) publicerade 1978 juni 2008 och 74 randomiserade kontrollerade studier (RCT) publicerade från 1976 mars Samtliga abstracts granskades för att identifiera översikter och studier av behandling med DMARD. Kompletterande litteratursökning med samma söktermer gjordes i PubMed och Cochrane varav ytterligare sex systematiska översikter och två RCTs hade publicerats. Sex (6) SÖ identifierades i den första sökningen innefattande behandling med DMARDs som inkluderade RCTs. En (1) SÖ kan endast betraktas som guideline eftersom data från den ingående litteratursökningen endast presenteras i sammanfattande form. Två (2) SÖ behandlade även TNFhämmande behandling och tre av de sex översikterna redovisade meta-analyser och var publicerade 1997, 2000 resp Alla översikterna har mer eller mindre stora brister framför allt med avseende på effektmått och kvalitetsbedömning av ingående RCTs. Det beror vanligen på att de studier som finns att granska i sig är av dålig kvalitet med små studiepopulationer, oklara effektmått, viss tveksamhet i randomiseringarna samt oklarheter i intention-to-treat. Flera av studierna på DMARD-behandling är av äldre datum med lägre krav på studiekvalitet. Dessutom har olika effektmått använts i de olika studierna varför direkta jämförelser av de olika studierna är svåra att göra. Flertalet av de RCTs med DMARD som finns gjorda återkommer i alla publicerade systematiska översikter men man har behandlat dem lite olika i analyserna vilket ger en viss skillnad i resultaten. Slutsatserna i de systemiska översikterna överensstämmer dock i allt väsentligt varför den senast publicerade systematiska översikten med RCTs redovisas. I den kompletterande sökningen identifierades en ny RCT som innefattar DMARD-behandling med methotrexate (3) och den redovisas enskilt i arbetsdokumentet. Studien har dock brister med avseende på antal inkluderade patienter, randomiseringsförfarande, och det är inte heller redovisat om studien blindad eller helt öppen. Dessutom är studiedosen något låg enligt de behandlingsprinciper som finns i Sverige idag.

3 Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopula tion Intervention I Effektmått A Effektmått B Behandling med DMARD; sulfasalazin vs placebo Andel bortfall pga. utebliven effekt % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Andel bortfall i % pga Adverse Events % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Ravindran, Scott, Choy 2008 [1] 12 RCTs En (1) RCT för vardera; azathioprin, methotrexate (mtx) penicillamin, auranofin auranofin/im guld (aurathiomalate), leflunomid och methotrexatecyklosporin i komb.terapi. 5 RCTs behandlade sulfasalazin randomiserade, dubbelblindade, placebokontr. Studielängd: veckor Totalt 552 patienter med PsoA och 529 kontroller ålder, kön eller andra patientdata ej redovisade Sulfasalazin (1990) (N=15) vs placebo (N=15) Sulfasalazin (1993) (N=19) vs placebo (N=20) Sulfasalazin (1995) (N=10) vs placebo (N=14) Sulfasalazin (1996) N=109) vs placebo. (N=112) veckor Sulfasalazin (1996) (N=54) vs placebo (N=66) Totalt sulfasalazin (5 RCTs) (N=434) 30 veckor; 13% vs 33% Riskdifferens 20 %-enh 0.34 (0.06, 1.79) 24 veckor; 5% vs 40% Riskdifferens 35 %-enh 0.15 (0.03, 0.65) 16 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 36 veckor; 5% vs 6% Riskdifferens 1 %-enh 0.72 (0.23, 2.31) 24 veckor; 7% vs 11% Riskdifferens 4 %-enh 0.68 (0.20, 2.36) 30 veckor; 20% vs 0% Riskdifferens 20 %-enh 8.57 (0.82, 89.45) 24 veckor; 21% vs 15% Riskdifferens 6 %-enh 1.49 (0.30, 7.50) 16 veckor; 20% vs 0% Riskdifferens 20%-enh (0.69, ) 36 veckor; 13% vs 5% Riskdifferens 8 %-enh 2.47 (0.99, 6.19) 24 veckor; 15% vs 18% Riskdifferens 3 %-enh 0.79 (0.30, 2.06) Kvalitetsbedömda enligt Jadad score (13 av ursprungliga 18 RCT = Jadad score 3) veckor; 0-1%3 vs 0-40% Riskdifferens 0-35%-enh 0.45 (0.23, 0.89) P= veckor; 13-20% vs 0-18% Riskdifferens 3-20%-enh 1.76 (0.98, 3.14) P=0.06

4 Tabell 2 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention I Effektmått A Effektmått B Behandling med DMARD; Guldsalter vs placebo Andel bortfall pga. utebliven effekt % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Andel bortfall i % pga Adverse Events % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Ravindran, Scott, Choy 2008 [1] 12 RCTs En (1) RCT för vardera; azathioprin, methotrexate (mtx) penicillamin, auranofin auranofin/im guld (aurathiomalate), leflunomid och methotrexate/cyklosporin i komb.terapi. 5 RCTs behandlade sulfasalazin randomiserade, dubbelblindade, placebokontrollerade Totalt 552 patienter med PsoA och 529 kontroller ålder, kön eller andra patientdata ej redovisade Auranofin (N=120) vs placebo (N=118), 26 veckor Auranofin (N=29) vs placebo (N=13) IM guld (aurathiomalat) (N=27) vs placebo (N=13) Totalt, auranofin och aurathiomalate (2 RCTs, 3 jämförelser) (N=320) 26 veckor; 6% vs 8% Riskdifferens 2 %-enh 0.67 (0.25, 1.80) 24 veckor; 7% vs 46% Riskdifferens 39%-enh 0.08 (0.02, 0.43) 24 veckor; 0% vs 46% Riskdifferens 46 %-enh 0.03 (0.00, 0.18) veckor; 0-7% vs 8-46% Riskdifferens 2-46%-enh 0.25 (0.11, 0.53) P= veckor; 10% vs 7% Riskdifferens 3 %-enh 1.52 (0.61, 3.78) 24 veckor; 14% vs 0% Riskdifferens 14%-enh 4.77 (0.53, 43.14) 24 veckor; 33% vs 0% Riskdifferens 33 %-enh 6.45 (1.35, 30.83) veckor; 10-33% vs 0-7% Riskdifferens 3-33% 2.34 (1.1, 4.97) P=0.03 Studielängd: veckor Kvalitetsbedömda enligt Jadad score (13 av ursprungliga 18 RCT = Jadad score 3)

5 Tabell 3 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention I Effektmått A Effektmått B Behandling med DMARD; DMARD vs placebo Andel bortfall pga. utebliven effekt % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Andel bortfall i % pga Adverse Events % pat vs % kontroller RR (95% CI) P-värde (där sådan finns redovisad) Ravindran, Scott, Choy 2008 [1] 12 RCTs En (1) RCT för vardera; azathioprin, methotrexate (mtx) penicillamin, auranofin auranofin/im guld (aurathiomalate), leflunomid och methotrexate/cyklosporin i komb.terapi. 5 RCTs behandlade sulfasalazin randomiserade, dubbelblindade, placebokontrollerade Studielängd: veckor Totalt 552 patienter med PsoA och 529 kontroller ålder, kön eller andra patientdata ej redovisade Azathioprin (N=6) vs placebo (N=6) Methotrexate (N=16) vs placebo (N=21) Penicillamin (N=11) vs placebo (N=5) Leflunomid (N=98) vs placebo (N=92) mtx/cyklosporin (N=19) vs Mtx/placebo (N=40), 52 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 12 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 16 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 24 veckor; 19% vs 36% Riskdifferens 17 %-enh 0.44 (0.23, 0.83) P= veckor; 11% vs 18% Riskdifferens 7 %-enh 0.56 (0.15, 2.10) 52 veckor; 17% vs 0% Riskdifferens 14%-enh 7.39 (0.15, ) 12 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 16 veckor; 0% vs 0% Riskdifferens 0%-enh 24 veckor; 10% vs 2% Riskdifferens 8 %-enh 3.86 (1.20, 12.39), P = veckor; 24% vs 6% Riskdifferens 18 %-enh 3.88 (1.08, 13.92) Kvalitetsbedömda enligt Jadad score (13 av ursprungliga 18 RCT = Jadad score 3)

6 Tabell 4 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A1 respons Effektmått A2 respons Behandling med DMARD; Behandling med methotrexate Antal svullna och antal ömma leder/enteser Patientens VAS smärta (0-100), patientens globala bedömning (0-5),läkarens globala bedömning (0-5) Scarpa et al [2] En (1) RCT Behandling med methotrexate med eller utan NSAID Randomisering till två behandlings-grupper, blindning redovisas ej Studielängd: 6 mån Klinisk och lab.mässig utvärdering vid 0, 3 och 6 månader Totalt 35 patienter med tidig Psoa, oligoartrit/entesitsymtom <12 veckor 17 kvinnor/18 män, Medelålder 25,6 ± 5,7 år, Grupp A (N=19) NSAID i fulldos dagligen i 3 månader därefter methotrexate 10 mg i.m i 3 månader. Grupp B (N=16) NSAID i fulldos dagligen samt methotrexate 10 mg i.m från studiestart Riskreduktion antal svullna leder/enteser (2,5-1 vs 2-0) 60% vs 100% Riskdifferens; 40% P<0,05 Riskreduktion antal ömma leder/enteser (3-2 vs 2-1) 33% vs 50%, Riskdifferens; 17%, P<0,05 Riskreduktion antal svullna leder/enteser (2,5-0 vs 2-0) 100% vs 100% Riskdifferens; 0% Riskreduktion antal ömma leder/enteser (3-0 vs 2-0) 100% vs 100%, Riskdifferens; 0% Riskreduktion Pat VAS smärta; (65-32 vs 80-50) 51% vs 38% Riskdifferens; 13%, ej sign Riskreduktion pat global; (3,5-2 vs 4-3) 43% vs 25%, Riskdifferens; 18%, ej sign Riskreduktion läkarens global;(3-2 vs 4-3) 33% vs 25%, Riskdifferens; 8%, ej sign Riskreduktion Pat VAS smärta; (65-20 vs 80-20) 69% vs 75% Riskdifferens; 6%, ej sign Riskreduktion pat global; (3,5-1 vs 4-2) 71% vs 50%, Riskdifferens; 21%, ej sign Riskreduktion läkarens global ;(3-1 vs 4-2) 67% vs 50%, Riskdifferens; 17%, ej sign

7 Tabell 5 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Effektmått A3 respons Effektmått B säkerhet/toxicitet Behandling med DMARD; Behandling med methotrexate SR, CRP Antal Adverse Events Scarpa et al [2] En (1) RCT Behandling med methotrexate med eller utan NSAID Totalt 35 patienter med tidig Psoa, oligoartrit/entesitsymtom <12 veckor Grupp A (N=19) NSAID i fulldos dagligen i 3 månader därefter methotrexate 10 mg i.m i 3 månader. Riskreduktion SR (32,5-18 vs 32-24) = 45% vs 25% Riskdifferens; 20%, ej sign Inga Adverse Events inträffade i någon av grupperna Randomisering till två behandlingsgrupper, blindning redovisas ej Studielängd: 6 mån Klinisk och lab.mässig utvärdering vid 0, 3 och 6 månader 17 kvinnor/18 män, Medelålder 25,6 ± 5,7 år, Grupp B (N=16) NSAID i fulldos dagligen samt methotrexate 10 mg i.m från studiestart Riskreduktion CRP (15-7,5 vs 9-8) 50% vs 11%, Riskdifferens; 39%, ej sign Riskreduktion SR (32,5-13 vs 32-18) 60% vs 44% Riskdifferens; 16%, ej sign Riskreduktion CRP (15-6 vs 8-6) 60% vs 33%, Riskdifferens; 27%, ej sign

8 Evidenssummering 1 framgår av tabellen nedan: Ref Ravindran, Scott, Choy 2008 Effektmått Antal deltagare (antal studier) Riskdifferens patkontroller (enheter) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Andel bortfall pga. Bristande/utebliven effekt % patienter vs % kontroller Sulfasalazin N=434 (5) Guldsalter N=320 (2) Leflunomid N=190 (1) 0-35%-enh 2-46%-enh 17 %-enh 0.45 (0.23, 0.89) P= (0.11, 0.53) P= (0.23, 0.83) P= (0.15, 2.10) 0-13% för Sulfasalazin 0-40% % för placebo 0-7% för guldsalter 8-46% för placebo 19% för Leflunomid 36% för placebo Mtx/cyklosporin N=59 (1) 7 %-enh 11% för mtx/cyklosporin 18% för placebo Methotrexate N=37 (1) 0%-enh 0%-enheter Azathioprin N=12 (1) 0%-enh 0%-enheter Penicillamin N=16 (1) 0%-enh 0% vs 0% Säkerhet-toxicitet Andel bortfall pga. biverkningar (adverse events) % patienter vs %kontroller Sulfasalazin N=434 (5) Guldsalter N=320 (2) Leflunomid N=190 (1) 3-20%-enh 3-33%-enh 8 %-enh 1.76 (0.98, 3.14) P= (1.1, 4.97) P= (1.20,12.39), P= (1.08, 13.92) 13-21% för sulfasalazin 0-18% för placebo 10-33% för guldsalter 0-7% för placebo 10% för Leflunomid 2% för placebo + + +

9 Mtx/cyklo-sporin N=59 (1) 18 %-enh 24% för mtx/cyklosporin 6% för mtx/placebo Methotrexate N=37 (1) 0%-enh 7.39 (0.15, ) 0% för methotrexate 0% för placebo Azathioprin N=12 (1) 14%-enh 17% för azathioprin 0% för placebo Penicillamin N=16 (1) 0%-enh 0% för penicillamin 0% för placebo Evidenssummering 2 framgår av tabellen nedan: Ref Scarpa R, Peluso R, Atteno M, et al Effektmått Antal deltagare (antal studier) Riskdifferens patkontroller (enheter) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Antal svullna leder Riskdifferens; 40%-enheter P<0,05 60% för mtx-beh från 3-6 mån 100% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 0%-enh 100% för båda behandlingsgrp Antal ömma leder Riskdifferens; 17%-enheter, P<0,05 33% för mtx-beh från 3-6 mån 50% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 0%-enh 100% för båda behandlingsgrp

10 Patientens VAS smärta Riskdifferens; 13%, ej sign 51% för mtx-beh från 3-6 mån 38% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 6%, ej sign 69% för mtx-beh från 3-6 mån 75% för mtx-beh från 0-6 mån Patientens globala bedömning Riskdifferens; 18%, ej sign 43% för mtx-beh från 3-6 mån 25% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 21%, ej sign 71% för mtx-beh från 3-6 mån 50% för mtx-beh från 0-6 mån Läkarens globala bedömning Riskdifferens; 8%, ej sign 33% för mtx-beh från 3-6 mån 25% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 17%, ej sign 67% för mtx-beh från 3-6 mån 50% för mtx-beh från 0-6 mån SR Riskdifferens; 20%, ej sign 45% för mtx-beh från 3-6 mån 25% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 16%, ej sign 60% för mtx-beh från 3-6 mån 44% för mtx-beh från 0-6 mån CRP Riskdifferens; 39%, ej sign 50% för mtx-beh från 3-6 mån 15% för mtx-beh från 0-6 mån Riskdifferens; 27%, ej sign 60% för mtx-beh från 3-6 mån 33% för mtx-beh från 0-6 mån

11 Säkerhet-toxicitet Antal Adverse Events Riskdifferens; 0 Riskdifferens; 0%, 0% båda behandlingsgrupperna 0% båda behandlingsgrupperna Kommentarer: Sulfasalazin, leflunomid och guldsalter (auranofin, intramuskulärt aurathiomalat) visade viss effekt jmf med placebo men också bortfall pga biverkningar.. För azathioprin, penicillamin och kombinationsbehandling med methotrexate-cyklosporin A finns endast enstaka, små studier. Det finns endast ett fåtal studier för methotrexate-behandling, vilket ändå ofta används i klinisk praxis enligt beprövad erfarenhet. I den systematiska översikten finns endast en studie med få patienter, låg dos och kort duration vilket uppvisade effekt endast för läkarens globala bedömning. I en nyligen publicerad studie redovisas effekt för antal svullna och antal ömma leder efter tre (3) månader i methotrexate-gruppen jmf med de patienter som endast fick NSAID. Studien är dock liten, methotrexatedosen låg och oklarheter finns i randomiseringsförarfarande och blindning. Sammanfattningsvis bedöms evidensstyrkan som måttlig-låg för de olika studierna med nedgradering för oklart randomiseringsförfarande och grad av blindning, frånvaro av intention-to-treat, små studiepopulationer och svårigheter att utvärdera olika effektmått för respons. Referenser 1. Ravindran, V, Scott, DL, Choy, EH. A systematic review and meta-analysis of efficacy and toxicity of disease modifying anti-rheumatic drugs and biological agents for psoriatic arthritis. Ann Rheum Dis. 2008; 67(6): Scarpa, R, Peluso, R, Atteno, M, Manguso, F, Spano, A, Iervolino, S, et al. The effectiveness of a traditional therapeutical approach in early psoriatic arthritis: results of a pilot randomised 6-month trial with methotrexate. Clin Rheumatol. 2008; 27(7):823-6.

12 Litteratursökning PubMed , Psoriasisartrit Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) Psoriasisartrit "Arthritis, Psoriatic"[Mesh] psoriatic arthritis[tiab] or or 2 and Limits: Systematic Reviews or 2 and Limits: Randomized Controlled Trial or 2 and Limits: Humans, Meta-Analysis, English 8 Psoriasisartrit "Arthritis, Psoriatic"[Mesh] psoriatic arthritis[tiab] or or 8 Limits: Publication Date from 2008/05/28, Systematic Reviews or 8 Limits: Publication Date from 2008/05/28, : Randomized Controlled Trial or 8 Limits: published in the last 10 years, Review or 8 Limits: Clinical Trial

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling

Läs mer

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA

MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:

PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här: Peter 32 år PP-ENB-SWE-0214 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Akut astma magnesium och teofyllin

Akut astma magnesium och teofyllin Akut astma magnesium och teofyllin Bill Hesselmar Överläkare Allergi & Lungmottagningen DSBUS, Göteborg 2011-09-16 5 vuxenstudier 2 barnstudier Akut svår astma på ED PEF 25-30% (vuxna) PEF < 60% (barn)

Läs mer

ATT DOSERA VID RÄTT TID PÅ DYGNET GÖR SKILLNAD

ATT DOSERA VID RÄTT TID PÅ DYGNET GÖR SKILLNAD ATT DOSERA VID RÄTT TID PÅ DYGNET GÖR SKILLNAD En beprövad substans i innovativ beredning Plasmakoncentration IL- (pg/ml) IL- Intag Frisättning Intag prednison Prednison Schematisk bild, adapterad från

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C17a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16, 2011-10-11 Rad C17a Tillstånd/ Åtgärd Förmaksflimmer med ytterligare

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård graviditet vid känd diabetes Arbetsdokumentet är resultatet av

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Läkemedelsbehandling NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 4 Tillstånd

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom Curt Tysk Medicin kliniken USÖ Azatioprin (Imurel) är ett värdefullt behandlingsalternativ vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit med förhållandevis litet biverkningar

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Läkemedelskombinationer vid reumatoid artrit

Läkemedelskombinationer vid reumatoid artrit Läkemedelskombinationer vid reumatoid artrit Timo Möttönen Eftersom man genom att använda en medicin i ett tidigt skede och därefter kontinuerligt inte har kunnat uppnå goda behandlingsresultat, är det

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Gingivit Åtgärd: Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning

Tillstånd: Gingivit Åtgärd: Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning Tillstånd: Gingivit Åtgärd: Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för

Läs mer

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI

TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI Disposition Vilka läkemedel talar vi om? Vad menar vi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Medicinska test NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 3 Tillstånd och

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie

Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD

En bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer