Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Arbetsdokument Nationella Riktlinjer Tillstånd: Ankyloserande spondylit (AS) med specifika stödbehov psykologiskt stöd, socialt stöd, pedagogiskt stöd till livsstilsförändringar Åtgärd: Strukturerad sjuksköterskemottagning Stöd och motivationssamtal Rådgivning/Telefonrådgivning Information muntlig, skriftlig, bilder Patientutbildning teoretisk och praktisk, individuell och/eller i grupp eller både och Socialt lärande Samordning av vårdinsatser Egenvårdsstöd, Kognitiv beteendeterapi Rad: C09.01 Metod: Litteratursökning genomfördes i Medline/ PubMed, Cochrane och Cinahl (bilaga 2) avseende flera omvårdnadsåtgärder (information, rådgivning, telefonrådgivning, patientutbildning, gruppundervisning, egenvårdsstöd,, administrering, monitorering, strukturerad mottagning) vid AS och psoriasis artrit (PsoA). Sökningen identifierade inga systematiska översikter (SÖ). 7 randomiserade kontrollerade studier (RCT) identifierades. Samtliga abstracts granskades. 3 RCT handlade om kognitiv beteende terapi hos patienter med AS varav en på tyska (från 1989) och 2 på engelska (från 1991 respektive 1993). Granskning av abstracts ledde till slutsatsen att två av de tre identifierade studierna handlade om en och samma studie publicerad först på tyska (1989) och sedan på engelska (1991). Vidare var studien från 1993 en metaanalys som innefattade studien från 1991 på AS-patienter och ytterligare tre andra studier på patienter med RA, ländryggssmärta

3 och spänningshuvudvärk. Med hänsyn till fakta gruppens uppdrag och tillstånd/ åtgärd/ effektmått listan granskades studien från 1991 (1) som redovisas i tabellen nedan. Sökningen utökades även med Arthritis[MesH:NoExp] men utan ytterligare resultat som skulle matcha vår tillstånd/ åtgärd/ effektmått lista.

4 Tabell 1: I tabellen nedan redovisas studiens resultat på effektmått som valdes ut som viktiga eller mycket viktiga i faktagruppens tillstånd/ åtgärd/ effektmått lista: smärtintensitet, VAS-smärta, smärtrelaterade funktionsnedsättning och smärtrelaterade sömnbesvär Författare, år Basler & Rehfisch, 1991 [1] Tyskland RCT, Gruppterapi i för hantering av kronisk smärta. efter och. senare Studiedesign Patientpopulation 45 patienter med AS och anknytning till filialer inom en självhjälporganisation (German Rheumatism League) som stöds av läkare Intervention K= kontroll I= intervention K(n=17) 10 män, ålder 47.5 (12.4), smärtduration 16,5 (9.4) år Intervention: konventionell medicinsk beh Effektmått A Förändring i upplevelse av smärtintensitet (score 1-6) mean (SD) K (n= 17): 2.38 (0.78) efter 2.66 (0.89) 2.56 (0.75) Effektmått B Förändring i VAS-smärta (scale 1-6) mean (SD) K (n=17): 3.59 (1.29) efter 3.29 (1.83) 3.94 (1.30) Effektmått C Förändring i smärtrelat. funktionsnedsätt ning (score 1-6) mean (SD) K (n=17): 2.25 (0.93) efter 2.36 (0.97) 2.44 (1.05) Effektmått D Förändring i smärtrelat. sömnbesvär (scale, bredden ej angiven) mean (SD) K (n=17): 7.47 (3.06) efter 7.82 (3.19) 8.12 (2.60) 4 deltagande grupper från 4 olika filialer Randomiserades till IG (n = 25) och KG (n= 20); 2 pat från KG krävde att komma med i IG vilket ledde till ojämn fördelning mellan grupperna Bortfall: 3 pat i KG och 3 pat i IG deltog inte i utvärdering och exkluderades därmed från all dataanalys I(n=22) 12 män, ålder 42.2 (12.7), smärtduration 13.8 (10.4) Intervention: som ovan + kognitiv beteende terapi i grupp för hantering av kronisk smärta, grundad på kognitiva beteende terapiprinciper (2) 12 sessioner, 1 session/v, 90 min/session Programmet bestod av avslappning, förändra tankar och känslor samt planera trevliga I (n=22): 2.87 (0.67) efter terapin 2.71 (0.71) 2.61 (0.66) p-värde (F) (5.372) (6.134) effektstorlek: I (n=22): 3.23 (1.51) efter terapin 2.55 (1.14) 2.82 (1.22) p-värde (F) (2.625) (5.000) effektstorlek: I (n=22): 2.79 (1.01) efter terapin 2.29 (0.61) 2.30 (0.78) p-värde (F) (4.295) (4.917) effektstorlek: I (n=22): 7.23 (3.21) efter terapin 6.50 (2.74) 6.50 (2.13) p-värde (F) (3.132) (4.289) effektstorlek:

5 aktiviteter Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Utvärdering av effektiviteten av kognitiv beteende terapi för hantering av kronisk smärta Patientpopulation: AS patienter Vårdmiljö: Utanför sjukvårdinrättning, lokaler som ordnades av de lokala självhjälporganisationerna i varierande miljöer (skolor, konferenslokaler, m m) Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (Range) Relative effekt (95% CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Förändring i upplevelse av smärtintensitet 45 (1) Effekt storlek: P-värde (F) (5.372) (6.134) Förändring i VAS-smärta 45 (1) Effekt storlek: P-värde (F) (2.625) (5.000) Förändring i smärtrelaterad funktionsnedsättning 45 (1) Effekt storlek: P-värde (F) (4.295)

6 (4.917) Förändring i smärtrelaterade sömnbesvär 45 (1) Effekt storlek: P-värde (F) (3.132) (4.289) Kommentarer: Patientmaterialet är begränsat. Betydelsen för utfallet av den ojämna fördelningen mellan grupperna är svår att bedöma. Patienterna i KG var något äldre och hade haft sin sjukdomsrelaterade smärta under en längre tid jämfört med patienterna i IG Dessa skillnader var dock inte signifikanta vid. Det specificeras inte om utvärderingsinstrumenten var validerade. Det framkommer att de var self-report measures with well-established psychometric properties. För dataanalys användes MANOVA (multivariate analyses of variance) och resultatet uttrycktes som p-värde (F). Signifikant effekt (p< 0.05) påvisades för alla effektmåtten vid och -, med undantag för VAS-smärta vid. Sedan för att jämföra terapins effekt på de olika effektmåtten räknades ut effektstorlek. Denna uträkning visade att terapin inte hade någon signifikant effekt på smärtintensiteten och smärtrelaterad funktionsnedsättning. Man förklarade att signifikansen påvisad med MANOVA kunde bero på försämring i sjukdomstillståndet hos patienterna i KG. Referenser 1. Basler, HD, Rehfisch, HP. Cognitive-behavioral therapy in patients with ankylosing spondylitis in a German self-help organization. J Psychosom Res. 1991; 35(2-3):

7 Litteratursökning PubMed AS & Psoriasisartrit -omvårdnad Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) AS & psoriasisartrit - Strukturerad sjuksköterskemottagning, Individuellt anpassad information muntlig och skriftlig, Individuellt anpassad rådgivning/telefonrådgivning, Individuellt anpassad samordning av vårdinsatser,, Egenvårdsstöd, Administering, Monitorering, patientutbilding 1. Spondylarthritis[MeSH:NoExp] OR Spondylarthropathies[MeSH] OR Arthritis, Psoriatic[MeSH] OR Spondylitis, Ankylosing[MeSH] OR 2. (Ankylosing Spondylitis[tiab] OR Psoriatic Arthritis[tiab] OR Spondylarthropathies[MeSH]) NOT medline[sb] Arthritis[MAJR] AND Psoriasis[MAJR] OR 2 OR Patient Education as Topic[MeSH] OR Directive Counseling[MeSH] OR Counseling[MeSH:NoExp] OR Spouses/education[MeSH] OR Pamphlets[MeSH] OR Telephone[MeSH] OR Referral and Consultation[MeSH:NoExp] OR Health Promotion[MAJR] OR Patient education[mesh] OR Self-Help Groups[MeSH:NoExp] 6. (Self Care[MeSH:NoExp] OR Self Administration[MeSH] OR Self Medication[MeSH]) NOT (Exercise Therapy[MeSH] OR Physical Therapy Modalities[MeSH]) 7. patient education[tiab] OR education programmes[tiab] OR group education[tiab] OR individual education[tiab] OR patient education leaflet*[tiab] OR information leaflet[tiab] OR 6 OR Nursing[MeSH] OR Nurse's Role[MesH] OR Nurse Practitioners[MeSH] OR Nurse Administrators[MeSH] OR Nurse Clinicians[MeSH] 10. Nurse[tiab] OR nursing[tiab] OR nurse-led clinic[tiab] OR nursing clinic[tiab] OR follow-up monitoring[tiab] OR nurse-led rheumatology clinic[tiab] OR Self-Management[tiab] OR Rheumatology Nurse Practitioner[tiab] OR AND 8 AND AND systematic[sb] AND AND systematic[sb] AND RCT Om man tar bort termen Arthritis[MesH:NoExp] får man 7 RCT-studier

8 *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er SB = PubMeds filter för systematiska översikter (systematic[sb]) för alla MeSH-indexerade artiklar (medline[sb]) Tiab= söker i title- och abstractfälten Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade i dokument döpta efter principen Databas