Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd styrketräning på land jämfört med styrketräning på egen hand efter instruktion Rad: D18.05 och D18.06 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Samtliga abstrakts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av övervakad styrketräning på land och träning på egen hand hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se sammanställning av litteratursökning i arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.

3 Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Muskulär styrka hastighet utövande Funktion (NE) Funktion (självskattad) Smärta McMeeken J, Stillman B, Story I, Kent P (1) RCT N = 36 (I = 18, K = 18) Andel kvinnor: I = 88%, K = 78% Medelålder: I = 51.4, K = 49.7 Seropositiv eller seronegativ RA enligt ACR 1987 kriterier, ledsjuka som kräver långvarig medicinering, TUG-test <10 sekunder. 6 veckors träningsstudie med utvärdering vid avslutningen I = Individuell träning enligt instruktioner. Sammanställdes veckovis utifrån pedometer. (N = 18) K = Kontakt med studieledningen varje vecka, samt pedometer som sammanställdes veckovis. (N = 18) Förbättring av den muskulära styrkan Interventionsgrupp versus kontrollgrupp. Peak speed ( /sec ¹) lårmuskulatur flektion/extension: 22 vs -3.6 Δ 25.6 Förbättring av funktion Interventionsgrupp versus kontrollgrupp. TUG (Timed Up and Gotest): 1.3 vs 0.4 Δ 0.9 Förbättring av fuktion Interventionsgrupp versus kontrollgrupp. HAQ: 0.3 versus -0.1 Δ 0.4 Förbättring av smärta Interventionsgrupp versus kontrollgrupp. VAS smärta (0-10): 1.9 vs 0.2 Δ 1.7

4 Van den Ende 1996 (2) RCT Öppen ITT 1 center Nederländerna RA år Förmögna att cykla på träningscykel N=75 Medelålder 52 år 63 % kvinnor Sjukdomsduration år i de olika behandlingsarmarna HAQ medel I1: Kombinerad rörelseträning och isometrisk träning i grupp I2: Kombinerad rörelseträning och isometrisk träning individuellt K: Hemträningsprogr am (rörelse och isometrisk träning) Träning i 12 veckor, uppföljning efter/vid träningsslut och efter ytterligare 12 veckor Förbättring i muskelstyrka i nedre extremiteterna - efter 12 veckor: I1: 7.7 % I2: 7.4% K: -0.9% 8.6 %-enheter respektive 8.3%-enheter - efter 24 veckor: I1: 17.0 % I2: 9.3% K: -1.9% 18.9 %-enheter respektive 11.2%-enheter Signifikant skillnad för I1 vs K Ej rapporterat Förbättring i HAQ - efter 12 veckor: I1: 0.05 I2: 0.03 K: respektive efter 24 veckor: I1: 0.11 I2: K: respektive 0.08 Förbättring av smärta VAS smärta (0-10): Efter 12 veckor: I1: -0.2 I2: 0 K: respektive efter 24 veckor: I1: -0.1 I2: -0.4 K: respektive 1.1

5 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har övervakad styrketräning på land jämfört med styrketräning på egen hand efter instruktion? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentar Muskulär styrka hastighet vid flektion/extension av lårmuskulatur ( /sec ¹) 35 (1) Muskelstyrka i nedre extremiteterna generell förbättring i knäextension och knäflektion 75 (1) Efter 12 veckor: -0.9 % Efter 24 veckor: -1.9 % Efter 12 veckor: %-enheter Efter 24 veckor: %-enheter Funktion NE TUG (s) 35 (1) Självskattad Funktion - HAQ 110 (2) Efter 12 veckor: Efter 24 veckor: Efter 12 veckor: Efter 24 veckor: Smärta VAS (0-10) 110 (2)

6 Efter 12 veckor: -0.9 Efter 24 veckor: -1.2 Efter 12 veckor: Efter 24 veckor: Kommentarer: Studien saknar uppföljning. Något ostrukturerad beskrivning av metoden. Referenser: (1) McMeeken, Stillman B, Story I, Kent P. The effects of knee extensor and flexor muscle training on the timed-up-and-go test in individuals with rheumatoid arthritis. Physiatherapy Research International : (2) van den Ende CHM, Hazes JMW, le Cessie S, Mulder WJ, Belfor DG, Breedveld F, Dijkmans BAC. Comparison of high and low intensity training in well controlled rheumatoid arthritis. Results from a controlled clinical trial. Ann Rheum Dis 1996;55: Bilaga Förklaring av effektmått: Muskulär styrka mäts i den ena studien (1) dynamiskt i jämn hastighet med KinCom dynamometer och anges i /sec ¹. I den andra studien (2) mättes muskelstyrka vid knäextension och knäflektion med hjälp av isokinetisk dynamometer och angavs som procentuell förändring i total muskelstyrka. Funktion i nedre extremiteterna mätt med TUG Timed Up and Go test, tid mätt för uppresning från stol med armstöd 3 m gång, vända och gå tillbaka och sätta sig igen (sekunder). Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). VAS smärta: 100 mm lång linje där 0= ingen smärta och 100=värsta möjliga smärta. Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02