Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar"

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Observera att detta dokument innehåller flera arbetsdokument!

2 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd konditionsträning i bassäng jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion. Rad: D18.08 och D18.10 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av övervakad konditionsträning i bassäng och konditionsträning på egen hand efter instruktion hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.

3 Tabell 1 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Syreupptagningsförmåga Hälsa Självskattad funktion Smärta Hsieh 2009 (1) RCT Taiwan Träning under 8 veckor. Ingen ytterligare uppföljning. Liten studie, inget bortfall. N = 30 Medelålder 54/51 år RA, ålder år, stabil sjukdomsfas. 100 % kvinnor Medelduration 8 år 28/30 i ACR funktionsklass II (övriga klass III). Poliklinik, två centra. Taiwan I = 3 övervakade träningspass per vecka: 10 min stretching, 10 min uppvärmning på träningscykel eller rullband, 30 min aerobisk träning i bassäng, 10 min avslappning. K = 3 träningspass per vecka på egen hand efter instruktion: 10 min stretching, 10 min uppvärmning, 30 min aerobisk träning (promenad, cykling, aerobisk dans eller simning), 10 min avslappning Förbättring av syreupptagningsförmåga VO 2 max ml/(kg x min): 2.9 versus -0.9 Δ 3.8 p< Förbättring av effekt vid standardiserat cykeltest W: 14.9 vs 2.2 Δ 12.7 p<0.05 Förbättring av gångtid 50 fot s: 0.82 vs 1.03 Δ Förbättring av global skattning av sjukdomens påverkan VAS global (0-100): 13.4 versus Förbättrad ledfunktion HAQ: 0.08 versus Minskning av smärta VAS smärta (0-100): 9 versus 9 0

4 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt konditionsträning i bassäng jämfört med konditionsträning på egen hand efter instruktion? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Aerobisk kapacitet VO 2 max, (ml/(kg x min)) 30 (1) Efter 8 veckor Låg (++) Standardiserat cykeltest (W) 30 (1) Gångtid 50 fot (s) 30 (1) VAS global (0-100) 30 (1) Självskattad funktion (HAQ) 30 (1) VAS smärta (0-100) 30 (1) Efter 8 veckor: 2.2 Efter 8 veckor: 1.03 Efter 8 veckor: 9.7 Efter 8 veckor: 0.09 Efter 8 veckor: Låg (++) Mycket låg (+) 3.7 Mycket låg (+) Mycket låg (++) 0 Mycket låg (+)

5 Kommentarer: Underlaget är begränsat till en liten studie med utvärdering vid träningsperiodens avslutning och ingen ytterligare uppföljning. Maximal syreupptagningsförmåga var predefinierat primärt effektmått i studien. Referenser: (1) Hsieh L-F, Chen S-H, Chuang C-C, Chai H-M, Chen W-S, He Y-C. Supervised aerobic exercise is more effective than home aerobic exercise in female chinese patients with rheumatoid arthritis. J Rehab Med 2009; 41: Bilaga Förklaring av effektmått: Aerobisk kapacitet syreupptagningsförmåga mätt med VO2 (ml/(kgxmin) i denna studie mätt med maximalt cykeltest. Samtidigt mättes maximal effekt (W) VAS global: 100 mm lång linje där 0 är ingen påverkan av sjukdomen och 100 värsta tänkbara påverkan Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). VAS smärta: 100 mm lång linje där 0 är ingen smärta och 100 värsta tänkbara smärta Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02

6 Tillstånd: RA studier/subanalyser av tidig RA (symtomduration 3 år) noteras separat Åtgärd: Handledd konditionsträning ledd av specialutbildad vårdpersonal i bassäng jämfört med enbart standardinformation om behov av konditionsträning Rad: D18.08 och D18.11 Metod: Litteratursökning genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens bibliotekarie för att identifiera relevanta systematiska översikter och RCT. Sammanfattningsvis identifierades 44 systematiska översikter och 127 RCT med möjlig relevans för rörelseträning, styrketräning, konditionsträning och coachning vid RA (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Litteratursökningen utvidgades att även omfatta översikter ( reviews ) Samtliga abstracts granskades för att identifiera artiklar som berörde jämförande studier av övervakad konditionsträning i bassäng och enbart standardinformation om behov av konditionsträning hos patienter med RA. Dessa litteratursökningar kompletterades med genomgång av litteraturlista i relevanta artiklar. Vid uppdaterad litteratursökning i PubMed identifierades ytterligare 21 systematiska översikter och 20 RCT samt 37 reviews och 40 kliniska studier inom samma område (se arbetsdokumentet för rad 72 och 73). Samtliga abstracts granskades för att identifiera relevanta studier enligt ovan.

7 Författare, år Studiedesign Patientpopulation Intervention Syreupptagnings- Förmåga Fysisk hälsorelaterad livskvalitet Hälsa Självskattad funktion Smärta Billberg A, Ahlmén M, Mannerkorpi K (1) RCT Ej ITT Sverige Poliklinik Uppföljningstid: 3 månader + 6 månader i träningsgruppen. N = 43 Medelålder 49/46 år RA sedan 1-5 år, stabil medicinering sedan 3 månader, funktionsklass I, II eller III och ålder på år. HAQ medel: 0.9 (I), 0.7 (K) Grippit, max (hö) medel: (I), (K) Grippit max (vä) medel: (I), (K) I = Medelintensiv träning 45 min, 2 gr/v i 12 veckor se sep specifikation. K = Fortsatt daglig aktivitet inklusive hemträningsprogram som givits till patienten vid inskrivning på klinik. Förbättring av syreupptagningsförmåga VO 2 ml/(kg x min): versus -1.8 Δ 1.54 Förbättring av fysisk hälsorelaterad livskvalitet SF-36, fysisk del: 9.5 versus SF-36 vitalitet 12.1 versus p=0.021 Förbättring av multidimensionell hälsa, fysisk delskala AIMS 2: 0.6 versus Förbättrad ledfunktion HAQ: 0.2 versus p=0.045 Minskning av smärta SF-36, bodily pain: 10.7 versus Sanford Smith 1998 (4) RCT Ej ITT Kanada Poliklinik Utvärdering vid träningsprogrammets avslutning N=24 Medelålder 62/55 år RA, stabil medicinering, funktionsklass II-III Medelduration 20.2 respektive 11.6 år HAQ medel: 2.4 (I), 1.5 (K) I = Medelintensiv aerobisk träning min, 3 gr/v i 11 veckor - se sep specifikation. K= Hemträningsprogram innefattande rörelseträning och styrketräning MET 1 : 1.2 vs 1.2 Δ 0 Maximal tid på rullband vid standardtest (min): 2.5 vs 2.0 Δ 0.5 Ej rapporterat Ej rapporterat HAQ 0.30 vs 0.46 Δ Ej rapporterat

8 Breedland 2011 (5) RCT Ej ITT Holland Poliklinik Uppföljning vid träningens avslutning (9 veckor) samt efter 22 veckor N=34 Medelålder 45/52 år RA, ålder år Subjektiva problem med fysisk förmåga Funktionsklass I-II DAS28<5.1 Medelduration 9.7 respektive 5.9 år DAS28 medel 3.0 I=Multidisciplinärt rehabprogram se specifikation innefattande bl a vattenjogging 2 gr/v, 30 min K= Väntelista för rehabprogrammet, ingen intervention VO 2 ml/(kg x min) Efter 9 veckor: 3.82 vs Δ 4.26 p=0.002 Efter 22 veckor: 2.42 vs 0.87 Δ 1.55 p ej angivet Ej rapporterat AIMS 2: Efter 9 veckor: 0.68 vs p=0.07 Efter 22 veckor: 0.54 vs p ej angivet 1 MET: Metabol ekvivalent, motsvarar syreupptagning vid basal ämnesomsättning, standard definierad som 3.5 ml/(kgxmin)

9 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Fråga: Vilken effekt har konditionsträning i bassäng jämfört med enbart standardinformation om konditionsträning? Patientpopulation: RA Vårdmiljö: Poliklinik Effektmått Antal deltagare (antal studier) Risk i kontrollgruppen (range) Relativ effekt (95 % CI) Absolut effekt (mean eller range) Evidensstyrka Kommentarer Aerobisk kapacitet VO 2, ml/(kg x min) 101 (3) Efter 9-12 veckor -1.8 till Låg (++) Självskattad funktion (HAQ) 67 (2) Fysisk hälsorelaterad livskvalitet Efter veckor: 0 Efter 12 veckor: till 0.2 Mycket låg (+) (SF-36, fysisk komponent) 43 (1) Låg (++) SF-36 vitalitet Multidimensionell hälsa (AIMS) 77 (2) Efter 9-12 veckor: till Mycket låg (+) Kommentarer: Underlaget till preliminärversionen var begränsat till en liten studie med kort uppföljningstid och vissa andra metodologiska svagheter, som dock innehåller data om de avgörande effektmåtten. Vitalitetsskalan i SF-36 har valts ut som särskilt relevant för värdering av effekten av konditionsträning, och redovisas därför separat. De två nyidentifierade studierna är små och har betydande svagheter. Interventionsgrupp och kontrollgrupp är dåligt balanserade avseende såväl ålder som sjukdomsduration, trots att den senast publicerade studien tillämpade en stratifierad randomisering (5).

10 Effekten på syreupptagningsförmåga är heterogen, och klart störst i studien som förutom vattenjogging även innefattade ett pass cykel/styrketräning och ett pass landbaserad sport per vecka. Referenser: (1) Billberg A, Ahlmén M, Mannerkorpi K, Mannerkorpi K. Moderately intensive exercise in a temperate pool for patients with rheumatoid arthritis: a randomized controlled study. Rheumatology 2005;44: (2) Hurkmans E, van der Giesen FJ, Vliet Vlietland TPM, Schoones J, van den Ende ECHM. Dynamic exercise program (aerobic capacity and muscle strength training) in patients with rheumatoid arthritis (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews 2009, Issue 4. Art no CD (3) Minor MA, Hewett JE, Webel RR, Anderson SK, Kay DR. Efficacy of physical conditioning exercise in patients with rheumatoid arthritis and osteoarthritis. Arthritis Rheum 1989; 32: (4) Sanford Smith S, McKay-Lyons M. Nunes-Clement S. Therapeutic benefit of aquaerobics for individuals with rheumatoid arthritis. Physiotherapy Canada 1998; Winter: (5)Breedland I, van Scheppingen C, Leijsma M, Verheij-Jansen NP, van Weert E. Effects of group-based exercise and educational program on physical performance and disease self-management in rheumatoid arthritis: A randomized controlled study. Phys Ther 2011; 91: Bilaga Förklaring av effektmått: Aerobisk kapacitet kondition mätt med Vo2 (ml/(kgxmin) i denna studie mätt med submaximalt cykeltest. SF-36: Short form-36 Självadministrerat, icke-sjukomsspecifikt frågeformulär som mäter fysisk och mental funktion och livskvalitet. Skala för delskalor (8st) och för summerade mått (fysisk respektive mental funktion) Multidimensionell hälsa mätt med AIMS2: Arthritis Impact Measurement Scales (AIMS) mäter det vardagliga livets aktivitet, 0-10 (0=ingen sjukdomspåverkan). Självskattad ledfunktion mätt med HAQ Health Assessment Questionnaire: ett validerat, självadministrerat, sjukdomsspecifikt frågeformulär som används för att klassificera ledrelaterad funktionsnedsättning. Skala 0-3 (0=ingen rapporterad funktionsnedsättning, 3=sämsta möjliga funktionsförmåga). Litteratursökningar Se arbetsdokumentet för rad D18.01 och D18.02

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt

Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027 Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter Christel Löfstedt Leg sjukgymnast, Hjärtrehab, SUS, Malmö Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer

Läs mer

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com

Activation Grip. Träning & Rehabilitering. RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip Träning & Rehabilitering RMJ Health AB Telefon: 0708-51 72 61 E-post: kontakt@rmjhealth.com Activation Grip ger dig en möjlighet att utvecklas genom att träna de muskler och rörelser som

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) s ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet litteratursökningen utifrån detta tillstånds- åtgärdspar s ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ / Upplysning

HTA-enheten CAMTÖ / Upplysning Datum 2017-04-18 Bassängträning vid behandling och rehabilitering en uppdatering av kunskapsläget Uppdaterad sökning från rapport 2015-06-03, SBU Upplysning http://www.sbu.se/bassangtranings Fråga Vilken

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit

Behandlingsriktlinjer för patienter med reumatoid artrit Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2001-03-29/ I.Carlquist, B.Källsmyr, A. Hillered Hultman, H. Schröder Winter, C. Smith, G.Linder, A.Sundbom 2008-06-25 Revidering: I. Carlquist, L. Östblom,

Läs mer

Inandningsmuskelträning (IMT)

Inandningsmuskelträning (IMT) Inandningsmuskelträning (IMT) Motstånd på utandning(pep) Gun Faager Specialistsjukgymnast, Med dr Svag inandningsmuskulatur Rad Hälsotillstånd och Åtgärd K03.09 KOL, stadium 2 4, svag inandningsmuskulatur

Läs mer

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.

About The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner. TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING ATT UTVÄRDERA STUDIER - OM LIKHET OCH OLIKHET - NON-INFERIORITY Malmö 6 maj 2015 Paracetamol eller ibuprofen för vrickade anklar? Ibuprofen ger bättre smärtlindring

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer