Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar"

Transkript

1 Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen av tillstånds- och åtgärdsparet. (Läs mer om nationella riktlinjer och prioriteringar på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel.

2 Arbetsdokument Nationella Riktlinjer Tillstånd: Långvarig inflammatorisk ryggsmärta anamnestiskt (Inflammatory Back Pain= IBP) Åtgärd: Objektiva fynd som diagnostiska test för ankyloserande spondylit (AS) eller spondylartrit (SpA) (irit, IBD, entesit, hereditet, psoriasis) (rad C02.01) och bestämning av HLA-B27 som diagnostiskt test för ankyloserande spondylit eller spondylartrit (rad C02.02) Rad: C02.02 Metod: Litteratursökning genomfördes (litteratursökning 1) med en uppdaterad sökning (litteratursökning 2) i PubMed under termerna (Spondylarthritis/diagnosis[MeSH:NoExp] OR Spondylitis, Ankylosing/diagnosis[MeSH] OR Spinal Diseases/classification[MAJR:NoExp] OR Sacroiliac Joint/pathology[MAJR] OR (Early Diagnosis[MeSH] AND Spondylarthritis[MeSH])) OR ((Back Pain[MeSH] AND Inflammation[MeSH])) OR ((Chronic low back pain[tiab] OR ankylosing spondylitis[tiab] OR undifferentiated axial spondyloarthritis[tiab] OR sacroiliitis[tiab]) NOT Medline[SB]). På dessa tillstånd lades de olika diagnostiska åtgärderna och ett filter för att identifiera diagnostiska studier. Totalt identifierades totalt 52 systematiska översikter (SÖs) publicerade 1978 november 2008 och 174 specifika unika undersökningar publicerade från 1976 mars Samtliga abstracts granskades för att identifiera översikter och studier som belyser den aktuella raden i tillstånd/åtgärds-listan. Granskningen av de systematiska översikterna identifierade totalt 1 litteraturöversikt [1]och en senare longitudinell studie [2] som belyste ovanstående åtgärder. Översikten var inte analyserade som metaanalys ut strikt synvinkel. Denna SÖ var från 2004 [1] och omfattade en litteraturöversikt över diagnostiska procedurer vid IBP för att identifiera AS. Den omfattade alla ovanstående diagnostiska åtgärder. Den enskilda studien [2] belyste vävnadstyp HLA-B27 och MRI som prognostiska faktorer för att utveckla AS [2] prospektivt i en kohort av patienter med IBP.

3 Tabell 1 (förekomst av främre uveit (irit)) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Accuracy studie: En översikt baserad på 7 tvärsnittstudier från Tyskland, Frankrike, Spanien, Japan och en Europeisk studie för framtagande av Europeiska kriterier (England, Belgien, Nederländerna, Italien, Tyskland, Frankrike) I översikten redovisas inte ålders och köns-fördelning, grad av röntgen skada samt komorbiditet för grupperna som ingår i någon av analyserna nedan. Kontrollgrupp och referensgrupp (med AS) utgjordes av patienter ifrån 7 tvärsnittsstudier. Totalt bestod referensgruppen av patienter med AS (n=788) eller annan Spondylartrit (n=850). Kontrollerna var antingen patienter med annan reumatisk sjukdom eller symptomfria (n=4043) eller med mekanisk ryggsmärta (n=42) i de olika studierna. AS patienter och kontroller i den största studien (31% av referensgruppen och 72% av kontrollgruppen med mekanisk ryggsmärta) var mer välkarakteriserad. 1) Referens: AS enligt New York kriterier (1984) eller Spondylartrit definierat på annat sätt (i samtliga nedanstående jämförelser) Testmetod 1: Främre uveit (irit) identifierat genom anamnestiska uppgifter i referensgrupp (med AS) resp kontrollgrupperna. Test prestanda (95 % ki eller range) Sensitivitet: Konservativ skattning 22% (range: 4-22%) Specficitet: Konservativ skattning 97% (range: %) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 7,3 (range: 7,3-14) Posttest Probability: 54% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Övrigt Viss variation vad gäller sensitivitet, men alla studier utom en ligger inom intervallet 10-22%. Stark variation vad gäller prevalensen av AS i de ingående studierna (range %). Sensitiviteten samvarierade dock inte med prevalensen och återspeglar således sannolikt olika selektion i de enskilda studierna. Extra kolumn Tvärsnittsanalyser? 1) Deskriptiva värden för AS patienter respektive patienter med mekanisk risksmärta: hade en medelålder på 36 resp 39 år och 64 resp 59% var män. Av AS patienterna var 89% HLA- B27 pos, 90% hade stegrat CRP (>6 mg/lit), 91% hade Schober test < 5 cm och 34% sidoböjning < 10 cm.

4 2) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (se Tabell 8) Tabell 2 (förekomst av vävnadstyp i form av hla-b27) Författa re, år Rudwalei t et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i Accuracy studie: En översikt baserad på 6 tvärsnittstudier från Tyskland, England, och Polen. Kontrollgrupp och referensgrupp (med AS) utgjordes av patienter ifrån 6 tvärsnittsstudier. Totalt bestod referensgruppen av patienter med AS (n=328). Kontrollerna var antingen patienter med annan reumatisk sjukdom eller symptomfria (n=2852) eller med mekanisk ryggsmärta (n=156) i de olika studierna. (testmetod och referensmetod)! Testmetod 2: Vävnadstyp HLA-B27 bestämd med för tiden accepterade metoder i såväl referensgrupp (med AS) som kontrollgrupperna. Test prestanda (95 % ki eller range) Sensitivitet: Konservativ skattning 90% (range: 83-96%) Specficitet: Konservativ skattning 90% (range: 90-96%) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 9,0 (range: 11-24) Posttest Probability: 59% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Övrigt Ganska homogent resultat men med mycket varierande prevalens av AS i de olika studierna (range: 4-78%). Post test probability redovisas endast i kombination med andra tester (se nedan Tabell 8) Extra kolumn Bennet et al, 2008 Accuracy studie: En prospektiv AS patienter och kontroller i den största studien (31% av referensgruppen och 72% av kontrollgruppen med mekanisk ryggsmärta) var mer välkarakteriserad. 1) Kontrollgrupp och referensgrupp (som Testmetod 2: Vävnadstyp HLA-B27 Sensitivitet: 85% Specficitet: 59% Liten men välgjord studie.

5 [2] kohort studie av patienter med IBP följda över 7 år i England. utvecklade AS) utgjordes av en kohort av patienter med IBP (duration < 2 år). De 40 (av 50) som inte hade AS vid baseline följdes upp varvid 13 utvecklade AS. 3) bestämd med för tiden accepterade metoder i hela gruppen dvs. hos såväl de som utvecklade AS och de som utgjorde referensgrupp. Positiv Likelihood Ratio: 1,8 Positivt Prediktivr Värde (PPV): 48% 1) Deskriptiva värden för AS patienter respektive patienter med mekanisk risksmärta: hade en medelålder på 36 resp 39 år och 64 resp 59% var män. Av AS patienterna var 89% HLA- B27 pos, 90% hade stegrat CRP (>6 mg/lit), 91% hade Schober test < 5 cm och 34% sidoböjning < 10 cm. 2) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (se Tabell 8). 3) Vid inklusion hade gruppen en medelålder på 31 (range 18-40) år, 63% var män, 58% var positiva för HLA-B27, 77% hade svår eller moderat sakroiliit enligt MRI och medelvärdet för CRP var 9 (range: 6-13). Tabell 3 (förekomst av inflammatorisk tarm sjukdom (ibd)) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Prevalance Prevalensen av IBD Testmetod 3: Inflammatorisk studies: skattades i grupper tarmsjukdom (IBD). identifierat En översikt med AS i två studier genom anamnestiska uppgifter i baserad på 2 (n=1504). Iden referensgrupp (med AS) dock utan prevalens studier baseradess förekomst kontrollgrupp. från Japan av IBD på diagnos av respektive allmänläkare England. (England) och i den andra på patientenkät (Japan). Avsaknad av kontrollgrupp omöjliggör dock skattning av diagnostisk precision. Test prestanda (95 % ki eller range) Prevalens: 4% (range: 1,7-7%) Övrigt Extra kolumn

6

7 Tabell 4 (förekomst av as, ibd, psoriasis eller irit hos förstagradssläktingar) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Accuracy studie: En översikt baserad på 7 tvärsnitt studier varav en endast är en prevalensstudie och saknar kontrollgrupp. De ingående studierna är ifrån USA, Spanien, Frankrike, Brasilien, en Europeisk studie för framtagande av Europeiska kriterier (England, Belgien, Nederländerna, Italien, Tyskland, Frankrike) och Japan (prevalens studien). Kontrollgrupp och referensgrupp (med AS) utgjordes av patienter ifrån 6 tvärsnittsstudier och en prevalens studie. Totalt bestod referensgruppen av patienter med AS (n=790) och Spondylartrit (n=830). Kontrollerna var antingen patienter med annan reumatisk sjukdom eller symptomfria (n=2154) eller med mekanisk ryggsmärta (n=61) i de olika studierna. Testmetod 4: Förekomst av AS, IBD, psoriasis eller irit hos förstagradssläktingar identifierat genom frågeformulär på likartat sett i referens- och kontrollgrupper. Test prestanda (95 % ki eller range) Sensitivitet: Konservativ skattning 32 % (range: 7-36%) Specficitet: Konservativ skattning 95% (range: %) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 6,4 (range: 4,4-15,0) Posttest Probability: 51% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Övrigt Betydande variation vad gäller sensitivitet. Även stark variation vad gäller prevalensen av AS i de ingående studierna (range 15 70%). Sensitiviteten samvarierade dock inte med prevalensen och återspeglar således sannolikt olika selektion i de enskilda studierna. Extra kolumn 1) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (se Tabell 8).

8 Tabell 5 (förekomst av daktylit, entesit (hälsmärta) eller perifer artrit) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Accuracy studie: För daktylit: En översikt baserad på 4 tvärsnitt studier. De ingående studierna är ifrån Spanien, Frankrike och en Europeisk studie för framtagande av Europeiska kriterier (England, Belgien, Nederländerna, Italien, Tyskland, Frankrike). Kontrollgrupp och referensgrupp (med AS) utgjordes av patienter ifrån 4 tvärsnittsstudier. Totalt bestod referensgruppen av patienter med Spondylartrit (n=850). Kontrollerna var antingen patienter med annan reumatisk sjukdom eller symptomfria (n=4043) i de olika studierna. Testmetod 5a: Förekomst av Daktylit på likartat sett i referens- och kontrollgrupper. Test prestanda (95 % ki eller range) Sensitivitet: Konservativ skattning 18% (range: 12-27%) Specficitet: Konservativ skattning 96% (range: 96-99%) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 4,5 (range: 4,5-27,0) Posttest Probability: 42% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Övrigt Betydande variation vad gäller sensitivitet och LR. Även stark variation vad gäller prevalens av AS i de ingående studierna (range 6 38%). Sensitiviteten samvarierade dock inte med prevalensen och återspeglar således sannolikt olika selektion i de enskilda studierna eller en osäkerhet i definitionen av daktylit. Extra kolumn För entesit: Studier som ovan samt 2 studier från Polen resp Brasilien. Som ovan samt 2 ytterliggare studier med AS (n=111) och mekanisk ryggsmärta (n=61) som referensresp kontrollgrupper Testmetod 5b: Förekomst av entesit (hälsmärta) på likartat sett i referens- och kontrollgrupper Sensitivitet: Konservativ skattning 37% (range: 16-52%) Specficitet: Konservativ skattning 89% (range: 89-96%) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 3,4 (range: 1,6-12,5) Posttest Probability: 35% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Betydande variation vad gäller sensitivitet och LR. Även stark variation vad gäller prevalens av AS i de ingående studierna (range 6 69%). Sensitiviteten och LR samvarierade dock inte med prevalensen och återspeglar således sannolikt olika selektion i de

9 enskilda studierna eller en osäkerhet i definitionen av hälsmärta. För perifer artrit: Studier som ovan samt 2 studier från Polen resp Brasilien. Som för entesit (Testmetod 4b) Testmetod 5c: Förekomst av perifer artrit på likartat sett i referens- och kontrollgrupper Sensitivitet: Konservativ skattning 40% (range: 26-44%) Specficitet: Konservativ skattning 90% (range: %) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 4,0 (range: 4,0-13,0) Posttest Probability: 39% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Betydande variation vad gäller sensitivitet och LR. Även stark variation vad gäller prevalens av AS i de ingående studierna (range 6 69%). Sensitiviteten och LR samvarierade dock inte med prevalensen och återspeglar således sannolikt olika selektion i de enskilda studierna eller en osäkerhet i definitionen av perifer artrit. 1) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (Se Tabell 8).

10 Tabell 6 (klinisk förbättring på nsaid medicinering) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Accuracy studie: En översikt baserad på 4 tvärsnitt studier varav en endast är en prevalensstudie och saknar kontrollgrupp. De ingående studierna är ifrån Spanien, Frankrike, Brasilien och Japan (prevalens studien). Kontrollgrupp och referensgrupp (med AS) utgjordes av patienter ifrån 4 tvärsnittsstudier och en prevalens studie. Totalt bestod referensgruppen av patienter med AS (n=755) och Spondylartrit (n=323). Kontrollerna var antingen patienter med annan reumatisk sjukdom eller symptomfria (n=1405) eller med mekanisk ryggsmärta (n=769) i de olika studierna. Testmetod 6: Förekomst av klinisk förbättring på NSAID medicinering (grad av förbättring eller metod för att avgöra detta ej angivet i ref 1). Test prestanda (95 % ki eller range) Sensitivitet: Konservativ skattning 77% (range: 61-77%) Specficitet: Konservativ skattning 85% (range: 75-85%) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 5,1 (range: 2,8-5,1) Posttest Probability: 51% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Övrigt Relativt homogena resultat med relativt liten spridning i sensitivitet, specificitet och LR. Betydande variation vad gäller prevalensen av AS i de ingående studierna (range 4 78%). Post test probability redovisas endast i kombination med andra tester (se nedan Tabell 8) Extra kolumn 1) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (Se Tabell 8).

11 Tabell 7 (förekomst av stegrat crp alternativt sr värde) Författare, år Rudwaleit et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Accuracy studie: En översikt baserad på 7 tvärsnitt studier varav 4 endast är en prevalensstudier och saknar kontrollgrupp. De 3 ingående studierna var från Tyskland (n=2) och Polen (n=1). Referensgrupp (med AS) i de 5 prevalens studierna innehöll 732 individer. I de studierna med kontrollgrupp bestod referensgruppen av patienter med AS (n=143). Kontrollerna var patienter med mekanisk ryggsmärta (n=156). AS patienter och kontroller i den största studien (71% av referensgruppen och 72% av kontrollgruppen med mekanisk ryggsmärta) var mer välkarakteriserad. 1). Testmetod 7: Bestämning av CRP och SR med för tiden accepterade metoder i såväl referensgrupp (med AS) som kontrollgrupperna Test prestanda (95 % ki eller range) Övrigt Extra kolumn Sensitivitet: Konservativ skattning 50% (range: 39-75%) Specficitet: Konservativ skattning 80% (range: %) Positiv Likelihood Ratio: Konservativ skattning 2,5 (range: 2,0-3,0) Posttest Probability: 29% (antagande en att pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån) Betydande variation vad gäller sensitivitet och specificitet. Hög prevalens av AS i alla 3 studierna med kontrollgrupp (47-78%). Variationerna återspeglar sannolikt olika selektion i de enskilda studierna. Post test probability redovisas endast i kombination med andra tester (se nedan Tabell 8) 1) Deskriptiva värden för AS patienter respektive patienter med mekanisk risksmärta: hade en medelålder på 36 resp 39 år och 64 resp 59% var män. Av AS patienterna var 89% HLA-B27 pos, 90% hade stegrat CRP (>6 mg/lit), 91% hade Schober test < 5 cm och 34% sidoböjning < 10 cm. 2) De av författarna skattade värdena är konservativa på så sätt att de samtliga fall ligger under medelvärdet för respektive utfallsmått. Detta i et försök att inte överskatta effekten när man försöker använda dem multiplikativt (Se Tabell 8).

12 Tabell 8 (prediktera värdet av kombinationer av faktorer i tabeller 1-7) Författa re, år Rudwalei t et al [1] Studiedesign Patientpopulation Intervention i (testmetod och referensmetod)! Diagnos algoritm byggd på Accuracy studie (Tabell 1-7 ovan)s: Analyserna bygger på att man antar en pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån. Denna multipliceras med de diagnostiska egenskaperna 1) hos test 1 vilket resulterar i en posttestprobability som i sin tur är pretest probablity för test 2 etc. Se tabell 1-7 ovan Testmetod 8a: Förekomst av både positiv familjehistoria Tab 4) och entesit (Tab 5b) Testmetod 8b: Förekomst av både NSAID respons (Tab 6) och irit (Tab 1) Testmetod 8c: Förekomst av både entesit (Tab 5b) och HLA-B27 förekomst (Tab 2) Testmetod 8d: Förekomst av både NSAID respons (Tab 6) och HLA- B27 förekomst (Tab 2) Testmetod 8e: Förekomst av både daktylit (Tab 5a) och CRP/SR stegring (Tab 7) Test prestanda (95 % ki eller range) Posttest Probability: 78% (Att jfr med 51% (Tab 4) resp 35% (Tab 5b)) Posttest Probability: 85% (Att jfr med 51% (Tab 6)) resp 54(Tab 1)) Posttest Probability: 83% (Att jfr med 35% (Tab 5b) resp 59% (Tab 2)) Posttest Probability: 88% (Att jfr med 51% (Tab 6) resp 59% (Tab 2)) Posttest Probability: 62% (Att jfr med 42% (Tab 5a) resp 29% (Tab 7)) Övrigt Det gives exempel på kombination varav de kombinationer som värderar positivt test resultat och omfattar 2 tester har inkluderats här. En kraftig invändning är att testerna betraktas som oberoende när de användes på detta sätt i serie, vilket inte är sant då de i varierande grad är associerade med varandra. Med denna reservation tycks det dock som posttest probability (ung PPV) är högre om man använder dessa prognostiska faktorer i kombination jfr med att använda dem enskilt. Extra kolumn Testmetod 8f: Förekomst av både CRP/SR stegring (Tab 7) och HLA-B27 förekomst (Tab 2) Posttest Probability: 78% (Att jfr med 29% (Tab 7) resp 59% (Tab 2)) Testmetod 8g: Förekomst av både HLA- B27 förekomst (Tab 2) och Posttest Probability: 93% (Att jfr med 59% (Tab 2)) resp 59%

13 pos MRI fynd (SE ARBETSDOKUMENT XX)) (Arbetsdokument xxx) 1) Formelns för att beräkna posttest probability är: 100/ (1+ (100-% pretest probability för sjukdom / % pretest probability för sjukdom x (100-specificitet i % / 100- sensitivitet i %))). Vid positivt testutfall motsvarar posttest probability Positivt Prediktivr Värde (PPV) 2) Alla beräkningar börjar med ett antagande om en pre test probability på 14% för pat med IBP hos pat med Kronisk ryggsmärta överstigande 3 mån)

14 Evidenssummering framgår av tabellen nedan: Antal deltagare (antal studier) Irit: 5174 patienter (4 studier) Inflammatori sk tarm sjukdom (IBD): 1504 patienter (2studier) Design Studie kvalitet 1) Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Accuracy Accuracy Begränsningar (-1) Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Publikations bias Inga Inga Evidensstyrka Låg (++) Låg (++) Förekomst av AS, IBD, psoriasis eller irit hos förstagradsslä ktingar: 3835 patienter (7 studier) Accuracy Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Låg (++) Daktylit, entesit eller perifer artrit: 5247 patienter (7 studier) Accuracy Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Låg (++)

15 Klinisk förbättring på NSAID medicinering: 3542 patienter (4 studier) Accuracy Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Låg (++) Förekomst av stegrat CRP alternativt SR värde: 1031 patienter (6 studier) Accuracy Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Låg (++) Vävnadstyp i form av HLA-B27: 3180 patienter (6 studier) Accuracy Begränsningar (-1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Måttlig (+++) Parvisa kombinatione r av ovanstående: Accuracy Inga begränsningar 1) Mindre, men studierna studerar främst etablerad AS sjukdom och inte tidig sjukdom Inga Mycket låg (+) 1) Det föreligger för vissa av faktorerna en ganska stor spridning vilket inte är relaterat till prevalensen av patienter med definitiv sjukdom i de olika studierna. Möjligen beror denna spridning på olika selektion av patienternas svårighetsgrad. Speciellt tydligt är denna spridning i sensitivitet för familjär förekomst av sjukdom (range: 7-36%), daktylit (range: 12-27%) och CRP stegring (range: 47-78%). Ett undantag utgör HLA-B27 där det föreligger prospektiva data i begränsad omfattning. De enskilda ingående studierna är av olika kvalitet men detta är inte formellt analyserat i den systematiska översikten. Studierna är av tvärsnittstyp med undantag för en enskild mindre studie av patienter med inflammatorisk ryggsmärta som utvärderar det diagnostiska värdet av förekomst av HLA-B27 och MRI i en longitudinell studie med 7 års uppföljning.

16 Kommentarer: Studierna ingående i SÖ är med undantag för utvärdering av HLA-B27 av tvärsnittstyp. Den aktuella SÖ är inte formellt analyserad som en metaanalys, utan utgöres av en sammanställning av publicerade studier, varefter rimlighets antaganden gjorts vad gäller sensitivitet och specificitet. Sammantaget representerar studierna ett stort antal patienter och kontroller, huvudsakligen från väst Europa vilket gör överförbarhet och generaliserbarhet till svenska förhållanden relativt stor. Post hoc probability varierade och var överlag under 40% för förekomst av CRP/SR stegring resp tecken på entesit, daktylit eller perifer artrit emedan den var över 50% för familjär förekomst av associerade sjukdomar, klinisk förbättring på NSAID medicinering och högst för förekomst av HLA-B27 (59%). Det diagnostiska värdet av ett positivt HLA-B27 bekräftas även av en mindre longitudinell studie. Fler longitudinella studier i patient gruppen med kort duration av inflammatorisk ryggsmärta behövs för att säkrare uttala sig om det diagnostiska värdet av dessa procedurer enskilt och kombinationer av dem. ) Referenser: 1. Rudwaleit, M, van der Heijde, D, Khan, MA, Braun, J, Sieper, J. How to diagnose axial spondyloarthritis early. Ann Rheum Dis. 2004; 63(5): Bennett, AN, McGonagle, D, O'Connor, P, Hensor, EM, Sivera, F, Coates, LC, et al. Severity of baseline magnetic resonance imagingevident sacroiliitis and HLA-B27 status in early inflammatory back pain predict radiographically evident ankylosing spondylitis at eight years. Arthritis Rheum. 2008; 58(11):

17 Litteratursökningar Undersökning med frågealgoritmer för inflammatorisk ryggsmärta som åtgärd för att identifiera AS eller Spondylartrit PubMed uppdaterad varvid ytterligare 5 studier och 41 systematiska översikter identifierade. PubMed Inflammatorisk ryggsmärta reviderad sökning Sökning gjord vid Socialstyrelsens bibliotek. Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. Spondylarthritis/diagnosis[MeSH:NoExp] OR Spondylitis, Ankylosing/diagnosis[MeSH] OR Spinal Diseases/classification[MAJR:NoExp] OR Sacroiliac Joint/pathology[MAJR] 2. Early Diagnosis[MeSH] AND Spondylarthritis[MeSH] 3. Back Pain[MeSH] AND Inflammation[MeSH] (Chronic low back pain[tiab] OR ankylosing spondylitis[tiab] OR undifferentiated axial spondyloarthritis[tiab] OR sacroiliitis[tiab]) NOT medline[sb] OR 2 OR 3 OR Magnetic Resonance Imaging[MeSH] OR Biological Markers/analysis[MeSH] OR HLA-B27 Antigen/analysis[MeSH] OR Early Diagnosis[MeSH] OR Comorbidity[MeSH] OR Physical Examination[MeSH] OR Diagnosis, Differential[MeSH] OR Questionnaires[MesH] 7. Diagnosis[tiab] OR First symptoms[tiab] OR screening questionnaire[tiab] OR suspected[tiab] OR earlier diagnosis[tiab] OR classification[tiab] OR detection[tiab] OR Sensitivity and Specificity[MeSH] OR ROC Curve[MeSH] 10. Sensitivity[tiab] OR specificity[tiab] OR pre-test probability[tiab] OR pretest probability[tiab] OR pretest probabilities[tiab] OR post-test probability[tiab] OR predictive value*[tiab] OR likelihood ratio*[tiab] OR AND 8 AND (varav 11 systematiska översikter) *) MeSH = Medical subject headings (fastställda ämnesord i Medline/PubMed) FT = Fritextterm/er SB = PubMeds filter för systematiska översikter (systematic[sb]) för alla MeSH-indexerade artiklar (medline[sb]) Tiab= söker i title- och abstractfälten Exp = Termen söks inklusive de mer specifika termerna som finns underordnade NoExp = Endast den termen söks, de mer specifika, underordnade termerna utesluts MAJR = MeSH Major Topic (termen beskriver det huvudsakliga innehållet i artikeln) De fetmarkerade referenserna finns nedsparade i PubMed 169 referenser 1 Rad 9 och 10 bygger på SIGNS filter för diagnostiska studier.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning

Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit

Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Regional medicinsk riktlinje Sjukgymnastik/fysioterapi vid axial spondylartrit Fastställd av: Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 1-2015) giltigt till januari 2017 Utarbetad av: sektorsrådet i reumatologi

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Arbetsdokument Medicinska test NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH STÖD VID MISSBRUK OCH BEROENDE 1 Innehåll Inledning... 3 Tillstånd och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt kunskapsunderlag Hjärtsvikt Bilaga

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Fullständigt kunskapsunderlag Hjärtsvikt Bilaga Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Hjärtsvikt Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013 Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Ankyloserande spondylit Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Ankyloserande spondylit Hälsoekonomiskt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Ankyloserande spondylit Hälsoekonomiskt underlag Bilaga 2 Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 4 Arbetsmetod... 4 Hälsoekonomisk genomgång av behandling

Läs mer

Artriter Diffdiagnoser. Är det en artrit? Debut symptom variation över dygnet? Lab. Anti-CCP RF SR CRP Trombocytos Anemi

Artriter Diffdiagnoser. Är det en artrit? Debut symptom variation över dygnet? Lab. Anti-CCP RF SR CRP Trombocytos Anemi Artriter Diffdiagnoser Annika Söderbergh juni 2016 PATIENT PERSPEKTIV: Stelhet och värk Allmänsymptom ANAMNES LAB KLINISKA TECKEN Rodnad, värmeökning, smärta, svullnad, inskränkt funktion Är det en artrit?

Läs mer

Spondylartrit. Tidig diagnostik och rätt insatser avgörande för hälsan. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.

Spondylartrit. Tidig diagnostik och rätt insatser avgörande för hälsan. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna. Forskning pågår Redaktör: Birgit Rösblad birgit.rosblad@fysioterapeuterna.se sammanfattning Följande artikel ger en sammanfattning av kunskapsläget för den inflammatoriska ryggsjukdomen spondylartrit (SpA).

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Depression hos äldre i Primärvården

Depression hos äldre i Primärvården Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

Modern bilddiagnostik viktig vid inflammatorisk ryggsjukdom. EXARCHOU, SOFIA; Geijer, Mats; Müller, Gunilla; Jacobsson, Lennart

Modern bilddiagnostik viktig vid inflammatorisk ryggsjukdom. EXARCHOU, SOFIA; Geijer, Mats; Müller, Gunilla; Jacobsson, Lennart Modern bilddiagnostik viktig vid inflammatorisk ryggsjukdom. EXARCHOU, SOFIA; Geijer, Mats; Müller, Gunilla; Jacobsson, Lennart Published in: Läkartidningen Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Komplikationer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Komplikationer Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Komplikationer Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård komplikationer Arbetsdokumentet är resultatet av litteratursökning utifrån tillstånds-

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+

Utfallsmått:Sensitivitet/specificitet för CIN2+ 1. Almonte M, et al Int J Cancer. 2007 Peru Spilt sample, fix ordning 5595 kvinnor Landsbygdsbefolkning Peru. Screening. SurePath Signikant sämre spec och PPV Tröskel ASCUS+ Sensitivitet CIN2+ CC 26,2

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin

Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin Litteraturen kring myosit och ILD har mer än tredubblats de senaste 15 åren 700 exp Myositis

Läs mer

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige SKUP-fakta Grundat 1997, norskt initiativ Samarbetsprojekt mellan Norge, Sverige

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Tomas Bremell Mats Dehlin Reumatologen Sahlgrenska Ospecifika Anti-reum: Guld, Salazopurin,

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Riktad screening, prevention och levnadsvanor

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Riktad screening, prevention och levnadsvanor Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Riktad screening, prevention och levnadsvanor Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård riktad screening, prevention och levnadsvanor

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat

OmniStat-OmniRisk. Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att. 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat 1(11) OmniStat-OmniRisk Ett par enkla datorprogram för att lära sig grunderna i att 1. utvärdera diagnostiska metoders prestanda och testresultat OCH 2. jämföra risker/händelser/komplikationer mellan grupper

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

ungdomar i en västsvensk population med IBD

ungdomar i en västsvensk population med IBD Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD

Läs mer

Lilla PubMed-lathunden

Lilla PubMed-lathunden Lilla PubMed-lathunden Om databasen PubMed PubMed är en databas som produceras av National Center for Biotechnology Information (NCBI) vid National Library of Medicine (NLM) i USA. Det är den största databasen

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för bröstcancer. Prevention och diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för bröstcancer Prevention och diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för bröstcancer prevention och diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Inflammatorisk reumatisk sjukdom. Reumatologisk vård i Halland Spenshult. Reumatologisk vård i Halland Spenshult, forts

Inflammatorisk reumatisk sjukdom. Reumatologisk vård i Halland Spenshult. Reumatologisk vård i Halland Spenshult, forts Inflammatorisk reumatisk sjukdom Annika Teleman Reumatologisk vård i Halland Spenshult Reumatologi - öppen- och slutenvård Reumakirurgi, som ovan Medicinsk rehabilitering Smärtbedömning Smärtrehabilitering

Läs mer

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus

Diagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård graviditet vid känd diabetes Arbetsdokumentet är resultatet av

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

PREVENTION AV GINGIVIT

PREVENTION AV GINGIVIT Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) Vetenskapligt Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning 6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk

Läs mer

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi

Psoriasisartrit, fysioterapi inom specialistvårdsreumatologi Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-46570 Fastställandedatum: 2015-04-08 Giltigt t.o.m.: 2017-04-08 Upprättare: Malin S Westling Fastställare: Tova Marknell Psoriasisartrit, fysioterapi

Läs mer

Bilaga 3 Inkluderade studier.

Bilaga 3 Inkluderade studier. Bilaga 3 Inkluderade studier. Författare År Referens Land Studiedesign Studiedeltagare Antal patienter i interventions-, respektive kontrollgrupp Resultat i interventions-, respektive kontrollgrupp Studiekvalitet

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Fullständigt kunskapsunderlag Kranskärlssjukdom Bilaga 1 2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2015. Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom

SGF Nationella Riktlinjer 2015. Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom SGF Nationella Riktlinjer 2015 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom 2015-08-31 Kontaktperson: Michael Eberhardson,

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR

RYGGSMÄRTA. Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS. SKELETT och MJUKDELSTUMÖR Radiologi vid ryggsmärta och tumör i skelett och mjukdelar Barbro Danielson med.dr MSKsektionen Röntgen SU/SS RYGGSMÄRTA När och hur ska patienten utredas? När ska ytterligare radiologisk utredning Radiologiskt

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

PÅVERKAR SJUKGYMNASTISK UPPFÖLJNING FUNKTIONSFÖRMÅGA, SJUKDOMSAKTIVITET, VÄLBEFINNANDE OCH FYSISK AKTIVITET HOS PATIENTER MED ANKYLOSERANDE SPONDYLIT?

PÅVERKAR SJUKGYMNASTISK UPPFÖLJNING FUNKTIONSFÖRMÅGA, SJUKDOMSAKTIVITET, VÄLBEFINNANDE OCH FYSISK AKTIVITET HOS PATIENTER MED ANKYLOSERANDE SPONDYLIT? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik 71-80 p Uppsats 10 poäng, D-nivå PÅVERKAR SJUKGYMNASTISK UPPFÖLJNING FUNKTIONSFÖRMÅGA, SJUKDOMSAKTIVITET,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer. Diagnostik Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tjockoch ändtarmscancer Diagnostik Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer diagnostik Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI

www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI www.pediatric-rheumathology.printo.it JUVENIL SPONDYLOARTROPATI Vad är det? Juvenil spondyloartropati är en grupp av sjukdomar som påverkar leder (ledinflammation = artrit) och senfästen (entesit). Den

Läs mer

MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5

MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5 Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ-fråga 2 Stina maximal poäng 20,5 Stina är född 1965 och arbetar som sjuksköterska på en ortopedisk klinik. Hon har aldrig

Läs mer

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik

Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer