Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Relevanta dokument
1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Svar till tentan

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar


11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

16.3. Projektion och Spegling

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Kontrollskrivning (KS1) 16 sep 2019

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

============================================================ ============================================================

Åbo Akademi KEMISK-TEKNISKA FAKULTETEN Adress: Åbo Telefon: Telefax: WWW:

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Föreläsning G04: Surveymetodik

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 2)

Transkript:

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer AYLORS FOREL FÖR FUNKIONER AV EN VARIABEL ylors ormel väds bl vid i umerisk beräkigr ii optimerig och iii härledigr iom olik tekisk och mtemtisk område ylors ormel krig pukte är ett tlsom ligger mell och och där c c R R Restterme R klls Lgrges restterm v ordig b ylors polyom v ordig c ylors serie eller kortre Speciellt ll då klls ot ör cluris ormel polyom, serie cluris ormel som ligger mell och är tl och där c c R R b cluris polyom v ordig c cluris serie

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer eller kortre ------------------------------------------------------------------------------------------------ INRESAN Noter tt ylors polyom v ordig hr grd och tt grde blir < om Alltså grdylorpolyom ordigylorpolyom ------------------------------------------------------------------------------------------------ Viktig cluriutveckligr: e L R si L R cos L R l L R p p p p p p p p p L p L 7 rct L R 7 R Amärkig: Iom härledigr i olik tekisk område väds otst lijär pproimtioer cluripolyom v ordig Om är litet tl, dvs om går mot, då gäller öljde lijär pproimtioer: e, si l p p rct

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer Eempel Bestäm ylorpolyomet v ordig yr till uktioe l, krig pukte Lösig: Vi beräkr uktioe och derivtor i pukte l l Värde substituerr vi i ormel ör ylors polyom v ordig och år l Dett ger l Svr: l ÖVNINGAR Uppgit Bestäm ylorpolyomet v ordig krig pukte 8 ör uktioe y Lösig:, 8 8 /, /, 9 8 8

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer 8/, 8 7 ylors polyom v ordig : 8 8 8 88 7 Svr: 88 7 8 8 8 Uppgit Vis med cluris ormel v ordig tt si R b Aväd resultt i ör tt bestämm cluripolyomet v ordig ör uktioe y si Lösig: si, cos, si, cos, Eligt cluris ormel hr vi R R b Etersom t t si t R, substitutio t ger si R R Svr: b cluripolyomet v ordig ör uktioe y si är P Uppgit Aväd ormel e R ör tt bestämm cluripolyomet v ordig ör uktioe Lösig: t t t Etersom e t R, substitutio t ger e R 9 9 R y e

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer Svr: cluripolyomet v ordig ör uktioe y e är 9 9 Uppgit Bestäm cluripolyomet ylorpolyomet krig pukte v ordig ör uktioe y cos cos b Aväd polyomet i ör tt beräk > cos c Beräk smm gräsvärde med hjälp v L Hospitls regel > Lösig cos, si, cos, si, cos, b etod Vi väder cluris serie ör cos cos L > > L L L > > etod : Vi väder cluris ormel Smm ide som i metod med skillde i beteckig c cos > >

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR ylors ormelör evribeluktioer > c > c c cos " " > [L Hospitl ] si " " > [L Hospitl ] cos " " > [L Hospitl ] si " " > [L Hospitl ] cos > Svr: b c Uppgit Bestäm cluripolyomet ylorpolyomet krig v ordig ör uktioe y e b Bestäm cluriserie ör uktioe y e c Aväd cluripolyomet eller cluriserie ör tt beräk e > e d Beräk smm gräsvärde med hjälp v > l Hospitls regel Lösig e, e, e, e,

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR 7 ylors ormelör evribeluktioer Svr b Svr b c > > e > Svr c L > e d " " > [L Hospitl ] e " " > [L Hospitl ] e " " > [L Hospitl ] e > Svr d L L Svr: b c d 7

Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR 8 ylors ormelör evribeluktioer Uppgit Bestäm cluripolyomet ylorpolyomet krig pukte v ordig ör uktioe y b Beräk pproimtivt med hjälp v ylorpolyomet c Uppsktt elet med hjälp v ormel ör restterm: R är ett tl mell och Lösig: /,, /,,, c c 8 Eligt ylors ormel krig gäller R c där R, c är ett tl mell och P 8 Svr P 8 /, c b För tt beräk substituerr vi i uktioe y, som vi pproimerr med polyomet P : 8 P 9 8 Svr b 9, där c 8 / c För elet gäller / c c R 8 Svr c R < < / c 8