Kungsbacka kommun Uttag: 2009-09-30 Nyhetsklipp Nerikes Allehanda 2009-09-30 page: 12 Nerikes Allehanda 2 2009-09-30 4 Malmös skolsatsning Sydsvenskan 2009-09-30 5 Åren 2005---2008 satsade Malmö stad och regeringen gemensamt 148 miljoner kronor för att höja betygen i några av Malmös mest problemtyngda skolor. Nu är utvärderingen klar. Effekterna på betygen uteblev i princip. Härryda-Posten 2009-09-30 page: 22 Härryda-Posten 2009-09-30 6 Hallands Nyheter 2009-09-30 page: 33 Hallands Nyheter 1 2009-09-30 7 Säffle-Tidningen 2009-09-29 page: 3 Säffle-Tidningen 2009-09-29 8 Mariestads-Tidningen 2009-09-29 page: 2 Mariestads-Tidningen 2009-09-29 9 Folket 2009-09-29 page: 3 Folket 2009-09-29 10 Fryksdalsbygden 2009-09-29 page: 2 Fryksdalsbygden 2009-09-29 11 Miljonsatsningen på svaga skolor Framgången speglas inte i betygen Malmö. Pedagogikforskaren Mariann Enö som granskat 148- miljonerssatsningen på Malmöskolor med låga betyg ser framgångar. Hon säger: - Inse betydelsen av mjuka värden som en viktig förutsättning för lärande. Sydsvenskan 2009-09-28 12 Flera problem bakom elevers vikande betyg Falu Kuriren 2009-09-28 15 Ovanligt många elever hade inte betyg som räckte till gymnasiet i våras. Intagningsnämnden bad om en förklaring. Betygen högre än prov- resultaten Sydsvenskan 2009-09-28 16 Malmö Malmöskolornas betygsättning får dåligt betyg. Enligt Revisionsutskottet har skolorna under flera år haft stora skillnader mellan de betyg som delats ut och resultaten i de nationella proven. kommunernas hemsidor Burlöv hamnade långt ner på jämförelselista Omkretsen. Bästa kommunala hemsidan i Skåne finns i Lomma. Kommunen hamnade högt upp på listan när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjorde en jämförelse. I listans nedre hälft ligger Burlöv Sydsvenskan 2009-09-28 17 Metro - Stockholm 2009-09-28 page: 38 Metro - Stockholm 2009-09-28 19 Metro - Göteborg 2009-09-28 page: 30 Metro - Göteborg 2009-09-28 20 Metro - Riks 2009-09-28 page: 18 Metro - Riks 2009-09-28 21 Tidningen Hisingen 2009-09-27 page: 8 Tidningen Hisingen 2009-09-27 22
Utveckling åt fel håll i skolorna "Mycket måste tänkas om radikalt" Svenska Dagbladet 2009-09-26 23 Ökad segregering, skolans kommunalisering och en mer tillbakadragen roll för lärarna är viktiga förklaringar till varför svenska elevers kunskaper försämrats sedan början av 1990-talet. Det visar en ny rapport från Skolverket. Skolan allt mer delad Svenska Dagbladet 2009-09-26 25 Ökad segregering, skolans kommunalisering och en mer tillbakadragen roll för lärarna är viktiga förklaringar till varför svenska elevers kunskaper försämrats sedan början av 1990-talet. Det visar en ny rapport från Skolverket. Hur vill du att ditt liv ska bli? sydsvenskan i gaza Nästan hälften av -...Gazas invånare är under 14 år. Kinga Sandén Emma Larsson gaza text Andelen barn och unga växer snabbt och är bland de högsta i världen. De lever instängda innanför israeliska murar på ett litet, tättbefolkat område. För många är utsikterna små att Sydsvenskan 2009-09-26 27 Folket 2009-09-26 page: 14 Folket 2009-09-26 29 Karlskoga Tidning 2009-09-26 page: 6 Karlskoga Tidning 2009-09-26 30 Trelleborgs Allehanda 2009-09-26 page: 19 Trelleborgs Allehanda 2009-09-26 31 Östran 2009-09-26 page: 20 Östran 2009-09-26 32 Nyheterna 2009-09-26 page: 11 Nyheterna 2009-09-26 33 Folket 2009-09-25 page: 6 Folket 2009-09-25 34 Alingsås Tidning 2009-09-25 page: 16 Alingsås Tidning 2009-09-25 35 Arvika Nyheter 2009-09-25 page: 2 Arvika Nyheter 2009-09-25 36 Eskilstuna Kuriren 2009-09-25 page: 4 Eskilstuna Kuriren 2009-09-25 37 Ystads Allehanda 2009-09-25 page: 4 Ystads Allehanda 2009-09-25 38 "Här är män omogna - de ser inte kvinnor som människor" Sydsvenskan 2009-09-24 39 sydsvenskan i gaza Stödet för Hamas växer i Gaza. Många är oroliga för vad det innebär för kvinnorna. - För oss är det här ändå inget fritt land, säger Ghada Abu Nada. Om en månad ska hon gifta sig med en man hon träffade för första Folket 2009-09-24 page: 38 Folket 2009-09-24 43 Veckans Affärer 2009-09-24 page: 6 Veckans Affärer 2009-09-24 44 Fri Köpenskap 2009-09-24 page: 2 Fri Köpenskap 2009-09-24 45 Nöjda elever i Borlänge Hur är din skola? - - men skolmaten och stämningen i matsalen får dåligt betyg av både barn och föräldrar Föräldrar och elever är nöjda med skolan i Borlänge, enligt rapporten. Föräldrar och elever är nöjda med Borlänges skolor. Detta enligt en ny rapport. - Borlänge ligger jättebra till, säger Josefine Jonsson på beställarkansliet. Borlänge Tidning 2009-09-23 47 Härryda-Posten 2009-09-23 page: 22 Härryda-Posten 2009-09-23 49 Södermanlands Nyheter 2009-09-22 page: 3 Södermanlands Nyheter 2009-09-22 50 Fryksdalsbygden 2009-09-22 page: 4 Fryksdalsbygden 2009-09-22 51 Jobbigt att kallas stude Sydsvenskan 2009-09-21 52 I vissa skolor är det så att så fort man har bra betyg så tror alla att man är ett stude! Visst, vissa kanske pluggar flera timmar före varje prov, men vissa som har bra resultat pluggar inte alls! Var Sovjet verkligen socialistiskt? Gotlands Tidningar 2009-09-21 53 Man kan förstås ha sina synpunkter på Lenin, men att klumpa ihop Lenin och Stalin som någon sorts siamesiska tvillingar gör det bara helt omöjligt att förstå utvecklingen i Sovjetunionen och revolutionens snabba urartning. Ystads Allehanda 2009-09-21 page: 14 Ystads Allehanda 2009-09-21 55 Mariestads-Tidningen 2009-09-21 page: 3 Mariestads-Tidningen 2009-09-21 56 Eskilstuna Kuriren 2009-09-19 page: 47 Eskilstuna Kuriren 2009-09-19 57 Östran 2009-09-19 page: 3 Östran 2009-09-19 58 Eskilstuna Kuriren 2009-09-18 page: 6 Eskilstuna Kuriren 2009-09-18 59 Många utan godkänt på gymnasiet Landskrona Posten 2009-09-18 60 Höstterminen har redan startat men inte förrän nu är gymnasieintagningen avslutad på riktigt. 559 elever har börjat på något av gymnasieförbundets nationella program. Skolket ökar i Borås Borås Tidning 2009-09-18 61 Allt fler gymnasieelever skolkar allt mer. Och boråsarna ligger illa till i en landsomfattande undersökning. Här förlorade 290 elever studiebidraget på grund av skolk. Socialdemokraterna vill skärpa kraven på friskolor Dagen 2009-09-18 63 Kraven för att få starta friskolor kommer att skärpas ordentligt vid ett regeringsskifte nästa år.socialdemokraternas partistyrelse föreslår ett starkare inflytande för kommuner vid nyetablering av friskolor. Nya Wermlands-Tidningen 2009-09-18 page: 22 Nya Wermlands-Tidningen 2009-09-18 64
Ungdomar lyckas i Viskafors Borås Tidning 2009-09-17 65 Juhani Niemelä, ersättare i kommundelsnämnden i Viskafors, skriver att det är svårt för unga i Viskafors därför att majoriteten med centern i spetsen drar ner på resurserna i skolan och slösar med medel på andra håll i kommundelen (BT 13/9). Östran 2009-09-17 page: 12 Östran 2009-09-17 66 Eskilstuna Kuriren 2009-09-17 page: 4 Eskilstuna Kuriren 2009-09-17 67 Trelleborgs Allehanda 2009-09-17 page: 2 Trelleborgs Allehanda 2009-09-17 68 Stockholm City 2009-09-17 page: 54 Stockholm City 2009-09-17 69 Låter kanske mer avancerat än det är Sydsvenskan 2009-09-16 70 Bara två av tio spetsutbildningar på gymnasiet har fyllt sina platser. En utbildning har inte startat alls. För få elever sökte. På Fässbergsgymnasiet i Mölndal fanns 30 platser tillgängliga för Spetsutbildningar Platser gapar tomma i de nya klasserna Sydsvenskan 2009-09-16 72 Bara två av tio spetsutbildningar på gymnasiet har fyllt sina platser. En utbildning har inte startat alls. För få elever sökte. På Fässbergsgymnasiet i Mölndal fanns 30 platser tillgängliga för Trelleborgs Allehanda 2009-09-16 page: 10 Trelleborgs Allehanda 2009-09-16 74
Nyhetsklipp - Kungsbacka kommun 12 LINDESBERG Redaktion: Järnvägsgatan 8, 711 81 Lindesberg. E-post: nalindesberg@na.se. Redaktionen: 0581-844 04. Redaktionsfax: 0581-844 41 Annons och prenumeration: 019-15 50 00. Annonsfax: 0581-844 78 Epost annons: bpannons@na.se NA Onsdag 30 september 2009 Linus Järpenhag och Niklas Allansson gillar sin skola och kan inte komma på något som behöver förbättras. Ekbackens skola en av de bästa FELLINGSBRO. Både elever och personal på Ekbackens skola har anledning att fira. För deras skola är en av de som har minst brister i hela landet, enligt rapporten från Skolinspektionen. Pojkarna i årskurs fyra på Ekbackens skola är väl medvetna om att deras skola bara fick en enda anmärkning vid inspektionen. Och de tycker den bedömningen stämmer. Runt ett bord på slöjden funderar de över om det är något speciellt som är extra bra eller dåligt med skolan. De kommer fram till att inget behöver ändras. Det är bra ordning. På lärarna. Och ja, på allting, säger Niklas Allansson. Man får tydliga instruktioner och så, tillägger Adrian Buchert. Lagom många läxor, mycket att göra på rasterna och en bra skolgård bidrar också till att de är nöjda. Följer förordningarna Rektor Åsa Jönsson tror att den positiva bedömningen främst beror på att man så noga följer Skolverkets förordningar. Vi satsar inte på någon profil, då kan man lätt missa något annat. Vi arbetar rätt och riktigt men inte överdrivet. Då blir det svårt att mäkta med allt. Vi gillar läroplanen och läser den utan och innan. Positiva barn påverkar Respons från föräldrar, positiva barn och arbetsglädje i kollegiet menar hon också har stor betydelse. Barnens resultat på nationella proven i svenska och matte är över riksgenomsnittet, trots att en åttondel av eleverna har ett annat hemspråk. Därmed är kunskapsnivån lite bättre än på andra skolor i kommunen. Dock inte i engelska. Det beror absolut inte på att vi gör för snälla bedömningar. Vår syn på proven är att de också visar något om oss, vilka framgångar och brister vi har och vad vi ska förbättra. Den enda anmärkningen gällde att man inte delat upp SOoch NO-ämnena i de skriftliga omdömena. En regel som är ny, och som nästan alla skolor fick nedslag på. Nu vill Åsa Jönsson inte påstå att Ekbackens skola är exemplarisk på alla sätt, utan har problem precis som alla andra. Men vi är inte rädda för problem, och vi sopar dem inte under mattan. Vi gräver inte heller ner oss utan jobbar med dem. TEXT OCH BILD: KERSTIN SCHÖNSTRÖM 0581-844 03 kerstin.schonstrom@na.se Mer samarbete ska få skolor att lära av varandra LINDESBERG. Alla skolor i kommunen granskades i våras av Skolinspektionen. De letade fel, och hittade ganska många. Följden är att man nu ännu mer ska sätta fokus på lärande, kunskap och resultat. Vi visste att vi ligger under rikssnittet i betygen och på nationella proven. Men vad som förvånar mig är att Stadsskogsskolan och Storåskolan fick kritik angående sitt värdegrundsarbete. Det tycker vi att man har jobbat så bra med överallt, säger Conny Johansson, chef på barn- och utbildningsförvaltningen. Generellt kritiseras skolornas måluppfyllelse, resultat och utvärderingar. Åtgärder har satts in redan i fjol, men mer ska göras. Skolförvaltningen har köpt ett dataprogram som gör det enklare att ta fram statistik och göra jämförelser, något som Skolinspektionen begär mer av. Modell för handlingsplaner Skolledningen ska träffa rektorerna och ge dem en modell för hur de kan skriva handlingsplaner. Det ska tydligt framgå hur man jobbar med att förbättra olika områden. Conny Johansson ska också träffa de båda lärarfacken. Ännu en åtgärd är att uppmana till samarbete. Mer samarbete mellan arbetslag och hela skolor vill man se för att kunna lära av varandras arbetssätt. Vi vill ha ett klimat där det är självklart att samarbeta, säger Conny Johansson. Pär-Ove Lindqvist (M) barnoch utbildningsnämndens ordförande, har inte upplevt att kli- matet tillåtit jämförelser mellan skolor och fokus på betyg. Nu ser han en ändring som kan leda till bättre resultat. Sedan 2006 har det blivit mer legitimt med kunskapsfrågor. Men vi ska inte nöja oss med en skola som är godkänd. Vi borde höja våra förväntningar på skolan, både politiker, personal, elever och föräldrar. KERSTIN SCHÖNSTRÖM Stora kunskapsskillnader måste åtgärdas FRÖVI. Varför är flickorna på Fröviskolans högstadium så mycket bättre än pojkarna? En fråga som Skolinspektionen anser att lärarna måste ta reda på och sedan göra något åt. I flera år har flickornas kunskaps- resultat varit högre än pojkarnas. Och skillnaderna tenderar att öka. Men det har inte lärarkollegiet lagt märke till. Jag har ingen förklaring. Vi måste analysera det, säger rektor Lars Botvidsson. Det finns mer som ska analyseras, diskuteras och dokumenteras efter Skolinspektionens granskning. Rapporten slår ner på en rad saker. Åtgärdsprogram i alla ämnen och inte bara i kärnämnena, fler som läser andra språk, mer samarbete mellan lärarna i de tre arbetslagen, förebyggande arbete mot mobbning, mer elevinflytande och ansvar för det egna lärandet, bättre utvärdering av nationella proven, tydligare målbeskrivningar. Dåliga på dokumentation Listan är lång. En del brister finns förklaringar till, annat är helt enkelt inte gjort som Skolverket föreskriver. Enligt rektorn är ingen förvånad. De vet att de varit dåliga på jämförelser och dokumentation. Men alla är sugna på att förbättra, en del är redan påbörjat. Men det kommer att ta tid, vi ser det som ett långsiktigt arbete. KERSTIN SCHÖNSTRÖM (C) Nerikes Allehanda eller artikelförfattaren. Publicerat: 2009-09-30. Sida 4 av 74
Malmös skolsatsning Sydsvenskan. 2009-09-30. Mats Skogkär Sektion: A. Sida: 04. Åren 2005---2008 satsade Malmö stad och regeringen gemensamt 148 miljoner kronor för att höja betygen i några av Malmös mest problemtyngda skolor. Nu är utvärderingen klar. Effekterna på betygen uteblev i princip. Men kalla inte ett misslyckande för ett misslyckande. Enligt utvärderingen är miljonerna på intet sätt bortkastade - betyg är inte så viktigt: "Överlag ses betyg och betygsstatistik som begränsande metoder eftersom skolornas insatser för att motivera eleverna sällan visar sig i betygen." Vilket reser frågan vad det är eleverna motiveras till och hur detta visar sig när det inte ger utslag i betygsstatistiken. Ett svar framgrävt ur ordmassorna: "Insatserna har gett ett stort antal upplevda ickemätbara framgångsrika resultat i verksamheterna som till exempel kunskapsutveckling, ökat självförtroende hos eleverna, bättre klimat, ökade möjligheter till kompetensutveckling och föräldrasamarbete samt förändringar i arbetssättet." Lägg till detta att den extra resurstilldelningen dessutom haft "en symbolisk effekt på eleverna". Betyg är trubbiga instrument som inte duger till att mäta kunskaper - det har vi hört till leda. Men att mäta och värdera "icke-mätbara framgångsrika resultat" och "symboliska effekter" går uppenbarligen alldeles utmärkt. Detta är inte en utvärdering. Det är en oavsiktlig haverirapport. Och det som kraschat är en skolpolitik och dess ideologiska underbyggnad. mats skogkär Mats Skogkär (C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren Sida 5 av 74
22 HƒRRYDA-POSTEN Onsdagen den 30 september 2009 031-98 50 60 www.harrydaposten.se INSƒNDARE red@harrydaposten.se 031-98 50 66 Skriv insändare men håll dig kort! 1 500-2 000 tecken är en lagom övre gräns och vi förbehåller oss rätten att korta insända texter. En förutsättning för publicering är också att insändaren är försedd med namn och telefonnummer. Du kan uppge signatur om du vill vara anonym för läsarna, men insändare undertecknade med namn har förtur. Insändare med direkt kritik av eller omdömen om namngiven person måste vara undertecknad med namn. Folkpartiet ger bort pengar Friskolor kan vara bra alternativ till kommunala skolor. De upp levs av många lär are och rektorer som en chans att genomföra pedagogiska visioner och ökar därmed enga ge manget, men Lennart Lundqvist (FP) med flera förenklar och vill ge bort våra skatte pengar när de så okritiskt anammar privat- och friskolor. Privat- och friskolor innebär alltid sämre utnyttjande av lärar- och lokalresur ser i en kommun. Borås kommun räknar med att friskolereformen ökar kostnaden med 18 mil joner. Dessutom ökade kostnader för skolorna. För Bäckängsgymnasiet i Borås kostade broschyrer och an n an mark nads föring cirka 365 000 kronor på ett år och dessutom 100-tals obetalda rektors- och lärar tim m ar, som borde ha getts till undervisning och elevvård. Privat- och friskolor har hittills alltid medfört höjda betyg. Ökningar som inte märks på natio nella prov. Sedan friskoleformen på 1990-talet har andelen med högsta betyg från gymnasie skolan, 20.0 poäng, ökat 28 gånger. Samtidigt har Sverige halkat efter i OECD PISA under sökningar. Friskolreformen har inte förbättrat de reella kunskap er na utan i stället helt raserat nuvarande betygssystem. Betygsinflationen medför att utbildningsminister Björklund (FP) nu tvingas öka den stat liga byrå kratin för att hålla efter glädjebetyg och att införa ett nytt betygssystem. Intresserade av högre kvalitet och mer kunskaper bör se på Finland, de har en statlig skola med bästa resultat i PISA -undersökningar år efter år! Privat- och friskolorna anställer billigare obehöriga och i värsta fall outbildade lärare. Över 40 procent av privat- och friskolelärarna är obehöriga. Reformens paradox för ökad kunskap an ställer man människor utan utbildning. Skolan är det enda ställe där utbildning är en belast ning. Tänk att sjukhusen anställer kvackare i stället för utbildade läkare och sjuk - s köterskor, för att sänka kostnaden och öka kvaliteten? Bra friskolor drivs inte av vinstintresse utan för att ge våra barn och ung domar god utbildning. Allt är inte bra i kommunala skolan, men lösningen heter inte privat skolor Privat- och friskolorna anställer billigare obehöriga och i värsta fall outbildade lärare. med vinstintressen. Vi ser gärna att marknaden sköter asfalt och husbyggen, men att det off ent - liga och det idébur na får sköta människobygget. Vi tar gärna en diskussion men då lite mer nyanserad och inte bara marknadskramande. Grundkravet måste vara att konkurrerande privat- och friskolor lever upp till svenska lagar och avtal, tar emot alla elever även de med handikapp och problem inte bara friska och välmotiverade. Vi vill inte ge inte bort rätten till insyn i vart våra skattepengar tar vägen och låter inte mark nadsfundamentalister okritiskt ge bort dem till spekulanter. Vi vill ha insyn och medinflytande. Det har vi inte i privata bolag! MATS WERNER, JANNE LINDE, ING-MARIE SAMUELSSON SOCIALDEMOKRATERNA Matlådor från förr kommer tillbaka Ingen tror väl på allvar att en skomakare alltid käkade biff eller en målare höll hungern ifrån sig med rimmad lax och spenat. Däremot fick yrkesrollerna ge namn åt olika så kallade lunchlådor. Allt hände i en tid då det där med att gå på restaurang var något helt annat än dagens självklara krogbesök. Lunchlådor är ett samlingsnamn på olika rätter serverade på speciella tallrikar med öron. När man går på krogen i dag kan de dyka upp som serveringsskålar för exempelvis stekt potatis. Hur fel som helst för den som lärt sig yrket för ett antal år sedan. Okunskap eller inte, en gång i tiden var dessa eldfasta tallrikar en guldgruva för en kreativ kock. Den svenska matkulturen har en hel rad av olika rätter som skulle serveras på dessa tallrikar. De flesta är kopplade till maten på geografisk väg, som Bergslagslåda med kött och stuvade kantareller, Kalmarlåda med lammkotletter och Lapplandslåda med rökt renstek för att nämna några. En handfull är dedikerade till något hantverksyrke. Den mest kända är sannolikt skomakarlådan med sin biff på bädd av potatismos toppad med skinka, stekt lök och ett par klipp gräslök. Biffen lär symbolisera skosulan och gräslöken den sorts tränitar som skomakarna använde för att fästa sulan vid skon, så kallad pligg. Men hur man tänkte när man hämtade inspiration av en gammal doja när man skapade en maträtt är Biffen lär symbolisera skosulan. minst sagt svårt att förstå. Klart är att dessa rätter dök upp under en tid då restauranger var något fint. Tidigare hade rätterna allt som oftast presenterats med sina franska namn och det krävdes kunskap och smidig tunga för att beställa rätt från en matsedel. Sannolikt var lådorna ett sätt att bredda försäljningen mot nya målgrupper och det lyckades man verkligen med. Lunchlådorna var särskilt uppskattade just på lunchen och här kunde en duktig kock skicka iväg allt från gårdagens rester till något man skapat i stunden med bra förtjänst. Några lådor har skrivit in sig i den svenska mathistorien och här kommer några som säkert kan dyka upp än idag. DAN STRANDQVIST/ TT SPEKTRA dan.strandqvist@ttspektra.se Bilder: DAN STRANDQVIST Matlåda.Förr var lunchlådor inga formar i aluminiumfolie utan ugnsfasta porslinstallrikar med öron. Recept Skomakarelåda För 4 personer 4 utskurna biffar eller portionsbitar av oxfilé 1-2 gula lökar 100 g rökt skinka, gärna i bit 1 kruka färsk gräslök salt och vitpeppar smör och rapsolja Till potatispurén: 10-12 potatisar av mjölig sort 1 1/2 dl mjölk Till skyn: 2 dl vatten 1/2 msk konc. kalvfond majsmjöl till redning några droppar sojakulör Att äta till: blandad sallad 1. Skala, koka och mosa potatisen. Vispa upp moset med kokande mjölk. Smaka av med salt och vitpeppar. 2. Skala och skiva den gula löken. Tärna eller strimla skinkan. Stek löken i lika delar smör och rapsolja. Vänd löken flera gånger för jämn stekning. Efter ett par minuter tillsätts skinkan och allt får steka ytterligare någon minut. 3. Koka upp vatten och fond. Red av med majsmjöl löst i vatten till lätt simmig konsistens. Sjud skyn 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. 4. Banka ut biffarna med köttklubba för att de ska bli riktigt möra. Stek biffarna i medelvarm panna i lika delar smör och rapsolja. Krydda med salt och vitpeppar efter vändningen. Beräkna stektiden till ett par minuter per sida. 5. Lägg upp potatispurén i lunchlådor eller djupa tallrikar. Fortsätt med biff, lök- och skinkblandning samt till sist sky. Toppa med klippt gräslök och blandade salladsblad. Målarelåda För 4 personer 500 g rimmad lax i tunna skivor (i nödfall går det med gravad lax) 4 ägg 300 g hackad spenat 1 dl mjölk eller grädde majsmjöl till redning salt och vitpeppar 1 kryddmått riven muskotnöt Att äta till: dill citron kokt eller stuvad potatis (om man vill) 1. Koka upp hackad spenat och grädde i en kastrull. Red av med majsmjöl löst i vatten till lätt simmig stuvning som får sjuda mycket sakta i 5 minuter. Smaka av stuvningen med salt, peppar och eventuellt lite riven muskotnöt. 2. Stek fyra ägg med hel gula. Se till att den rimmade laxen är skuren i riktigt tunna skivor. 3. Fördela spenatstuvningen i fyra lunchlådor eller djupa tallrikar. Lägg försiktigt äggen på plats mitt i stuvningen och garnera med rimmad lax och små dillkvistar runt om. Citron passar alltid till och om man vill även kokt eller stuvad potatis som bör bjudas i skål vid sidan. Snickarelåda För 4 personer 500 g falukorv 10-12 potatisar av fast sort 1-2 gula lökar 2-3 fasta tomater salt och peppar smör och rapsolja Till äggstanningen: 5 ägg 4 dl mjölk 1. Skala och skär potatisen i tärningar, ungefär som till pytt i panna. Skala och hacka den gula löken. Skär tomaterna i mindre bitar. Dra av skinnet och skär falukorven i tärningar med en dryg centimeters sida. 2. Koka upp mjölken och ställ den att svalna. 3. Lägg potatisen i ett durkslag och spola den under rinnande kallt vatten. Slå ut potatisen på handduk och torka väl. Stek därefter potatisen i lika delar smör och rapsolja till dess den börjar få färg. Då tillsätts lök och korv och allt steks ytterligare ett par minuter. Avsluta med tomater och dra pannan från spisen. Krydda med salt och peppar. 4. Vispa upp äggen i skål och tillsätt mjölk samt en nypa salt. Fördela korvoch potatisblandningen i ugnsfasta lunchlådor och slå över äggstanningen. Sätt in allt i 175 graders ugn cirka 20 minuter. Serveras med extra tallrik under så man inte bränner sig på den heta lunchlådan. (TT Spektra) (C) Härryda-Posten. Publicerat: 2009-09-30. Sida 6 av 74
HALLANDS NYHETER onsdag 30 september 2009 33 V 170 000 lämnade sina hem Liberale valvinnaren Westerwelle sågas redan Drog västerut. Ketsana nådde i går Vietnam. Här har Han-floden svämmat över i staden Da Nang. Bild: VAN SON/AP/SCANPIX Många dödsoffer när tyfonen nådde Vietnam VIETNAM/FILIPPINERNA. President Gloria Arroyo öppnade på tisdagen dörrarna till presidentpalatset för människor som drabbats av stormen Ketsanas framfart över Filippinerna. Tyfonen fortsatte mot Vietnam där den direkt skördade ett 20-tal liv. Efter härjningarna i Filippinerna tvingade Ketsana närmare 170 000 vietnameser att lämna sina hem. Tyfonen nådde land vid två kustbyar söder om landets fjärde största stad Danang. I delar av staden och den forna huvudstaden Hue, numera upptagen på Unescos världsarvslista, tvingade kraftiga översvämningar invånarna att ta sig fram i små båtar. Fallna träd låg spridda över gatorna. Vattnet i Parfymfloden som flyter genom Hue hade stigit påtagligt. I mitt hus står vattnet nu upp till knäna, sade en invånare som var ute och tog hand om träden för att få ved till matlagningen. Vi har tillräckligt med snabbnudlar, tillade han. I övrigt rörde sig få människor ute på gatorna. Ytterdörrarna till husen hade förstärkts med träreglar och på golven hade sandsäckar lagts ut. På sina håll hade vattnet stigit 10 15 centimeter över den nord-sydgående järnvägslinjen. Över tusen resenärer blev strandsatta på järnvägsstationen i Hue, sade Nguyen Ngoc Thien, som leder folkkommissionen, den lokala kommunistregeringen, i provinsen Thua Thien-Hue. Enligt Thien hade det fallit upp till 50 centimeter regn. Vi förbereder oss på att förse de evakuerade med mat och vatten en månad framöver, sade Thien. Myndigheterna hade förlorat kontakten med ön Ly Son i Sydkinesiska sjön. Det som oroar oss mest är att översvämningarna ska bli värre då häftigt regnande höjer vattennivåerna i floderna men i synnerhet i havet, vilket hotar kustinvånarna, sade en lokal tjänsteman i Thua Tien- Hue. Flera tusen poliser och militärer har satts in med pansarfordon för att hjälpa människor i tyfonens väg. De nästan 170 000 evakuerade fick inrätta sig i skolor, militärförläggningar och nybyggda höghus. I Filippinerna drabbades nästan två miljoner människor av de förödande översvämningarna i stormens spår. Över 240 människor har omkommit och 370 000 är evakuerade. President Arroyo drog sitt strå till stacken genom att tillfälligt flytta sitt kansli och öppna sitt palats för allmänheten. När nyheten spreds strömmade hundratals fattiga dit för att få hjälppaket som delades ut av frivilliga. Polis utreder Matti Vanhanens husbygge FINLAND. Den politiska krisen i Finland tillspetsades på tisdagen sedan ett tv-program anklagat statsminister Matti Vanhanen för att ha tagit emot mutor. Tv-programmet Ögonvittnet uppgav att Vanhanen fått räkningen för ett parti byggmaterial för sitt husbygge betald av en icke namngiven byggfirma. Företaget ville ha en entreprenad av den allmännyttiga stiftelsen Nuorisosäätiö (Ungdomsstiftelsen) som Vanhanen ledde samtidigt som han byggde sitt hus. Nuorisosäätiö har tidigare väckt rubriker genom sina generösa valbidrag till bland annat Matti Vanhanens presidentvalskampanj. På en rekordkort presskonferens på tisdagen bestred Vanhanen uppgifterna och gick till attack mot tv-bolaget Yle som han krävde på bevis. Han marscherade ut då han inte fick något svar och vägrade även själv svara på frågor. Vanhanen hann dock säga att det enda han beställt från c Vem kan tro att jag skulle riskera min politiska karriär och trovärdighet för en hög brädor? MATTI VANHANEN, Finlands statsminister en stor byggfirma var några björkbrädor till en bokhylla. Vem kan tro att jag skulle riskera min politiska karriär och trovärdighet för en hög brädor? frågade han retoriskt. Vanhanen krävde flera gånger under tisdagen att Yle bevisar sina påståenden, men säger sig inte för avsikt att stämma bolaget. Rundradion/Yle meddelade senare att Ögonvittnet inte avsåg hyllbrädorna. Man litar på och vill skydda sin källa som lovat att vid behov vittna i domstol. Nu ska polisen undersöka Vanhanens bygge för att fastställa om det finns anledning att misstänka mutbrott. Polisen undersöker även eventuell falsk angivelse från Yles sida. Vid sidan av mutanklagelsen visade tv-programmet TT-AFP hur byggfirmorna fått sko sig på stiftelsens byggprojekt. Finansminister Jyrki Katainen, som leder det andra stora regeringspartiet, Samlingspartiet, säger sig fortfarande ha förtroende för Vanhanen. Tidigare finansministern och sossarnas tidigare ledare Eero Heinäluoma var däremot kritisk. Regeringens arbetsförmåga är redan försvagad och med den nya anklagelsen riskerar regeringen nog att förlamas, sade Heinäluoma. Hellevi Raita/TT TYSKLAND. Efter två irritabla medieframträdanden bara två dagar efter valet hopar sig frågetecknen om liberalernas ledare Guido Westerwelle har rätt temperament och kompetens att bli Tysklands näste utrikesminister. FDP-ledaren såg sin dröm förverkligas i söndags när hans parti gjorde sitt bästa resultat hittills, och tillräckligt bra ifrån sig för att få samregera med förbundskansler Angela Merkels CDU/ CSU. Redan nu börjar kritiker ifrågasätta om den 47-årige Westerwelle som helt saknar erfarenhet av internationell politik, verkligen är lämpad för utrikesministerposten. Westerwelle. Guido Även om ingen förutspår några radikala kursändringar står den nye utrikesministern inför många utmaningar, inte minst Tysklands roll i Afghanistan. Vad som anses vara brist på värdighet och en kantig personlighet står dessutom i bjärt kontrast till den avgående socialdemokratiske utrikesministern Frank-Walter Steinmeiers mer avspända uppträdande. Tyska tidningar tolkade Westerwelles utbrott mot andra partiledare under valkvällsdebatten och hans vägran att besvara en utrikespolitisk fråga på engelska på en presskonferens i måndags som att Westerwelle lätt tappar nerverna och att han skulle bli tvungen att anpassa sig till sitt nya jobb. Westerwelle har nerverna på utsidan du kan se dem och höra dem var tidningen Süddeutsche Zeitungs föga smickrande betyg på hans prestanda. TT-Reuters SPD:s partitoppar avgår en efter en TYSKLAND. Ledaren Franz Müntefering och rad andra i SPD-toppen avgår efter det svidande nederlaget i söndagens val, uppger källor för nyhetsbyrån AFP. Sigmar Gabriel, miljöminister i SDP:s storkoalition med förbundskansler Angela Merkels konservativa CDU/CSU, är favorit att efterträda Müntefering. Generalsekreteraren Hubertus Heil och finansminister och vice partiordförande Peer Steinbrück försvinner också. (TT-AFP) (C) Hallands Nyheter eller artikelförfattaren. Publicerat: 2009-09-30. Sida 7 av 74
Professorn och docenten Martin Ingvar har bland annat skrivit en bok om dyslexi. Hans föredrag, uppdelat i två avdelningar, handlade delvis om detta men annars beskrev Martin Ingvar både på ett intressant och roligt sätt delar av Sveriges skolsystem och delar av hjärnans komplexa arbete. SÄFFLE Han fick lärarna, som var alltifrån förskoleklasserna till och med gymnasiet att fundera och även gå på nitar på grund av bilder, tal och kombinationen av dessa båda. Det han sade fanns med i olika undersökningar, så något svammel var det inte tal om. Siffrorna blev intressanta och ibland riktigt oroande men det finns hopp, enligt Ingvar. Man säger att bara tio procent av hjärnans kapacitet används och det kanske är sant men faktum är att hjärnan väljer bort saker som den inte vill lagra, sade Ingvar. Han återkom även gång på gång till att lärarna har världens viktigaste yrke, utbildning och kunskaper är nyckeln till att förändra världen avseende fattigdom, miljö, fred och demokrati. i bland ännu senare, fastslog Martin Ingvar. Han myntade därvid även begreppet av oberoende med bokstäverna OODCC på engelska: Out Off Dad s Credit Card, bort från pappas kreditkort på svenska. Samhället förändras snabbt och vi har lätt att kasta domar i backspegeln, vi borde veta bättre! Martin Ingvar undrade även över Säffles siffror avseende hur många som saknar fullständigt betyg från grund-, respektive gymnasieskolan, men han fick vänta på svaret till efter lunch. De kommuner och skolor som verkligen tittar på sina siffror gör de största förbättringarna. Haninge, till exempel. Där höjde man läsmålet från 60 procent av eleverna i årskurs två till 92 procent, sade Martin. Fem miljoner ord Just kring språket och läsningen ägnades stor tid av föredraget. Det finns med i alla ämnen och vi har stora skillnader i dag, bland annat i områden med många nyinflyttade. Ett barn som kommer till förskoleklassen med svensk bakgrund har hört 30 miljoner ord medan ett barn från ett hem där lite svenska talas kanske hört fem miljoner. I förskoleåldern kommer ett barn i kontakt med cirka 35 nya ord per dag, så förskolan är oerhört viktig. I dag finns många flickor som bor i storstädernas ytterområden som åker in till centrala skolor just för att där talas bättre svens- Avspeglar skolan I länder som höjt läskunnigheten över 30 procent hos kvinnorna, tas jättekliv framåt och utvecklingssteget motsvarar 10 15 år, menade Martin Ingvar. Han hänvisade även till omstridde Steven Pinkers ka. Invandrarflickorna bok Boken om allt där det bland annat skrivs att lärare ska titta sig i spegeln varje kväll och ställa frågan: Har jag gjort ett bra jobb och allt för att nå så har ofta bättre betyg än de svenska pojkarna. Tittar man på statistiken så är det i dag 95 procent flickor på högre juristutbildningar, 90 procent på tandläkarutbildningar och 70 procent långt som möjligt med på medicinutbildningarna, varje elev? Annars kanske man borde tänka på att byta jobb, funderade Martin. Han ansåg även att George Bush hade många avigsidor men skolprogrammet: No child left behind var en lysande idé. Fast alla har ju lov att ha en dålig dag, menade Martin. Skolan avspeglar samhället och samhället avspeglar skolan och bundenheten till skolans värld ökar. Höjde läsmålet För två generationer sedan konstaterade Martin. Sila information När är då viktigaste åldern? Martin Ingvar visade ett diagram där de flesta kurvorna möttes i spannet åtta till tio år vad gällde just språkutveckling och möjligheten att öka på läsförmågan. Regelbunden läsning under åtta veckor gav ett otroligt resultat och minskade behovet av specialpedagogisk undervisning. Vad gäller dyslexi, så har man trott att pojkarna dominerat stort, men det började majoriteten har på senare tid visat sig att arbeta vid 16 års ålder, för en generation sedan vid 21 och i dag är det mellan runt 24 25 års ålder som inträdet i arbetslivet görs, att även många flickor har dyslexiproblem. Flickorna är tysta, pojkarna tar plats, och då göms saken. En av skolans största ut- SÄFFLE-TIDNINGEN / TISDAG 29 SEPTEMBER 2009 3 Martin Ingvar lockade 300 lärare De kommuner och skolor som verkligen tittar på sina siffror gör de största förbättringarna. Martin Ingvar lockade 300 lärare till Medborgarhuset i förra veckan. Professorn och docenten Martin Ingvar besökte nyligen Säffle. Hans besök blev mycket uppskattat. maningar, enligt Martin Ingvar, är att lära eleverna att sila bland all information som ges. Förr fick man inte nog med information, i dag sköljs vi över från alla håll och om man då saknar läsförmåga samt ordförståelse och läshastighet så blir det väldigt jobbigt och i en undersökning i Stockholm kunde 25 procent av pojkarna inte läsa textremsan på tv eller förstå sammanhangen i tidningsartiklar. Konkurrensen utifrån ökar, bland annat utbildas 300 000 ingenjörer varje år i Indien och skall vi vara med så är skolan och dess lärare otroligt viktiga, avslutade Martin Ingvar. Gerd Widing, som lyckats få Martin Ingvar till Säffle genom Läsprojektet, tackade för en mycket givande föreläsning och av applåderna att döma höll lärarna med. KJELL OLSSON Vecka 41 HUSDJURSVECKA Ditt käraste husdjur förtjänar att förevigas på bästa sätt. Välkommen till vår ateljé. Erbjudande: Bild 18x18 inkl. ram med passepartout 395:- Ord. 1045:- Välkommen för tidsbokning Massor av ljung i olika färger Demonstration av Torsdag 1 oktober kl. 11.00-18.00 Gratis hudanalys och personlig rådgivning! Kom in för Din tid. Även drop-in! Välkommen! Bra erbjudanden! Guldäpplet 2008 Öppet: Måndag-fredag 10-19 Lördag 10-15 FOTO: KJELL OLSSON 1000-tals gröna & blommande växter fr. 20:- Stora torget Säffle onsdag 30/9 Blomsterpojkarna Vårgårda, 073-202 22 38. Välkommen! Köpcentrum 45 Tel. 0533-100 40 (C) Säffle-Tidningen. Publicerat: 2009-09-29. Sida 8 av 74
2 MARIESTADS-TIDNINGEN TISDAGEN DEN 29 SEPTEMBER 2009 LEDARE/DEBATT Högre krav för gymnasieprogram Utbildningsminister Jan Björklund presenterade igår förslag på hur de yrkesförberedande gymnasieprogrammen kan komma att utformas. Regeringen har omprövat sin tidigare syn på behörigheten och är nu beredd att höja inträdes kraven också på dessa utbildningar, genom att eleverna måste ha minst godkänt i ytterligare fem ämnen, förutom kärnämnena matematik, engelska och svenska. Det innebär att man går emot grundtanken att stärka dessa utbildningars särart genom att kräva mer teoretiska förkunskaper. En av de största förändringarna i det nuvarande gymnasie systemet rör det individuella programmet, som skrotas. Det ersätts av alternativen: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Det som till en början kan verka snårigt och komplicerande, att byta ut ett alternativ mot fem, kan i själva verket för enkla avsevärt för både lärare och elever. Att som idag, ha elever med varierande motivationsgrad och stora skillnader i betyg samt språkkunskaper i samma klassrum på det individuella programmet gör rättvis undervisning till något omöjligt. Men, det Foto: SCANPIX framstår samtidigt som man tar en omväg runt Det är behjärtansvärt att önska att problemets kärna. En rad olika ämnen kan för den enskilde vara alla klarar av dessa, relevanta och alla gånger berikande. Men det framstår som att man krånglar kanske inte alltför högt ställda ambitioner, men verkligheten att lägga krut på att till det i onödan genom förbereda samtliga elever befinner sig långt från högstadiet för vidare därifrån. teoretiska studier. De som av läggning eller det egna valet inte lyckas få godkänt i de teoretiska ämnena behöver inte nödvändigtvis förberedas med mer teori för att klara en praktiskt orienterad utbildning. Genom att istället så tidigt som på högstadiet högre värdesätta dessa elevers praktiska färdigheter kan man istället motivera dem att utveckla sina förmågor. Tidigare i år slog gymnasieutredningen fast skärpta regler för antagning till de teoretiska gymnasieprogrammen. Det är en rimlig utveckling för att stärka de teoretiska ämnenas betydelse och bättre förbereda elever med högskoleambitioner. Men att utöka kraven också på de yrkesförberedande programmen är inte alls lika enkelt gjort. Det är behjärtansvärt att önska att alla klarar av dessa, kanske inte alltför högt ställda ambitioner, men verkligheten befinner sig långt därifrån. Redan under högstadiet finns det många som är mer eller mindre klara över att de ska fortsätta på en praktiskt inriktad yrkesbana. Och i rimlighetens namn borde också den med bara godkänt i kärnämnena få studera på exempelvis konditorprogrammet. Den som ska bli bagare, frisör eller expedit behöver kanske inte särskilda kunskaper i historia eller fysik på samma sätt. Det finns förstås elever som av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen och som inte nödvändigtvis kommer välja yrkesförberedande utbildningar, de måste ges extra stöd. Men framförallt vore det enklare om man så tidigt som möjligt fick chansen att välja, liksom välja bort, teori respektive praktik. Båda behövs, som bekant, i världen utanför skolan. Mer entreprenörskap behövs i skolorna iksdagens allmänna motionsperiod är nu i full R gång och en av de motioner jag tänker väcka handlar om ökad företagsamhet i våra skolor. DEBATT Svenskt näringsliv och Ung företagsamhet gör idag ett mycket bra arbete i våra skolor. Men regeringen och riksdagen behöver underlätta ytterligare för Ung företagsamhets verksamhet i våra skolor. Det är för många elever den första kontakten man har med näringslivet och hur man bedriver ett företag. Många av dessa företag utvecklas och växer sedan under och efter utbildningen. Krångligt Tyvärr är skatteregelsystemet onödigt krångligt för de här skolföretagen. Man landar idag någon stans mittemellan ett vanligt företag och en hobbyverksamhet. Det är inte godtagbart utan det borde gå att se över skattereglerna för Ung företagsamhets skolföretag så att inte de för svårar hanteringen för CITERAT Krisens genomslag I det Stockholm där oppositionen har så svårt i opinionen finner vi många som direkt gynnats i krisen. Till sänkta fastighetsskatter och inkomstskatter för de välbeställda, kan läggas de historiskt låga räntorna. Det är då inte konstigt om den kris som är så tydlig i industrin inte märks speciellt tydligt i de Stockholmscentrerade medierna. Dagbladet (s) Ansikten och namn (KD) Kristdemokraterna är det parti som kommit längst. I klartext varit bäst på att utnyttja välbekanta ansikten och kända namn för politiska ändamål. Senast i den raden är David Lega, flerfaldig världsrekordhållare i simning för handikappade, som ställer upp i partiets provval inför riksdagen. Norra Västerbotten (lib) Blandad bild Hur står det då till i de svenska hushållen? Jo, regeringens skattelättnader gör att gemene man får mer över än tidigare. Men samtidigt är arbetslösheten hög och de familjer som drabbats är utbildningen. Nuvarande system sänder fel signaler då lärare och elever ofta måste trixa med skolföretagen för att hamna Sten Bergheden rätt i lagstiftningen, de ger dessutom negativa signaler till våra unga som kan tycka att det är för krångligt och avstår. hårt pressade. Så det är en blandad bild vi ser. Nya Wermlands-Tidningen (konservativ) Vänstern högerut När de ska samsas om en gemensam politik inför valet är det Vänsterpartiet som rimligtvis måste göra de största eftergifterna. Alternativet är att den rödgröna koalitionen glider så långt vänsterut att den garanterat förlorar kampen om det viktiga politiska mittfältet. Det inser nog även Ohly. Eskilstuna-Kuriren (lib) Mindre skrämsel Naturligtvis innebär detta att förutsättningarna för en rödgrön regering efter nästa val förbättras. Åtskilliga väljare skräms av både röda och gröna extremer. Säkert sänder Mona Sahlin och hennes socialdemokratiska parti en tacksamhetens tanke till både vänsterpartiet och miljöpartiet för deras omorientering. Östran/Nyheterna (s) Katastrof och attack Regeringen har visat att det går Postadress: Debatt, Box 242, 542 23 Mariestad e-post: friaord@mariestadstidningen.se Översyn underlättar Vidare behövs en utbildningslicens för UF-elever för att komma runt skatteproblematiken för UF-företagen (speciellt för dem som säljer tjänster till företag). Licensen skulle kunna liknas vid en F-skatt. Det skulle få upp statusen för Ung Företagsamhet och licensen skulle även kunna användas i andra utbildningsformer, ex högskolan, för att under en tidsbegränsad period kunna lära sig hur ett företag fungerar. Jag föreslår därför i min motion en översyn av skattelagstiftningen runt skolföretag för att underlätta verksamheten. Ett annat sätt för att möjliggöra för mer entreprenörskap/ företagande i skolan är att göra det till ett eget ämne som ska erbjudas på alla program. Det skulle underlätta för rektorer och lärare att ta in konceptet i undervisningen. Jag skulle även gärna se att Ung Företagsamhet var ett rekommenderat arbetssätt i detta ämne. I den nya lärarutbildningen ser jag gärna en obligatorisk kurs i entreprenörskap/företagsamhet där Ung Företagsamhet som arbetssätt bör ingå som en del. Ung företagsamhet behövs mer och mer för att förbereda unga på det arbetsliv de är på väg ut i. Vi måste arbeta för att fler ska våga bli företagare och bli företagsamma, därför är det viktigt vi får in än mer av detta i våra skolor. Med dessa förslag hoppas jag att vi få ännu fler entreprenörer i Skaraborg. STEN BERGHEDEN (M) Riksdagsledamot Skaraborg att föra en ansvarsfull skattesänkarpolitik. Det har tvingat S att gå åt vänster. För att polemisera mot måttligt sänkta skatter räcker det inte att utmåla konsekvenserna som katastrofala. Man måste attackera själva skattesänkningens idé. Östgöta Correspondenten (borgerlig) Måste få ett slut Bränderna och stenkastningen måste få ett slut, även om det kräver omfattande närvaro av polis utifrån som inte har hunnit skaffa sig lokal förankring. Små barn ska inte behöva se sina föräldrar förtvivla över att natten är laglös och att familjens besparingar står i lågor på parkeringen. PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet (obunden m) Urbanekologiskt (MP) Miljöpartiet har skickligt lyckades profilera sig i klimatdebatten. Partiet har dragit nytta av den gröna våg som just nu sköljer över universitets- och storstäderna. Dessvärre har MP:s direkt tillväxtfientliga drag kommit i skuggan av Miljöpartiets förmåga att identifiera sig med den urbana, ekologiska livsstilen. Södermanlands Nyheter (c) Stockholmsvägen 21 Box 242 54223 Mariestad 0501-687 00 Växeln öppen måndag fredag kl 8 17 Kassa/kundtjänst kl 9 16 Annons, privat: 0501-687 15 Annons, företag: 0501-687 10 Telefon efter växelns stängning: Redaktionen: 0501-68735, eller: 070-695 95 91 Sportredaktionen: 0501-68720, Resultatservice: 0501-14350. Fax annonsavdelningen: 0501-775 58 Fax redaktionen: 0501-167 00 Sms-tips: 073-012 08 25 För icke beställt material ansvaras ej. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karin Eriksson 0501-687 31 Verkställande direktör: Mats Muregård Lokalredaktioner: Töreboda: 0506-74 79 61, fax 0506-71354 Hova-Gullspång: 0506-74 79 65, fax 0506-352 60 Om tidningen uteblir: Tidningstjänst, 0501-125 76 kl 07.00 18.00 E-post, avdelningar: annons@mariestadstidningen.se bild@mariestadstidningen.se familj@mariestadstidningen.se friaord@mariestadstidningen.se prenumeration@ mariestadstidningen.se redaktion@mariestadstidningen.se sport@mariestadstidningen.se E-post till enskilda medarbetare: fornamn.efternamn@ mariestadstidningen.se Hemsida: www.mariestadstidningen.se Mariestads-Tidningen utkommer varje helgfri morgon måndag fredag. Priser, prenumeration: 12 månader 1.605: inkl. moms 6 månader 930: inkl.moms 4 månader 695: inkl. moms 2 månader 360: inkl. moms Företagsab 1.850: helår inkl. moms Plusgiro 5040-1 Bankgiro 213 3312 Tryckt hos Nya Wermlands-Tidningen AB,Karlstad (C) Mariestads-Tidningen. Publicerat: 2009-09-29. Sida 9 av 74
FOtO: CHriStina HjaLMarSSon F O L K E T Tisdag 29 september 2009 Johan nilsson. ESkilStuna. Vänder man på sättet att se på Fröslunda och använder Salsametoden, där man mäter elevernas prestationer i förhållande till deras bakgrund, så är Fröslunda den bästa skolan i kommunen, säger Johan Nilsson (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Tittar man bara på vanliga betyg ligger de mer risigt till. Att stänga skolan tror han skulle innebära att segregera mera. Det är bättre att generellt se till att kunskapsnivån höjs. Fröslunda har 8 000 invånare, säger han. Ett så stort område bör ha en skola. Högstadiet har plats för 450 elever. Där finns i dag 130. Givetvis måste vi se över situationen. Fröslunda finns med i den lokalutredning som görs. Den ska vara klar nästa FAKTA Salsa är en annorlunda metod att bedöma elevers prestationer. Genom att ta hänsyn till skolors elevsammansättning kan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. Skulle det främja integrationen att stänga Fröslundaskolan? Else - Marie Svärd, 82: Det tror jag absolut. Situationen här i området är rent ut sagt bedrövlig. Jag har bott här i 47 år. Det har aldrig tidigare varit så så besvärligt som det är nu. Salsa Ett så stort område bör ha en skola år. Man kanske ska göra tvärtom och satsa mer på Fröslundaskolan, säger han. De strukturtillägg som finns i Eskilstuna kanske inte är tillräckliga. Vi måste fundera på det. Situationen i skolorna är inte bara segregerad, anser Johan Nilsson. I dag är det både en klassoch könsfråga. De elever som presterar allra bäst i kommunen är invandrartjejer. Tidigare var det normalt att grabbar inte hängde med i högstadiet och början av gymnasiet, men de kom i kapp till sist. Så är det inte längre. De internationella klasserna finns på skolor runt om i kommunen. Vi kan hoppas att nyckeln till större spridning av eleverna finns i det systemet, att eleverna trivs på den skola där de började och väljer att fortsätta där. LiSbEt SvEdLind Hiwa Kasili, 21: Det är en svår fråga att svara på. Men jag tror nog inte att man skulle lyckas bättre med integration genom att stänga skolan. ESkilStuna. För fyra år sedan stod en av de misstänkta helikopterrånarna inför rätta i Eskilstuna. Vi tog honom för ett antal år sedan i Stockholm, minns Svante Melin, chef för polisens avdelning för grova brott. 31-åringen är också en framgångsrik kampsportare. I går kom uppgifter om att sex män sitter misstänkta för helikopterkuppen mot värdecentralen i Västberga, utanför Stockholm. De gripna för Västbergarånet tycks inte tidigare ha begått riktigt grova brott, åtminstone att döma av de rättsfall där de varit inblandade i Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt, skriver TT och uppger att flera har ingen brottshistorik alls. Den misstänkte helikopterrånaren som har en koppling till Eskilstuna Gymnasium mer teoretiskt efter klämolycka ESkilStuna. En elev på Rinmangymnasiets industriprogram skadade fingret i en maskin så allvarligt att det kanske måste amputeras. Nu har skolans samtliga maskiner i utbildningarna tagits ur bruk. Det var i går förmiddag som en elev i tredje årskursen fastnade med handen i en rundbocksmaskin under en lektion. Han hade, enligt Rinmangymnasiets rektor, Peter Lindvall, handskar på sig, vilket inte är tillåtet, eftersom de lättare kan ryckas med in mellan stålvalsarna. Eleven fick panik och lyckades därför inte stänga av den med de tre nödstoppsfunktioner som finns, säger Peter Lindvall. Eleven fördes till Örebro lasarett, och eventuellt måste fingret amputeras. Får eleverna tillräckligt med Misstänkt helikopterrånare friad i Eskilstuna utbildning om maskinerna? Ja, absolut. Vi har inte haft någon olycka vid de här maskinerna så långt vi kan dra oss till minnes. Men den här är förstås beklaglig. Trots att olyckan berodde på ett handhavarfel, har nu skolans samtliga maskiner tagits ur bruk. Det är en slump att olyckan skedde samtidigt som vi hade möte med kommunens säkerhetsexpert, som ska göra en inventering av maskinerna av just säkerhetsskäl. Under tiden stänger vi nu av dem. Det innebär att många praktiska moment får ligga i träda. I stället blir det mer teori på schemat i det tekniknischade gymnasiet. Hur länge kan inte Peter Lindvall svara på. Det är inte viktigt i sammanhanget, utan säkerheten kommer i första hand. Lotta EKStEdt Eskilstuna är en 31-årige man från Hägersten. Han är känd av Eskilstunapolisen sedan tidigare. Hans namn fanns med i utredningen av en narkotikahärva, där det även förekom vapen. Sex personer ställdes inför rätta i Eskilstuna tingsrätt våren 2005 och 31-åringen var alltså en av dem. 31-åringen var misstänkt för grovt narkotikabrott och satt häktad i en månads tid. Rättsprocessen ledde till att två personer dömdes till fängelsestraff och två till skyddstillsyn. Men åtalet mot 31-åringen och an annan man ogillades. 31-åringen friades alltså från misstankarna. Vi kunde inte binda honom tillräckligt mycket till brottet, säger Svante Melin. 31-åringen ansökte om skadestånd och fick 30000 kronor. I dag är 31-åringen också känd som en av Sveriges mest framgångsrika kampsportare. MariE HiLLbLoM (C) Folket. Publicerat: 2009-09-29. Sida 10 av 74
2 LEDARE/INSÄNDARE TISDAG 29 SEPTEMBER 2009 / FRYKSDALSBYGDEN Nyhets- och annonsorgan för Fryksdalen. Grundad 1941 Utkommer helgfri tisdag och fredag. Telefon Riktnummer: 0565 Reception: 68 82 16 E-post förnamn.efternamn@ fryksdalsbygden.se Britta Nyberg Chefredaktör och ansvarig utgivare 68 82 12 Bengt Krönström Reporter 68 82 11 Karina Johansson Reporter 68 82 10 Annonsavdelningen Lars Fredriksson Försäljningschef 0705-310675 Eva Persson Annonssäljare 68 82 16 Kristofer Wahl Annonssäljare 68 82 03 Kent Rosenius Direktör 0706-66 19 66 FB:s expedition Storgatan 22 Öppet Mån Fre 8.00 12.00 Postadress Storgatan 22, 686 30 SUNNE Telefax 0565-151 40 E-post redaktion@ fryksdalsbygden.se annons@ fryksdalsbygden.se insandare@ fryksdalsbygden.se Textannonser måste vara inlämnade senast kl 15.00 två arbetsdagar före införande. Eftertextannonser måste vara inlämnade senast kl 10 dagen före införande. Familjeannonser skall vara inlämnade senast kl 13 dagen före införande. Prenumerationspriser Helår: 620: 8 månader 455: 6 månader 355: 4 månader 258: 2 månader 170: Autogiro 56: /mån Vid utebliven tidning ring Tidningstjänst 054-22 18 30 mellan kl 07.00-17.00 Utges av och trycks på Nya Wermlands-Tidningen AB, Karlstad 2009 För insänt, ej beställt material ansvaras ej. Högre krav för samtliga LEDARE 29 SEPTEMBER 2009 Utbildningsminister Jan Björklund presenterade igår förslag på hur de yrkesförberedande gymnasieprogrammen kan komma att utformas. Regeringen har omprövat sin tidigare syn på behörigheten och är nu beredd att höja inträdeskraven också på dessa utbildningar, genom att eleverna måste ha minst godkänt i ytterligare fem ämnen, förutom kärnämnena matematik, engelska och svenska. Det innebär att man går emot grundtanken att stärka dessa utbildningars särart genom att kräva mer teoretiska förkunskaper. INSÄNDARE En av de största förändringarna i det nuvarande gymnasiesystemet rör det individuella programmet, som skrotas. Det ersätts av alternativen: preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Det som till en början kan verka snårigt och komplicerande, att byta ut ett alternativ mot fem, kan i själva verket förenkla avsevärt för både lärare och elever. Att som idag, ha elever med varierande motivationsgrad och stora skillnader i betyg samt språkkunskaper i samma klassrum på det individuella programmet gör rättvis undervisning till något omöjligt. Men, det framstår samtidigt som man tar en omväg runt problemets kärna. En rad olika ämnen kan för den enskilde vara relevanta och alla gånger berikande. Men det framstår som att man krånglar till det i onödan genom att lägga krut på att förbereda samtliga elever från högstadiet för vidare teoretiska studier. De som av läggning eller det egna valet inte lyckas få godkänt i de teoretiska ämnena behöver inte nödvändigtvis förberedas med mer teori för att klara en praktiskt orienterad utbildning. Genom att istället så tidigt som på högstadiet högre värdesätta dessa elevers praktiska färdigheter kan man istället motivera dem att utveckla sina förmågor. Tidigare i år slog gymnasieutredningen fast skärpta regler för antagning till de teoretiska gymnasieprogrammen. Det är en rimlig utveckling för att stärka de teoretiska ämnenas betydelse och bättre förbereda elever med högskoleambitioner. Men att utöka kraven också Resa till Italien och spara på skolan 15 politiker och tjänstemän i Sunne roar sig med att åka till Italien. Samma år som flera av resenärerna har fattat beslut om att spara på skolor och även vill lägga ner fritidsgården. Ola Persson du borde ha förnuft nog att sätta CITERAT Sluta tjata om ålder, åtminstone något år framöver. Varför ska just vi i Sverige så gott som alltid lägga till ålder eller födelseår på alla som får sina namn omnämnda i medier eller andra offentliga sammanhang. ALF SVENSSON, 71, I SVENSKA DAGBLADET TIDIGARE LEDARE KRISTDEMOKRATERNA, NU EUROPAPARLAMENTARIKER på de yrkesförberedande programmen är inte alls lika enkelt gjort. Det är behjärtansvärt att önska att alla klarar av dessa, kanske inte alltför högt ställda ambitioner, men verkligheten befinner sig långt därifrån. Redan under högstadiet finns det många som är mer eller mindre klara över att de ska fortsätta på en praktiskt inriktad yrkesbana. Och i rimlighetens namn borde också den med bara godkänt i kärnämnena få studera på exempelvis konditorprogrammet. Den som ska bli bagare, frisör eller expedit behöver kanske inte särskilda kunskaper i historia eller fysik på samma sätt. Det finns förstås elever som av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen och som inte nödvändigtvis kommer välja yrkesförberedande utbildningar, de måste ges extra stöd. Men framförallt vore det enklare om man så tidigt som möjligt fick chansen att välja, liksom välja bort, teori respektive praktik. Båda behövs, som bekant, i världen utanför skolan. stopp för denna resa. Om någon från skolan behöver få inspiration till sitt eget arbete så skicka 2-3 stycken. Men 15 personer?! SKATTEBETALARE I SUNNE KOMMUN OCH ÄVEN TILL EU Yttrandefrihet på lika villkor? I tisdagskväll såg jag programmet Debatt på SVT, där bland andra Jan Helin, chefredaktör på Aftonbladet, var inbjuden för att diskutera och ge sin syn på varför Aftonbladet inte tillåter Sverigedemokraterna att annonsera i tidningen, vilket övriga etablerade partier får. Jan Helin förklarade sig med att han inte ville vara passiv budbärare för SD:s populistiska budskap. Han sa sig däremot villig att föra debatt med på Aftonbladets debattsida, där alla partier är välkomna att komma med inlägg och synpunkter, även SD. Jan Helin fick mothugg, främst från SD:s partiledare Jimmie Åkesson, men också av kolumnisten Lotta Gröning, som ansåg att lika rättigheter är ett måste för en fungerande demokrati, när det gäller såväl debatt som annonsering. Vad är demokrati egentligen? Ska alla partier få samma möjligheter, eller finns det partier som allmänheten har ett intresse av att bekämpa? För mig är ordet demokrati främst förknippat med principen att var människa har rätt att göra sin röst hörd. Demokrati betyder mycket mer än så, men jag anser att detta är grundtanken med begreppet. Detta leder oförhinderligt till att partier med allmänfarliga och kränkande åsikter kommer till tals, men det är en smäll man måste ta för att hålla demokratin livskraftig. Istället för att försöka tysta ner motståndarna, bör man försöka överbevisa dem, genom att hänvisa till exempelvis vetenskap, statistik och historiska erfarenheter. På det sättet vinner man över väljarna på sin sida, istället för att göra motståndarna till martyrer på demokratins altare genom att tysta ner dem på ett auktoritärt sätt. Ett annat problem för demokratin i Sverige är den heta potatis vi kallar invandrarpolitik. Problemen har att göra med, enligt internationella konventioner, regelvidriga utvisningar av flyktingar som är förföljda i sitt hemland. Men ett annat bekymmer är det faktum att all kritik av invandringspolitiken, även ur ekonomisk synpunkt, likställs med rasism. Rasism är enligt nationalencyklopedin; en ideologi som grundas på den vetenskapligt obevisade idén att människosläktet indelas i olika raser samt på den felaktiga idén att vissa av dessa raser är överlägsna andra.. Kritik mot invandring har alltså i grunden ingenting att göra med rasistiska åsikter. Åsikter som inte kan uppfattas som hets mot folkgrupp, och borde då kunna få vädras i en öppen debatt utan att bemötas av skällsord från olika håll. För vad är styrkan med debatter? Jo att man diskuterar saker och tings för- och nackdelar, vrider och vänder på saker och slutligen kommer till en ny slutsats och att man förhoppningsvis blivit lite klokare på det hela. Det är grunden till att förbättra saker. Har man en idé om hur någonting kan fungera bättre, måste man våga undersöka och prova. Det faktum att partiet har en nazistisk bakgrund är ett favoritargument när man vill belysa Sverigedemokraternas tvivelaktighet. En medial granskning av våra politiska partier är en oerhört viktig del i det demokratiska samhällssystemet, upplyftandet av partiernas bakgrund och förflutna likaså. Man då ställa sig många betänkliga frågor: Hur många högerextremister finns det i SD? Finns det lika många vänsterextrema i Vänsterpartiet? Huvudpoängen med mitt debattinlägg är att jag vill uppmuntra till att våga ta diskussioner. Kan man lägga fram nog stark bevisning för sitt påståendes riktighet, och bli det bättre alternativet, då får man också väljarna med sig. Jag vill inte ta ställning för varken den ena eller den andra sidan, men jag anser, att vill man bekämpa partier som Sverigedemokraterna bör man alltså ställa dem mot väggen i en öppen debatt, där partiets argument kan plockas isär i en diskussion på lika villkor. Evelyn Beatrice Hall (Voltaires vänner, 1906); Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem.. NILS AHLQVIST Student på samhällsvetenskapsprogrammet, Brobyskolan SAXAT Måste få ett slut Bränderna och stenkastningen måste få ett slut, även om det kräver omfattande närvaro av polis utifrån som inte har hunnit skaffa sig lokal förankring. Små barn ska inte behöva se sina föräldrar förtvivla över att natten är laglös och att familjens besparingar står i lågor på parkeringen. PJ ANDERS LINDER I SVENSKA DAGBLADET (OBUNDEN M) Varmt i kläderna Världen har en unik chans att hösten 2009 föra upp klimatfrågan överst på dagordningen igen. Med en amerikansk president som börjar bli varm i kläderna UPSALA NYA TIDNING (LIB) Urbanekologiskt (MP) Miljöpartiet har skickligt lyckades profilera sig i klimatdebatten. Partiet har dragit nytta av den gröna våg som just nu sköljer över universitets- och storstäderna. Dessvärre har MP:s direkt tillväxtfientliga drag kommit i skuggan av Miljöpartiets förmåga att identifiera sig med den urbana, ekologiska livsstilen. SÖDERMANLANDS NYHETER (C) Klimat senare Kanske är det till och med för optimistiskt att tro att det blir en överenskommelse i Köpenhamn. Det tidigare Kyotoavtalet kom inte till på mötet i Kyoto. Utan ett år senare. LJUSNAN (LIB) (C) Fryksdalsbygden. Publicerat: 2009-09-29. Sida 11 av 74
Miljonsatsningen på svaga skolor Framgången speglas inte i betygen Sydsvenskan. 2009-09-28. Elin Fjellman Jaderup Hussein El-Alawi Sektion: C. Sida: 04,08. Malmö. Pedagogikforskaren Mariann Enö som granskat 148-miljonerssatsningen på Malmöskolor med låga betyg ser framgångar. Hon säger: - Inse betydelsen av mjuka värden som en viktig förutsättning för lärande. När Socialdemokraterna i Malmö tillsammans med sina lokala stödpartier Miljöpartiet och Vänsterpartiet och den förra socialdemokratiska regeringen under 2005-2008 satsade 148 miljoner extra på de skolor som hade lägst betyg och störst andel elever med utländsk bakgrund fanns ett tydligt betygsmål: Malmös grundskoleelever skulle lyckas lika bra som snittet för hela riket. Så blev det inte. Resultatet blev, som utvecklingsstrategen Christer Persson säger: - I princip oförändrat. Det är en trend i hela landet att andelen obehöriga ökar, trots statliga och kommunala insatser. Det betyder inte att satsningen i Malmö inte har gett något resultat. Pedagogikforskaren Mariann Enö har gjort en omfattande studie av insatsen - hon har jobbat 75 procent under ett år med sin utvärdering på uppdrag av Malmö stad. Utvärderingen, som nyligen blev klar, bygger på samtal och intervjuer med barn- och ungdomschefer samt med rektorer och lärargrupper på de femton grundskolor och gymnasieskolor som fick del av pengarna. - Betyg är ett begränsat mätverktyg. Statistiken skiftar väldigt beroende på vilka elevgrupper som kommer in. Det krävs långsiktighet och kontinuitet för att förbättra resultaten, säger hon. Den lätta delen av Mariann Enös uppdrag var att kartlägga hur skolorna använt pengarna och ta reda på vilka insatser som varit särskilt framgångsrika. På grundskolorna fanns villkor för hur pengarna skulle användas: prioriterade områden var studiestöd med modersmålsstöd, fler vuxna i skolan, undervisning i svenska som andraspråk, föräldrautbildning samt sommarskola. Så gott som alla skolor använde pengarna till mindre undervisningsgrupper. Och det var en av de tydligaste förändringarna som ledde till framgång. - Enskilda elever fick bättre självkänsla. Det blev bättre klimat i klassen och lugnare på rasterna. Lärarna fick möjlighet att utveckla den pedagogiska verksamheten och samverkan med föräldrarna, säger Mariann Enö. Sommarskola där eleverna kunde läsa upp sina betyg var den andra insatsen som tydligast ledde till framgång. Men hur skolorna jobbar är inte så avgörande för betygsresultatet som många kanske tror. En rapport från Skolverket (Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas resultat, Sida 12 av 74
2005) visar att betygsskillnader mellan skolor endast till en tjugondel förklaras av skolans undervisning, organisation, resurser och ledarskap. Till största del (till hälften) förklaras skillnaden av sammansättningen av elever. Generellt går det sämre för elever i familjer med ansträngd ekonomi och för elever med utländsk bakgrund. Det finns också en könsskillnad: killar har sämre betyg än tjejer. Här kommer vi in på den svåra delen av Mariann Enös uppdrag - att höja blicken och beskriva förutsättningarna för skolarbetet. Hon lät rektorerna och lärarna ge sin bild av skolvardagen och intryck av elevernas vardag utanför skolan. Svaren tecknar en bild av ett segregerat Malmö där skolan får ett komplicerat uppdrag. En gymnasierektor sa till exempel: "Det finns de som lämnar egna barn eller småsyskon innan de kommer hit Mariann Enö reflekterar vidare om frågan i sin utvärdering: - Kanske är det så enkelt som en av rektorerna i utvärderingen tar upp - man glömmer att fråga föräldrarna hur de vill ha det. Mariann Enö vill framhålla att skolpersonalen kämpar hårt och har höga ambitioner. - Det finns ett stort engagemang, medvetenhet och vilja till utveckling. Lärarna och rektorerna som Mariann Enö intervjuade pekade ut två -pro-----b-lem- med 148-miljonerssatsningen: - Många tyckte att satsningen var för styrd. Det var till exempel uttalat att alla skolor skulle satsa på studieverkstäder. Men studieverkstäder passar inte alla skolor och framgången beror på vilka personer som jobbar med det. Det hade behövts ett samtal med skolorna inför satsningen, säger Mariann Enö. Många var kritiska mot kortsiktigheten. Det blev inte minst tydligt efter årsskiftet 2008-2009 då den statliga halvan av stödet försvann. Flera av pedagogerna som anställts fick sluta. - Lärarna sa att de märkte en skillnad. Till exempel blev det tuffare på rasterna igen, säger Mariann Enö. Elin Fjellman Jaderup Hussein El-Alawi Ingrid Pärssinen läs mer! Fakta Läs hela rapporten på syd-sven-skan.se/malmo. Skolor som deltog Johannesskolan Rörsjöskolan Hermodsdalsskolan Munkhätteskolan Kroksbäcksskolan Apelgårdsskolan Rosengårdsskolan Värner Rydénskolan Sida 13 av 74
Örtagårdsskolan Nya Stenkulaskolan Sofielundsskolan Satsningen utökades till gymnasiet, till de fem gymnasieprogram som hade lägst betyg och flest andel sökande med utländsk bakgrund. Agnesfrids gymnasium Heleneholms gymnasium Mölledalsgymnasiet Pauli gymnasium 4 Råd till politiker Vad har satsningen lärt Malmös skolvärld? Här är Mariann Enös framtidsråd till politikerna. 1 Samtala med skolorna inför resurstilldelning. Ha förtroende för den kunskap som finns och det arbete som görs på skolorna. verksamheten. 3 Inse betydelsen av mjuka värden som en viktig grund för ökad måluppfyllelse. 4 Inse betydelsen av långsiktighet och kontinuitet - det tar tid att genomföra förändringar. Bildtext: Betyg är ett begränsat mätverktyg. Det menar pedagogikforskaren Mariann Enö. Hon hänvisar till vad en barn- och ungdomschef sa till henne när hon gjorde intervjuer om 148- miljonerssatsningen som skulle höja betygen. "Det är svårt att hålla kvar de romska flickorna i högstadiet, de blir bortskickade och bortgifta. För första gången i år lyckades personalen få tre flickor att avsluta nian. Detta syns inte någonstans. Men att de inte hade godkänt i ett enda ämne syns i betygsstatistiken. Så egentligen hade det varit bättre om flickorna inte gick kvar (C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren 2 Främja fler bra samtal i den pedagogiska Sida 14 av 74
Flera problem bakom elevers vikande betyg Falu Kuriren. 2009-09-28. Ragna Fahlander Sida: 09. Del: 1. Ovanligt många elever hade inte betyg som räckte till gymnasiet i våras. Intagningsnämnden bad om en förklaring. För att kunna söka till gymnasiet krävs godkänt betyg i tre ämnen - svenska, engelska och matematik. När intagningsnämnden hade möte i juni kunde man konstatera att ovanligt många elever gått ut grundskolan och saknade betyg i dessa tre kärnämnen, även om Falun fortfarande klarar sig bra jämfört med resten av landet. Obehöriga elever har alltid förekommit, men nu var det fler från skolor som tidigare klarat sig bra. Därför bad man om en förklaring från tre högstadier: Hälsinggårdsskolan, Västra skolan och Gruvrisskolan. Till skolnämnden senaste möte hade grundskolechefen Thomas Olsson ställt samman ett svar. Det finns flera förklaringar, bland annat en ökande andel flyktingar som inte har bott så länge i Sverige, som måste lära sig svenska och ofta inte har med sig engelskan från hemländerna. (C) Falu Kuriren eller artikelförfattaren En större andel elever på några av skolorna har också sociala svårigheter, som lett till kontakter med både socialtjänst och polis. En grupp elever kom till högstadiet med låga kunskaper i matematik, andra elever skolkar, med mera. Att studiehandledare i eleverna hemspråk liksom speciallärare försvunnit, det underlättar inte. Grundskolechefen Thomas Olsson kom med en rad förslag om hur man komma till rätta med att fler elever är obehöriga. Rektorer ska coacha mer, övergången mellan nian och gymnasiet ska samordnas bättre, personalen ska kompetensutvecklas, ett matematikprojekt ska igång... Skolnämnden gav honom i uppdrag att ta fram ytterligare förslag till åtgärder. Sida 15 av 74
Betygen högre än prov- resultaten Sydsvenskan. 2009-09-28. Federico Rodriguez Moreno Sektion: C. Sida: 04,08. Malmö Malmöskolornas betygsättning får dåligt betyg. Enligt Revisionsutskottet har skolorna under flera år haft stora skillnader mellan de betyg som delats ut och resultaten i de nationella proven. Samtal om betygsättning måste börja föras mellan skolorna i Malmö. Det räcker inte med samtal inom den egna skolan. Så lyder den kritik som Revisionsutskottet riktar mot Malmöskolornas betygsättning, som har för stora systematiska avvikelser. Många lärare och skolor verkar med andra ord ha alldeles för olika syn på hur eleverna ska bedömas och betygsättas. Betygsättningen ger oförklarade skillnader mellan betyg och nationella prov. Störst avvikelser finns i ämnet matematik, där 60 procent av eleverna får höjt betyg jämfört med resultatet i det nationella provet. Charlotte Lundgren (S) som sitter i Utbildningsnämnden är inte förvånad. - Jag tycker inte att det är konstigt, det är väl så att man bedömer betygsystemet olika i hela landet, inte bara i Malmö. Det finns elever som gör framsteg under året, kanske måste mycket annat än det nationella provet räknas in. material som stöd och råd inför betygsättningen. Alla stadsdelar måste nu följa upp och analysera skolornas arbete med att främja en likvärdig betygsättning. - Barn- och ungdomscheferna träffas redan över gränserna. Men man har inte diskuterat de frågorna. Det är viktigt att man tittar på detta då det nya betygsystemet går lägre ner i åldrarna, säger Charlotte Lundgren. Debatten om skolor som sätter för höga betyg har växt de senaste åren. Skolverket har gjort en granskning som gällde om det var någon skillnad mellan friskolornas betygsättning och de kommunalt drivna skolorna, men hittade inte någon systematisk skillnad. Federico Rodriguez Moreno Federico Rodriguez Moreno (C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren Lärarna har enligt Revisionsutskottet fått omfattande Sida 16 av 74
kommunernas hemsidor Burlöv hamnade långt ner på jämförelselista Sydsvenskan. 2009-09-28. Alf Sjögren Sektion: C. Sida: 09. Omkretsen. Bästa kommunala hemsidan i Skåne finns i Lomma. Kommunen hamnade högt upp på listan när Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gjorde en jämförelse. I listans nedre hälft ligger Burlöv Går det att hitta e-postadress och telefonnummer till ledande politiker? Finns det information om hur lång tid det tar att få ett bygglov och vad det är för avgifter? Det är bara ett par av 200 frågor som ingick i undersökningen. SKL anlitade ett antal studenter för att komma fram till vad kommunernas hemsidor kunde ge svar på. - Kommunens webbplats är ofta en medborgares första kontakt med kommunen, därför är det viktigt att det fungerar så bra som möjligt. Undersökningen utgår från det mest relevanta, den information som medborgarna själva söker på kommunernas webbplatser, säger Håkan Sörman, vd på SKL. Det är stora skillnader på hemsidorna bland landets 292 kommuner. Huddinge och Tyresö toppar listan över väl genomarbetade hemsidor. På fjärde plats ligger Lomma. Kommunen har en hemsida där det går att få svar på det mesta. Där finns dessutom information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Sådan information finns även på hemsidorna i Lund och Staffanstorp samt delvis på Malmös hemsida. Hos övriga kommuner i Omkretsen saknas sådana uppgifter. I listans nedre hälft ligger Burlöv. På Burlövs kommuns hemsida går det inte att jämföra skolor med avseende på genomsnittliga betyg. Där saknas också information om samtliga äldreomsorgsenheter i kommunen. SKL har genomfört undersökningen eftersom information till medborgarna har fått en allt större betydelse, när allt fler söker sig till offentliga hemsidor för att få svar på sina frågor. Hemsidorna är också ett sätt för kommunerna att synas. - Vi hoppas att de goda exempel och tips som vi presenterar kan inspirera kommunerna i sitt förbättringsarbete, säger Håkan Sörman. Undersökningen har också tagit hänsyn till hur lätt det är att hitta informationen. Längre än två minuter fick det inte ta att navigera sig fram till svaren. Alf Sjögren Inspiration "Vi hoppas att de goda exempel och tips som vi presenterar kan inspirera kommunerna i sitt förbättringsarbete." Håkan Sörman fakta SKL:s webbgranskning Kommun Ranking Sida 17 av 74
Lomma 4 Malmö 28 Lund 35 Trelleborg 42 Staffanstorp 108 Vellinge 131 Svedala 140 Kävlinge 177 Burlöv 239 kommentera Vad tycker du om din kommuns hemsida? Kommentera direkt på Syd-sven-skan.se (C) Sydsvenskan eller artikelförfattaren Sida 18 av 74
38 tv www.metro.se MÅNDAG 2009-09-28 Dagens filmtips C-G TIPSAR VARJE DAG C-G KARLSSON, METROS FILMEXPERT Influensaextra - snart i din brevlåda Dagens tv-profil FREDAG 2009-09-25TV 4 De 400 slagen Sensationell debutfilm De 400 slagen Drama Betyg: 88888 TV 1000 Classic, kl 19. François Truffauts självbiografiska och sensationella debutfilm om en Parispojke, har av TV 1000 fått engelsk titel och kallas dramathriller. Märkligt. Men se den! (1959) Enstaka bra scener Rock star Komedi Betyg: 88 Kanal 9, kl 21. Mark Wahlbergs coversångare får jobb i favoritbandet. Av en kul start blir det en banal moralitet med enstaka bra scener. Jennifer Aniston spelar flickvän. (2001) Vacker och välspelad En förlorad värld Drama Betyg: 888 Canal+ Drama, kl 21. Filmversionen av Evelyn Waughs klassiker är vacker och välspelad, men mycket saknas och fokus har flyttats. Tv-serien förblir den ultimata tolkningen. (2008) www.vardguiden.se tel 08-320 100 Missa inte Metro Jobb varje tisdag Kristian Borglund skriver om jobb. Carola Magnusson är tillbaka i Matakuten. Stackarna får trolla med knäna Matakuten återupptar kampen om att förbättra skolmaten. Carola Magnusson beger sig till en gotländsk skola där och börjar med att tag i kökspersonalens tuffa arbetssituation. Problemet är att ett fåtal personer ska laga 1 300 portioner, varav 900 ska packas och skickas ut till andra daghem och skolor. De här stackarna får trolla med knäna. Jag kände att det här är inte schyst, kontaktade kommunhuset och ifrågasatte. Blev det mer organisationsjobb än matlagning? Vi gjorde båda delarna. För att lyckas laga mat från grunden måste man ha ett kök som funkar. Personalen måste få en ärlig chans. Tyck om programmen mejla tyckomtv@metro.se Playa del Sol behövs i höst Playa del sol är fenomenalt. En lysande humorserie. Jag kommer att se alla nya avsnitt som kommer att sändas på SVT. Humor behövs för att orka med hösten. Skulle man kunna få se en bild av gänget. BENJAMIN POSKOVIC Säsongspremiär Namn: Carola Magnusson. Familj: Man, fyra barn, två barnbarn. Ålder: 47 Aktuell: Säsongspremiär, Matakuten, i kväll kl 21, TV 4. Sker det en förändring på skolmatsfronten? Jag har jobbat med skolmat i 15 år och märker att man nu börjar ta frågan på allvar. Jag tror att man börjat förstå att hel- och halvfabrikat innehåller mer syntet än vad man trott. Svensk livsmedelsindustri är bra på att kamouflera. INGRID ARINELL RED@METRO.SE Några ur Playa del sol. SVT RODNAD - PANIK HJÄLP UTAN LÄKEMEDEL Läs mera om sympatisk blockad, ESB: www.privatix.fi Fyll där i en blankett, du får feedback omgående. Vi opererar nu i Stockholm Mottagning på Söderakuten Boka tid till dr. Telaranta, tel. 08 643 7300 (C) Metro - Stockholm. Publicerat: 2009-09-28. Sida 19 av 74
30 tv www.metro.se MÅNDAG 2009-09-28 Dagens filmtips C-G TIPSAR VARJE DAG 25% vid köp av ETT PAR förlovningsringar med eller utan diamanter. Dagens tv-profil FREDAG 2009-09-25 TV 4 C-G KARLSSON, METROS FILMEXPERT De 400 slagen Sensationell debutfilm De 400 slagen Drama Betyg: 88888 TV 1000 Classic, kl 19. François Truffauts självbiografiska och sensationella debutfilm om en Parispojke, har av TV 1000 fått engelsk titel och kallas dramathriller. Märkligt. Men se den! (1959) Enstaka bra scener Rock star Komedi Betyg: 88 Kanal 9, kl 21. Mark Wahlbergs coversångare får jobb i favoritbandet. Av en kul start blir det en banal moralitet med enstaka bra scener. Jennifer Aniston spelar flickvän. (2001) Vacker och välspelad En förlorad värld Drama Betyg: 888 Canal+ Drama, kl 21. Filmversionen av Evelyn Waughs klassiker är vacker och välspelad, men mycket saknas och fokus har flyttats. Tv-serien förblir den ultimata tolkningen. (2008) Betala smart! 150 kr/g för 18k guld, vid köp av annan vara. Vi bjuder på gravyr och försäkring vid köp av förlovningsringar. Gäller t om 31/10 2009. - juvelerare i tre generationer - Redbergsv. 18 031-25 00 80 Vard 10-18 Lörd 10-14 www.wranges.se Missa inte Metro Jobb varje tisdag Kristian Borglund skriver om jobb. Carola Magnusson är tillbaka i Matakuten. Stackarna får trolla med knäna Matakuten återupptar kampen om att förbättra skolmaten. Carola Magnusson beger sig till en gotländsk skola där och börjar med att tag i kökspersonalens tuffa arbetssituation. Problemet är att ett fåtal personer ska laga 1 300 portioner, varav 900 ska packas och skickas ut till andra daghem och skolor. De här stackarna får trolla med knäna. Jag kände att det här är inte schyst, kontaktade kommunhuset och ifrågasatte. Blev det mer organisationsjobb än matlagning? Vi gjorde båda delarna. För att lyckas laga mat från grunden måste man ha ett kök som funkar. Personalen måste få en ärlig chans. Tyck om programmen mejla tyckomtv@metro.se Playa del Sol behövs i höst Playa del sol är fenomenalt. En lysande humorserie. Jag kommer att se alla nya avsnitt som kommer att sändas på SVT. Humor behövs för att orka med hösten. Skulle man kunna få se en bild av gänget. BENJAMIN POSKOVIC Säsongspremiär Namn: Carola Magnusson. Familj: Man, fyra barn, två barnbarn. Ålder: 47 Aktuell: Säsongspremiär, Matakuten, i kväll kl 21, TV 4. Sker det en förändring på skolmatsfronten? Jag har jobbat med skolmat i 15 år och märker att man nu börjar ta frågan på allvar. Jag tror att man börjat förstå att hel- och halvfabrikat innehåller mer syntet än vad man trott. Svensk livsmedelsindustri är bra på att kamouflera. INGRID ARINELL RED@METRO.SE Några ur Playa del sol. SVT RODNAD - PANIK HJÄLP UTAN LÄKEMEDEL Läs mera om sympatisk blockad, ESB: www.privatix.fi Fyll där i en blankett, du får feedback omgående. Vi opererar nu i Stockholm Mottagning på Söderakuten Boka tid till dr. Telaranta, tel. 08 643 7300 (C) Metro - Göteborg. Publicerat: 2009-09-28. Sida 20 av 74