KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmen Klockan och Pinglan Läsåret 2009-2010 SÄTERS KOMMUN
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...3 FRITIDSHEMMETS UPPDRAG...3 SYFTET MED KVALITETSREDOVISNING...3 3 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN...3 4 GRUNDFAKTA...4 5 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING...4 6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE...4 7 ARBETET I FRITIDSHEMMET...5 8 RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE...5 FRITIDSHEMMETS UPPDRAG...5 NORMER OCH VÄRDEN...6 JÄMSTÄLLDHET MELLAN FLICKOR OCH POJKAR...6 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE...7 ETT MÅNGKULTURELLT FRITIDSHEM...8 SÄRSKILT STÖD...8 SAMARBETE MELLAN FRITIDSHEM OCH HEM...9 SAMARBETE MED ANDRA VERKSAMHETER...9 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN...10
1 Sammanfattning Föräldraenkäten visar en hög procent nöjda föräldrar, frågan jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem får ett medelbetyg på 5,67 av 6. Personalen har full behörighet för att arbeta inom fritids. De har även lång erfarenhet och har arbetat ihop sig till bra arbetslag. Fritidshemsträffarna som har skett vid fyra tillfällen under året ger personalen en möjlighet att få prata pedagogik och utveckling med andra fritidshem. Det är utvecklande för personalen. Områdena jämställdhet och ett mångkulturellt fritidshem är områden som ska prioriteras även nästa läsår. Barnen ska fortsätta få ökat inflytande och delaktighet i verksamheten. Föräldrar ska på ett bättre sätt få inblick i verksamheten, det kan ske genom föräldramöten och utvecklingssamtal som bara rör fritidsdelen. Fritidshemmet ska upprätt en egen likabehandlingsplan för att kunna motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Skola och fritids ska ta fram en gemensam värdegrund som ska genomsyra hela verksamheten. 2 Inledning Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom ska fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Skolan och fritidshemmet har delvis olika uppdrag. Eftersom läroplanen är skriven med utgångspunkt i skolans verksamhet kan den inte gälla för fritidshemmet på samma sätt som för den obligatoriska skolan och förskoleklassen. Verksamheten i fritidshemmen erbjuds inte alla elever och kan således inte vara en förutsättning för att läroplanens mål ska nås. Men fritidshemmet ska, som ett komplement till skolan, bidra till att så sker och fritidshemmet ska använda sig av läroplanen i så stor utsträckning som möjligt. För de avsnitt i läroplanen som behandlar grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, normer och värden kan läroplanen helt och hållet tillämpas även av fritidshemmet. När det gäller de mer renodlade kunskapsmålen kan fritidshemmet bidra genom sina erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik. (prop. 1997/98:94 sid. 18). Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 2005:609) skall varje fritidshem årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån de nationella målen för fritidhemmet uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningarna tydligt till mål- och resultatstyrningen av fritidshemmet. De resultat som kommer fram i redovisningen skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som skall lyftas fram och prioriteras vid fritidshemmet. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för fritidshemmen Klockan och Pinglan. 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kvalitet inom fritidshemsverksamheten går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som innebär att fritidshemmets måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. De områden/aktiviteter som används i nämndens kvalitetsarbete är bland annat: Föräldrarnas och barnens upplevelse/bedömning av fritidshemmet genom enkäter 3
Barnintervjuer Personalens självvärdering Personalens uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten Personalens verksamhetsplan som de upprättar vid terminsstart och som sedan följs upp i oktober och i januari och som utvärderas i mars ligger till grund för kvalitetsredovisningen. I år fick personalen även svara på analysfrågor utifrån de prioriterade områdena, dessa svar utgör också underlag till kvalitetsredovisningen. Föräldrar är delaktiga genom att svara på enkäten som delades ut i slutet på terminen. Endast 39,7% valde att svara, underlaget är ändå viktigt i det fortsatta kvalitetsarbetet. Den 14 juni arbetade hela området med kvalitetsarbete, då tolkade personalen resultat som kommit in genom föräldraenkäter och sin egen självvärdering. Dessa tolkningar och förslag på förbättringar redovisas i kvalitetsredovisningen. Under hösten 2010 kommer områdets brukarråd att få ta del av kvalitetsredovisningen och ge sina synpunkter på de utvecklingsområden som framkommit. 4 Grundfakta Fritidshemmen Klockan och Pinglan är integrerade i Enbacka skola. Fritidshemmen är öppna mellan 06.30-18.00 varje dag. Under skoldagen arbetar fritidspersonalen i skolan och i förskoleklassen och har praktiskt arbete med eleverna, för att förstärka inlärningen. På eftermiddagarna erbjuds barnen fria aktiviteter så väl som aktiviteter styrda av pedagogerna. Barnen delas in i olika grupper efter aktivitet. En positiv föräldrakontakt är avgörande för att få trygga barn som trivs på fritids. Första september 2009 startades Storfritids för de äldre barnen, 9-12 år, för att kunna erbjuda en verksamhet som var mera anpassad efter deras ålder. Barnen var inskrivna på fritidshemmen Klockan och Pinglan fram till mars 2010 då Storfritids registrerades som en egen avdelning. 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Det finns en önskan hos de två avdelningarna att utveckla samarbetet dem emellan. Utifrån självvärderingen som genomfördes i maj framkom att arbetet med att få fritidshemmen att tänka på det mångkulturella samhället ska utvecklas, det är ett svårt område eftersom barnen på Enbacka inte naturligt kommer i kontakt med andra kulturer under sin tid på fritidshemmen. Andra utvecklingsområden som framkommit genom utvärderingen och självvärderingen är jämställdhet mellan pojkar och flickor, barns inflytande och delaktighet samt arbetet med likabehandlingsplanen. Genom att hela skolområdet ska in i ett arbete med värdegrundsarbete där fokus ska ligga på personalens förhållningssätt kommer de nämnda utvecklingsområdena att diskuteras och utvecklas. Kommunen ska under året ha en satsning på hälsa och livsstil som skolan ska delta i. 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Antal årsarbetare (15 okt 2009) Personal- förskollärare 2,24 Personal- fritidspedagog 4,25 Personal- barnskötare 0,75 Personal- skolledare 0,75 Personal - vaktmästare 0,25 Antal barn (15 okt 2009) Klockan Pinglan 56 barn 58 barn Personaltäthet 15-17 barn/personal 4
Kompetensutvecklingsanslag Läromedelsanslag 2280kr/årsarbetare 455kr/barn Verksamhetens uppdelning Från och med september är fritidshemmen uppdelade på tre avdelningar, Klockan, Pinglan och Storfritids. Detta på grund av ett ökat antal inskrivna barn. Avdelningarna hjälps åt vid öppning och stängning. Under jul och sommarledigheten slås avdelningarna ihop till ett fritidshem. Under skoltid har två förskollärare huvudansvaret för de två förskoleklasserna, övriga förskollärare och fritidspedagoger har praktiskt arbete med skolbarnen eller enskild planering. Barnskötaren arbetar eftermiddag på fritidshemmet. Under året har en elevassistent arbetat eftermiddag som stöd åt ett barn. Rektor delar sin tjänst mellan de två skolorna och de tre fritidshemmen i området och biträdande rektor delar sin tjänst mellan skola, fritids och förskola. 7 Arbetet i fritidshemmet All fritidshemspersonal skrev sin verksamhetsplan för det nya läsåret under augusti månad. I planen fanns de prioriterade områden som hade identifierats utifrån tidigare kvalitetsredovisning. Uppföljning och utvärdering av verksamhetsplanen har skett under läsåret i oktober, januari, mars och juni. Fritidshemmen i Säters kommun har vid tre tillfällen under året träffats för att fortbilda sig och diskutera kvalitet i fritidshem och åtgärder från skolinspektionens rapport. Innehållet har varit, jämställdhet, rutiner för barnens säkerhet, kontinuitet i övergångar och olika samarbetsformer mellan förskola och skola, föräldrasamverkan och möjlighet för föräldrar att få information och möjlighet att kunna påverka både för det egna barnet och för verksamheten. Pedagoger från skola och fritidshem har tillsammans diskuterat kvalitetsarbetet på personalkonferenser och PUA (pedagogiskt utvecklingsarbete). Från mars till april arbetade fritidshemmen med analysfrågor utifrån Kvalitet i fritidshem. I maj genomfördes en självärdering för personalen och en föräldraenkät om verksamheten på fritidshemmen. På planeringsdagen i juni analyserades enkätsvaren och självärderingen av personalen. 8 och måluppfyllelse Fritidshemmets uppdrag Pinglan har jobbat med temat Riddare och prinsessor, akrylfärgsmålning och fritt skapande t ex makramé, fingervirkning och fritt skapande med olika material. De har haft idrottshallen, kojbygge och annan uteverksamhet för rörelse. De har varit till Säter och badat, till Borlänge och bowlat och varit på framtidsmuseet, för att utforska omvärlden. För att vidga barnen perspektiv har alla barn varit tvungna att bl a pröva på akrylmålning för att sedan avgöra om man tycker om det eller inte. Personalen på Pinglan låter framförallt de äldre barnen i år 2 ta eget ansvar för att de successivt ska utvecklas och bli självständiga, t ex välja mer fritt vad de vill göra och ha fler valmöjligheter vid olika aktiviteter. Personalen på Pinglan har upplevt att barnen blivit mer engagerade i verksamheten och kommit med många förbättrande förslag utifrån sitt delvis förändrade arbetssätt. I sin självvärdering värderar hela personalstyrkan sig till 5,9 på en tiogradig skala på frågor som rör fritidshemmets uppdrag. Det är samma värde som föregående år. 5
Analys Personalen ska fortsätta göra barnen delaktiga i verksamheten och ha fler långvariga teman/projekt. Frågor som pedagogerna skattar sig lågt på i sin självvärdering handlar om barnens möjlighet att utveckla kamratkontakter utanför fritidshemmet, att de skapar förutsättningar för barnen att få ta del av sitt lokala kultur- och föreningsliv samt att barnen på fritids får möjlighet att lära känna sin närmiljö och dess olika möjligheter. Dessa tre områden är svåra att genomföra då det inte finns någon möjlighet för fritidshemmen att ta sig någonstans på eftermiddagarna, det finns ingen kollektivtrafik att tillgå. Pinglan ska försöka starta ett fritidsråd där de tar upp sådant som barn och personal vill förbättra i verksamheten. Fortsätta med förslagslådan och att barnen till hösten ska få vara med och bestämma olika tema/projekt. Normer och värden Pedagogerna på Klockan arbetar på ett aktivt sätt med värdegrundsfrågor under hela dagen, i skola som på fritids. De gör barnen medvetna om deras egen roll och ansvar i socialiseringsprocessen. De ger barnen verktyg att hantera konflikter. Aktiviteterna styrs till stor del av barnens egna önskemål men med ansvaret hos de vuxna. Personalen kommer att satsa särskilt mycket på värdegrundsfrågor i arbetslaget under hösten för att på så sätt ge barnen en ökad förståelse för andra människor och känna medmänsklighet. I samtal med barn och föräldrar framgår tydligt att barnens sociala samspel på fritids fungerar bra då både de och personalen upplever att de har en harmonisk barngrupp där alla får plats. I föräldraenkäten som genomfördes i maj fick de fyra frågorna som handlade om trygghet ett medelbetyg på 5,57 av 6. Kvalitetsindex i personalens självvärdering visar på 7,1 på den tiogradiga skalan, det värdet har sjunkit sedan föregående mätning med 0,7 enheter. Analys Pedagogernas förhållningssätt och de pedagogiska resurser de besitter skapar ett arbetssätt som ger ett tillåtande och öppet klimat med stor plats för glädje och humor Personalen hoppas att kursen Ledarskap i klassrummet som genomfördes under läsåret ska ge nya infallsvinklar i deras arbete med barnen. De vill arbeta med aktiviteter och lekar som främjar värdegrund och förhållningssätt samt socialt samspel mellan fritidsbarnen. Pedagogerna vill göra barn och föräldrar mer delaktiga i arbetet med att ta fram/revidera Likabehandlingsplanen. Jämställdhet mellan flickor och pojkar Pedagogerna är medvetna om att jämställdheten mellan pojkar och flickor haltar men de arbetar med frågan. De erbjuder aktiviteter som lockar båda könen att prova nya saker och överskrida sina egna könsroller. De arbetar mycket med att stärka barnen i deras val av aktiviteter. Personalen har börjat lära ut gemensamma regler i olika lekar. De har även utökat mängden lekmaterial, så att fler kan leka med samma sak (i mån av ekonomi). 6
Personalen ser att pojkar och flickor leker mer tillsammans. T ex lärde de alla barn reglerna i brännboll vilket resulterade i att de oftare spelade det samt att fler deltog. De ser också att barn med stark självkänsla i större utsträckning vågar prova nya saker, oavsett om det är en kill- respektive tjejgrej. Bristen på lekmaterial gör ibland att bara en klick barn leker med just detta, t ex med rymdlego, och i det fallet är det endast pojkar som leker. När det gäller inomhusleken är den väldigt könsrollsstyrd. I föräldraenkäten får frågan Personalen arbetar med jämställdhet mellan pojkar och flickor ett medelbetyg på 5,23 av 6. Personalen värderar sitt arbete till 7,4 av 10, det är en ökning sedan föregående år med 0,3 enheter. Analys Pedagogerna måste bli mer uppmärksamma på barnens inomhuslek. En personal som gått kursen Jämställdhet i skolan har i sin rapport beskrivit hur barnen i år 1 använder sin fria lektid. Barnen visar tydligt att de leker väldigt könsrollsbundet åtminstone vad gäller leken inomhus. Det ser ut att underlätta att alla kan reglerna, då man slipper konflikter. Personalen har kommit en bit på väg när de investerat i mer lego t ex. Den utökade mängden lekmaterial gör att fler leker tillsammans, både pojkar och flickor. Pedagogerna behöver erbjuda mer lekmaterial, leklådor och i vissa fall mer av de saker de redan har för att alla ska ges plats att leka. De ska fortsätta med att lära ut gemensamma regler i lekar. Pedagogernas jämställdhetsarbete behöver utvecklas och synliggöras för föräldrar. All personal bör få höra en föreläsning om genuspedagogik för att på så sätt få samma grund att stå på. Barns delaktighet och inflytande Barnens önskemål styr en stor del av fritidstiden. De kommer ofta med goda idéer och förslag på vad de vill göra. Klockan har pratat om att skapa en idélåda men barnen är bra på att säga vad de vill göra. Personalen dokumenterar verksamheten med hjälp av digitalkameran. De sätter upp foton och kör ibland bildspel på fritidsdatorn. Ibland får barnen själva skriva något om vad de gjort på fritids i Klockanbladet. På fritids råder ett tillåtande klimat där barnen får pröva sina idéer. En dag i veckan äter de mellanmål på fritids istället för i matsalen, och då hjälper barnen till att hämta varor i köket och duka fram. Pinglan har börjat arbeta med idélådan. De har också diskuterat med barnen om vilka idéer som är praktiskt genomförbara. De har också kommit igång med idébanken för gjorda teman/projekt. Barnen blir medvetna om vad de faktiskt gör under sin fritidstid. De är medvetna om att de har inflytande och kan påverka sin egen verksamhet. Det är också nyttigt att fundera över vad som faktiskt är praktiskt genomförbart. Barnen har lämnat in många förslag om verksamheten på fritids. Pinglan har påbörjat bygget av idébanken. Bildspelet är en succé bland både barn och föräldrar. De äldre barnen har börjat lära sig digitalkameran. Personalen skattar sig fortfarande lågt på frågor som rör delaktighet och inflytande, 5,8 av 10. Det är samma frågor som tidigare år som får ett lågt medelbetyg. Det gäller frågor om barnen får vara med och utvärdera verksamheten och om de är med i utformandet av likabehandlingsplanen. 7
Analys Barnen känner att de törs prova nya saker. Pedagogens roll blir att hjälpa dem att genomföra idéerna utan att för den skull köra över barnens egna idéer om genomförandet. Pinglans idélåda har gjort barnen mer engagerade och de har upptäckt att de kan påverka verksamhetens innehåll. Personalen vill erbjuda mer lekmaterial, leklådor och i vissa fall mer av det de redan har för att alla ska ges plats att leka. All personal bör få höra en föreläsning om genuspedagogik för att på så sätt få samma grund att stå på. Pinglan ska fortsätta utveckla idélådan genom att oftare ta upp idéerna. De ska också göra en idélista som de kan bocka av för genomförda förslag. Pedagogerna ska fortsätta att lära upp barnen i digitalkameraanvändning. Pedagogerna vill göra barn och föräldrar mer delaktiga i arbetet med att ta fram/revidera Likabehandlingsplanen. Ett mångkulturellt fritidshem Personalen har ännu inte riktigt kommit igång med att utforska vilka olika kulturer barnen har rötter ifrån. De har köpt in en världskarta som de ska sätta utanför fritids, där de ska markera vilka olika kulturer barnen har kommit i kontakt med. Personalen skattar sig till 3,8 på den tiogradiga skalan i sin självvärdering. Analys Arbetet har inte kommit igång under året. Pedagogerna tänker använda sig av barnlitteratur och AV-centralen i ett första steg där de bekantar sig med det mångkulturella samhället ur ett barnperspektiv. Måla flaggor och samtidigt belysa landet på olika sätt. Visa barnen att kulturen ser olika ut i olika länder men att vi ändå är lika mycket värda. Särskilt stöd Ett barn har sin assistent med sig även under fritidsverksamheten. När assistentens arbetstid tar slut för dagen fördelas den uppgiften på någon annan i personalen. Ett problem som drabbar fritidshemmet är att de flesta barn som har assistent under skoltid inte har assistenten under fritidstiden. Detta kräver att övrig pedagogisk personal måste ägna extra tid till de barnen. Denna assistentroll gör att den övriga verksamheten drabbas. Personalen skattar sig till 7,1 på den tiogradiga skalan när det gäller arbetet med särskilt stöd till elever. De samarbetar med både förskoleklass och skola för att det ska bli så bra som möjligt för barnen. 8
Analys Pedagogerna önskar att assistenten följer med barnen till fritids då både det enskilda barnet och gruppen får en bättre verksamhet. Det ställs stora krav på verksamheten men personalen saknar resurser att genomföra en god pedagogisk verksamhet om de måste agera assistent också. Pedagogerna önskar assistent för det enskilda barnet under barnets hela verksamhetsdag. Samarbete mellan fritidshem och hem Under året har fritidshemmen haft drop-in, föräldrafika, föräldraenkät, Öppet Hus, och föräldramöte. Pedagogerna möter föräldrar så gott som dagligen vid lämning och hämtning. De ger alltid möjlighet för föräldrar att samtala en stund om hur dagen varit. Vid skolans utvecklingssamtal har personalen en gång/termin lämnat en skriftlig information om hur det fungerar på fritids. Detta gäller år 1 och 2. Vid förskoleklassens utvecklingssamtal ges muntlig information då samma personal arbetar i båda verksamheterna. Båda avdelningarna ger ut ett informationsbrev en gång i månaden där de informerar om sin verksamhet Personalen har sett i enkäten att föräldrar är nöjda med deras bemötande. De har också sett att föräldrar är nöjda med den information de får om sitt barns utveckling. Frågor kring service med öppethållande och personalens bemötande får 5,72 av 6 i föräldraenkäten. Föräldrars inflytande och delaktighet när det gäller likabehandlingsplanen behöver förbättras. Den frågan får 3,1 av 6 i enkäten. Helhetsomdömet om fritidshemmen ligger på 5,62 av 6 i föräldraenkäten. Personalen skattar sig själva till 6,9 på den frågan i sin självvärdering. Analys Genom föräldraenkäten har personalen fått bekräftat att deras verksamhet fungerar tillfredsställande och det avspeglar sig i föräldrarnas svar och upplevelse av verksamheten. Pedagogerna ska fortsätta bjuda in föräldrarna att på så sett ge dem insyn i verksamheten. De ska ta mer vara på föräldrars förmågor och kunskaper i verksamheten. Samarbete med andra verksamheter Pedagogerna samarbetar dagligen med skolan vid PA-pass, elevens val, NTA, friluftsdagar och temadagar. De olika fritidshemsavdelningarna samarbetar t. ex vid Fritidshemmens dag. Öppningar och stängningar samt arbetslagsplaneringar är också ett naturligt samarbete. En policy har upprättats som innebär att blivande förskoleklasslärare och förskollärare från förskolan träffas vid ett flertal tillfällen under våren för att barnen ska få en bra överskolning från förskola till förskoleklass. 9
Samarbetet med mellan avdelningarna har inte fungerat tillfredsställande under året. Båda avdelningarna har haft stora barngrupper och personalen har sett att barnen känner mest trygghet på sina egna avdelningar. Samarbetet med skolan fungerar bra då hela arbetslaget har ett bra arbetsklimat och en gemensam syn på barnen och verksamheten. I självvärderingen skattar sig personalen till 6,9 på den tiogradiga skalan. Frågorna om gemensam planering, uppföljning/utvärdering med förskoleklassen har ett lägre betyg än frågorna om gemensam planering, uppföljning/utvärdering med skolan. Analys Samarbetet mellan fritidsavdelningarna sker inte spontant utan är hänvisat till de fasta punkterna öppning, stängning och planering. Den nya policyn med överskolning från förskolan har inneburit några förändringar, t ex föräldramötet för nya förskoleklassföräldrar, drop-in fika på fritids och att nya förskoleklassbarn inte börjar på fritids förrän första veckan augusti. Samarbetet Pinglan/Klockan bör förbättras. Gemensamma träffar krävs där pedagogerna kan påbörja ett gemensamt arbete. Fritids bör utveckla sitt samarbete med förskoleklassen. Policyn om samarbetet med förskolan ska utvärderas under nästa läsår. 9 Uppföljning av likabehandlingsplanen Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn skall huvudmannen se till att det finns en likabehandlingsplan i varje fritidshem. Planen skall syfta till att främja barns lika rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling. För att planen skall kunna fungera som ett verktyg för att förebygga och förhindra diskriminering eller annan kränkande behandling skall den årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning skall detta också redovisas i kvalitetsredovisningen. Likabehandlingsplanen arbetades fram under hösten 2009. Trygghetsvandring med barnen, både i skolan och på fritids, personalens kartläggningar av både utomhus- och inomhusmiljön låg till grund för framtagandet. Brukarrådet fick planen på remiss och kom med synpunkter som tillfogades planen. När planen var klar hölls ett stormöte på skolan där elevrådets ordförande och sekreterare tillsammans med skolledning gick igenom planen med alla barn. Planen blev klar först i november därför gjordes ingen uppföljning i januari som tanken var från början. Under maj månad utvärderades planen med lagledarna på en lagledarträff. Lagledarna såg att likabehandlingsplanen används mer nu, lärare dokumenterar enligt mallen, de följer trappan vid allvarssamtal. I föräldraenkäten som genomfördes i maj fick frågorna kring trygghet ett medelvärde på 5,57 av 6 på fritidshemmen. I skolan fick frågorna som handlade om trygghet och trivsel ett medelbetyg på 5,04 av 6. Frågan alla former av mobbning i skolan motarbetas fick 4,94 på föräldraenkäten i skolan. Till hösten är det trivselgruppen tillsammans med skolledning som ska ansvara att de nya likabehandlingsplanerna upprättas. Föräldraenkäten visar att föräldrar i allmänhet inte är insatta i likabehandlingsplanen, det måste förbättras till nästa läsår. Planen måste lyftas på föräldramötet som hålls i augusti. För att fritidshemmet ska särskiljas i likabehandlingsarbetet kommer det att upparbetas en egen plan för fritidshemmen till hösten 2010. 10
Fritidshemmen Klockan och Pinglan 2010-08-24 Rektors underskrift Namnförtydligande Ingela Murars-Sares Rektor 11