PROJEKTMATERIAL ABF SydHalland Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 65... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2.Syfte:... 3 3.Aktörer:... 4 Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande?... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande... 5 6.Utbildningens uppläggning:... 5 7. Utbildningens organisation:... 6 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 6 9. IT-stöd i projektet:... 7 10. Samarbete/samverkan... 8 D. Resultat... 9 11. Kursekonomi:... 9 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln... 10 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 10 14.Utvärdering av projektet:... 11 Slututvärdering av ABF SydHallands IT-projekt... 12 DUSO... 12 Syfte... 12 Metod... 12 Material... 12 Deltagare... 12 Vad har hänt?... 12 Slutsatser... 13 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 65 Projektnamn: Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): Projektet är tänkt att ge deltagare och handledare större möjlighet att kommunicera och utbyta tankar och synpunkter, samt att visa på nyttan av IT i allmänhet och Internet i det dagliga arbetet med arbetsmiljön. Vi vill dessutom dra erfarenheter av att arbeta med IT i studiearbetet. This projekt is ment to give our students and their teachers better opertunities to comunicate and exchange their experienses, and show the practicle use of IT and Internet in the dayly work with the labor environment. We also want to experience working with IT in our work with studies. A. Projektansvariga Projektledare: Per Lindqvist Informationsansvarig: Per Lindqvist Utvärderingsansvarig: Per Lindqvist B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? För det första arbetar vi mycket med arbetsmiljöutbildning redan. Vi har dessutom sedan några år arbetat med Internet och IT och har ambitionen att använda dessa redskap för att stärka studieverksamheten. Att vi valde arbetsmiljö att jobba med beror på att det dels finns ett stort behov av att utbilda skyddsombud, dels på att det idag finns stora resurser på Internet som stöd för arbetsmiljöarbetet. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Som sagt ovan så ingår arbetsmiljöstudier i vår vanliga verksamhet. 2.Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? - Vad skulle det leda till? Syftet med projektet är att utveckla ett nytt förhållningssätt i studiearbetet genom att ge deltagare och handledare större möjlighet att kommunicera oberoende av tid och rum. Detta ger den datorstödda cirkeln en ny dimension då debatten och diskussionen kan fortgå även emellan cirkelträffarna. Vi vill även visa på användbarheten av datorn och IT för deltagarna i sin roll som skyddsombud, då det finns en stor mängd information som berör arbetsmiljöarbetet på Internet. Tanken är att detta skall leda till att IT kommer till praktisk 3
nytta för deltagarna i deras funktion på arbetsplatserna. Dels för att söka information dels för att skapa nätverk av datoriserade skyddsombud. Det tredje syftet med projektet är att vi vill dra erfarenheter och skapa kunskaper inom organisationen av att bedriva studieverksamhet med IT-stöd. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. Vi har kvar det ursprungliga syftet men har även sett flera möjligheter med projektet. Exempelvis att vara en idésamling och ledstång för cirkelledare i traditionella arbetsmiljöcirklar. Eller att cirkelledare kan ges möjlighet att utbyta erfarenheter via Internet. 3.Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Vi har i huvudsak arbetat med projektet själva men har varit i behov av att samverka främst med ABF-förbundet i Stockholm då det gäller teknik och utrymme på deras server. Vi har även i viss mån samverkat med (utnyttjat) AIS ( Svenskt Arbetsliv). Det vill säga, vi har använt möjligheter till diskussionsgrupp på deras hemsida. (www.ais.se) Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? För att få hjälp med teknik och utrymme på servrar. När det gäller diskussionsgruppen på svenskt Arbetsliv (AIS) fann vi när vi inte kunde få vår egen diskussionsgrupp att fungera en lösning i att använda en allmän grupp på AIS server. Detta har flera fördelar, för det första kan även utomstående följa och delta i diskussionerna. För det andra innehåller sidan betydligt mer än bara arbetsmiljö, detta kan stimulera deltagarna att vidga sin informationssökning till andra områden 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. ABF SydHalland är södra Hallands största studieförbund med medlemsorganisationer från LO-facken och arbetarrörelsen, handikapporganisationer, invandrarorganisationer, pensionärer med flera. Vår verksamhet sträcker sig från funktionsutbildningar för våra medlemsorganisationer via allmänna cirklar av olika ämnen till kulturverksamhet som musik, teater och bild. Vi bedriver även en rad projekt med stöd från olika håll. Vår verksamhet bygger på folkbildningens ideal och idéer. Vi vill, genom fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: 4
Främja och själva delta i en samhällsomdaning med arbetarrörelsens grundläggande värderingar. Utbilda våra anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningsliv, arbetsliv och samhälle. Skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Sättet att arbeta har givit många uppslag till att utveckla även andra ämnesområden till exempel facklig utbildning. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Nyblivna och ej utbildade skyddsombud med tillgång till dator med Internet och vissa förkunskaper i att hantera datorn. Varför vände sig kursen till just dessa? Det är den normala målgruppen för grundläggande arbetsmiljöutbildning. Tillgången till dator och förkunskaper är viktigt för att utbildningen skall bli en renodlad arbetsmiljöutbildning med IT-stöd, ingen datorutbildning. Hur informerades om projektet? Våra fackliga medlemsorganisationer informerades om projektet, dels via våra normala informationsblad, dels via särskilda utskick. Vi informerade även vid konferenser och möten med de fackliga organisationerna samt i viss mån med uppsökande verksamhet. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Responsen från de fackavdelningar som vi hade kontakt med var god. Dessa kontakter togs tidigt i projektet för att ge alla möjlighet att ha med deltagare. När sedan startdatum bestämts och vi begärde in namn visade det sig att det var svårt att få ihop deltagare. Det fanns en stor skillnad mellan det tidigare uttryckta intresset och det verkliga utfallet av rekryteringen. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Vi nådde i ringa omfattningen den målgrupp vi avsett. Cirkeln kompletterades med deltagare som normalt fungerar som cirkelledare och utbildningsansvariga på ABF SydHalland och inom Metall. C. Utveckling/Genomförande 6.Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? 5
Tanken är att cirkelarbetetet skall göras mer flexibelt genom att deltagare och handledare kan planera vilka tillfällen som det är nödvändigt att träffas. Mycket av arbetet i en studiecirkel kan mycket väl göras utan att deltagarna träffas och inte nödvändigtvis samtidigt. Grupper av deltagare kan mycket väl hålla kontakt via telefon, fax eller e-post för att tillsammans söka fakta och redovisa sina arbeten via exempelvis en diskussionsgrupp på Internet. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Traditionell studiecirkel kombinerat med distansstudiearbete. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? De delar som vi har kunnat genomföra helt och hållet har fungerat bra. Men flera delar har inte kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? hur många och hur långa? Första och sista träffen är obligatoriska. Den första träffen ägnas åt presentationer, praktisk information, genomgång av tekniken och planering av arbetet. Exempelvis hur många träffar som behövs och hur mycket och vilket arbete som kan göras på distans. Sista träffen är för bland annat utvärdering etc. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Hos utbildningsanordnaren. Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? En större frihet än vanligt har funnits i cirkeln. Dock har vi varit beroende av att träffas några gånger för att komma igång och avrunda. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Antagningen eller rekryteringen sker till bestämt startdatum. Därefter sker inga antagningar. (Utom till nya cirklar) Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja, det är tänkt att deltagarna skall kunna arbeta i par eller i mindre grupper. Detta arbete kan ske dels vid en gemensam arbetsplats men även med hjälp av IT så att deltagarna kan arbeta utan att behöva träffas mellan gångerna. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Då utbildningen endast kunde genomföras i begränsad omfattning har vi svårt att säkert bedöma detta. Deltagarna menar dock att materialet är väl värt att använda. Beroendet av tillgång till dator har varit ett minus i utbildningen. Vi har klart konstaterat att mer arbete skulle ha lagts ner på rekryteringen. Den gratiseffekt som vi väntat oss från vanliga datautbildningar (där vi normalt har kö) uteblev. 6
8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ringa. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? I projektet har främst två personer samarbetat. Dessa har också arbetat gemensamt som handledare i utbildningen. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Den extra tid som får läggas ned i den rena datasidan uppvägs inte helt av den tid som sparas in på färre cirkelträffar. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ämnesinnehållet är detsamma, dock krävs mer kunskaper på IT-sidan. Cirkelledaren får utöver arbetsmiljöfrågor även tackla datafrågor. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Mer hjälp har givits via telefonsupport. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Den extra tid som har använts har täckts av projektpengar, det har arbetats hemma men med betalning. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Med hänsyn taget till projektets utfall, ja. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Internet, e-post, hemsida med möjlighet till diskussionsgrupp och chat etc. Telefon och fax. Varför valde ni detta/dessa medier? Internet börjar nu bli var mans egendom. Det finns med andra ord redan i hemmen eller på arbetsplatserna. Vår tanke är att erbjuda utbildning via medier som deltagarna redan har tillgång till. En hemsida på Internet är dessutom öppen för alla som vill ta del av vårt arbete och kan på så sätt intressera och inspirera flera att ta del av och delta i diskussioner vilket är fullt i linje med folkbildningens tankar. Hur användes de i projektet? Vi har lagt upp en slags ledstång på hemsidan som ledare och deltagare kan utgå ifrån i studiearbetet. Via hemsidan kan man även koppla upp sig mot en diskussionsgrupp och få kontakt med alla deltagare via e-post. 7
Alla frågeställningar på hemsidan kan skrivas ut och på så sätt komma till användning även i cirklar utan IT-stöd. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi har en bra kompetens att utforma hemsidor då vi sedan några år arbetat med detta för ABF SydHalland. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Det har visat sig att olika webläsare tolkar informationen på lite olika sätt. Detta har skapat små problem med de inlägg som är gjorda i diskussionsgrupper. Övriga problem är snarare att hänföra till de vanliga problem man kan ha med en internetuppkoppling och persondatorer med nedkopplingar och låsningar etc. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? När det gäller diskussionsgrupper saknade vi en del möjligheter på vår server i Stockholm men det löste vi med AIS (Svenskt Arbetsliv - www.ais.se) Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Mer resurser hade lagts på rekrytering av deltagare. Med tanke på den tid vi lagt ner på att ställa i ordning tekniska problem skulle vi ha räknat med att det tog längre tid (trots den förlängning som vi fick i present). Vi hade i ett tidigare läge gått in med fler personer i projektet. 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Samarbetet med ABF-förbundet har fungerat bra förutom att vi inte har lyckats att lösa problemen med tekniken. Detta återstår att komma tillrätta med, men är inte avgörande för projektet då vi har löst detta via andra samverkanspartners. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Samarbetet med de fackliga avdelningarna vad gäller rekryteringen var ett problem. Det vi uppfattade som ett löfte att rekrytera deltagare uppfattades av facken som enbart ett mottagande av information. Från vår sida skulle vi mycket tydligare klargjort vad vi förväntade oss av facken. Hur togs projektet emot i den egna organisationen? 8
Inom ABF SydHalland har förväntningarna på projektet kännetecknats av nyfikenhet och idéer om att använda modellen i andra utbildningar än arbetsmiljö. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Vi har inte haft några problem med samarbetet inom projektet. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Vi har varit ett fåtal som har arbetat med projektet och det har inte varit några problem att samverka. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Vi har inte haft några problem med samarbetet inom projektet. D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 180 000 kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 228 880;74 kr Då vi inte kunnat genomföra utbildningen i den omfattning vi föresatt oss är alla kostnader i stort sett att hänföra till utveckling och utvärdering. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Vad vi kan se idag räknar vi med att kunna genomföra utbildning enligt projektet till i stort sett samma kostnad som vid traditionell utbildning. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? Inga. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? Ej svar 9
12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Kopplingen till Internet har öppnat nya vägar för både informationssökning och kommunikation. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Datorkommunikation med andra studerande? Dursmaterial och kursadministration på web? Databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Deltagarnas kommentarer: Tiden, jag är med i diskussionen när jag kan och hinner. Man har tid att tänka efter. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Deltagarnas kommentarer: Man behöver ha en dator hemma. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Positivt: Vi ser ett stort intresse för den nya tekniken, och vi har börjat samla på oss erfarenheter och kompetens för att utveckla satsningar på IT-stödd verksamhet. Negativt: Det finns inte ekonomi för utveckling lokalt. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Positivt: Målgruppen växer, IT är dynamiskt och deltagaren kan påverka innehållet i utbildningen på ett bättre sätt än tidigare. Negativt: Målgruppen inte så stor att vi idag kan samla tillräckligt många deltagare. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Hur kommer handledarens roll att se ut i en studiecirkel som fullt ut använder ITstöd eller distansstudier? Hur hanterar vi rent administrativt en distanscirkel där deltagarna inte finns på samma plats och inte heller vid samma tid? Hur mäter vi dessa cirklar? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Ett hinder är att alla inte har tillgång till tekniken, inte heller nödvändig kunskap om hur den hanteras. Att annat hinder är människors skepsis till nya företeelser inom folkbildningen. 10
14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Tanken var att använda en enkät bland deltagarna men vi har (i brist på deltagare) fått samla in synpunkter från en grupp handledare och skyddsombud som har fått ta del av vårt projekt och kommenterat detsamma. Detta har skett vid diskussioner med berörda. En kompletterande rapport finns adressen: www.abf.se/sydhalland/duso/utvardering.htm 11
Slututvärdering av ABF SydHallands IT-projekt DUSO Syfte Projektet syftar till att ge cirkeldeltagarna ytterligare möjligheter att kommunicera oberoende av tid och rum genom att använda IT som stöd i studiearbetet. Vi vill dessutom peka på nyttan av IT för deltagarna i deras roll som skyddsombud på arbetsplatserna genom att visa på möjligheterna att söka information och att kommunicera via Internet. Dessutom vill vi genom projektet vinna erfarenheter och kunskaper till organisationen i att arbeta med IT i studiearbetet. Metod DUSO är en hybrid mellan en traditionell studiecirkel och en distansutbildning. Tanken är att cirkeln träffas och arbetar traditionellt men får möjlighet att planera in arbete på distans som i viss mån kan ersätta de traditionella träffarna. Detta ger cirkeln en större flexibilitet samtidigt som arbetet kan effektiviseras. Material Vi har utgått från ett nytt arbetsmiljömaterial (Bättre Arbetsmiljö) och jämfört med olika alternativ. Av detta har vi sammanställt ett antal frågeställningar på vår hemsida som tjänar som ledstång i utbildningen. (www.abf.se/sydhalland/duso/ kompendium.htm) Hemsidan är dessutom cirkelns sambandscentral varifrån deltagare och handledare kan kommunicera via e-post, diskussionsgrupper etc. Via hemsidan finns även länkat vidare till aktuell information som deltagarna kan använda för att söka fakta om arbetsmiljön och de regler som gäller. Deltagare Vår målgrupp är nyblivna och outbildade skyddsombud som har tillgång till och kunskaper om dator och Internet. En andra målgrupp har utkristalliserat sig i de arbetsmiljöhandledare som kör arbetsmiljöutbildning och har behov av att utbyta erfarenheter och funderingar. Vad har hänt? Vi har arbetat intensivt med att skapa en hemsida på Internet som innehåller stöd för cirkelarbetet. På hemsidan har vi dels frågeställningar som skall fungera som diskussionsteman dels vid cirkelträffar dels som grupparbetsuppgifter för hemarbete. Länkar finns för att söka efter fakta i regelverk och hos olika myndigheter och organisationer. Det finns även länkar till diskussionsgrupper för redovisningar och diskussioner under studietiden. Parallellt med detta arbete har vi informerat våra fackliga medlemsorganisationer om projektet och våra tankegångar om arbetsmiljöutbildning med IT-stöd. Vi har informerat dels genom de ordinarie informationskanaler vi använder dels via särskilda skrivelser, men även vid möten, konferenser och besök hos de fackliga organisationerna. 12
Rekryteringen har i praktiken stått och fallit med information och påtryckningar till våra fackliga medlemsorganisationer. Vi har varit alltför optimistiska när det gäller fackens engagemang i rekryteringen. Detta slutade emellertid med att vi fick ihop en grupp cirkelhandledare och skyddsombud som vi använde som referensgrupp. Denna grupp fick delta i en förkortad cirkel som arbetade med DUSOmaterialet med utgångspunkt på att testa och bedöma om materialet är användbart. Då några av dessa helt saknade tillgång till dator och Internetuppkoppling använde vi oss av vår datorstudio på ABF SydHalland för att genomföra cirkeln. Vi träffades en första gång och gick igenom idén med projektet och utbildningen. Alla fick möjlighet att bekanta sig med hemsidan och diskussionsgruppen, och göra inlägg på densamma. Därefter planerade vi det fortsatta arbetet. Alla fick med sig en frågeställning som skulle utvecklas och besvaras på diskussionsgruppen. Under veckan och så gjordes. För de som inte hade tillgång till dator erbjöd vi att komma till vår datorstudio eller att använda fax för att redovisa sina synpunkter. Dessa lade vi sedan in på diskussionsgruppen som skrevs ut och faxades tillbaka med samtliga svar. Detta förfarande fungerade ganska bra och vi hade en bra besöksfrekvens på diskussionsgruppen. Vi delade därefter ut nya frågeställningar via diskussionsgruppen att besvara till nästa träff veckan efter. Även detta fungerade tillfredsställande och de flesta deltog i diskussionen. De av deltagarna som inte hade tillgång till dator använde även här faxen som redskap och det fungerar, dock kräver det större insatser av handledaren som får sköta den kommunikationen. Den sista träffen ägnades åt att utvärdera utbildningen och diskutera hur vi kan jobba vidare för att utveckla DUSO. Slutsatser Projektet har givit oss en större insikt om informationsteknikens möjligheter och dess begränsningar. De erfarenheter projektet givit oss gör att vi själva arbetar vidare med att undersöka fler områden för att kunna utveckla dem på likande sätt. Ett sådant område är den fakliga utbildningen. Det kan konstateras att det är svårt att så att säga sälja grisen i säcken. Rekryteringen till projektet skedde innan allt var klart och därmed kunde vi inte visa upp vad det var vi rekryterade till. Nu har vi helt andra möjligheter att rekrytera till höstens verksamhet då allting finns att se. Vi kan även se att arbetet med att bygga upp plattformen för utbildningen var mer omfattande än vad vi räknade med inför projektet. Detta medförde en del förseningar av framför allt tekniken på hemsidan men även anpassningen av studie- 13
materialet som var kraftigt försenat i sig självt. Materialet var tänkt att komma ut i september-oktober men kom inte förrän i januari-februari. En lärdom att dra är att man som utbildningsanordnare inte behöver ha allt serverat på egna resurser. Det finns redan många resurser på nätet som kan utnyttjas och många att samverka med för att göra det som finns bättre och se till att flera hittar det som är bra. (Man skall inte uppfinna hjul som redan finns) De reaktioner vi har fått av våra deltagare i referensgruppen visar att DUSO kommer att användas även i de mer traditionella arbetsmiljöcirklarna i framtiden. Inte minst som en resurs för våra handledare som via DUSO kan kommunicera med varandra och utbyta erfarenheter och tankar. DUSO kan då fungera som navet i verksamheten med länktips. diskussionspunkter och frågeställningar, ledstång för utbildning etc. För projektets del kommer vi att till hösten försöka att genomföra ytterligare minst en cirkel enligt projektets intentioner och fortsätta att utveckla IT-stödet för arbetsmiljöcirklarna, inte minst för våra handledare. Vi kommer dessutom att ta initiativ till att utveckla IT-stöd för ytterligare utbildningar främst för våra fackliga medlemsorganisationer. I det arbetet kommer vi att försöka utveckla samarbetet med AIS (svenskt Arbetsliv www.ais.se) för att försöka skapa en kraftfull resurs på Internet för facklig verksamhet och utbildning. För ABF SydHalland Per Lindqvist 14