Att möta och förstå förskola och klassrum Skolverkets seminarieserie för kommunala språk-, läs- och skrivutvecklare Piperska muren, Stockholm 23 mars 2009 Annette Ewald Högskolan Kristianstad Annette.Ewald@hkr.se
Forskning, lärande och utveckling Teori och praktik Broar över gapet mellan vardagligt sunt förnuft och akademisk vetenskap Praktiknära forskning, aktionsforskning och aktionslärande Vetenskap, beprövad erfarenhet och goda exempel ( tips )
Lokalt utvecklingsarbete Historik och definition Arbetsprocess Idé och problemformulering
Etnografiska forskningsverktyg Dokumentation (olika former av datainsamling) Etiska frågor
Analys och rapportering
Frågor och funderingar
Teori och praktik Forskning Praktik teori/tanke verksamhet/handling Lärare tillförs kunskaper Forskning omsätts i praktik
Att överbrygga gapet mellan teori och praktik Praktiknära (akademisk) forskning Aktionsforskning Aktionslärande Forskande partnerskap Kollegahandledning Lokalt utvecklingsarbete
Aktionsforskning FOKUS PÅ PRAKTIK OCH HANDLING utgångspunkt i praktiken och involverar praktiker öka lärandet både hos forskaren och praktikern forskaren ingriper aktivt i syfte att förändra/förbättra bygger på aktivt handlande samverkan
Cyklisk process idé/frågeställningar rekognosering/ spaning planering aktion/ genomförande reflektion/analys förnyad planering aktion reflektion osv. (fritt efter Gaby Weiner, 2005)
Större svenska aktionsforskningsprojekt Projekt Språkproduktion 1977-1980 (Birgitta Qvarsell och Hasse Hansson) En skola för barn Norrbottensprojektet 1977-1980 (Henning Johansson) Kulturen som språngbräda Litteraturläsning på mellanstadiet 1988-1991 (Lars-Göran Malmgren) Litteraturläsning som lek och allvar
Forskare och referenslitteratur Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner, 2004 Utvecklingsarbete en grund för lärares lärande, 1998 Tom Tiller, Universitetet i Tromsö, Norge Aktionslärande, 2009 Forskning i skolans vardag, 1998
Rönnerman om aktionsforskning Det är praktikerna som formulerar vad som ska studeras och vilka frågor man vill ha kunskap om. Det är också praktikern som iscensätter handlingen som sedan följs via observationer som blir föremål för diskussion och reflekton, vilket i sin tur leder till större insikt om hur saker förhåller sig till varandra [ ] Praktikerns frågor leder processen, processen innebär att en handling iscenssätts, följs systematiskt ich reflekteras över i samarbete med en forskare (2004, s. 15 och 16)
Tiller om aktionsforskning Aktionsforskning tillhör den vetenskapliga forskarens domän och kräver som allt annat vetenskapligt arbete systematisk och noggrann dokumentation distans och kritisk teoretisk reflektion argumenterande textproduktion
Aktionslärande VI LÄR OCH FÖRSTÅR GENOM DE HANDLINGAR OCH ERFARENHETER VI GÖR MINDRE PRETANTIÖS KLANG än aktionsforskning Handling Lärande tillsammans med andra Att lära av sitt vardagsarbete
Aktionsforskning och aktionslärande bygger på Samverkan Dokumentation Observation Reflektion Rapportering
Förutsättningar Initiativ Drivkraft Nyfikenhet Öppenhet Vilja till förändring
Vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskapen har ett kritiskt uppdrag bland annat ska den granska sig själv därför krävs öppen, noggrann redovisning och tillgänglighet definierade begrepp teoretiska perspektiv särskilda metoder
Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenheter, annars vore ordet beprövad överflödigt (Frank, 2001) Beprövad erfarenhet ska vara Delad = erfarenheterna är igenkännbara av flera än den enskilde Kommunicerad = dokumenterad på ett sådant sätt att den kan delas med andra Kritiskt granskad och värderad = prövad mot samhälleliga, yrkesrelaterade, etiska och andra
Gemensamma krav Systematik Dokumentation Reflektion Kommunikation/rapportering
Vad är lokalt utvecklingsarbete? en planerad process genom vilken de inblandade tillämpar egna erfarenheter för att i positiv mening förändra den egna verksamheten (Rönnerman 1998)
Vad är syftet med lokalt utvecklingsarbete? att förvärva nya kunskaper, dokumentera och kritiskt granska dem och ytterst också sprida de nya erfarenheterna till andra (Rönnerman, 1998)
Förutsättningar för framgångsrikt lokalt utvecklingsarbete att arbetet utgår från lärarna själva och från en behovsanalys av den egna praktiken (Rönnerman 1998)
Vilken är grundidén? Läraren ska inte bara vara konsument av kunskap, inte bara överföra kunskap från forskningen själv producera kunskap
Hur ska det gå till då? Studier i den egna praktiken dokumentation analys reflektion kommunikation
Vad behövs då? Verktygslåda Begreppsapparat Samtalsforum Kommunikationskanaler
Arbetsprocess Problemformulering Utvecklingsidé Projektplan Genomförande med dokumentation Analys Rapport Kommunikation
Idé och problemformulering PROBLEM = En uppgift eller en gåta man vill lösa Ett pedagogiskt dilemma Något man vill förstå eller pröva Något man vill förändra En företeelse man vill påverka
Din uppgift En balansgång mellan utmaning och stöd! Inga enkla recept! Fånga praktikens egna frågor inte implementera färdiga koncept!
Etnografiska forskningsverktyg Dokumentation Lärardagbok/lärarjournal Brevväxling Observationer Ljud/bildupptagningar Elevprodukter
Observationer riktade iakttagelser bestämt syfte tydligt fokus förberedelse flitiga anteckningar omgående efterarbete
Rollen som deltagande observatör Integrerad deltagare ( spion, förklädd agent Professionell främling ( en fluga på väggen ) Vänlig gäst
Intervjuer Medvetet syfte Planering Efterarbete Dialogiskt och resonerande samtal Öppna teman
Forskningsetiska frågor Etiska regler och etiska förhållningssätt måste iakttas: Samtycke Konfidentialitet/anonymitet Information om undersökningssyfte Nyttjande
Analys och rapportering För att de erfarenheter ett utvecklingsarbete genererat ska bidra till ny kunskap måste de analyseras kommuniceras
Omfattande och krävande arbete Tid och resurser lägger ribban för de ambitioner vi kan ha Sammanfatta och fundera över resultat
Några möjliga utgångspunkter Har det skett en förändring/förbättring? Om ja vilka då? Hur ska de förstås? Om nej vilka var hindren? Hur attackerades dessa? Varför kunde de inte övervinnas?
Referenslitteratur Egerbladh, Thor & Tiller, Tom (1998). Forskning i skolans vardag. Lund: Studentlitteratur. Franck, Eskil (2001). Högskolan utmanare och utmanad när samhället förändras i Sju inlägg om högskolemässighet: ribban på rätt nivå. Stockholm: Högskoleverket. Jernström, Elisabet & Johansson, Henning (1997). Kulturen som språngbräda. Lärande i ett flerkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan (1993). Litteraturläsning som lek och allvar om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Mårtensson, Lena & Sjöqvist, Lena (1995). Lena till Lena. Två lärare brevväxlar och reflekterar över sin undervisning. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Referenslitteratur, forts. Nilsson, Jan (1999). Att se och förstå undervisning. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (1998). Utvecklingsarbete en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2004). Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. Tiller, Tom (2009). Aktionslärande: forskande partnerskap i skolan. Stockholm: Liber. Qvarsell, Birgitta & Hansson, Hasse (1982). En skola för barn. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Weiner, Gaby (2005). Educational Action Research: theory, practice and action, i Vetenskapsrådets rapportserie Forskning av denna världen II om teorins roll i praxisnära forskning.