Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten?

Transkript

1 Vad händer när tid och struktur ges till reflektion och förbättring av verksamheten? LEK; TRYGGARE BARN; LIKVÄRDIGHET Helene Elvstrand och Marie Karlsson

2 Bakgrund Allt startade utifrån ett gemensamt intresse få ökad kunskap, forskning om fritidshem Kvalitetshöjning fritidshem Norrköpings kommun LiU och Norrköpings kommun utbildningskontoret formulerade ett gemensamt projekt. Projektperiod 2,5 år Norrköpings fond för forskning och utveckling 2 miljoner

3 Aktionsforskning Aktionsforskning handlar om verksamhetsutveckling i samverkan med praktiker och forskare. Praktiker: Experter på sin verksamhet Forskaren: Forska, hålla strukturen, katalysator i diskussioner. Aktionsforskning: Reflektionplan-aktion-reflektion-plan- aktion.. Vision möjligheter/hinder aktion uppföljning

4 Skolor som var med? TRE SKOLOR MED DELVIS OLIKA KARAKTÄR OCH OLIKA UTMANINGAR Svärtingehus - Ligger i Svärtinge ca 1 mil från Norrköping. Ca 500 elever, F-6. Folkparkskolan- Ligger i centrala Norrköping, ca 150 elever, F-3 Ektorpsringen- Ligger i centrala Norrköping, ca 400 elever, F-6.

5 Likvärdighet- Svärtingehus 5 olika avdelningar, alla gjorde olika. Mål likvärdighet, definiera det fritidspedagogiska och samverkan Forskarcirkel Jobbat med gemensam uteaktivitet en gång i veckan. Likartade arbetssätt på avdelningarna, tex leklådor och lekmiljöer. Gemensam plan för arbetet Resultat- Har fått ett gemensamt språk att tala om verksamheten. Ökat likvärdigheten inom enheten.

6 Tryggare barn Ingången rörig- bl.a. omstrukturering Mål att få färre kränkningar, lek över avdelningar och tryggare barn. Vägen tid handlade framförallt om att få en samspelt och trygg personalgrupp Jobbat med kurser och show Resultat- färre kränkningar.

7 Lek Olika hus- alla gjorde olika, olika regler, syn på saker mm Mål- Jobba med de sociala målen. Lek eftersom många sociala förmågor tränas där. Jobbat med lekobservationer, lekaktiviteter och lekäventyr Resultat- Ett arbetssätt där vi tar hjälp av lek för att träna förmågor hos barnen.

8 Årshjul

9 Lek och läroplanen Lekobservationer Vad ser vi? Vad leker de? Hur leker de? Lek roller? Lekgrupper utifrån nya elevgrupper? Skapa och upprätthålla goda relationer, lgr-11 kap 4 Utifrån att prova på något nytt? Eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter, lgr- 11 kap 4

10 Lek och läroplanen Lekäventyr Lek tillsammans, elever och vuxna, kring ett tema. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera. Lgr-11 kap 4

11 Gemensamma resultat - Trots att de olika fritidshemmen arbetat med olika utvecklingsområden går att se gemensamma drag - Systematik i utvecklingsarbete -Kollegial reflektion - En arena för fritidspedagogik - På ett tydligare sätt relatera verksamheten till barns perspektiv - Ett enat arbetslag som också tillåter individuella skillnader och där kollegor har olika utvecklingsområden

12 Elevernas perspektiv Problematiserat förhållningssätt mellan barn och vuxna Utmanat förgivettagna bilder om barn Diskuterat elevers delaktighet, vad betyder det i praktiken - hinder och möjligheter Lyft in barns perspektiv på ett tydligare sätt i verksamheten

13

14 Hinder i utvecklingsarbete Återkommande organisatoriska förändringar (kortsiktighet i planering) Oförutsägbarhet i den dagliga verksamheten (antal barn, barns tid på avdelningen) Sårbar arbetssituation (få pedagoger) Delad tjänstgöring med skola Brist på utvecklingstid / reflektionstid, arena att mötas mellan pedagoger från andra avdelningar/ alla som arbetar på samma avdelning. Att få alla med ( t.ex. F-klass) Att hitta vikarier trots avsatt medel Att orka hålla i

15 Vinster Tid att prata om pedagogik/ verksamheten Ett gemensamt språk när personal pratar med varandra. Ett medvetet pedagogiskt synsätt skapar trygghet hos personal eleverna Relatera till forskning/teori som stärker vår profession. Har blivit en stark verksamhet som tror på sig själv. Ökad reflextivitet bland de deltagande pedagogerna om sin egen verksamhet. Ett kritiskt förhållningsätt kring förgivettagande kring så har vi alltid gjort Ett ökat fokus på fritidshem på de deltagande skolorna synliggörande av verksamheten Verktyg att genomföra ett utvecklingsarbete på ett systematiskt sätt och utvärdera den Metodologiska & analytiska verktyg Rektorn har blivit mer involverad på fritidshemmet.

16 Vinster till ett kommande förändringsarbete Reflektion Systematik Kritisk tänkande Hitta kärnan i fritidspedagogik Viktiga redskap i läroplansarbetet

17 Vinster spridning av projektet Kunna språkliggöra sina erfarenheter skrivit artikel i nättidskriften Venue Arbetar tillsammans med nya fritidshem. De som deltagit i projektet fungerar som reflektionshandledare

18 Elvstrand, H. & Närvänen, AL. (2016). Children s own perspectives on participation in Leisure-time centers in Sweden. American Journal of Educational Research, 4, Elvstrand, H. & Lago. L. (2016). Elevers sociala relationer på fritidshem. KAPET. Karlstads universitet. Submitted. Närvänen, AL. & Elvstrand, H (2015). What is Participation? Pedagogues Interpretative Repertoires and Ideological Dilemmas Regarding Children s Participation in Swedish Leisure-time Centres, Extended Education.3, Närvänen A-L. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer: Om visioner, gränsdragningar och identitetsarbete, Barn, 3, 9-25.

19