Kvalitetsredovisning för Vitklöverns förskola läsår 2008-2009



Relevanta dokument
Arbetsplan Vitklöverns förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Vår verksamhet under läsåret

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Profil. Naturvetenskap och teknik

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Arbetsbeskrivning för

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Orange Centrals Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan Rosenvallsförskola 2009.

Arbetsplan. Killingens förskola

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för Ängen,

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

KVALITETSREDOVISNING

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Förskolan Mangårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

för Havgårdens förskola

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplaner Förskolan Gläntan, avd Hajen läsåret

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Lagga och Långhundra rektorsområde Lokalarbetsplan Lagga Förskola

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Kvalitetsberättelse

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

2009-09-08 Kvalitetsredovisning för Vitklöverns förskola läsår 2008-2009 1. Grundfakta om verksamheten Vitklöverns förskola ligger i Skogstorp som är beläget ca 5km från Falkenbergs centrum. Vi har närhet till skog och hav. Förskolan startade 1990 och består av två avdelningar, Svalan och Lärkan. Förskolan ligger bland villor och hyreshus och barnen som finns hos oss är från olika kulturer. På Vitklöverns förskola arbetar 5 förskollärare och tre barnskötare. Vi har ett eget kök där all mat lagas varje dag. 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi går på fortbildningar till exempel utvecklingsgruppen Kvalitet i förskolan, och vi har fått utbildning i PIM, praktisk it och mediekompetens. Fem ur personalen har deltagit i Tras utbildning, Tidig reflektion av barns språkutveckling. Vi har påbörjat arbetet med dokumentation enligt tras programmet. Vi arbetar med barnens individuella utvecklingsplaner och deras dokumentationspärmar. Man diskuterar och utvärderar verksamheten regelbundet på planeringar och arbetsplatsträffar. Två tillfällen per termin deltar vi i avdelningssamtal med skolledningen. Vi diskuterar verksamhetens pedagogiska utveckling, planerar insatser för barn i behov av särskilt stöd. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Enligt den föregående kvalitetsredovisningen avsåg vi att fortsätta med temainriktat arbetssätt och där försöka få in mycket baskunskaper. Vi skulle fortsätta med inne och utesamlingar. Få fortbildning i genusarbete samt jobba vidare med material som var genusinriktat. Vi skulle kontakta specialpedagog för hjälp. Arbeta med utepedagogik. 1

Båda avdelningarna har haft temainriktat arbetssätt med inslag av drama och sagor på olika sätt. Målet är alltid att få en barngrupp som är trygg och fungerar bra ihop. 4. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Vi tycker att vi har bra materiella förutsättningar. Vi får prioritera våra inköp för att få pengarna att räcka. Det vore bra att få spara från ett år till ett annat för att kunna göra större inköp ex vagnar, cyklar mm. Ett tillskott för äldre förskolor för att kunna förnya dyrare basmaterial. Vi har bra tillgång till dator samt nära till skolbibliotek. Varje avdelning har ett allrum/kök, målarrum liten hall samt två små rum. Vi har en mångkulturell barngrupp. 5. Arbetet i verksamheten Vi har en verksamhet som är temainriktad med inslag av dramalek och sagor. Temat grundar sig på uteverksamhet med inslag av b la samlingar, planteringar på gården, sådd, spår i naturen, aktsamhet om det som växer och lever. Vi har vävt in matte/språklek färg och form i uteverksanheten. Vi har tillsammans med barnen utarbetat kompisregler och pratat om hur man ska vara en bra kompis att alla kan leka med varandra oavsett kön och nationalitet. Vi är olika utanpå men lika inuti. Vi har använt oss av språk- och specialpedagog i ett par fall för att kunna stödja barnen på ett bra sätt. Uteverksamheten främjar motorik och en god hälsa och det är vårt mål att vara ute mycket. 6. och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 6.1. Baskunskaper för alla Ta vara på barns vetgirighet vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan lpfö-98 Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande Lpfö-98 Utveckla sin förmåga att upptäcka och använda mattematik i meningsfulla sammanhang lpfö-98 I vårt naturinriktade temaarbete har vi under året jobbat med spår i naturen att knopparna på olika växter ser olika ut. Vi har följt djuren och växterna när de har vaknat efter vintern. Vi har dokumenterat detta på olika sätt. Ex ritat tagit kort mm. I våra samlingar både inne och ute har vi lekt matte och språklekar. Ex jämfört mest och minst av saker räknat hur många flickor och pojkar bokstäver i namnen tittat hur bokstäver ser ut mm. Vi använder oss mycket av skrivkort där vi skriver barnens namn, namn på saker osv. Vi följer barnens utveckling i deras dokumentationspärmar där vi sätter in kort, sånger samt händelser på förskolan. 2

Vi har olika slags skapande verksamhet varje vecka. Barnen har fri tillgång till musik och vi har ofta sångsamlingar. Vi har rörelsesamlingar både ute och inne där barnen tränar sin motorik och får känna att det är kul att röra på sig. Den fria leken är viktig för barnen, därför ges det tid för barnen att leka fritt varje dag. Under våren 2009 har vi haft mycket gemensam verksamhet mellan avdelningarna, bla klipp och klistra, kockskola, utflykt, bygglek och aktivitetskort. Vi försöker att leka med matte och språk på ett varierat och lustfyllt sätt på barnens nivå. Att man är positiv som vuxen till det som vi gör på förskolan tycker vi är viktigt. De grupper som vi har delat upp barnen i under samlingarna har i stort sett fungerat bra och där känner vi att vi inte har kunnat göra på ett annat vis. Vi samtalar mycket i vardagen om allt mellan himmel och jord Vi ser att barnen har blivit mera intresserade av matte och språk och letar siffrorna som finns i botten på dricksglasen för att se vem som har mest. Många frågor t ex om hur mycket klockan är, vad står det där? De gör gärna matte lekar, räknar plus och minus, de tycker om att väga saker på vår våg, jämföra och få det att väga jämt. De skriver mycket bokstäver och känner igen många. De letar första bokstaven i namnen och kollar vem som har lika. Vi skriver namn och barnen jämför vilka som har flest bokstäver, de pratar och berättar mycket.! Vi fortsätter med ett temainriktat arbetssätt med betoning på uteverksamhet. Vi ska aktivt fortsätta att arbeta med TRAS och att så många som möjligt ska få möjlighet att gå på nätverksträffarna. Fortsätta bygga vidare på baskunskaper i matte och språk. 6.2. Jämställdhet och likabehandling Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra lpfö-98 Vi har haft en temadag för hela området i genuspedagogik på Katrinebergs folkhögskola. Vi bjöd in en av genuspedagogerna i kommunen till vårt föräldramöte under hösten-08. Vi har en del material som ska gynna genustänket, b la aktivitetskort, dvs. kort med bilder på olika aktiviteter. Barnen får på olika sätt välja bland korten och meningen med detta är att det ska bildas grupper med annan barnsammansättning än vad det brukar bli. Vi har använt bilder med olika känslor, där får barnen berätta om hur de känner sig i olika situationer tex. hur det känns när någon säger dumma saker. 3

Pojkar och flickor leker tillsammans. Man väljer inte kompis efter kön eller hudfärg utan den man vill leka med. Värderingar är inte alltid lätta att påverka. Både vuxna och barn får influenser från andra ställen än förskolan. Det är viktigt att vi markerar bestämt vad vi har för regler. Det är regler som är relevanta alltid. Man ska vara kompis och vara snäll mot varandra. Vår användnig av aktivitetskort har resulterat i en breddning av barnens val av lekaktivitet. Det finns inte längre leksaker som bara flickor eller pojkar leker med. Att vara kompis är viktigt det är inte bara jag utan vi tillsammans. Det ska kännas bra att göra någon glad. Detta kommer att vara en grundsten i vårt fortsatta arbete på Vitklövern. Vi fortsätter använda oss av aktivitetskort mm. 6.3. Inflytande och delaktighet Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. lpfö-98 Vi har föräldramöte en gång per termin. Vi har utvecklingssamtal med individuella utvecklingsplaner. Vi har gått utbildning i det digitala verktygen UNIKUM, som används vid upprättandet av IUP, individuella utvecklingsplaner. På förskolan finns ett aktivt föräldraråd som engagerar sig på olika sätt för förskolans bästa. Barnen får välja önskemat när de fyller år. Vi avsätter tid för fri lek då barnen själva väljer aktivitet. Föräldrarådet har ordnat en Vitklövern skylt att sätta på huset. De har även skänkt pallkragar samt växter till förskolan. De har även hjälpt till att plantera. Uppslutningen till föräldramöten under detta läsår har varit god. Hösten -09 är starskottet för UNIKUM, digitala utvecklingsplaner. Vi hoppas på ett bra fortsatt samarbete med föräldrarna. 6.4. Barn i behov av särskilt stöd Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar lpfö-98 4

Vi har möjlighet att få hjälp av special och språkpedagog vid behov.bvc finns också till vår hjälp. Vi gör barnobservationer och vi har diskussioner i arbetslaget. Vi har använt oss av ovanstående expertis under året och fått god hjälp. Vi tycker att vi har tillräcklig hjälp i nuläget och känner att det finns en bra kompetens. 6.5. Hälsa och livsstil Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinations förmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Lpfö-98 Vi har engagerade hälsoinspiratörer. Vi har rökfri personal på vår förskola. Vi lägger vikt på uteverksamhet och utevistelse i olika terräng och miljöer. Vi har sått och planterat mycket på vår gård. Barnen är aktiva ute och rör på sig mycket. De tycker om att vara ute När vi är ute försöker vi se till att alla sinnen stimuleras, dvs känna, lukta, lyssna, smaka titta. Vi har planerat kryddor och bär på vår gård och barnen hjälper till att sköta allt efter bästa förmåga med bistånd av personalen. Det är ett gemensamt intresse att allt växer så att vi kan smaka på våra bär och kryddor. Bygga vidare på vår uteverksamhet och jobba vidare med vår gård. Vi hoppas att vår gård kan bli ett intresse för barn, föräldrar och personal. 6.6 Arbetslagets eget prioriterade mål (om sådana finns) Mål: att utveckla vår utemiljö Det har länge funnits ett intresse att göra vår utemiljö bättre. 5

Vårt prioriterade mål för läsåret -09, -10 är utveckla vår utemiljö för att stärka barns kunskap om kretsloppet. 7. Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Vi har under året sett att barnens intresse för matte, språk, natur och miljö är stort och det vill vi bygga vidare på för att stimulera dem ännu mer. Vi har engagerade, nyfikna barn och det är viktigt att vi behåller det engagemanget. Vi tar detta som ett betyg på att det som vi gjort har varit positivt för barnen och intresserat dem. 8.Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi hade en dag på Katrineberg där vi satt och arbetade fram en ny likabehandlingsplan för vår förskola. Bakgrunden till det var att Skolinspektionen kritiserat Skogstorpsområdets nuvarande likabehandlingsplan,då den var för allmänt hållen Det ska finnas en likabehandlingsplan för varje enhet. 9. Åtgärder för förbättring Vi skulle vilja gå en utbildning i utomhuspedagogik för att höja vår kompetens ytterligare på förskolan. När nu uteverksamhet är ett gemensamt mål för oss på Vitklövern så skulle vi vilja att alla får samma möjlighet till vidareutbildning. 10. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Personal: Cecilia Tammik Cecilia Argentzell Anita Abrahamsson Vivianne Hallden Elisabet Carlsson IngMarie Svensson Ulla-Carin Kollberg Rektor: Aina Carlsson Rektor Stellan Magnusson Rektor 6