Makroekonomiska följder av HIV/AIDS

Naionalekonomiska insiuionen Examensarbee C Juni 2007 Makroekonomiska följder av HIV/AIDS eoreisk diskussion oc simulerin av Boswanas ekonomiska illväx 2002-2050 Handledare: Ponus Hansson Förfaare: Evelina Persson Terese Nilsson

Sammanfanin Sedan 996 är HIV/AIDS den främsa dödsorsaken i Boswana oc skapar sora sociala oc ekonomiska sörninar i lande. Tros a sjukdomen i si ine är e ekonomisk fenomen uör den sora omfaninen e allvarli o för landes ekonomiska uvecklin de kommande åriondena. Den ekonomiska uvecklinen i Boswana var fram ill mien på 990-ale en av världens snabbase. Från a a vari e av de io faiase länderna i världen uvecklades lande ill e av Afrikas rikase oc klassas nu som e medelinkomsland. Denna uppsas ska försöka reda u vilka nåra av de makroekonomiska konsekvenserna är för e land där en av fyra bär på den livsoande sjukdomen. Efersom HIV/AIDS enderar a påverka de cenrala produkionsfakorerna lier fokus på ur ekonomisk illväx påverkas. Genom a uvida Solow-modellen med umankapial oc eknoloi ill a fåna upp dessa effeker kan sedan en simulerin av Boswanas ekonomiska illväx 2002-2050 öras vilken visar ur mycke HIV/AIDS kan kosa samälle. Förväna resula är a epidemin ar en neaiv inverkan på ekonomin (BNP) vilke dock ine beöver beyda a den blir mindre. Mer roli är isälle a illväxaken avar oc a ekonomin (BNP) blir mindre än vad den skulle a vari uan AIDS. Nyckelord: HIV/AIDS, Boswana, Ekonomisk illväx, BNP, Solow-modellen med umankapial oc eknoloi

Förkorninar ACHAP African compreensive HIV/AIDS Parnersip AIDS Acquired Immuno-Deficiency Syndrome BIDPA Boswana Insiue Developmen for Policy Analysis BNP Bruonaionalproduk CSO Cenral Saisics Office HAART Hily Acive Reroviral Terapy HDI Human Developmen Index HIV Human Immunodeficiency Virus IMF Inernaional Moneary Foundaion PPP Purcasin Power Pariy TUH Toala Uifer på Hälsa WDI World Developmen Indicaors WHO World Heal Oranizaion Paramerar oc Variabler Y : areera oupu i den oala ekonomin, BNP L : arbeskrafsubud K : realkapial A : eknoloi : individuell umankapialnivå : produkivieen i ubildninssekorn d : umankapiales deprecierinsak f : ferilie m : immiraionsak w ~ : areerad lönenivå H : areerad umankapialnivå y : BNP-illväx K : Realkapialillväx A : Teknoloisk illväx : Humankapialillväx

Växelkurs Officiell växelkurs år 2000 (enomsni under perioden): 5 Pula per US Dollar PPP-juserad växelkurs år 2000: 2 Pula per inernaionell US Dollar Boswana Bild Kara över Boswana Källa: www.cia.ov/library/publicaions/e-world-facbook/eos/bc.ml World Bank (www.devadaa.worldbank.or/daaonline)

Inneållsförecknin Inlednin.... A mäa illväx... 2.2 Disposiion... 3 2 En överblick av epidemin... 4 2. Demorafiska följder... 4 2.2 Dynamiken bakom HIV-spridninen... 5 3 Makroekonomiska följder av HIV/AIDS... 8 3. Arbeskrafsubude... 9 3.2 Direka oc indireka kosnader... 0 3.3 Sparande oc inveserinar... 2 3.4 Offenlia sekorn... 5 3.4. Hälsosekorn... 6 3.4.2 Ubildninssekorn... 8 3.5 Privaa sekorn... 9 3.6 Finansmarknaden... 9 4 Presenaion av modell... 2 4. Solow-modellen med umankapial oc eknoloi... 2 5 Pronos för Boswanas illväx 2002-2050... 26 5. Förvänad effek på paramerar oc variabler... 26 5.2 Daa... 29 5.3 Förändrin av enskilda variabler oc paramerar... 30 5.3. Uånsläe... 30 5.3.2 Minskad inveserinsak... 3 5.3.3 Minskad produkivie... 32 5.3.4 Minskad befolkninsillväx... 34 5.4 Simulerin av den ekonomiska illväxen... 36 5.4. Modellens resula... 38 6 Slusas oc sammanfaande kommenarer... 4 7 Referensförecknin... 44 Appendix A... 47 Härlednin av BNP-illväx i seady sae... 47 Härlednin av BNP per arbeare i seady sae... 48

Appendix B... 50 Approximerin av umankapialnivå, oc d... 50 Esimerad befolkninsillväx... 53 Realkapial... 53 BNP... 53 Approximerin av mänd eknoloi... 54 Appendix C... 55 Uånsläe... 55 Minskad inveserinsak... 56 Minskad produkivie... 57 Minskad befolkninsillväx... 57 Appendix D... 59 Uan-AIDS... 59 AIDS-med-beandlin... 59 AIDS-uan-beandlin... 60 Diaram Diaram Privaa oc offenlia uifer på älsa 998-2005... Diaram 2 Genomsnili årli illväxak i BNP per arbeare... 3 Diaram 3 Genomsnili årli illväxak i oal BNP... 32 Diaram 4 Genomsnili illväxak i BNP per arbeare... 33 Diaram 5 Genomsnili illväxak i oal BNP... 34 Diaram 6 Genomsnili illväxak i BNP per arbeare... 35 Diaram 7 Genomsnili illväxak i oal BNP... 36 Diaram 8 Real BNP... 38 Diaram 9 Real BNP per arbeare... 39 Diaram 0 Real BNP-illväx... 39 Ekvaioner Ekvaion... 22 Ekvaion 2... 22 Ekvaion 3... 23 Ekvaion 4... 23 Ekvaion 5... 24

Ekvaion 6... 24 Ekvaion 7... 25 Ekvaion 8... 25 Ekvaion 9... 26 Ekvaion 0... 27 Ekvaion... 27 Ekvaion 2... 47 Ekvaion 3... 47 Ekvaion 4... 48 Ekvaion 5... 48 Ekvaion 6... 48 Ekvaion 7... 49 Ekvaion 8... 49 Fiurer Fiur Analysram för de makroekonomiska effekerna av HIV/AIDS... 8 Tabeller Tabell Genomsnili årli illväxak för de re scenarierna... 40 Tabell 2 Underla för approximerin av umankapial... 5 Tabell 3 Approximerin av... 52 Tabell 4 Humankapiales approximerade deprecierinsak... 52 Tabell 5 Esimerad befolkninsillväx 990-2050... 53 Tabell 6 Realkapial 996-2002... 53 Tabell 7 Real BNP 996-2002... 54 Tabell 8 Esimerad mänd eknoloi... 54 Tabell 9 Genomsnilia illväxaker i uånsläe... 55 Tabell 0 Anana värden på paramerar oc variabler för uånsläe... 55 Tabell Tillväxbokförin för uånsläe 2002-2050... 56 Tabell 2 Genomsnilia illväxaker vid inveserinsak på 22 procen... 56 Tabell 3 Genomsnilia illväxaker vid inveserinsak på 23 procen... 56 Tabell 4 Genomsnilia illväxaker med =,050... 57 Tabell 5 Genomsnili illväxaker med =,0434... 57 Tabell 6 Minskad befolkninsillväx oc deprecierinsak i umankapiale... 57

Tabell 7 Genomsnili illväxaker vid minskad befolkninsillväx... 58 Tabell 8 Genomsnilia illväxaker uan-aids... 59 Tabell 9 Anana värden på paramerarna vid uan-aids... 59 Tabell 20 Genomsnilia illväxaker AIDS-med-beandlin... 59 Tabell 2 Anana värden på paramerarna för AIDS-med-beandlin... 60 Tabell 22 Genomsnilia illväxaker AIDS-uan-beandlin... 60 Tabell 23 Anana värden på paramerarna för AIDS-uan-beandlin... 6

Inlednin HIV/AIDS är en sjukdom som anriper själva kärnan av individers uvecklin då den förkorar livsländen, urolkar individers värdie oc självkänsla, orsakar social exkluderin sam fördjupar faidomen för individer, usåll oc ela samällen. HIV/AIDS innebär framförall följder för arbeskraf oc umankapial som i sin ur orsakar sörninar för andra delar av ekonomin. 2 Syfe med denna uppsas är a uifrån effekerna på arbeskraf, umankapial oc andra för illväxen vikia fakorer, undersöka ur lånsiki illväx i Boswana påverkas av en HIV/AIDS-epidemi. Uånspunk för analysen av BNP-illväxen är Solow-modellen med umankapial oc eknoloi. För a denna modell ska kunna fåna upp effekerna av HIV/AIDS ar ja val a uvida modellen oc a fram e uryck för ackumulerinen av umankapial. Urycke är änk a fåna upp de effeker HIV/AIDS förvänas a på umankapiales produkivie oc deprecierinsak enom ökad dödli- oc sjuklie. För a ydliöra ur HIV/AIDS påverkar makroekonomiska variabler som i sin ur påverkar BNP-illväxen, ar ja ai fram en analysram som även funerar som uånspunk för den inledande diskussionen krin makroekonomiska effeker av HIV/AIDS. Denna mer enerella diskussion avser e en rund för ur oc framförall vilka variabler oc paramerar i modellen som påverkas av HIV/AIDS. Genom a esa ur förändrinar av enskilda paramerar oc variabler (orsakade av HIV/AIDS) påverkar BNP-illväxen, undersöker ja samidi ur känsli ekonomin är för förändrinar av dessa. Tesen ämnar även kunna e en bild av vilken parameer som påverkar BNP-illväxen mes oc därmed bör rikas mes uppmärksame vid policyuformnin. Uppsasen uesluer dock av urymmesskäl vidare diskussion krin uformande oc implemenerinen av diverse policys oc beandlinsformer. En simulerin av Boswanas ekonomiska illväx 2002-2050 kan därefer uföras för re änkbara scenarier, uan-aids, AIDS-med-beandlin oc AIDS-uan-beandlin. Jämförelse mellan de olika scenariernas resula er en inblick i ur sora samällsekonomiska kosnader en HIV/AIDS-epidemi innebär. Val av modell kan a avörande beydelse för vilka simulerinens slulia resula blir. För e oc samma land kan resulaen skilja si avsevär 2 Se ill exempel UNDP 2000:2

enbar på rund av modellval. Simulerinen i denna uppsas uår från min uvidnin av Solow-modellen med umankapial oc eknoloi, där de främsa fakorerna bakom ekonomisk illväx anas vara sparande sam mänden illänli umankapial oc eknoloi. 3 Den poliiska oc ekonomiska sabilie som råder i Boswana uör enli min menin en bra rund för analys av effeker av HIV/AIDS. Dea efersom poliiska oc ekonomiska orolieer annars kan söra resulaen oc öra de svårare a dra slusaser krin vad som orsakar evenuell avaande illväxak. Boswana är även e spännande land a analysera med anke på de framånar lande ar jor sedan dess självsändie 966. De diamanfyndieer som jordes i början på 970-ale ar bidrai ill oda naionalinkomser som i sin ur ar förvalas väl oc sasas på uppbynad av e riksomfaande sjukvårds- oc ubildninssysem. Lande ar på måna sä lyckas med vad som för andra närliande länder söder om Saara verkar omöjli, a skapa bäre levnadssandard för sina invånare. Denna framånssaa oas dock av en ärjande HIV/AIDS-epidemi oc följande uppsas syfar således ill a karläa ur mycke framånarna kan ämmas.. A mäa illväx Bruonaionalproduken (BNP) är e ekonomisk må på ur mycke som produceras oc ur sora inkomserna i e land är. De är e må som er en umärk indikaion på e lands inkomsnivå oc används vanlivis ill jämförelser över iden eller mellan länder. Däremo ar BNP-måe flera briser när de äller a beskriva e lands välfärd, framförall på rund av a de uesluer all form av em- oc svararbee sam er ina indikaioner på invånarnas älsoillsånd, frie eller inkomsfördelninen dem emellan. 4 Även om BNP är en viki beskrivande del av välfärd, briser den i a på een and förklara välfärdsuvecklinen. Används exempelvis BNP per capia som må på e lands välsånd, kan en HIV/AIDSepidemi fakisk öka landes välsånd även om en sor del av befolkninen upplever sämre levnadssandard. De sker om befolkninsillväxaken minskar med mer än vad den ekonomiska illväxaken ör. Dessuom innebär en avaande illväxak för befolkninen a kapialsocken per capia kommer a öka oc de skulle kunna resulera i en öre seady sae-nivå jämför med e scenario uan AIDS. De är därför viki a komma iå a BNP är e må på landes areerade inkoms oc ine e enskil må på välfärd. 3 Se ill exempel Jones, Carles 2002:57 4 Se ill exempel Hansson, Ponus 2007:8 2

Anledninen ill a BNP ros all är e vanli förekommande må på jus välfärd är a man anar a de exkluderade fakorerna förblir närmas konsana över iden. Vid jämförelser över iden eller mellan länder är de vanlivis skillnaden som är av inresse oc ine själva nivån. Då de däremo är sannolik a en HIV/AIDS-epidemi påverkar inkomsfördelninen oc ökar klyforna inom lande så mycke a välfärden fakisk försämras, kan BNP anses vara e illa val må. Tros de kommer ja a använda mi av BNP för a mäa landes uvecklin, dock med veskapen a levnadssandarden med sor sannolike påverkas mer av HIV/AIDS än vad kan uläsas av effeken på BNP-illväxen. Ja vill även framålla a areerad inkomsnivå ine kan liksällas med usållens disponibla inkoms. Vid min simulerin kommer ja uesluande a diskuera effekerna på areerad inkomsnivå. Effekerna på usållens disponibla inkoms skiljer si å mellan olika delar av lande oc vilken inkomsnivå usållen befann si på innan epidemin. Vissa usåll kommer oneklien drabbas värre än andra oc de beror främs på om de finns HIVsmiade inom usålle eller ine. Vidare beror usållens disponibla inkoms på ur löner oc avkasnin ändras ill följd av epidemin. Även om ja kor kommer a nämna ur HIV/AIDS påverkar faidom oc inkomsfördelnin, är de fakorer som ja ueslui i min illväxanalys ros a ökad inkomsfördelnin verkar neaiv på den ekonomiska illväxen. 5.2 Disposiion Inledande avsni ämnar e en överblick av epidemin, dess demorafiska följder sam dynamiken bakom HIV-spridninen. Denna del är viki för a förså epidemins omfanin oc inverkan på produkionsfakorerna arbeskraf oc umankapial. Därefer följer en diskussion krin poeniella effeker på makroekonomiska variabler, vilke innefaar flera för illväxen vikia fakorer som sedan preseneras närmare i avsni 4 där ja redoör för den illänka modellen. I avsni 5 preseneras oc jämförs resulae av simulerinen sam esen av de enskilda paramerarnas inverkan på BNP-illväxen. Uppsasen avsluas med kommenarer oc slusaser krin erållna resula oc förda resoneman. 5 Se ill exempel Deininer Squire 998, Voicovsky 2005 3

2 En överblick av epidemin Avörande för ur sora effeker HIV/AIDS ar på ekonomin beror ill sor del på ur ubredd epidemin är sam ur läne en smiad förvänas leva. Därför änas dea avsni å a klaröra ur sor HIV-spridninen i Boswana är oc om de finns vissa åldersrupper som är värre usaa än andra. För a få en inblick ur en epidemi lik den som ärjar söder om Saara ar kunna få en sådan sor omfanin, vill ja även diskuera dynamiken bakom HIV-spridninen. 2. Demorafiska följder HIV (Human Immunodeficiency Virus) är e oboli virus som, väl inne i blodomloppe, försör kroppens immunförsvar. Den smiade dör ine av viruse per se uan avlider vanlivis av en annan sjukdom efer a HIV överå ill AIDS (Acquired Immuno-Deficiency Syndrome) vilke innebär a ela kroppens immunförsvar ar slais u. Mer än 70 procen av världens HIV-smiade lever i Afrika söder om Saara. 6 Boswanas försa fall av HIV dianosiserades 985 oc sedan dess ar lande erfari en av världens mes omfaande HIV/AIDS-epidemi. Enli World Heal Oranizaion bar 350 000 boswanier i slue av 2003 på viruse, vilke beräknas vara unefär 37,3 procen av den vuxna befolkninen (oal befolknin uppskaades 2004 ill,8 miljoner). 7 För den oala befolkninen beräknas andelen smiade vara 8,7-9,8 procen. 8 Kvinnor i åldern 20-29 uör den rupp som uppvisar ös smioandel oc även oal se bär kvinnor i sörre usräcknin än män på viruse. Den öa spridninsaken sexdubblades 992-998 men är nu sabil oc inom vissa åldersrupper avaande. 9 På vissa områden lier andelen smiade på uppemo 50 procen oc som en konsekvens av den sora omfaninen ar förvänad medellivsländ i lande sjunki från 67 år 996 ill a 2006 endas vara 34,9 år. 0 Flera sudier krin de demorafiska följder som vänas av HIV/AIDS-epidemin ar jors. Den senase ja ar ai del av är jord av Econsul oc där ar man, ill skillnad från andra idiare sudier, änsyn ill olika former av beandlin som numera finns illänli enom 6 Gaffeo, Edoardo 2003:28 7 WHO counry repor, Boswana 2005: 8 Een beräknin baserad på daa från WHO counry repor, 2005 oc www.wo.in/na/counry/bwa.pdf 9 BIDPA 2000:3 0 Human Developmen Repor 2006 (p://dr.undp.or ) 4

de offenlia sjukvårdssyseme. Vissa anaanden krävs dock då illånen på fullsändi daa är beränsad men ros de er resulaen en bra finervisnin om befolkninsillväxen framöver. Vid 202 förvänas, enli Econsuls sudie, befolkninen vara 8-23 procen mindre än vad den skulle a vari uan AIDS. Tillväxaken var enli US Census Bureau 2,4 procen 990-2000 men beräknas ava ill endas 0,2 procen under 2000-200. 2 I Markus Haackers arikel e Economic Consequences of HIV/AIDS in Souern Africa (2002) redovisas en befolkninspronos för 2000 där illväxaken beräknades ill 2,6 procen uan AIDS oc endas 0,9 med AIDS. För år 200 förvänas befolkninsillväxaken i samma sudie vara -,2 procen med AIDS oc 2,0 i falle uan. Ökad moraliesak oc minskad feriliesak bland HIV-smiade kvinnor illsammans med ökad barnadödlie, på rund av överförin mellan mor oc barn, framålls vara de främsa orsakerna ill den uppskaade befolkninsminskninen i Boswana. Som ja nämnde idiare är kvinnor i sörre usräcknin än män smiade oc infekerinen sker vanlivis vid en ynre ålder. Dessuom är infekionsrisken, ren fysisk se, sörre för kvinnor än för män. 3 2.2 Dynamiken bakom HIV-spridninen Spridninen av HIV sker vanlivis enom eerosexuella förbindelser oc avörande fakorer är enli WHO simaiserin oc förnekelse av sjukdomen, kvinnors usae, förekoms av oskydda sex sam demorafisk rörlie. Andra fakorer bakom infekionsrisken kan vara läe, inkoms oc ubildnin, eneraionsöverskridande sexuella förbindelser sam överförin mellan mor oc barn. Anledninar ill a HIV/AIDS ar få en så ubredd spridnin i Boswana är miraionen oc mobilieen bland befolkninen. Tack vare relaiv oda inkomser oc infrasrukur kan en sor del av befolkninen resa mycke oc ofa. Med ökad rörlie kommer dock en ökad förekoms av illfällia sexuella förbindelser oc en sudie från 999 ar funni en sark länk mellan mobilie oc spridnin av HIV/AIDS. 4 Ojämlike mellan könen oc förekomsen av eneraionsöverskridande sexuella förbindelser bidrar ill a ynre kvinnor smias i öre usräcknin än ynre män. I åldern 0-4 år är risken för smia dubbel så sor för en flicka oc risken är ännu öre bland kvinnor i åldern Econsul 2006:9 2 US Census Bureau b (www.census.ov/ci-bin/ipc/idbsum.pl?cy=bc) 3 Se ill exempel Haacker, Markus 2002:5-6; Coen, Desmond 2002: 4 UNDP 2000:4 5

5-29. Spridninen sker från äldre män ill ynre kvinnor som sedan sprider viruse vidare ill jämnåria pojkar/män. A andelen smiade kvinnor är ö leder ine el oväna ill a överförinen mellan mor oc barn vid ravidie oc förlossnin blir sor. Generaionsöverskridande sexuella förbindelser oc överförin mellan mor oc barn bidrar ill a HIV kan spridas från eneraion ill eneraion. Ojämlikeen mellan könen är främs i form av ojämlika förållanden rörande ansällninsmöjlieer, illån ill förmöene, fördelnin av usållsarbee oc enerella makförållanden. De är även vanli förekommande med våld mo kvinnor i form av missandel oc våldäker. A kvinnans sällnin enemo mannens är beydli svaare ros vara en sark bidraande fakor ill a fler kvinnor än män är smiade. 5 En sjukdom som HIV/AIDS frodas i e illsånd av förnekelse oc ysnad, särskil om denna inorans sker bland ledare oc syrande. Tysnad oc förnekelse föder även problem som simaiserin oc diskriminerin. Social simaiserin oar a försöra sociala näverk oc försvårar individers möjlie a a del av olika emenskaper, vilka båda bidrar ill skapande av social kapial (med social kapial syfar ja är på normer oc värderinar som skapade i rupp bidrar ill a människor samarbear oc liar på varandra). Risken a amna uanför den sociala emenskapen leder ill a måna människor ine vill illkännae sin sjukdom eller renav ine bryr si om a a reda på om de är smiade. Enli Boswana Human Developmen Repor är de, ros a nära en redjedel av Boswanas befolknin beräknas bära på viruse, få som är medvena om sin HIV-saus. 6 De ar ine kunna påvisas nåon sörre skillnad mellan sadsområde oc landsbyd vad äller andelen smiade oc en av de bakomliande orsakerna är som sa den sora rörlieen bland befolkninen. Däremo ar andelen smiade visa si vara nåo öre i sadsområdena oc framförall i räns- oc ruvsäder. Tros a andelen smiade ar spridi si snabb i ela lande, ar jus den norra delen av lande med uprälade ruvsäder som Selebi-Pikwe oc Francisown upplev en nåo snabbare spridnin. 7 Spridninsaken ar nu börja ava fas de med en smioandel på 46 procen i Francisown, 45 i Gabarone oc ela 52 procen i Selebi-Pikwe vilke var den ösa andelen smiade i ela lande 2003. 8 5 UNDP 2000:3-4 6 UNDP 2000:5 7 BIDPA 2000:3 8 WHO counry repor 2005: 6

Enli Världsbanken ar människor med penar oc ubildnin en bäre uånspunk a lära si ur man undviker HIV/AIDS. I överenssämmelse med Världsbanken påvisar Paul Bennell i sin arikel e AIDS Epidemic in Sub-Saaran Africa, a ubildade löpe sörre risk a smias i den inledande fasen av epidemin än i dasläe. Den ökade kunskapen oc erfareneen av sjukdomen ar medför a denna rupp nu ar ändra si sexuella beeende i sörre usräcknin än den oubildade. 9 Slusasen blir således a oubildade kan, vilke vanlivis beyder faia, kvinnor oc den del av arbeskrafen som arbear lån från sina familjer, lida sörre risk för infekion. 9 Bennell, Paul 2003:499 7

3 Makroekonomiska följder av HIV/AIDS Den öa andelen smiade sam den ökade sjukli- oc dödlieen ill följd av HIV/AIDS ar medför a Boswana ar falli från HDI (Human Developmen Index) placerinen 77 (996) ill 3 (2006). Både den offenlia oc privaa sekorn lider förluser av de vikia produkionsfakorerna arbeskraf oc umankapial. De direka oc indireka kosnader som uppkommer av HIV/AIDS verkar neaiv på inveserinsaken oc sparande. E minska sparande orsakar i sin ur mindre inveserinar i fysisk oc umankapial. Vilka effeker en HIV/AIDS-epidemi ar på den ekonomiska illväxen beror på ur mycke produkionsfakorerna arbeskraf, umankapial oc fysisk kapial påverkas. Innan illväxanalysen ar vid vill ja därför reda u ur dessa produkionsfakorer illsammans med andra delar av makroekonomin påverkas av ökad sjukli- oc dödlie bland framförall arbesför befolknin. Fiur Analysram för de makroekonomiska effekerna av HIV/AIDS Direka/ Indireka kosnader (3.2) Sparande/ Inveserinar (3.3) HIV/AIDS (2) Humankapial (3.3) Fysisk kapial (3.3) Arbeskraf (3.) Offenlia sekorn (3.4) Finansmarknaden (3.6) Privaa sekorn (3.5) BNP (4-5) Källa: förfaarens een uformnin 8

HIV/AIDS påverkar ekonomin enom olika kanaler. Ovansående analysram er en överblick av vilka fakorer som upplever eller är direka konsekvenser av en HIV/AIDS-epidemi oc ur dessa i sin ur påverkar andra makroekonomiska variabler. Siffrorna i varje box indikerar i vilka avsni dessa beandlas. 3. Arbeskrafsubude En iven följd av HIV/AIDS är dess direka effek på arbeskrafen framförall enom a ubude av arbeskraf minskar, ålderssrukuren oc kunskapssammansäninen förändras sam kosnaden för arbeskrafen ökar. Förändrinen av arbeskrafen sker på liknande sä som den demorafiska förändrinen. Ålderssrukuren påverkas av den ökade dödlieen oc förändras med illväxaken av befolkninen. I ak med a medelåldern bland arbesför befolknin sjunker, ör även arbeslivserfareneen de. Arbeslivserfarene är en viki komponen för den produkivie oc effekivie som finns på arbesplaser. Förlus av erfarna arbeare beyder a produkivieen oc effekivieen på arbesplaserna kommer a sjunka. Vissa yper av arbesuppifer kräver kunskap från prakisk inlärnin oc denna kan vara svår a ersäa med endas formell ubildnin. Förlus av erfarna arbeare kan därför e sora effeker ine bara på den nuvarande produkivieen, uan även på framida produkivie enom a erfaren arbeskraf ine ar samma möjlie a lära upp ny. För e land som Boswana där de redan råder bris på ubildad arbeskraf är varje förlus av ubildade allvarli för landes framidsusiker inom ekonomisk illväx oc uvecklin. A ersäa ubildad arbeskraf med oubildad ar sora beränsninar oc kan endas ske i viss usräcknin. Arbeslöseen i lande var 2004 officiell 23,8 procen, inofficiella uppskaninar visade dock på närmare 40 procen. 20 Även om de således finns en sor mänd arbeslösa som skulle kunna ersäa förlorade arbeare, kan de ine ske uan sora kosnader oc uppoffrinar. Enli en pronos av Boswana Minisry of Finance and Developmen Plannin förvänas de redan exiserande underskoe av ubildad arbeskraf förvärras yerliare oc därmed driva upp lönen för ubildade med 2-7 procen. Arbeslöseen bland oubildade förvänas sjunka med 8 procen. 2 Däremo förvänas den oala arbeslöseen sjunka framförall på rund av a arbeslösa avlider oc ine på rund av a fler får möjlie a bidra ill produkion. 22 20 CIA World Facbook (www.cia.ov) 2 Greener, Rober 2004:75, UNDP 2000:20 22 BIDPA 2000:9 9

Från föreående diskussion krin dynamiken bakom HIV-spridninen framkommer a flera fakorer som kön, yrke oc ubildnin kan öka risken för infekion. Diverse subrupper inom arbeskrafen är således värre drabbade än andra. De demorafiska pronoser som redovisas ovan visar a fler kvinnor än män bär på viruse. Därmed kommer andelen kvinnor på arbesmarknaden a minska i framiden oc arbesplaser där kvinnor är överrepresenerade bli särskil lidande. Exempel på e sådan yrke skulle kunna vara lärare. Andra särskil usaa yrken som förknippas med öa andelar smiade (oc då ine på rund av kvinnodominans) är enli Boswana Human Developmen Repor lasbilscaufförer, auförsäljare oc byarbeare. 23 Enli WHO illör även miliär personal denna riskrupp. 24 En sudie av Econsul ar visa a förea enerell upplever en sörre förlus av oubildad arbeskraf än ubildad vilke följer resonemane från avsni 2.2 a oubildade löper sörre infekionsrisk. Samma undersöknin visade a illverknins- oc ruvindusrin upplevde sörs sjukfrånvaro bland sina arbeare. De framålls dock a resulae kan bero på a exempelvis dealjandeln ar läre siffror på rund av sörre omsänin av arbeskraf oc a de neaiva effekerna av HIV/AIDS ine inner påverka dessa förea innan arbearen inner slua av andra anledninar. 25 För den ekonomiska illväxen är arbeskrafen som sa en viki produkionsfakor oc en krafi förändrin av sammansäninen sam de oala ubude av arbeskraf påverkar, vilke även illusreras i analysramen ovan, de eneer där produkionen sker. E mindre ubud oc läre umankapial bland arbearna leder med sor sannolike ill mindre produkion oc lånsammare uvecklin. 3.2 Direka oc indireka kosnader Kosnader för HIV/AIDS kan delas in i direka oc indireka. De direka kosnaderna innefaar uifer för medicin, beandlin/sjukvård oc beravninskosnader, medan de indireka kosnaderna inkluderar förlorad arbesid ill följd av sjukdom, rekryerin oc upplärnin av ersäare sam omsor av föräldralösa. 26 Kosnader för sjukdomen uppdaas förs av usållen för a sedan spridas vidare ill förea oc slulien ill ela makroekonomin. De är kosnader lik ovan nämnda som kan medföra a resurser allokeras 23 UNDP 2000:4 24 WHO counry repor 2005: 25 Econsul 2006:57 26 Bolliner Sover, 999:3 0

bor från produkionsändamål oc isälle år ill älso- oc sjukvård. Fiur avser a klaröra a ökade kosnader som kan innebära minska sparande oc inveserinar i sin ur oundviklien påverkar BNP-illväxen enom lånsammare ackumulaion av fysisk oc uman kapial. Tros a Boswana fram ill mien av 990-ale uppvisade världens snabbase illväx, lever forfarande 30 procen av befolkninen under faidomsränsen. 27 HIV/AIDS spelar en avörande roll när de äller faidomsfördjupnin då den försäer människor i en sämre ekonomisk siuaion än vad de skulle a amna i uan AIDS. Måna usåll faller in i faidom ill följd av ökade direka oc indireka kosnader. Fördjupad faidom uppkommer som en kombinaion av ökade uifer på sjukvård oc beravninskosnader sam minskad inkoms på rund av sjukfrånvaro oc färre personer i usållen som bidrar ill försörjnin. En HIV/AIDS-epidemi påverkar inkomsfördelninen enom a ökade uifer på sjukvård oc älsa minskar inkomsnivån särskil bland den läsa inkomsruppen. De faiase invånarna ar ofa bara dess ee värde som arbeskraf a förlia si på som illån oc de är främs denna inkomskälla som skadas av HIV/AIDS. De övre inkomsrupperna är rolivis bäre rusade a klara av ökade sjukvårdsuifer oc ar förmodlien mer kunskap om ur man undviker a bli smiad. HIV/AIDS ar således ine bara innebörden a den påverkar alla inkomsrupper uan risken är även sor a inkomsskillnaderna dem emellan ökar. 28 Diaramme nedan ämnar visa ur uiferna på älsa oc sjukvård ar förändras 998-2005. Diaram Privaa oc offenlia uifer på älsa i Boswana 998-2005 70 Procen 60 50 40 30 20 0 0 996 997 998 999 2000 200 2002 2003 2004 2005 År Toala uifer på älsa (TUH) som % av BNP Offenlia uifer på älsa som % av TUH Offenlia uifer på älsa som % av oala offenlia uifer Privaa uifer på älsa som % av TUH 27 CIA World Facbook (www.cia.ov) 28 Unied Naions Deparmen of Economic and Social Affairs/Populaion Division, 2004:82

Källa: Ena beräkninar baserade på daa från WHO summary counry profile 2005 De oala uiferna på älsa ar öka från 4,4 ill 7 procen. På samma sä ar andelen av offenlia uifer som år ill älsa öka under perioden. I ak med ökade offenlia uifer på älsa ar de privaa uiferna minska. Vad som är orsaken ill dea är oklar. En anlednin skulle dock kunna vara a nåon form av policyändrin ar ske som medför a saen ai på si en sörre del av älsokosnaderna. 2002 faades beslue a HAART (Hily Acive Ani-Reroviral Terapy) skulle bli illänli för alla medborare enom de offenlia sjukvårdssyseme, men de var ine förrän 2004 som beandlinen verklien blev offenli illänli. 29 De skulle således kunna vara en av anledninarna ill a andelen offenlia uifer på älsa ar sii medan den privaa ar sjunki. Toal andel av BNP som läs på älsa vinar om a älsouiferna oal se ar öka under perioden oc a en sörre andel av den salia budeen dirieras ill älsosekorn. Pronoser jorda ällande oala offenlia uifer yder på a dessa kommer a öka med mellan 7 oc 8 procen fram ill 200 på rund av AIDS, förusa a samma nivå av service uppräålls. Den sörsa delen av ökninen kommer a å ill älsa oc faidomsbekämpnin. Ökninen av offenlia uifer sker samidi som inäkerna förvänas minska med 0 procen oc de ros a lande ar en säker inkomskälla i ruvindusrin. 30 Konsekvenserna av HIV/AIDS kommer således ine enbar påverka drabbade av sjukdomen, uan kommer i viss mån drabba ela ekonomin precis som fiur ämnar visa. De som ine själva är drabbade, kommer a beöva bära bördan av konsekvenser som minskad ekonomisk akivie oc erosionen av salia inäker oc kapacie. 3.3 Sparande oc inveserinar Sparande oc inveserinar kan påverkas på framförall vå sä av HIV/AIDS. De försa är de ovan diskuerade direka oc indireka kosnader som minskar möjlieen a spara oc invesera. De andra säe är a ökad dödlie oc därmed korare livsid minskar inciamenen a spara. Tillsammans medför dea a illånen på finansierinsresurser minskar. Generell yder de på a HIV/AIDS leder ill a sparande diversifieras bor från inveserinar i fysisk oc uman kapial oc isälle används ill framförall älso- oc sjukvård. Måna analyser krin de makroekonomiska effekerna av HIV/AIDS framäver den minskade befolkninsillväxen som nåo posiiv i relaion ill a minska sparande med sor 29 Econsul 2006:4-5 30 Barne Wieside 2002:7 2

sannolike beyder a ackumulerinen av fysisk oc uman kapial sker i en lånsammare ak. 3 En minskad befolkninsillväx beyder a kvoen fysisk kapial per arbeare ros all ine beöver förändras. Däremo är umankapiale knue ill varje enskild individ vilke innebär a om en individs umankapial år förlora kan dea ine nödvändivis ersäas med en annans. Inveserinar i umankapial sker enom ubildnin både i skola oc på arbesplaser, där kosnaden för inveserinen är den direka kosnaden för ubildnin sam den indireka kosnaden av uebliven arbesinäk. Inveserinar i fysisk kapial sker i form av exempelvis inköp av nya maskiner, förvärv av nya lokaler eller öppnande av doerbola i anna land. Inveserinskosnaden för fysisk kapial kan vara produkionskosnad, räna eller kosnader för diverse närinsillsånd. Länder med bra social infrasrukur (salia policys oc insiuioner) enderar a a öre inveserinsak än länder med sämre social infrasrukur. 32 HIV/AIDS innebär svårieer för den offenlia sekorn a ersäa förlorad personal oc kan därmed medföra en försämrin av den sociala infrasrukuren. Inveserinsaken i fysisk kapial blir lidande om de exempelvis ar länre id a få u illsånd av olika sla eller om eferfråan på föreaens varor oc jänser förändras. Däremo om HIV/AIDS ar en neaiv inverkan på konsumionsbenäeneen, medför de a föreaen ine kan sälja lika mycke oc möjlivis minskar därmed beove av inveserinar. Avkasninen på kapial påverkas (rolivis neaiv) av den minskade produkivieen, ökade personalkosnader oc en förmodad öknin av mänden kapial per arbeare inom såväl den privaa som den offenlia sekorn. Minskad avkasnin kan även leda ill en minskad inveserinsak i fysisk kapial, vilke i sin ur minskar inflöde av uländska direkinveserinar sam ökar uflöde av inemsk kapial. Generell innebär en ökad osäkere krin avkasnin på inveserinar a inciamenen a invesera minskar. En familjs disponibla inkoms allokeras mellan konsumion oc sparande. Där konsumion inkluderar kosnaden för a a barn i skola, både i form av direka kosnader oc av alernaivkosnader. Uöver familjens disponibla inkoms beror barnens uvecklande av umankapial på re fakorer. Den försa är föräldrarnas villie eller möjlie a e upp konsumion ill fördel för inveserin i barnens skolån. Den andra fakorn är med vilken 3 Bell Devarajan Gersbac 2004:97 32 Se ill exempel Jones, Carles 2002:45 3

effekivie skoliden omvandlas ill umankapial, vilke oneklien beror på kvalieen inom ubildninssyseme oc familjens een uppfosran av barnen; där barnuppfosran anas bli bäre med föräldrarnas ee umankapial. Den redje oc sisa fakorn berör de fakum a den inveserin som örs i oc med a föräldrarna låer sina barn å i skolan, kan å förlorad om barnen själva blir infekerade oc dör i förid. 33 Förvänad avkasnin på inveserinar i umankapial beror således ill sor del på föräldrarnas uppskanin krin sannolikeen a deras barn blir smiade. De yder på a den privaa avkasninen på inveserinar i umankapial sjunker ill följd av HIV/AIDS. Däremo kan de änkas a avkasninen på ubildnin blir öre efersom eferfråan på ubildad arbeskraf ökar. Probleme med minskade inciamen oc möjlie a låa barn dela i undervisnin kvarsår dock oc för döende föräldrar är nuvärde av den öre avkasninen på ubildnin rolivis forsa mindre än alernaivkosnaden av a e upp konsumion av ma oc medicin. A en sor del av befolkninen dör vid sin mes produkiva ålder medför en sor förlus av effekiv oc erfaren arbeskraf. Däruöver innebär för idi vuxendöd a barn i sörre usräcknin blir föräldralösa. Om en eller båda föräldrarna dör medan barnen är una, reduceras krafi möjlieen a uppfosra dem ill produkiva oc dulia medborare. Även dåli älsa bland föräldrar ar allvarlia följder för de framida ubude av ubildad arbeskraf oc ackumulerinen av umankapial. De usaa familjernas disponibla inkoms minskar med sor sannolike vilke även ör alernaivkosnaden av a barnen år i skolan öre. Förindras ine spridande kan de änkas a umankapiale blir mindre oc mindre för varje ny eneraion. 34 Resulae kan bli en el eneraion av underubildade oc underproducerande una med en ökad försörjninsbörda för varje ny eneraion. Näsa eneraions umankapial beror ill sor del på den nuvarande eneraionens umankapial. Är exempelvis den nuvarande nivån på umankapiale lå, är de roli a familjerna är så pass faia a de ine är villia a invesera i sina barns umankapial. Dea ros a de skulle kunna vara en möjlie för barnen a sedan a si ur faidomen när de når vuxen ålder. I de är falle kan således faidom orsaka vidare faidom oc en läre umankapialnivå orsaka en ännu läre umankapialnivå för näsa eneraion. Ubredd för 33 Bell Devarajan Gersbac 2004:02 34 Bell Devarajan Gersbac 2004:96-97 4

idi vuxendöd kan medföra en faidomsfälla där en ökande andel invånare fasnar i faidom, oc är uan eller endas ar små canser a a si ur den. 35 BNP-illväxen påverkas rolivis neaiv av den minskade inveserinsaken ill följd av a arbeskrafens umankapialnivå blir läre sam a illånen på fysisk kapial kan minska. Som ja åerkommer ill senare, är mänden fysisk oc uman kapial vikia oc avörande fakorer för den ekonomiska illväxen. Precis som fiur ämnar visa finns de e klar samband mellan sparande oc inveserinar oc förusäninarna för BNP-illväx. 3.4 Offenlia sekorn Produkion av varor oc jänser äer rum inom den offenlia oc privaa sekorn sam på finansmarknaden. HIV/AIDS påverkar, vilke framår ur ovan diskussion, sekorernas förusäninar för produkion samidi som effekerna på exempelvis den offenlia sekorn försvårar möjlieer ill bekämpnin av epidemin. Offenlia sasninar på ubildnin, älsa oc infrasrukur är ynnsamma för ekonomisk illväx. De borde beyda a illbakaånar inom dessa områden därmed är oynnsamma för den ekonomiska illväxen. För den offenlia sekorn är e av de sörsa problemen med HIV/AIDS de ökade personalkosnaderna sam de förvärrade underskoe av kompeen personal. En sor del av den ubildade arbeskrafen arbear vanlivis inom den offenlia sekorn oc en effekiv sam välfunerande offenli sekor anses av måna uvecklinsekonomer e måse för oda uvecklinsmöjlieer. Svårieerna a ersäa förlorad personal beror på a upplärnin oc ubildnin av ersäare kosar mer än vad den salia budeen klarar av. Vidare innebär en ökad eferfråa på ubildad personal a avkasninen på arbee drivs upp, vilke i sin ur leder ill yerliare påfresninar för en redan ansränd bude. Enli Boswana Human Developmen Repor kan den ökade dödlieen inom den offenlia sekorn oc underskoe av nödvändi kunskap lamslå landes syre. 36 De ökade personalkosnaderna kommer främs från ökad frånvaro, sjuklie oc dödlie, vilka illsammans bidrar ill a produkivieen oc effekivieen inom de flesa sekorerna minskar. Två sekorer, älso- oc ubildninssekorn, lyfs på flera åll fram som särskil drabbade. 37 Däruöver finns de delar av samälle som exempelvis 35 Bell Devarajan Gersbac 2004:02 36 UNDP 2000:9 37 Se ill exempel UNDP 2000:20-24, Haacker 2002:7-20 5

ransporsyseme där en sörnin på rund av HIV/AIDS oundviklien påverkar alla övria sekorer både offenlia oc privaa. Boswanas ekonomi är ill sor del beroende av inäkerna från landes ruvindusri. Hela 80 procen av exporen kommer från diamanindusrin oc de mosvarar mer än 30 procen av landes BNP. Gruvindusrin äs delvis av saen oc er därmed en säker inkomskälla ill saskassan, så läne illånarna ine sinar. Då denna indusri är kapialinensiv oc endas ar omkrin 8000 ansällda, förvänas sekorn ine påverkas all för mycke av de minskade arbeskrafsubude av ubildad personal. Däremo förvänas ine ruvindusrin bidra ill yerliare illväx. Indusrin er en säker inkoms men beräknas ine expandera vidare. 38 För ekonomisk illväx är lande således beroende av a andra sekorer oc delar av ekonomin växer oc uvecklas. Viken av diversifierin är sor men på rund av HIV/AIDS är de roli a andra sekorer ämmas oc år illbaka i uvecklinen. Därmed finns de en sor risk a landes beroende av ruvindusrin ökar yerliare. Mindre inveserinar i umankapial oc fysisk kapial är båda bidraande orsaker ill a diversifierin kan bli svårare. 3.4. Hälsosekorn Boswana ade redan innan HIV/AIDS-epidemin svårieer a möa eferfråa ubud av ubildad sjukvårdspersonal oc i ak med den ökade spridninen ar siuaionen blivi all värre. En krafi ökad eferfråa samidi som ubude av personal minskar ill följd av a de själva drabbas, upekas vara de främsa orsakerna ill den sundande krisen inom älsosekorn. Generell för område söder om Saara skulle ubildande av sjuksköerskor oc läkare beöva öka med 25-40 procen enbar för a kunna bibeålla nuvarande anal ansällda. 39 Uppskaninsvis kommer en fjärdedel av Boswanas befolknin dö inom 8-2 år om de ine får illån ill nämnvärd beandlin oc vård. De beyder a beove av resurser inom älsosekorn är oerör sor. En bild av de ökade rycke på sjukvården kan es av den öa eferfråan på sjukussänar. Redan 996 var 60 procen av landes vårdplaser ockuperade av HIV/AIDS-paiener oc enli Världsbankens uppskaninar överse anale beövda sjukussänar enbar för HIV/AIDS-paiener, de oala anale sjukussänar redan 2002. 40 De demorafiska 38 MacFarlan Serri 200:2 39 Haacker, Markus 2002:8 40 Bolliner Sover 999:5; Haacker, Markus 2002:9 6

pronoserna i föreående avsni vinar om a siuaionen vänas förvärras yerliare. E försök a minska rycke på sjukusen är a isälle erbjuda embaserad vård oc beandlin av AIDS-paiener, men även dea beandlinssä erfar beränsninar i form av mänden personal. 4 Boswana införde 2004, som e av de försa länderna i Afrika, ruinmässi esnin av HIV/AIDS av alla vårdsökande oc rais HAART, illänli för alla medborare. A HAART erålls rais av den offenlia sekorn ar uppmunra fler a söka rådivnin oc a esa si. 42 Däremo är HAART den uan vekan dyrase formen av HIV-beandlin då den uöver kosnaden för själva medicinen kräver underbyande jänser som exempelvis labeser, vilke kräver överflynin av resurser från andra sekorer. Boswana ar dock illsammans med andra länder lyckas förandla ner priserna för HAART en bra bi under rådande priser i väsvärlden. 43 Föruom de ar lande moai donaioner från bland anna Bill & Melinda Gaes Foundaion oc ACHAP (African Compreensive HIV/AIDS Parnersip) i form av finansierin, eknisk oc loisisk suppor sam forskninssöd. Donaionerna andlar ine enbar om a få u medicin oc beandla uan även om a förebya spridnin oc boa andra relaerade sjukdomar som uberkulos. För Boswana ar de pressade priserna oc donaionerna inneburi a en beydli sörre andel AIDS-paiener kan nås. Tillsammans med den privaa sekorns disribuerin av medicin oc beandlin moo omkrin 58 800 paiener HAART i december 2005 oc de beräknade beove unefär 59 200. 44 Även om HAART bidrar ill minska offenli sparande oc kräver en omsrukurerin av de salia finanserna, är de således en viki beandlinsform då den reducerar för idi död bland vuxna oc därmed får upp medellivsländen. Boswana med sin relaiv lilla befolkninsmänd är i sor beov av a kunna beålla sin arbesföra befolknin så läne oc så frisk som möjli. 2006 uppskaades medellivsländen av CIA World Facbook ill 34,7 år men i maj 2007 ar medellivsländen isälle uppskaas ill 50,6 år. 45 De skulle kunna vara e resula av HAART men mer roli är kanske a idiare pronoser oc uppskaninar ar vari felakia. 4 UNDP 2000:2 42 WHO counry repor, Boswana 2005 43 Haacker, Markus 2002:2-3 44 Econsul 2006:4-6 45 CIA World Facbook (www.cia.ov) 7

3.4.2 Ubildninssekorn HIV/AIDS-epidemin påverkar ubildninssekorn dels enom a anale lärare minskar ill följd av ökad dödlie, dels enom a effekivieen oc produkivieen minskar på rund av ökad frånvaro oc förändrad ålderssrukur. Framförall på landsbyden med relaiv små skolor kan en lärares sjukfrånvaro oc död sam svårieer a ia ersäare, skapa sora sörninar för barnens skolån. Samidi är de roli a färre barn kommer dela i undervisninen ill följd av läre födelseal oc ökad barnadödlie, men även på rund av fördjupad faidom oc därmed öre alernaivkosnad för barnens ubildnin. A fler barn blir föräldralösa innebär a deras möjlie ill skolån minskar. Minskar eferfråan oc ubude i samma ak orde HIV/AIDS innebära a uiferna på ubildninssekorn minskar oc isälle skulle kunna allokeras ill älsosekorn. Sudier av Bennell ar visa a moraliesaken bland lärare enderar a vara mindre än moraliesaken inom mosvarande åldersrupp i ela befolkninen, även om denna ökade nåo 999-2002. 999 var moraliesaken för låsadielärare 0,7 procen oc 2002 var mosvarande siffra 0,88. För mellansadielärare ökade moraliesaken från 0,37 procen 999 ill 0,46 procen 2002. 46 De förelier dock en risk i a allokera resurser från ubildninssekorn ill älsosekorn då de innebär a umankapialnivån för kommande eneraioner kan minska. Måna för den ekonomiska illväxen vikia sekorer är i sark beroende av a ubildad arbeskraf ine minskar. Om ubildninssekorns resurser minskar samidi som de offenlia sparande minskar kan de orsaka färre oc sämre kvalie på inveserinar i umankapial. Inom läraryrke finns vanlivis en sörre andel kvinnor än inom måna andra yrken oc en sor andel lärare är under 30 år. 47 Give a HIV-spridninen är öre bland kvinnor, speciell i åldern 20-29, är de roli a ubildninssekorn skulle kunna vara särskil usa av epidemin. Läraryrke är en personinensiv sekor vilke ör a den är särskil beroende av a dess arbeskraf, allra els den ubildade, ine minskar krafi. Förlus av lärare innebär a umankapial som kan vara svår a ersäa år förlora, särskil den produkivie oc effekivie som följer av flera års arbeslivserfarene. Den framida uvecklinen av ubildninssekorn kan dessuom ämmas av a 78,5 procen av nyubildade lärare år 200 46 Bennell, Paul 2005:5 47 Bennell, Paul 2003:499 8

beräknas ersäa en kollea som falli offer för AIDS. 48 Skulle anale erfarna lärare minska innebär de rolivis a även ubildninskvalieen minskar. 3.5 Privaa sekorn Påföljderna för den privaa sekorn påminner om följderna för den offenlia sekorn. Direka kosnader för den privaa sekorn är måna åner konsekvenser av a produkionsprocessen sörs enom produkivies- oc effekiviesförluser vid ökad sjukfrånvaro oc dödlie. Ökade personalkosnader uppkommer då måna förea åai si a e diverse medicin oc anörirelaerade bidra (även vanli förekommande inom den offenlia sekorn). Som ja idiare konsaera kan HIV/AIDS orsaka minskad avkasnin på upplärnin av ny arbeskraf oc likaså vara orsak ill a den jobbspecifika kunskapen minskar. Både inom den privaa oc offenlia sekorn finns de arbesivare som erbjuder pensionsaval ill sina ansällda. Vid en epidemi där de ansällda dör idiare än väna, kan bidra som pension ill överlevande, föridspensionerin oc beravninskosnader leda ill a idiare lönsamma förea år med förlus. De kan även änkas bli svårare för småföreaare efersom de ofa är sark beroende av varje ansällds kunskap oc skicklie. Kosnaderna för den privaa sekorn skiljer si å mellan olika förea oc delar av lande. En mer inående analys av ur den privaa sekorn påverkas av en HIV/AIDS-epidemi ar ja val a uelämna ur denna uppsas på rund av brisande urymme. 3.6 Finansmarknaden HIV/AIDS ar sor inverkan på både finans- oc försäkrinsmarknaden enom a sjukdomen skapar osäkere oc därmed e oynnsam inveserinsklima. A lånaare blir smiade oc får svårieer a beala illbaka sina lån skadar rovärdieen oc säkereen på den finansiella marknaden. De är även roli a kvalieen på finansiella föreas porföljer blir sämre oc därmed inbrinar mindre insaa penar oc placerinar. Förea som erbjuder privaa älsoförsäkrinar upplever försvårade adverse selecion problem. Den asymmeriska informaionen krin älsoförsäkrinar oc HIV-saus kan ine moverkas, även om e HIVes krävs för ecknande av försäkrin. De beror på a en HIV-neaiv person kan ändra si beeende efer ecknande av försäkrin, oc därmed blir försäkrinens beydelse för den ökade osäkereen mindre. 49 48 Haacker, Markus 2002:4 49 Gaffeo, Edoardo 2003:34-35 9

För Boswana enderar problemen på finansmarknaden oc då framförall inom bankväsende vara nåo mindre än för andra länder söder om Saara. En sor andel av Boswanas banker ar uländsk äande oc därmed en bredare finansierinsbas oc kunskap än vad de skulle a af om de ade vari fullsändi naionell äda oc drivna. Bankernas ulånin ill förea är koncenrerad ill e fåal sora koncerner vilke iniver mer rye än om lånaarna ade vari fler små oc mellansora förea. Man ar även ändra policy för privaa lån oc innebär a lånaare nu måse a en AIDS-försäkrin för a få låna vilke ska e ökad rye om åerbealnin. Problem som dock kvarsår kan vara a försäkrinsbolaen ar underskaa omfaninen av epidemin, eller a priva oc offenli sparande minskar så pass mycke a bankernas likvidie försämras. Dessuom påverkas även denna del av ekonomin av ökade personalkosnader oc svårieer a ia kompeen personal a ersäa förlorad. 50 Sammanfaninsvis är de primära följderna av ökad moralie oc sjukfrånvaro bland una vuxna (5-49) följande: i) Ökad sjukfrånvaro reducerar produkivieen på arbesplaserna. När en arbeare dör år dess erfarene oc skicklie förlorad. ii) Både den offenlia oc privaa sekorn förlorar ubildad arbeskraf vilka måse ersäas. iii) Avsevärda privaa oc offenlia uifer krävs för a beandla oc vårda de som insjuknar. Vad äller AIDS kan sjukdomsförloppe vara under en lån period oc beove av sjukvård är i reel sor. iv) Sparande allokeras bor från inveserinar i fysisk oc uman kapial oc används isälle ill beandlin oc ersänin av insjuknad arbeskraf. v) Husållens disponibla inkoms reduceras krafi oc med den usållens vilja a spara oc invesera. vi) Skaeinäkerna minskar. vii) Osäkereen på kredimarknaden ökar samidi som rovärdieen kan minska vilke ör a ela kredimarknaden kan komma a funera sämre. viii) Den sociala srukuren oc de sociala kapiale minskar. 5 50 MacFarlan Serri 200:9-0 5 Bell Devarajan Gersbac 2004:98 20

4 Presenaion av modell Ekonomisk illväx beror på ur förusäninarna ällande olika produkionsfakorer ser u. Tidiare avsni ar ämna e en inblick i ur dessa förusäninar förändras ill följd av HIV/AIDS oc en naurli följd blir därmed a nu reda u ur produkionsfakorerna äner samman. I dea avsni följer således en redoörelse för Solows neoklassiska illväxmodell med umankapial oc eknoloi sam vilka anaanden oc uvidninar som krävs för a modellen ska kunna fåna upp effeken av HIV/AIDS. Avsiken är sedan a med vald illväxmodell i näsa avsni simulera den ekonomiska uvecklinen i Boswana fram ill 2050. 4. Solow-modellen med umankapial oc eknoloi Solow-modellen är en av de försa illväxeorierna men forfarande en viki rundsen i den naionalekonomiska synen på ekonomisk illväx. Modellen är en bra uånspunk ros sin enkele jus på rund av a den är av den enklare soren oc endas fokuserar på de komponener som framförall förvänas påverkas av HIV/AIDS. Arbeskraf, uman- oc realkapial är cenrala produkionsfakorer som alla variabler, enli idiare diskussion, påverkas direk eller indirek av HIV/AIDS. Lucas (988) oc måna andra ävdar a skillnader i umankapial är en viki förklarin ill varför sora skillnader mellan länder uppsår. 52 Skillnader i umankapialnivå över iden borde därmed även kunna vara en viki förklarin ill varför e land upplever skillnader i BNPnivå över iden. Humankapiale lyfs i idiare diskussion fram som en av de främsa väarna enom vilken HIV/AIDS påverkar den ekonomiska illväxen. De känns därför rimli a välja en illväxmodell som inräknar umankapiales beydelse för jus illväxen oc Lucas uvidnin av Solow-modellen med umankapial oc eknoloi är därmed en bra uånspunk. E anaande som krävs för denna neoklassiska illväxmodell är a endas en enskild omoen vara produceras, vilken lämplien olkas som landes BNP. Ur dea anaande följer a lande är slue oc därmed ine bedriver inernaionell andel. Yerliare e anaande är a eknoloin växer exoen med konsana aken A. De innebär a 52 Jeon, Byeonju 2002:333 2

eknoloin är densamma världen över oc kan ine påverkas av enskilda förea eller länder. För Boswana som ine bedriver een forsknin är de särskil naurli a ana a den eknoloiska uvecklinen sker uanför landes ränser. En ene arbeskraf anas däremo även i Boswana bli mer produkiv vid en öre eknoloisk nivå oc eknoloin säs därmed vara labour-aumenin. Solow-modellen med umankapial oc eknoloi är en uvidnin av den ursprunlia Solow-modellen men är på samma sä som den ursprunlia uppbyd krin en produkionsfunkion av ypen Cobb-Doulas. Produkionsfunkionen beskriver ur de olika insasfakorerna fysisk kapial, arbeskraf, umankapial oc eknoloi kombineras för a producera den sluilia varan, BNP. Y K A L Y sår för areerad oupu i den oala ekonomin dvs. BNP, L är arbeskrafsubude oc Ekvaion K är illänli realkapial, sår för umankapiale på individnivå vid idpunken. Parameern är e al mellan 0 oc som visar ur kombinaionen av de olika insasfakorerna ser u oc i vilken mån de är subsiuerbara. De bör noeras a produkionsfunkionen även ar konsan skalavkasnin, dubbleras insasfakorerna så dubbleras produkionen. 53 Ja kommer a använda mi av diskre id isälle för koninuerli. De ar inen inverkan på resulae uan används endas för a de underläar vidare arbee med simulerinen i Excel. Produkionsfunkionens useende är desamma, däremo innebär koninuerli id vissa formella ändrinar för exempelvis ekvaioner som kapialackumulaionsfunkionen, K d K sy K Ekvaion 2 Innebörden är el oc ålle densamma, nämlien a näsa idsperiods mänd realkapial beror på ur sor andel av BNP som sparas ill inveserinar oc i vilken ak de nuvarande realkapiale deprecierar. Till följd av anaande a lande är slue oc därmed ine för inernaionell andel, kan sparkvoen liksällas med inveserinsaken. 54 Befolkninsillväxen anas bero av de exoena fakorerna ferilie, immiraion oc moralie på följande sä, 53 Se ill exempel Jones, Carles 2002:20-22, 54-55 54 Se ill exempel Jones, Carles 2002:23-24 22