PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1
Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 85... 3 Projektnamn:... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 3 3. Aktörer:... 3 4. Den egna organisatoriska miljön :... 3 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 4 C. Utveckling/Genomförande... 4 6.Utbildningens uppläggning:... 4 7. Utbildningens organisation:... 4 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 5 9. IT-stöd i projektet:... 5 10. Samarbete/samverkan... 6 D. Resultat... 7 11. Kursekonomi:... 7 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 7 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 7 Specifikation av ekonomin... 8 Fri rapport: Utveckling av modeller för Öppet och Flexibelt Lärande, ÖFL... 10 Ekonomi:... 10 Gotlands Historia... 11 Hansestaden Visby.... 11 DU - FirstClass... 11 Sammanfattning... 12 2
KKS/Folkbildningsrådets projektnummer: 85 Projektnamn: A. Projektansvariga Projektledare: Göran Lövqvist Informationsansvarig: Göran Lövqvist Utvärderingsansvarig: Göran Lövqvist B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Skolan ser utvecklingsmöjligheter i ny teknik. I just detta projekt har vi valt att testa olika modeller, där teknik används. Vi har även valt att endast ha distanskurser. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? Vi har provat lite tidigare. 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? Vi ville hitta modeller som vi i framtiden kan arbeta med. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? Nej. I så fall, hur? 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? I stort sett har vi varit två stycken, Tommy Sundberg och undertecknad. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Inga externa samarbetspartners. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Skolan har varit verksam sedan mitten på 1870-talet. Vi har traditionell folkhögskoleutbildning, Allmän linje, fotolinje, vävlinje, musiklinje, handikapplinje samt turismlinje. Vidare har vi en omfattande sommarkursverksamhet. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Ja, vi kommer att fortsätta utbilda via distans. Hur är ännu inte bestämt. 3
Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Det finns idéer om hur man kan inplantera delar av distansundervisning i traditionell undervisning. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Egna och externa deltagare. Varför vände sig kursen till just dessa? Vi ville få en bred uppslutning. Hur informerades om projektet? Annonser, utskick, pressreleser. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? På de två anpassade kurserna hade vi deltagare. På de externa blev antalet för litet för att göra urval. Alla som ville fick börja. Hur fungerade rekryteringen? Inte så bra. Nådde ni avsedd målgrupp? Delvis. Det krävs en massiv information om dessa kurser. Jag tror det beror på okunskap hos allmänheten. Man känner helt enkelt inte till vårt utbud, ännu. C. Utveckling/Genomförande 6.Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Distansutbildning, dvs utbildning oberoende av tid och plats. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Distansutbildning. Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Nja, vi är alla nybörjare och det finns mycket kvar att utveckla. I stora drag fungerade det ganska bra. 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? I en del. Hur många och hur långa? I den kurs där vi hade fysiska möten var det ett start och ett avslutningsmöte. Se vidare i den fria redovisningen. Genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? Första hos utbildningsanordnaren, den andra externt. 4
Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? Inom vissa gränser. Det fanns stopptider, där arbetsuppgifter skulle vara färdiga. Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? Fasta Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Det var blandat. Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Blandat. Se mera i den fria redovisningen. 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Mycket liten erfarenhet. Vi i lärarkåren har gått två egna kurser. Vi testade och genomförde en kurs under våren 1997. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? Vi har diskuterat olika lösningar och problem. Varje lärare hade ett huvudansvar för sin kurs, och genomförde sina idéer. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Mera i dessa kurser. Troligtvis mindre eller liknande i framtida kurser. Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Ja. Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Ja. Annat? Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Ja Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra Erfarenheten blir inte så stor. Vi har för få kurser och för få lärare inblandade. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Konferenssystemet First Class Varför valde ni detta/dessa medier? Vi har det på skolan, och har använt det under några år. 5
Hur användes de i projektet? Att kommunicera mellan alla inblandade i projektet. Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Vi har haft det på skolan under några år. Vi börjar känna oss mogna med instrumentet. Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej. Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? Nej. Vi som varit involverade i projektet har en mycket stor datorvana. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Ja, främst vid den egna installationen. Läs vidare i den fria slutrapporten. Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Nej, inte för våra kurser. Däremot finns det övrigt att önska. Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Ev testat någon form av nätmöten. (Microsoft Netmeeting) 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Vi hade inga. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? Liksom alltid vi nymodigheter, med blandade känslor. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Inga problem. Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Bra, mycket beroende på att vi var två, och vi har samma mål. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 6
D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 330 000 kr Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Se sista sidan. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? C:a 64 %, 51 av 80. Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Kunnat följa kursen och exakt vetat när olika saker skulle göras. Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: Datorkommunikation med lärare? Lätt att träffa läraren. Datorkommunikation med andra studerande? Kommunikation, oberoende av tid och rum. Kursmaterial och kursadministration på web? Ingick inte Databassökningar? Ingick inte Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Oberoende av tid och rum. Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? Den egna motivationen måste vara hög. Ingen som driver på. 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande 7
Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi vet ungefär hur vi ska gå till väga, och kan undvika de stora misstagen. Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Vi har förhoppningsvis en högre datormognad på skolan. Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Samarbete mellan olika kursarrangörer. Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Det egna revirtänkandet som finns bland kursarrangörer. <r3>14.utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKSprojekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Kursutvärdering, muntlig kommunikation, deltagares åsikter under kurserna. Vi kommer eventuellt att presentera ytterligare information på denna sida: http://www.gotland.fhsk.se Specifikation av ekonomin Område Budget Utfall Kurser: Ekonomi 1188 elevlektioner 35 640 Gotlands Historia 600 18 000 Hansestaden Visby 600 18 000 DU FirstClass 990 29 700 Utveckling och för beredelser av kurserna 5 50 670 Kursmaterial 8 000 S:a Kusrkostnader 261 000 160 010 Teknikkostnader 80 * 300 kr 27 000 24 000 Nya licenser 12 000 22 000 Ny utrustning 52 000 52 000 Anpassa teknik 200 * 375 75 000 75 000 Summa teknikkostnader 114 000 173 000 Administration 80 * 400 40 500 32 000 Marknadsföring 15 000 18 000 Projektutvärdering 10 000 10 000 Summa administration 65 500 60 000 Summa 440 500 393 010 8
Skolan fick beviljat 330 000 kr i projektbidrag. Vi har budgeterat för 440 500 kr. Skillnaden är att vi inte har genomfört alla de kurser som vi planerade. Vi planerade 8 700 elevlektioner och har genomfört 3 378. Kostnaderna för de återstående är i stort sett tagna. Den skillnaden i budget och utfall på c:a 100 000 kr skulle troligtvis räcka för att genomföra återstående elevtimmar. Skolan har investerat 52 000 kronor i ny utrustning. Det mesta har gjorts i datorer, men vi har även byggt ut vårt Internetnät från att ha varit en ISDN-uppkoppling till att bli en Fast uppkoppling. Det sistnämda var en förutsättning för att kunna bedriva distanskurser via FirstClass. Nya licenser är en uppgradering av FirstClass från 3.51 - FCIS 5.1 Under teknikkostnader har vi tagit med 300 kronor per elev för att bygga upp och underhålla de speciella konferenser som är avpassade för varje kurs. I detta fall rör det sig om ungefär 64 klocktimmar á 375 kr. En ganska låg timdebitering. Uppdraget ingår i en annan tjänst på skolan, och det är svårt att visa på en exakt kostnad. På samma sätt har vi uppskattat kostnaden i administration till ungefär 85 klocktimmar. Anpassade teknik är även det en uppskattad kostnad. Tiden ingår i en tjänst, och uppskattningsvis har minst 200 klocktimmar avsatts till detta testande. Det har balnd annat varit att ta fram installationsdisketter till de olika kurserna, att skriva en del kursmaterial i HTML-kod, att prova olika program som finns på marknaden osv. Utvärderingarna har visat att vi ska hålla oss till enkel och beprövad teknik. 9
Fri rapport: Utveckling av modeller för Öppet och Flexibelt Lärande, ÖFL. Att utveckla modeller är svårt. Framförallt när man har så förutfattade meningar som jag har haft. Ibland har det varit svårt att se skogen för alla träd, ibland såg jag inte datorn för alla papper. Men med ett gått humör, men tålmodiga deltagare, och med hjälp av tekniken har vi genomfört vårt projekt. En del erfarenheter kan vi notera, nämligen, Teknik är bra, dock behöver alla hjälp. Intresse är mycket viktigt Utvecklig behövs, bland alla, deltagare, administratörer och lärare. Jag skulle kunna fortsätta att skriva upp viktiga punkter, men jag slutar här. Vi har under projekttiden genomfört fyra olika kurser. En intern på skolan, och tre externa. Nedan beskriver jag lite om varje kurs. Ekonomi: På skolan har vi två klasser som berörs av ekonomi. Dels sista årskursen på allmän linje som läser ekonomisk inriktning och dels Foto-linjen som ska ha en introduktion i ämnet. Vi diskuterade en del under sommaren 1997, Fotolinjens linjeledare och jag. Vi beslutade att ge Fotolinjens elever motsvarande Baskurs A i Ekonomi och vi gjorde kursen helt på distans. Ett av de tidigare problemen har varit att hitta schemapositioner för lärare och fotoelever. Den andra gruppen som gick kursen var de elever som valde Ekonomi på allmän linjes sista årskurs. Jag tycker att det blev en mycket intressant kombination, en grupp som inte är speciellt intresserade av ekonomi blir påtvingad denna kurs, och elever som visar ämnesintresse. Kursen pågick under hela läsåret. Den var uppdelad på 9 avsnitt. Av de 36 elever som påbörjade kursen var det endast 17 som avslutade på ett korrekt sätt. Övriga 19 hoppade av olika anledningar av. I nedanstående tabell visas när de olika avhoppen skedde, och från vilken grupp avhoppen skedde. Inlämnings uppgift nummer (1), Antal inlämnade svar (2), Antal ej inlämnade svar (3), Foto Antal ej inlämnade svar (4), Ekonomi Avhopp denna inlämnings uppgift (5), Totalt avhoppade (6) (1) (2) (3) (4) (5) (6) 1 36 0 0 0 0 2 33 2 1 3 3 3 32 1 0 1 4 4 31 1 0 1 5 5 27 3 1 4 9 6 20 7 0 7 16 7 19 1 0 1 17 8 17 1 1 2 19 9 17 0 0 0 19 Summa 16 3 19 10
Av de som har hoppat kan man motivera två i ekonomiklassen. En har slutat (uppgift fem) och en fick andra problem som gjorde att han inte kunde fullfölja kursen (uppgift 2). Endast ett avhopp från ekonomiklassen och 16 stycken från Fotolinjen. Slutsatsen blir naturligtvis att det krävs ett intresse från eleverna för att gå på utbildning via distans. Jag provade också att inte vara aktiv som lärare under en period av kursen. Det visade sig vara mycket förödande. Jag var i princip osynlig under den period eleverna skulle göra uppgift fem. Av de 27 svar som lämnades i uppgiften kom 9 för sent och ytterligare 4 kom aldrig (avhopp). Det här slog antagligen igenom även på uppgift sex, där sju elever hoppade av, och ytterligare sex lämnade sina svar för sent. Jag noterar dock att övervägande sena svar kom från Fotolinjen, det vill säga de minst motiverade deltagarna. Kursen var, trots att vi var på skolan, helt upplagd som en distanskurs. Det fanns inte inplanerat några fysiska möten. Eleverna hade dock möjlighet att begära fysiska träffar, när behov fanns. Något sådant blev inte av. Innan kursstart, presenterades kursen. Jag gick igenom vad eleverna skulle göra, och hur det var tänkt. Vi satte oss också i skolans datasal, och vi gick igenom grunderna i vårt FirstClass-system. Samma förutsättningar för båda elevgrupperna. Det fanns sedan en studiehandledning, där allt var skrivet, och där eleverna kunde följa kursen. Gotlands Historia Denna kurs hade vi på prov under våren 1997. Vi gjorde i stor sätt samma kurs en gång till. Skillnaden var att allt skedde på distans. Vi annonserade, och skickade en liten kurskatalog till alla folkhögskolor. Intresset var inte det allra bästa. Trots det låga deltagarantalet, åtta stycken, valde vi att starta kursen. Vi ville ju testa olika modeller. I denna kurs hade vi en kursbok. Hansestaden Visby. Samma upplägg som Gotlands Historia. Skillnaden var att det inte fanns en kursbok, utan information hämtades från många olika ställen. Det visade sig vara problem. I de båda kurserna, Gotlands Historia och Hansestaden Visby var deltagarnatalet lågt. Det innebar ganska stora problem. Bland annat stannade de vanliga diskussionerna av. Det blev någon elektronisk form av elektronisk hermodskurs. Vi lärde oss att det måste finns ganska många deltagare på kurserna. I annat fall får man inte några spontana diskussioner. DU - FirstClass Denna kurs riktade sig till IT-ansvariga på södra Gotland (Klinte - Sudrets rektorsområden). Bakgrunden är den att Gotland har en FirstClass-server, som tidigare varit i allmänhetens tjänst (Ett utvecklingsbolag har stått för driften). Gotlands Kommun blev i stort sett påtvingad driften, och vill att alla gotländska skolor ska få ta del av den. Denna kurs ville visa de olika användningsområden som finns med FirstClass i skolans värld. 11
Inledningsvis var kursen uppbyggd kring två fysiska träffar och fem inlämningsuppgifter. En av inlämningsuppgifterna var att testa ett nytt frågeformulär. Tyvärr visade det sig inte riktigt fungera och uppgiften ströks därför. Vid den första fysiska träffen ägnades den allra största tiden åt FirstClass olika funktioner och hur man själv installerar och kopplar upp sig. Det visade sig att instruktionerna och informationen ändå inte räckte till. Vissa deltagare hade, av olika anledningar, problem med uppkopplingen. Jag kan tänka mig att problemen misnkar i och med att versin 5.5 av FirstClass kommer. I denna version kan man, via sin web-läsere, koppla upp sig och använda FirstClass, på samma sätt som en klient. Dvs man kan numera också skicka brev, till skillnad mot tidigare, då man endast kunde läsa breven. I de olika inlämningsuppgifterna fick deltagarna prova på olika lösningar av problem. I en uppgift skulle man själv lämna in lösningen på en frågeställning. I en annan uppgift diskuterade olika grupper olika frågor. Gruppen utsåg ledare, som bland annat hade till uppgift att redovisa en sammanställning. I ytterligare en uppgift utsåg jag gruppledare. Nya grupper bildades hela tiden. På avslutningsmötet träffade gruppen och sammanfattade det kursen hade behandlat. Vidare informerades gruppen om den framtida IT-satsningen inom de olika rektorsområdena. Sammanfattning Jag tror att distansutbildning är bra för folkhögskolor. Vi har gjort en del misstag, andra har gjort andra misstag. De slutsatser och lärdomar som vi har gjort är bland annat teknikfrågorna. Studiehandledning eller inte är ett annat kärt diskussionsområde. Här tror åtminstone jag att den i vissa lägen behövs, medan det i andra lägen är ett helt förödande hjälpmedel. På Gotlands läns folkhögskola kommer vi att fortsätta med distansutbildning. Det finns många frågor kvar att lösa. Det finns också många nya spännande vägar som vi kan gå. Det gäller att inte stirra sig blind på dagens lösningar. Det är i år etthundra år sedan Hans Svensson Hermod startade sina korrespondenskurser. Nu är det dags att hitta nya pedagogiska grepp, och föra utvecklingen framåt. Distansutbildning med IT-stöd är en sådan väg, och där hoppas jag Gotlands Läns Folkhögskola har sin plats. Göran Lövqvist Projektledare 12