Policy för gott bemötande och arbetstrivsel i Lysekils kommuns förskolor och skolor

Bildningsnämnden Policy för gott bemötande och arbetstrivsel i Lysekils kommuns förskolor och skolor Vi lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. För att skapa förståelse är det viktigt att vi är uppskattande nyfikna och talar med varandra. Lysekils vision 2015 Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro 1

Vägledande policy för alla förskolor och skolor i Lysekils kommun Förhållningssätt samarbete - kommunikation Uppdrag I förskolans/skolans läroplaner har personalen och föräldrarna ett gemensamt uppdrag att: samarbeta för att möjliggöra för varje individ att utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar samarbeta kring att fostra barnen till ansvartagande samhällsmedborgare samskapa goda lärandemiljöer I enlighet med detta samt Lysekils vision skall vi som arbetar inom förskola och skola i Lysekils kommun genomgående ha ett gemensamt förhållningssätt till barn, elever, föräldrar, arbetskamrater och övriga medborgare för att hantera vårt uppdrag. Detta förhållningssätt skall i alla sammanhang genomsyra vårt arbete. Förhållningssätt Vår professionella utgångspunkt är ett systemteoretiskt förhållningssätt, vilket för oss innebär att vi utgår från att: vi alla lever i ett sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra alla har sin unika upplevelse av hur verkligheten ser ut det finns oftast inte en sanning utan flera vi minimerar missförstånd och ryktesspridning genom att tala med varandra och inte om varandra alla har ett gott uppsåt och vill väl det finns en logik bakom alla handlingar alla beteenden är kommunikation och vi kommunicerar alltid det är viktigt att vi möjliggör möten och samtal där vi intar en nyfiken och uppskattande hållning där allas röst blir hörd vi väljer att fokusera på beteende och inte på person, på mål och inte problem Samtalet en viktig grund för förändring Vi lägger stor vikt vid att rama in våra möten och samtal efter en tydlig struktur, detta för att skapa konstruktiva samtal. Alla skall uppleva sig informerade om syfte, mål och struktur på de samtal man skall delta i för att möjliggöra för alla att kunna bidra efter sin bästa förmåga. Samtalet är en viktig grund för förändring i våra relationer till varandra. Vid problem, agerar vi lösningsfokuserat, ingen är ansvarig för problemet men alla är ansvariga för en lösning. Vi skall alla agera så att alla upplever att det blir hjälpsamt. Vi undviker syndabockstänkandet och i stället fokuserar vi på beteenden, möjligheter, lösningar och framtida positiva mönster. Vi samskapar överenskommelser och lägger vikt vid att följa upp samt dokumentera dessa för att säkerställa att positiva samspelsmönster blir varaktiga. Detta dokument ligger till grund för alla förskolor och skolors likabehandlingsplaner. 2

Gullmarsskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Innehåll: Övergripande Vad är en plan mot diskriminering och kränkande behandling och varför finns den? Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplanens upprättande/utvärdering/revidering. Inriktningsmål för bildningsförvaltningen Skolans uppdrag Begrepp och definitioner Diskrimineringsgrunderna Vad är det då för skillnad på att bli diskriminerad och trakasserad? Begreppen trakasserier och kränkande behandling Repressalier Befogade tillsägelser Personalens kompetensutveckling Mål Främjande insatser Främjande åtgärder Årets plan Utvärdering av förra årets plan Kartläggning Samverkan & Delaktighet Årets plan Bilaga 1 Handlingsalternativ med ett systemteoretiskt förhållningssätt Bilaga 2 Rutiner för akuta situationer Bilaga 3 Sammanfattning av lagtext Bilaga 4 Ringsamtal Bilaga 5 Utvärdering av förra årets plan Bilaga 6 Kartläggning inför årets plan Bilaga 7 Årets plan Mål för läsåret Bilaga 8 Gullmarsskolans ordningsregler 3

Övergripande Gullmarsskolan är en 7-9 skola med ca 450 elever. Gullmarsskolan inkluderar också sär- och träningsskolan med elever både integrerade i vanliga klasser och elever i sär- och träningsklasser. Rektor är ytterst ansvarig för att denna plan ska följas och utvärderas. Gullmarsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling SKA vara ett levande dokument som genom diskussioner, bilder och övriga tillvägagångssätt ständigt ska finnas tillgängligt i skolans miljöer men också på lektioner och i andra sammanhang för att alltid förebygga kränkande behandling. Kunskaper i de olika ämnena är självklart viktiga men också att lära sig förståelse för andra människor och våra olikheter. Vi vill skapa en arbetsmiljö där hänsyn och ömsesidig respekt präglar relationerna mellan elever och mellan elever och vuxna. På Gullmarsskolan vill vi att alla elever ska känna sig sedda och trygga och att ingen ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling Vad är en plan mot diskriminering och kränkande behandling och varför finns den? Enligt svensk skollag är det viktigt att ingen elev diskrimineras eller med andra ord missgynnas och inte blir behandlad på ett annat sätt i jämförelse med sina kamrater utifrån bakgrund, kön, religion, sexuell läggning, funktionshinder eller andra personliga egenskaper. Alla elever har rätt att bli behandlade lika från sina lärare, skolans övriga personal och skolans huvudman (utbildningsförvaltningen). Planen finns alltså för att stödja och tydligt visa att Gullmarsskolans elever ska veta att ingen elev ska acceptera att bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Om någon elev skulle uppleva sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska denna elev och dess vårdnadshavare (föräldrar) veta vem man ska vända sig till. Planen är också till för att rektorn och dess personal ska ha tydliga riktlinjer för hur man ska agera om diskriminering, trakasserier och kränkning upptäcks. Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplanens upprättande/utvärdering/revidering. Planerna har tagits fram genom elevers och personals (grundskola, särskola, träningsskola) utvärdering av tidigare plan. Utvärdering har skett genom elevenkät, diskussion i personalgruppen samt i elevråd. DO, BEA & Skolinspektionens skrift (2009) ; Förebygga diskriminering och kränkande behandling, Främja likabehandling, Du är så jävla ful - En bok om barns utsatthet i skolan, Skolverkets allmänna råd (2009), För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Skolverket Forskning för skolan (2011), Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning, samt Olweus Dan (2010), Mobbning i skolan, Vad vi vet och vad vi kan göra, ligger till grund för enkäter, utvärdering och diskussioner. Inriktningsmål för bildningsförvaltningen Värdegrunden skall genomsyra alla verksamheter inom bildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan individer i verksamheten t ex ålder, kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder och religion. Alla skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Skolans uppdrag Att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på skolan. 4

Begrepp och definitioner För att alla ska förstå planen har vi tagit med Skolverkets definitioner (förklaringar) till de olika begreppen som ibland kan vara svåra att förstå. Diskrimineringsgrunderna En person är skyddad mot diskriminering utifrån det som diskrimineringslagen kallar diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön, när elever blir olika behandlade beroende på om de är pojkar eller flickor Könsöverskridande identitet eller uttryck betyder att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna/man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan vara ett resultat av en skada/sjukdom, vara medfödd eller kan förväntas uppstå senare. Sexuell läggning, när en elev blir illa behandlad på grund av sin egen eller närståendes sexuella läggning (hetero-, homo-, bisexuell). Vad är det då för skillnad på att bli diskriminerad och trakasserad? Diskriminering utgår ifrån makt, varför diskriminering inte kan ske mellan elever utan istället mellan personal och elev eftersom personal har andra funktioner än elever. Däremot kan elever trakassera eller kränka varandra. Trakasserier är uppträdanden som kränker (förnedrar) andra så att de känner sig utanför eller illa behandlade. Man kan bli diskriminerad, trakasserad eller kränkt i direkta möten med människor men också via Internet och telefon. Det kan vara en eller flera personer som riktar trakasserier och kränkande beteenden mot en eller flera elever. På vår skola accepterar vi inga av dessa beteenden och har en klar och tydlig struktur i hur vi hanterar eventuella missförhållanden. Begreppen trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar, sparkar, blockera väg, gömma/förstöra ägodelar) verbala (hot, svordomar, öknamn, elaka tillmälen/fult språk, viskningar, suckar) psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, avvisande kroppsspråk, alla går när man kommer, negligerande, synliggörande budskap Du finns inte för oss ) texter och bilder (klotter, teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, sociala medier) Trakasserier - är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder. 5

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling - är uppträdande som kränker en elevsvärdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Be fogade tillsägelser Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Personalens kompetensutveckling Tidigare har personal utbildas i att kunna arbeta utifrån ett systemteoretiskt förhållningssätt. De senast anställda har dock inte denna utbildning. Personal på skolan tar del av aktuell forskning gällande mobbing och kränkande behandling utifrån dokument och rapporter som beskrivs i inledningen. 2014 startar en kommungemensam fortbildning i förhållningssätt och metoder som alla löpande kommer att delta i under ett par års tid. Under hösten 2014 har all personal på Gullmarsskolan haft studiecirkel i bemötande genom att läsa och diskuter Vilse i skolan av Ross W Green, Mål På vår skola skall ingen utsättas för mobbing eller kränkande behandling Alla skall känna sig trygga och respekterade Alla skall veta vem de kan vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp Alla på skolan ska arbeta för ett gott skolklimat, präglat av goda relationer och gemensamt förhållningssätt, tydligt engagemang, gott samarbete och hög grad av delaktighet Alla skall arbeta för att planen följs genom att alltid ha den aktuell. Alla på skolan ska arbeta för hög grad av relationsfrämjande aktiviteter 6

Främjande insatser Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Främjande åtgärder Varje vecka har alla klasser tid med sina klassförståndare för att kunna genomföra samarbetsövningar, klassråd etc. Speciellt fokus till på gruppstärkande övningar sker i åk 7. Ett ex. är ringsamtal (se bilaga4). Vid terminsstart och löpande under året informerar och diskuterar elever och mentorer skolans värdegrund och ordningsregler i syfte att skapa studiero, trivsel och trygghet. Under september diskuteras plan mot diskriminering och kränkande behandling i klassråden Vid föräldramötet i åk 7 Diskrimineringslagen och Skollagens kap 6 om åtgärder mot kränkande behandling och handlingsplanen för detta. Vi har för hela skolan gemensamma ordningsregler som bearbetats i elevrådet. (se bilaga 8) Alla klasser har klassråd. Elevrådssammanträden sker regelbunder och elevskyddsombud deltar i skyddsronder Trivselenkät genomförs flera gånger varje år Skolsköterskan genomför enskilda hälsosamtal i år 7 där också elevens psykosociala hälsa diskuteras. Elevhälsoteam, bestående av rektor, Studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska och specialpedagoger träffas 1g/v i syfte att få helhetssyn kring barns hälsa och utveckling. Ca en gång/månad utökas teamet med skolpsykolog. Tydlig arbetsgång finns. Personal finns bland eleverna under raster Trivselgrupp finns på skolan och genomför enkäter och åtgärder SANT-dagar, då vi har temaläsning kring viktiga ämnen såsom tolerans, självkänsla etc. grupp Machofabriken åk 9: arbete för att synliggöra stereotypa könsroller Ansvarig Rektor, klasslärare och arbetslagen Kf Kf Rektor, kf Rektor Kf Elevrådsstyrelsen ansvarig pedagog Rektor/trivselgrupp Skolsköterskan Rektor Skolpersonal Rektor, skolkurator Av rektor utsedd Av rektor utsedd i samarbete med ungdomsmottagning och Fritidsgård De främjande insatserna ska vara genomförda vid läsårets slut och följs upp i utvärderingen av denna plan. 7

Årets plan Utvärdering av förra årets plan Rektor ansvarar för att utvärdering kommer till stånd. Utvärdering av förra årets plan skall genomföras som en del av underlaget för årets plan. Förra årets plan skall utvärderas av: Rektor, elevhälsan, elevrådet inklusive klassråd och elevskyddsombud, arbetslagen och ämnesgrupperna. Rektor ansvarar för att andra personalgrupper på skolan samt skyddsombud blir delaktiga i detta arbete. Utvärderingen bifogas årets plan som bilaga 5 Utvärdering av förra årets plan. Kartläggning En kartläggning innebär i praktiken att skolan uppmärksammar de risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som kan finnas i verksamheten på Gullmarsskolan. Utifrån kartläggningen ska sedan identifierade riskområden bidra till att planeringen av åtgärder att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker på ett sätt som är lämpat för vår skola. Kartläggningen ska också innehålla en identifiering av skolans verksamhet utifrån organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra delar som kan tänkas medverka till att diskriminering omedvetet uppstår. Regelverk och rutiner behöver regelbundet anpassas så att inte strukturer uppstår som kan bidra till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt könsidentitet/könsuttryck och ålder eftersom olika diskrimineringsgrunder tyvärr ofta kan stärka varandra. Kartläggningen genomförs genom: Elevenkäter, klassrådssystemet, elevrådet Samtal med elever och personal. Löpande observation hos personal och skolledning av verksamheten. Arbetslagen har kontinuerliga uppföljningar av sin egen verksamhet. Gullmarsskolan har regelbundna klass- och elevuppföljningar genom planerade fastsatta datum samt vid behov punktinsatser. När akuta situationer uppstår som kräver mer insatser likt utredning etc. finns EHT (elevhälsoteam) att tillgå som har fastställda möten varje vecka. EHT på vår skola består av rektor, skolsköterska, kurator, SYV, specialpedagog/speciallärare. Kartläggningen bifogas årets plan som bilaga 6 Kartläggning Samverkan & Delaktighet Eleverna på skolan är delaktiga i framtagandet av planen vid framtagandet av trivselenkät. Enkätens resultat ligger sedan till grund för diskussioner om planens inriktning och innehåll. Eleverna är delaktiga vid utvärdering av förra årets plan. Diskussionerna sker dels i klassråden, dels i elevrådet 8

Vårdnadshavarna informeras om planen. Möjlighet att lämna synpunkter via mail alt kontakt med skolledningen. Personalen diskuterar i mindre grupper. Då behandlas både utvärdering av förra årets plan och även kartläggning av otrygga platser etc. Personalen är delaktig genom det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans elevhälsoteam är också involverat i arbetet med planen utifrån sin samlade kompetens. Planen tas upp och används i alla sammanhang och planerade möten där dessa frågor berörs. Detta kan tex vara klassråd, elevråd, föräldramöten, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, klass/eht-uppföljningar, Skolsidan, hemsidan och i elevhälsan. Årets plan På grund av rektorbyte tas årets plan fram under hösten och skall vara klar innan årsskiftet. Vanligen ska planen vara klar 1 maj varje år. Detta för att eleverna skall kunna se att deras synpunkter tas på allvar och för att planen skall kunna arbeta direkt vid skolstart och då kunna komma med i informationsmaterial som trycks under sommaren. Planen skall innehålla: Sammanfattning av utvärderingen av förra årets plan med riktning på den nya planen. Sammanfattning av kartläggningen Mål för läsåret Som bilaga även ordningsreglerna för läsåret Planen gäller det kommande läsåret även om den beslutas 1 maj 9

Bilaga 1 Handlingsalternativ med ett systemteoretiskt förhållningssätt Förebyggande grupp/ringsamtal Klassläraren ansvarar för att samtalen utförs, oavsett vem som leder dem. Om klassläraren inte deltar ska denne hålla sig informerad om vad som tas upp i samtalen och om hur de fortlöper. Dokumentation Vid behov skall personalen följa upp och dokumentera genom; anteckningar (alltid) likabehandl/incidentrapport åtgärdsprogram Protokoll från samordningsmöten Anmälan till socialnämnden Anmälan till polismyndigheten Direkta ingripanden Det är allas ansvar att ingripa. Berörd personal kontaktas, och har ringsamtal med inblandade elever. Vårdnadshavare kontaktas snarast. Avtal skall slutas och tid för uppföljning skall bokas in. Anteckningar skall föras. Ringsamtal med berörda elever och föräldrar Klasslärare kontaktar elevhälsan för bistånd. I akuta ärenden kallas vårdnadshavare muntligt. Avtal ska slutas och uppföljningssamtal bokas in. Anteckningar ska föras. Uppföljningssamtal Ringsamtal med samtliga inblandade elever. Samtalet skjuts upp till dess att alla inblandade har möjlighet att vara med. Uppföljning av ingångna avtal. Ärendet avslutas eller tid för nytt uppföljningssamtal bokas in. Anteckningar ska föras. Klassläraren informerar föräldrar. Samordningsmöte Rektor kallar elevvårdsteam och berörda till samordningsmöte. En skriftlig inbjudan ska utgå till berörda föräldrar och elever med information om ramar för samtalet; syfte, mål, tid, plats och vilka som kommer att närvara. Vid anmälda kränkningar då vuxna är inblandade Rektor kallar de berörda till samtal. Avtal ska slutas och anteckningar föras. Rektor beslutar om åtgärder. Protokoll ska föras. Eventuellt kontaktas annan myndighet så som socialtjänst och/eller 10

Bilaga 2 - Rutiner för akuta situationer Förhållningssätt: Vuxna ska alltid påtala att vi inte gör/säger så på vår skola. Alla vuxna på skolan har ansvar och skall ingripa när misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Det är viktigt att vi markerar när vi får vetskap om ett beteende som vi inte accepterar, oc att vi INGRIPER OMEDELBART. Detta förhållningssätt gäller all personal oavsett vad man arbetar med. Vid ärenden gällande diskriminering och kränkande behandling ska elever och vårdnadshavare i första hand kontakta elevens kf, andra personer som kan kontaktas är kurator, skolsköterska, rektor. Vid kännedom om kränkning mellan elever ska följande rutiner följas: 1. Den som ser, hör, får vetskap agera direkt 2. Samtal med utsatt, kolla vad som hänt 3. Samtal med de/dom som har gjort något, oftast med skolkurator men även med kf ensam eller tillsammans med en kollega eller en representant för elevhälsan 4. Ev möte med berörda åtgärder och uppföljning 5. Information vårdnadshavare/kf 6. Gjord utredning dokumenteras på blankett och ligger till grund för åtgärder. Vid hantering av trakasserier och kränkande behandling informeras alltid rektor som i sin tur informerar huvudmannen (utbildningsförvaltningen). Om den kränkande behandlingen inte omgående upphör tar rektorn beslut om vidare åtgärder. 7. Klasslärare eller skolkurator i samråd med XX följer kontinuerligt upp ärendet till dess att ärendet avslutas och kränkningen helt upphört. Om uppföljningen visar att trakasserierna eller kränkningarna inte upphört sätts ytterligare åtgärder in av rektorn som hela tiden informerats via mentorerna. 8. Gjord dokumentation, på blankett, lämnas av kf och/eller XX efter avslutat ärende till skolexpeditionen för arkivering. Vid slagsmål och bråk: Personal ska ingripa för att förhindra bråk/misshandel, skadegörelse. Nödvärnsrätten gäller, dvs. inte använda mer våld än situationen kräver. Ex samtal, tillsägelse, sära på, hålla fast. Vid brott: Gullmarsskolans policy är att regelmässigt polisanmäla grövre våld och hot. Polisanmälan görs av skolledningen Anmälan socialtjänsten Om personal misstänker att barn far illa eller på annat sätt behöver stöd och hjälp är vi skyldiga att anmäla till socialtjänsten. Ev.samråd med rektor/kurator. Vid kännedom om kränkning när elev kränks av personal ska följande rutiner följas: 1. Personal, elev eller vårdnadshavare får kännedom om att elev är utsatt för kränkande behandling av personal 2. Rektor ska informeras så snabbt som möjligt 3. Rektor utreder genom kartläggning och samtal med de inblandade 11

4. Rektorn informerar vårdnadshavare, facklig representant och huvudman (utbildningsförvaltningen) 5. Utredningen ligger till grund för åtgärder, uppföljning gör av rektor, eventuellt i samråd med förvaltningschefen. Rektorn är ytterst ansvarig utifrån skollagen. Bilaga 3 Sammanfattning av lagtext Skollagen 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande värderingar. Var och en inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Lgr 11 Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Definition av kränkande behandling Skolverkets allmänna råd 2009 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. En kränkning kan äga rum mellan elever, såväl som mellan personal och elever. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan vara Fysiska (t ex slag eller knuffar) Verbala (t ex att bli hotad eller kallad könsord, öknamn ) Psykosociala (t ex utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t ex klotter, brev, e-post, sms, chat ) Mobbning - En negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En viktig utgångspunkt är upplevelsen hos den drabbade. Diskriminering - är ett övergripande begrepp och gäller kränkande behandling utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Sexuella trakasserier - avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism - bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet - avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristiska. Homofobi - avser motvilja mot eller förakt för homo- och bisexualitet. 12

Bilaga 4 - Ringsamtal Regler och ramar Presentera deltagare Klargörande av - roller - tillvägagångssätt - syfte och mål - lagar och regler Angivande av tidsramar Upplevelser Klargörande av upplevelser Allas röst blir hörd - alla har rätt till sin upplevelse - det finns ingen sanning - förklara utan att kränka - fokusera på upplevelsen - Jag upplevde att Alla ska känna sig trygga Sammanfattning Samtalsledare Önskningar Hur vill vi att det ska vara? Vilken hjälp önskas eller behövs för att det ska bli verklighet? Allas röst blir hörd - Jag skulle önska att du.. Sammanfattning (Biträdande samtalsledare)) Avtal Överenskommelse om avtal Anteckningar förs Förankring av avtalen Avslutning Förfrågan om alla känner sig hörda. Tid och plats för uppföljningsmöte bestäms. Uppföljning Utvärdering avtalen Allas röst blir hörd Klargörande om nya händelser har inträffat Nya avtal sluts Sammanfattning 13

Bilaga 5 Utvärdering av förra årets plan Senaste planen var daterad 2011. Av detta skäl går det inte att utvärdera fjolårets plan. Ny plan behöver upprättas. Plan, mål och åtgärder behöver förankras under innevarande läsår 14

Bilaga 6 Kartläggning inför årets plan Resultat kartläggning 15

Bilaga 7 Årets plan Slutsatser av utvärderingen visar: Ny plan behöver upprättas. Plan, mål och åtgärder behöver förankras under innevarande läsår Slutsatser av kartläggningen visar: Mål för läsåret 2014/2015: *Ökat elevinflytande, delaktighet och studiero. *Uppdatera likabehandlingsplan och utveckla värdegrundarbetet mot ökad trygghet. *Utveckla formerna för elevhälsan och för arbetet med elever i behov av stöd och särskilt stöd. *Utveckla samverkan mellan olika ämnen, helhetstänk, samplanering och öppna dörrar, vilket kan bidra till ett bättre klimat på skolan, där alla känner sig hemma och har lika värde. 16

Bilaga 8 Årets ordningsregler Övergripande: GULLMARSSKOLANS ORDNINGSREGLER Syftet med att ha ordningsregler är att skapa studiero, trivsel, och trygghet så att vi kan koncentrera oss på huvuduppdraget att lära sig. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön och har respekt för varandra. Du ska behandla andra människor på samma sätt som du själv vill bli behandlad. Du måste ta ansvar för dina handlingar och inte skylla på någon annan när det blir fel 1. Vi kommer i tid till lektionerna och har med oss allt ditt material. 2. Vi är fokuserade när vi går in i klassrummet, sätter oss på våra platser, lyssnar på lärarens instruktioner. Vi försök komma igång så snart möjligt, så att vi utnyttjar lektionstiden effektivt. 3. Vi hänger in våra ytterkläder i skåpet under skoldagen. Ytterkläder skall ej bäras i klassrum eller matsal. 4. På lektioner använder vi inte mobiltelefon eller liknande annat än på lärares inrådan. * Man får absolut inte fotografera och/eller spela in andra personer inom skolans område utan tillstånd 5. Vi har ett gemensamt ansvar att hålla skolan och vår arbetsplats ren och snygg. Klotter, nedskräpning och förstörelse är givetvis inte tillåtet och inget vi gör. Pengarna vi sparar när vi slipper reparera och åtgärda sådant använder vi till roliga saker som gör skolan mer trivsam. 6. Läsk, godis, tuggummi, glass etc får ej förtäras i lektionssal eller matsal. 7. Vi använder ett vårdat språk och bemöter varandra på ett respektfullt sätt. 8. När lektionen är slut hjälper lärare och elever till att lämna klassrummet i sådant skick att nästa lektion kan börja direkt utan att man behöver börja med att ställa i ordning. 9. Vi skojbråkar inte, eftersom detta för ofta spårar ur. 17

KONSEKVENSER Om en elev bryter mot Gullmarsskolans regler (övergripande förhållningssätt) Konsekvenstrappan. 1. Får eleven ett omedelbart tillrättavsiande 2. Kontaktar vi dig som förälder 3. Kallar vi eleven och föräldern till skolan för samtal med lärare 4. Samtal med rektor/elevhälsa 5. Vid allvarligare fall tar vi kontakt med socialtjänst och/eller polis. Andra konsekvenser av olämpligt beteende kan också vara: Syftet med disciplinära åtgärder är inte att straffa eleverna utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och för alla andra på skolan. o o o o o o o o Avstängning från uppehållsrum eller annan verksamhet Återställande städa/laga Betala för skadat material Skriftlig varning Omhändertagande av störande föremål, ex mobil (regler se nedan) Utvisning från lektion med efterföljande samtal och kontakt med hemmet Byte av undervisningsgrupp/klass tillfälligt eller varaktigt Eleven kan få flytta till annan skola, i vårt fall i en närliggande kommun Regler omhändertagande av föremål Det är läraren och rektor som har möjlighet att omhänderta föremål som tillhör elev. Bestämmelsen gäller inte bara i klassrummet, utan på hela skolområdet Ett omhändertagande av ett föremål kan ske i två olika situationer 1. Om föremålet stör skolverksamheten, ex mobil, Mp3, pinnar 2. Om föremålet utgör en fara för säkerheten ex fyrverkerier, kemikalier Det är hur föremålet används som är själva grunden för omhändertagandet. En mobiltelefon är inte störande om den är avstängd och inte används, men om eleven pratar i den eller hanterar den på något annat sätt (t ex skickar sms, tar foton, kopplar upp sig på Internet, lyssnar på musik) så att undervisningen försvåras för eleven själv, de andra eleverna eller läraren, så stör den skolverksamheten. Läraren kan ta mobil motsvarande för lektion eller hel skoldag. Om läraren tar för hel dag, måste läraren dokumentera och lämna tillbaka föremålet vid skoldagens slut. Vid upprepade gånger, behöver läraren inte lämna tillbaka vid dagens slut, utan först när ett samtal med föräldrarna skett Föremålet får max vara omhändertaget en vecka. Vid upprepningar ska vårdnadshavare kallas och rektor informeras. 18

Så här gör vi på Gullmarsskolan: Affischering tillstånd ges av skolvärd/rektorer. Signeras. Sätts upp i första hand på anslagstavla vid uppehållsrum, i andra hand på ytterdörrar. Affischering är tänkt för föreningslivet, folkrörelserna, myndighetsinfo och arrangemang där Lysekils kommun är medarrangör. Besök av andra elever under skoltid Tillåtet endast i samråd med skolledning. Borttappade eller förstörda böcker ersätts av eleven. Ny bok = ny-priset, begagnad bok = del av ny-priset Cykel- moped- eller A-traktoråkning under skoltid Ej tillåtet. Ställ på anvisade platser. Drogpolicy- Skolan ska vara fri från tobak, alkohol och narkotika. Rökning och snusning är därför förbjuden under skoltid och får aldrig förekomma på skolans område eller vid skolverksamhet utanför skolan, tex friluftsdag eller studiebesök. Detta gäller även e- cigaretter. Kommer vi på en elev med att röka, snusa på skoltid tar vi kontakt med vårdnadshavare. Inlines/skateboard Används endast till och från skolan. Lås in i skåpet under dagen. Lämna skolområdet på skoltid Vi ser ogärna att du lämnar skolområdet. Skolan har ansvar för dig och det som händer dig under skoldagen. Vi måste också kunna räkna in eleverna tex vid brand. Därför räknar vi med att du kontaktar din kf eller annan vuxen som kan ha koll på att du lämnar skolan. Privat försäljning (ex läsk). Ej tillåtet. Kontakt med förälder, rektor informeras Skadegörelse Vid olyckshändelse står skolan för kostnaderna, vid medveten handling får du återställa/ersätta. När elev själv berättar tillämpas rabatt 25 %. Spel om pengar eller straff - Ej tillåtet. Kontakt med förälder, rektor informeras Stöld av personlig egendom Om kläder hängs på allmän plats, exempelvis vid matsalen är du själv ansvarig. Vid stöld vårdnadshavare anmäler till polis och försäkringsbolag. Förvara tex. ytterkläder i ditt låsta skåp. Slagsmål och bråk Personal ska ingripa för att förhindra bråk/misshandel skadegörelse. Nödvärnsrätten gäller, dvs inte mer våld än vad situationen kräver. Ex samtal, tillsägelse, sära på, hålla fast. Grövre våld och hot polisanmäls regelmässigt. Snöbollkastning Tillåtet, dock inte mot hus, fordon eller person. 19