Bealningsbalansen Andra kvarale 2012
Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012
Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen för bealningsbalans och finansmarknadssaisik Saisics Sweden, Balance of Paymens and Financial Markes Box 24300 SE-115 81 Sockholm +46 8 506 940 00 Förfrågningar Fredrik Öhrsröm, +46 8 506 941 12 Inquiries fredrik.ohrsrom@scb.se Jon Smedsaas, +46 8 506 947 08 jon.smedsaas@scb.se De är illåe a kopiera och på anna sä mångfaldiga innehålle i denna publikaion. Om du cierar, var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB, Bealningsbalansen. Andra kvarale 2012. I is permied o copy and reproduce he conens in his publicaion. When quoing, please sae he source as follows: Source: Saisics Sweden, Balance of Paymens. Second quarer 2012. Omslag/Cover: Aeljén, SCB URN:NBN:SE:SCB-2012-FM04BR1203_pdf Denna publikaion är endas illgänglig på www.scb.se. This publicaion will only be published on www.scb.se.
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Förord Förord Bealningsbalansen sammansälls och publiceras sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. Bealningsbalansen är en sammansällning av Sveriges reala och finansiella ransakioner med omvärlden och delas in i byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen. Denna rappor omfaar ufalle av andra kvarale 2012. Saisiska cenralbyrån, augusi 2012 Folke Carlsson Chrisina Ekblom
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfaning... 7 Bealningsbalansen andra kvarale 2012... 8 Byesbalansen... 8 Urikeshandel med varor och jänser... 8 Fakorinkomser... 11 Finansiell balans... 14 Direka inveseringar... 14 Porföljinveseringar... 15 Finansiella deriva... 16 Övriga inveseringar... 16 Valuareserven... 17 Revideringar... 18 Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo... 19 Vad är bealningsbalansen?... 20 En härledning av bealningsbalansen... 20 Sambande med ulandssällningen... 22 Saisiska cenralbyrån 5
6 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Sammanfaning Byesbalansen gav andra kvarale e översko på 55 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då överskoe uppgick ill 56 miljarder kronor. Urikeshandeln med jänser har forsa uvecklas sark och gav e översko på 37 miljarder kronor. Överskoe i urikeshandeln med varor ökade också jämför med samma period föregående år och uppgick ill 25 miljarder kronor. Bland jänseslagen uppvisar övriga affärsjänser, licenser och royalies sam daa- och informaionsjänser sörs översko. Sörs förändring jämför med samma kvaral föregående år är a underskoe i posen resor har minska från dryg 4 miljarder kronor ill knapp 1 miljard kronor. De minskade underskoe beror på uländska resenärers ökade konsumion vid resande i Sverige. Avkasningen på porföljinveseringar, som uppvisar säsongsvariaion beroende på svenska föreags udelningar, gav e neouflöde på 14 miljarder kronor under andra kvarale. Under samma kvaral 2011 var mosvarande belopp 9 miljarder kronor. De ökade neouflöde beror främs på ökade udelningar på svenska akier. Den finansiella balansen resulerade i e neouflöde på 14 miljarder kronor. Direkinveseringar, övriga inveseringar sam valuareserven bidrog med neouflöden medan porföljinveseringar och finansiella deriva genererade neoinflöden. Saisiska cenralbyrån 7
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen för andra kvarale uppvisade e översko i byesbalansen på 56 miljarder kronor, en svag negaiv kapialbalans medan den finansiella balansen gav e kapialuflöde på 15 miljarder kronor. Byesbalansen Byesbalansen gav andra kvarale e översko på 55 miljarder kronor. De är i nivå med samma period föregående år då överskoe uppgick ill 56 miljarder kronor. Överskoe i urikeshandeln med varor och jänser ökade med 6 miljarder kronor och uppgick ill 61 miljarder kronor. Fakorinkomser resulerade i e inflöde på 4 miljarder kronor vilke är en minskning jämför med samma kvaral föregående år då inflöde uppgick ill 8 miljarder kronor. Därill ökade underskoe i löpande ransfereringar och uppgick ill 10 miljarder kronor. Urikeshandel med varor och jänser Den oala neohandeln med varor och jänser gav andra kvarale e översko på 61 miljarder kronor. Urikeshandeln med varor gav e översko på 25 miljarder kronor medan urikeshandeln med jänser gav e översko på 37 miljarder kronor. Handeln med varor och jänser med EU-länder visade översko efer en längre ids undersko. Sörre delen av överskoe i urikeshandeln med varor och jänser är dock forsa mo länder uanför EU. Varuexporen uppgick under kvarale ill 306 miljarder kronor medan varuimporen uppgick ill 282 miljarder kronor. De gav e översko i 8 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen handelsbalansen på 25 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 20 miljarder kronor. Imporen minskade mer än exporen vilke medförde e öka översko i handelsbalansen. Överskoe i varuhandeln kommer från handeln med länder uanför EU medan handeln med EU-länder genererade undersko. Tjänsebalansen gav andra kvarale e översko på 37 miljarder kronor. De är en försärkning i jämförelse med samma kvaral föregående år då överskoe uppgick ill 35 miljarder kronor. Exporen ökade med 8 miljarder kronor medan imporen ökade med knapp 7 miljarder kronor vilke medförde e öka översko i jänsebalansen. Tjänsehandeln visar översko både mo länder inom och uanför EU. Saisiska cenralbyrån 9
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bland jänseslagen uppvisar övriga affärsjänser, licenser och royalies sam daa- och informaionsjänser sörs översko. Sörs förändring jämför med samma kvaral föregående år är a underskoe i posen resor har minska från dryg 4 miljarder kronor ill knapp 1 miljard kronor. De minskade underskoe beror på ökad expor. Posen resor omfaar varor och jänser som resenärer förvärvar vid resande i andra länder. Exporen av resor, som besår av uländska resenärers konsumion vid resande i Sverige, uppgick oal under kvarale ill 26 miljarder kronor. Imporen, dvs. svenskarnas ugifer vid resor uomlands, uppgick ill 27 miljarder kronor. Övriga jänseslag ligger i nivå med samma kvaral föregående år. 10 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Fakorinkomser Fakorinkomser besår av lön för arbee och avkasning på invesera kapial. Tillsammans gav dessa e översko på 4 miljarder kronor. Samma kvaral föregående år uppgick överskoe ill 8 miljarder kronor. Kapialavkasningen sår för den sora delen av fakorinkomserna. Löner gav e svag negaiv bidrag. Avkasning direka inveseringar Avkasning på direka inveseringar gav under kvarale e neoinflöde på 15 miljarder kronor då avkasningen på svenska direkinveseringar i ulande överseg avkasningen på uländska direkinveseringar i Sverige. Överskoe var på samma nivå som under mosvarande kvaral föregående år. Andra kvarale är e kvaral då udelningar brukar vara förhållandevis sora, vilke också kan ses dea kvaral. Udelningarna ligger dock på en lägre nivå än under samma kvaral för de föregående åren. Räna på lån inom direkinveseringsförhållande gav e undersko på 7 miljarder kronor. Ränorna forsäer därmed a ge e negaiv bidrag ill kapialavkasningen. Saisiska cenralbyrån 11
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Avkasning porföljinveseringar Avkasning på porföljinveseringar genererade e kapialuflöde på 14 miljarder kronor neo vilke är en ökning jämför med samma period förra åre. De ökade uflöde beror främs på a akieudelningar genererade lägre neoinflöden. Udelningar på svenska akier genererade ulande en avkasning på 46 miljarder kronor vilke var någo högre än samma period förra åre. Svenskars udelning på inveseringar i uländska akier gav e kapialinflöde på 47 miljarder. 12 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Avkasning övriga inveseringar Avkasning på övriga inveseringar, som besår av räna på lån och deposiioner, gav e översko på knapp 3 miljarder kronor neo. Avkasningen på övriga inveseringar i ulande gav e inflöde på dryg 8 miljarder kronor medan avkasning på övriga inveseringar i Sverige gav e uflöde på dryg 5 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 13
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Finansiell balans Den finansiella balansen gav under andra kvarale e neouflöde på 14 miljarder kronor. Direka inveseringar, övriga inveseringar och valuareserven uppvisade neouflöden medan porföljinveseringar och finansiella deriva uppvisade neoinflöden. Direka inveseringar Direka inveseringar gav under andra kvarale e neouflöde på 19 miljarder kronor. Svenska direkinveseringar i ulande ökade under kvarale med 48 miljarder kronor medan uländska direkinveseringar i Sverige ökade med 28 miljarder kronor. Inom svenska direkinveseringar i ulande bidrog ege kapial och åerinveserade vinsmedel med sörre uflöden. Inom uländska direkinveseringar i Sverige bidrog främs lån och åerinveserade vinsmedel ill inflöde. Flera sörre ransakioner har under kvarale gjors inom koncerner både inom ege kapial och lån. Flera av ransakionerna ar dock u varandra vilke förklarar de relaiv små neoflödena på aggregerad nivå. 14 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Porföljinveseringar Porföljinveseringar med ulande gav under andra kvarale 2012 e kapialinflöde på 12 miljarder kronor neo. Den gränsöverskridande handel med ränebärande värdepapper resulerade i e inflöde på 60 miljarder kronor neo. Sörs inflöde genereras av svenska banker som ökade sin upplåning uomlands. Toal köpe uländska inveserare valuadenominerade värdepapper för 31 miljarder kronor i bankernas emissioner. Uländska inveserare ökade även si innehav av sasobligaioner, ill skillnad mo sasskuldsväxlar där innehave minskade. Svenska inveserare sålde under kvarale uländska ränebärande värdepapper för 26 miljarder kronor neo. Däremo var inresse sor för uländska akier och fonder som genererade e kapialuflöde på 52 miljarder kronor neo. Saisiska cenralbyrån 15
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Finansiella deriva Under andra kvarale noerades kapialinflöden i posen finansiella deriva på cirka 7 miljarder kronor. Under kvarale uppvisades lägre kapialflöden på såväl uländska som svenska konrak. Flöden från finansiella deriva uppkommer dels när derivakonrak genemo uländska moparer förfaller och dels genom olika yper av premiebealningar, främs opioner. Den yp av deriva som ger upphov ill de sörsa ransakionerna härsammar från olika yper av valuaderiva. Övriga inveseringar Övriga inveseringar gav under andra kvarale e neouflöde på 10 miljarder kronor. Neoflöde var mindre jämför med idigare perioder vilke förklaras av a flödena inom både u- och upplåning var relaiv jämna under kvarale. Ulåning gav e neouflöde på 75 miljarder kronor samidig som upplåningen gav e neoinflöde på 65 miljarder kronor. Banksekorn sod för sörre delen av flödena. De icke-finansiella föreagen ökade bankillgodohavanden i ulande med 12 miljarder kronor. Övriga inveseringar besår huvudsakligen av banksekorns lån ill och från ulande exklusive värdepapperslån. Dea omfaar bland anna reverslån, deposiioner och repor. 16 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Valuareserven Valuareserven gav under kvarale e neouflöde på 4 miljarder kronor. Därmed uppgick valuareservillgångarna per sisa juni ill 355 miljarder kronor. Saisiska cenralbyrån 17
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Revideringar Sveriges revideringspolicy för bealningsbalansen är enlig följande: Vid publicering av kvaral 1 revideras närmas föregående 4 kvaral Vid publicering av kvaral 2 revideras föregående 13 kvaral Vid publicering av kvaral 3 revideras föregående 10 kvaral Vid publicering av kvaral 4 revideras föregående 11 kvaral Undanagsvis kan yerligare perioder revideras om de ske meodändringar eller illkommi nya daa som ger en påaglig förändrad bild av bealningsbalansen. Vid publicering av kvaral 2 har den ordinarie revideringspolicyn frångås. Bealningsbalansen har revideras från 1998 kvaral 1 ill och med 2012 kvaral 1. Under den reviderade perioden skedde revideringar om -27 miljarder neo i byesbalansen och 17 miljarder neo i den finansiella balansen. 18 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Svenska illgångar och skulder mo ulande, neo Vid ugången av juni 2012 visar preliminära uppgifer a Sverige forsa har en neoskuld mo ulande. Skulden uppgick ill 434 miljarder kronor och ökade någo jämför med beräkningen för ugången av 2011. De är främs re fakorer som påverkar uvecklingen av de samlade illgångarna och skulderna mo ulande. För de försa påverkar sorleken på över- respekive undersko i byesbalansen. En annan fakor är den svenska kronans uveckling genemo andra valuor. I ak med a socken av illgångar och skulder blir all sörre får flukuaioner i växelkursen all sörre genomslag. En redje vikig fakor är prisförändringar på olika illgångsslag, främs akiekurser men även räneförändringar. Byesbalansen har forsa bidra med sora översko under 2012. Uflöden i den finansiella balansen indikerar också a neoskulden mo ulande borde minska. Ändå har neoskulden mo ulande forsa a öka. Andra fakorer som påverkar ulandssällningen är växelkursen sam räne- och akiekursförändringars påverkan på olika illgångsslag. De är svårare a bedöma hur dessa har påverka ulandssällningen senase halvåre. De är vikig a poängera a uppgiferna om ulandssällningen är preliminära och kommer sannolik a revideras i ak med a saisiken uppdaeras med mer definiiva siffror. Definiioner och förklaringar Ulandssällningen är en sammansällning av alla inhemska sekorers samlade illgångar och skulder genemo ulande. Neo av dessa illgångar och skulder är e må på Sveriges förmögenhe genemo omvärlden. Dea ska ine förväxlas med sasskulden som är de samlade underskoen och överskoen i saens budge över iden. Saisiska cenralbyrån 19
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Vad är bealningsbalansen? Bealningsbalansen produceras och sammansälls sedan 2007 av Saisiska cenralbyrån på uppdrag av Sveriges riksbank. I en sluen ekonomi besäms nivån på inveseringarna av de samlade sparande i ekonomin. Dea innebär a om sparande av någon anledning minskar blir följden a även inveseringarna minskar. I en öppen ekonomi är sambande mellan sparande och inveseringar ine lika ydlig efersom globala finansiella marknader gör a inernaionell kapial enkel kan flöda mellan länder. Bealningsbalansen innehåller informaion om dessa flöden. De är hel enkel en sammansällning av e lands reala och finansiella ransakioner med omvärlden. Bealningsbalansen kan delas in i: Byesbalansen, som visar handel i varor och jänser, löner, avkasning på finansiella illgångar och skulder, sam löpande ransfereringar såsom.ex. EU-bidrag och avgifer. Kapialbalansen, som dels omfaar EU-bidrag och U-bisånd för reala inveseringar och dels köp och försäljning av räigheer, såsom.ex. paen. Den finansiella balansen, som delas in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övriga inveseringar och valuareserven. Den finansiella balansen visar förändringar i finansiella illgångar och skulder genemo omvärlden. En härledning av bealningsbalansen E lands bruonaionalproduk, BNP, är de samlade värde på de varor och jänser som produceras i lande under e viss år. Produkionen används ill a illfredssälla aningen den inhemska eferfrågan i form av hushållens konsumion, C, privaa inveseringar, I, och offenliga ugifer, G, eller ill a levereras uomlands i form av expor av varor och jänser, X. Den inhemska eferfrågan kan även illgodoses av impor av varor och jänser, M. Den s.k. naionella inkomsidenieen visar a e lands produkion under e enskil år är lika med summan av den inhemska eferfrågan ( C + I + G ) och neoförsäljningen av varor och jänser ill övriga världen ( X M ): BNP = C + I + G + X M. 1 (1) Genom a addera de s.k. neofakorinkomserna, F, d.v.s. svenska fakorinkomser injänade uomlands (svenska lönagares ersäning uomlands sam avkasningen på svensk kapial uomlands) minus uländska fakor- 1 Denna relaion kallas för en idenie efersom den definiionsmässig måse vara uppfylld i varje enskild idsperiod. 20 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen inkomser injänade i Sverige (uländska lönagares ersäning i Sverige sam avkasningen på uländsk kapial i Sverige) kan (1) skrivas om i ermer av den s.k. bruonaionalinkomsen, BNI : 2 BNI = C + I + G + X M + F. (2) En omskrivning av (2) ger: BNI C G = S = I + X M + F, (3) där S avser de samlade naionella sparande i ekonomin. De naionella sparande ugörs av den konsoliderade offenliga sekorns sparande, T G, där T är skaeinäken, och hushållens sparande, BNI T C. 3 Enlig (3) gäller: S I = X M + F. (4) Differensen mellan S och I kallas ofa för neoinveseringarna genemo ulande och differensen mellan X och M kallas för handelsbalansen. X M + F är byesbalansen. Ekvaion (4) visar därmed a de finns e enkel samband mellan neoinveseringarna och handelsbalansen. För en given neofakorinkoms kommer allid förändringar i differensen mellan S och I a följas av mosvarande förändringar i differensen mellan X och M. Ekvaion (4) visar också a de ine går a på kor sik reducera e undersko i handelsbalansen uan a samidig öka de naionella sparande eller minska de inhemska inveseringarna. 4 De är även inressan a noera a ekvaion (4) innebär a om hushållens sparande är lika sor som de inhemska inveseringarna, kommer den offenliga sekorns sparande uvecklas ungefär som neoexporen över iden. 5 På samma sä som de naionella sparande kan delas upp i den konsoliderade offenliga sekorns sparande och hushållens sparande kan de inhemska inveseringarna delas upp i den offenliga sekorns inveseringar och privaa inveseringar. Denna uppdelning ger vid handen a om den offenliga sekorns inveseringar översiger denna sekors sparande, och om dea ine full u moverkas av e sparandeöversko i den privaa sekorn, måse dea per definiion mosvaras av e undersko i byesbalansen. E växande undersko i byesbalansen kan därigenom vara e ecken bland andra på a saens ugifer är högre än inkomserna. Genom a kombinera den naionella inkomsidenieen (1) med den naionella budgeresrikionen kan bealningsbalansen härledas. Enlig budgeresrikionen är landes samlade ugifer i varje idsperiod begränsade av inkomsen i samma period och landes möjligheer a låna: 2 Dessa fakorinkomser kallas numera ofa för primära inkomser. Neofakorinkomserna besår av löner, kapialavkasning och löpande ransfereringar. 3 Dea innebär allså a de naionella sparande är idenisk med summan av den offenliga sekorns sparande och hushållens sparande. 4 Neofakorinkomserna anas vara konsana på kor sik. 5 Denna relaion innebär i själva verke a den offenliga sekorns budgebalans under vissa idsperioder kommer a samvariera med handelsbalansen. Saisiska cenralbyrån 21
Bealningsbalansen Bealningsbalansen andra kvarale 2012 BNP + r A = C + I + G + A + A ). (6) ( 1 där A är neoillgångarna genemo ulande i period och r A är räneavkasningen på dessa illgångar. Neoillgångarna besår i sin ur av kapialbalansen och den finansiella balansen. Från (1) och (6) erhålles enkel bealningsbalansen: X M + F = ( A A ) 1. (7) + Vänserlede i bealningsbalansen (7) är, som idigare har nämns, byesbalansen som besår av summan av handelsbalansen och neofakorinkomserna. Termen ( A A + 1) i högerlede visar hur neoillgångarna genemo ulande förändras över iden. Noera a om svenskar neoköper uländska illgångar så uppvisar kapialbalansen och den finansiella balansen e neoundersko, d.v.s. A < A +1 0. Ekvaion (7) innebär således a summan av byesbalansen, kapialbalansen och den finansiella balansen allid är idenisk lika med noll. 6 Sambande med ulandssällningen Efersom den finansiella balansen mäer neoulåningen genemo omvärlden kommer en förändring i byesbalansens saldo per definiion allid a mosvaras av en likarad förändring i neoanspråken genemo omvärlden. E byesbalansöversko mosvaras således av en ökning av neofordringarna privaa eller offenliga genemo omvärlden. Överskoe kan även åerspeglas i en ökning av valuareserven efersom valuareservsransakionerna ingår i den finansiella balansen. E undersko i byesbalansen innebär isälle a neoförvärven från omvärlden måse bealas aningen genom avveckling av uländska illgångar eller genom en ökning av skulderna ill ulande. Dea innebär a om.ex. Sverige köper mer illgångar uomlands än vad som säljs ill ulande (dea är desamma som a säga a neo av den finansiella balansen är mindre än noll) måse Sverige samidig sälja mer varor och jänser ill ulande än vad som köps från ulande. De samlade bealningarna u ur e land måse hel enkel mosvara de samlade bealningsinflöde. Ulandssällningen visar e lands oala neoskuldsäning och redovisas i form av sockuppgifer över samliga inhemska sekorers illgångar och skulder genemo omvärlden. Neo av illgångarna och skulderna är således e må på e lands förmögenhe genemo omvärlden. Sockuppgiferna redovisas ill marknadsvärde och delas precis som den finansiella balansen in i direka inveseringar, porföljinveseringar, finansiella deriva, övrig kapial och valuareserven. 7 Sambande mellan ulandssällningen och de ransakioner som ingår i bealningsbalansen illusreras i figuren nedan. Förändringar i neosällningen genemo omvärlden beror både på genomförda ransakioner som 6 Efersom en rad olika källor används för a mäa poserna i bealningsbalansen uppsår såväl mäfel som periodiseringsfel och därför ingår också en residual i form av en respos. 7 I vissa fall används de bokförda värde isälle för marknadsvärde p.g.a. a underlage för beräkning av marknadsvärde är oillräcklig. 22 Saisiska cenralbyrån
Bealningsbalansen andra kvarale 2012 Bealningsbalansen regisreras i den finansiella balansen och på förändringar i växelkurser och illgångspriser. Dessuom kan sockarna påverkas av.ex. nedskrivningar av fordringar (e exempel på övriga korrigeringar i figuren). Om byesbalansen under en längre period uppvisar under- eller översko medför dea en uppbyggnad av aningen en neoskuld eller en neoillgång. Förändringar av ulandssällningen beroende på Ingående balans Transakioner Prisförändringar Valuakursförändringar Övriga korrigeringar Ugående balans Saisiska cenralbyrån 23
www.scb.se www.scb.se