ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2017:2. Över- och undertäckning i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) en registerbaserad studie

Relevanta dokument
För de två linjerna, 1 och 2, i figuren bredvid gäller att deras vinkelpositioner, θ 1 och θ 2, kopplas ihop av ekvationen

AID:... Lisa börjar spara 1000 per månad från och med nästa månad. Hon sparar under 35 år tills hon fyller 67 år.

Kedjningsmetoder för kvartalsdata i Nationalräkenskaperna

Allmänt om korttidsplanering. Systemplanering Allmänt om korttidsplanering. Allmänt om vattenkraft. Det blir ett optimeringsproblem!

Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104,

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om arbetskraftskostnadsindex. (framlagt av kommissionen)

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

Relationen mellan avkastning och löptid hos extremt långa obligationer

En ALM modell med minimering av CVaR och krav på tillväxt. Tobias Anglevik

shetstalet och BNP Arbetslöshetstalet lag Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning Effekter av penningpolitik.

n Ekonomiska kommentarer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Hylte kommuns styrmodell

Analytikers rekommendationer vs. MSCI Europe. - ett mått på marknadseffektivitet?

KVALITETSDEKLARATION

Tentamen i Logistik 1 T0002N

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Produktivitet och miljöeffektivitet i den svenska tillverkningsindustrin

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Kompenserande löneskillnader på svensk arbetsmarknad. Compensating wage differentials in the Swedish labour market

Logistikoptimering för kostnadseffektivt underhåll eller Opportunistisk underhållsplanering

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev NM

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

SVÄNGNINGAR Odämpad svängning för ett diskret system med en frihetsgrad.

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

Diskussion om rörelse på banan (ändras hastigheten, behövs någon kraft för att upprätthålla hastigheten, spelar massan på skytteln någon roll?

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Utbildningsavkastning i Sverige

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 30 AUGUSTI 2013, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks 15.

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Föreläsning 8. Kap 7,1 7,2

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

001 Tekniska byråns information. Värmefrån ventiler. Inom alla områden av såväl nyprojektering som ombyggnad och drift av redan byggda hus riktas inom

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

9. Diskreta fouriertransformen (DFT)

>*r**. L\ tn. «%f AVTALSMALLAR. För drift, skötsel och underhåll av distributionsanläggningar för fjärrvärme. Mors niuww

Elektronik. Inledning. Översikt. Varför elektricitet? Genast ett exempel

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Elektronik. Strömmar, Spänningar, Motstånd, Kretsteori. Översikt. Varför elektricitet? Genast ett exempel

Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 14 februari 2009 kl 9-14.

Livförsäkringsmatematik II

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Strategiska möjligheter för skogssektorn i Ryssland med fokus på ekonomisk optimering, energi och uthållighet

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Om exponentialfunktioner och logaritmer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn Salarna besöks ca kl 15.30

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

DIGITALTEKNIK. Laboration D171. Grindar och vippor

Från kap. 25: Man får alltid ett spänningsfall i strömmens riktning i ett motstånd.

Jobbflöden i svensk industri

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Morgondagens handel Smartmobilen länken till en sömlös upplevelse

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

N A T U R V Å R D S V E R K E T

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Nr maj Brf Fältöverstens informationsblad

Innehåll: har missbrukat jämfört med om man inte har. missbrukat. Risk 1 Odds Risk. Odds 1 Risk. Odds

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

ÅBO AKADEMI REGLERTEKNIK II

Förord: Sammanfattning:

Laboration D158. Sekvenskretsar. Namn: Datum: Kurs:

Genom att uttrycka y-koordinaten i x ser vi att kurvan är funktionsgrafen till y = x 2. Lektion 2, Flervariabelanalys den 19 januari 2000

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

KOLPULVER PÅ GAMLA FINGERAVTRYCK FUNGERAR DET?

Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd) Han har sitt rum bredvid mitt

Ansökan till den svenskspråkiga ämneslärarutbildningen för studerande vid Helsingfors universitet. Våren 2015

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Håkan Pramsten, Länsförsäkringar

Har aktieavkastningar och/eller räntedifferensen prognosvärde för framtida ekonomisk tillväxttakt? -En paneldatastudie på OECD länderna.

a) Beräkna arean av triangeln ABC då A= ( 3,2,2), B=(4,3,3) och C=( 5,4,3).

Ingen återvändo TioHundra är inne på rätt spår men behöver styrning

Den svenska sjukfrånvaron

En rapport från Almega. juni Välfärdsutmaningen

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

Begreppet rörelsemängd (eng. momentum)

Kan asymmetriska prisindex approximera superlativa? - en studie av prisindex i producent- och importled.

Centrala Gränsvärdessatsen:

Transkript:

ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING BAKGRUNDSFAKTA 2017:2 Över- och underäcknng Arbeskrafsundersöknngarna AKU en regserbaserad sude

BAKGRUNDSFAKTA ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING 2017:2 Över- och underäcknng Arbeskrafsundersöknngarna AKU en regserbaserad sude Sasska cenralbrån 2017

Bakgrundsfaka Arbesmarknad och ubldnng 2017:2 Background Facs Labour and Educaon Sascs 2017:2 Över- och underäcknng Arbeskrafsundersöknngarna AKU en regserbaserad sude Over- and undercoverage n he Swedsh Labour Force Surves LFS a regser-based analss Sascs Sweden 2017 Producen Producer SCB avdelnngen för befolknng och välfärd Sascs Sweden Populaon and Welfare Deparmen SE-701 89 Örebro +46 10 479 40 00 Förfrågnngar Marn Aelson +46 10-479 61 18 Enqures marn.aelson@scb.se Frda Vdell +46 10-479 47 22 frda.vdell@scb.se De är llåe a kopera och på anna sä mångfaldga nnehålle. Om du cerar var god uppge källan på följande sä: Källa: SCB Arbesmarknad och ubldnng 2017:2 Över- och underäcknng Arbeskrafsundersöknngarna AKU en regserbaserad sude I s permed o cop and reproduce he conens n hs publcaon. When quong please sae he source as follows: Source: Sascs Sweden Labour and Educaon Sascs 2017:2 Over- and undercoverage n he Swedsh Labour Force Surves LFS a regser-based analss Omslag/Cover: Aeljén SCB. Foo/Phoo: ISock ISSN: 1654-465X onlne URN:NBN:SE:SCB-2017-AM76BR1702_pdf Denna publkaon fnns enbar elekronsk form på www.scb.se Ths publcaon s onl avalable n elecronc form on www.scb.se

Över- och underäcknng AKU Förord Förord Sask oavse om den är baserad på regser eller urvalsundersöknngar är behäfad med osäkerhe av olka slag. Kvaleen sask som baseras på en urvalsundersöknng är ll sor del en funkon av hur man beakar osäkerhe som kan hänföras ll urval ramäcknng männg borfall och bearbenng. Arbeskrafsundersöknngarna AKU är en panelundersöknng med s.k. roerande urval vlke nnebär a urvalspersoner ngår undersöknngen vd flera men e begränsa anal llfällen. För AKU:s vdkommande nnebär dea a en urvalsperson är med AKU en gång per kvaral sammanlag åa gånger. Dea förfarande gör de möjlg a med hög llförllghe skaa förändrngar och flöden på arbesmarknaden. Samdg nnebär de a man vngas accepera e vss må av framför all underäcknng. T.e. gäller oavse referensmånad a den delmängd av AKU-urvale som är med för åonde och ssa gången drogs för mer än vå år sedan och därför ne kan spegla de befolknngsförändrngar som ske sedan dess. Denna rappor behandlar ramäcknng och dess nverkan på kvaleen på den sask som baseras på AKU. Rapporen har följande re sfen: - a redogöra för vlka skllnader som förelgger mellan AKU:s urvalsram och dess målpopulaon under den urvalsdesgn och de skanngsförfarande som används - a redogöra för hur äcknngsbrser haneras AKU:s skanngsförfarande - a numersk belsa hur llförllgheen sasken baserad på AKU påverkas av de äcknngsbrser som förelgger. Arbee ngår som en del e mer omfaande arbee för a analsera AKU:s kvale. En annan sude avser borfallsbas AKU. Marn Aelson har genomför suden och framsäll rapporen. En referensgrupp besående av Elsabe Andersson och Magnus Sjösröm har var knuen ll arbee. Däruöver har en läsgrupp besående av Maranne Ängsved Sara Weslng och Frda Vdell bdrag med snpunker för a förbära rapporens läsbarhe. Sasska cenralbrån maj 2017 Pera Oerblad Olausson Magnus Sjösröm SCB ackar Tack vare våra uppgfslämnare prvapersoner föreag mndgheer och organsaoner kan SCB llhandahålla llförllg och akuell sask som llgodoser samhälles nformaonsbehov. Sasska Cenralbrån 1

Över- och underäcknng AKU Innehåll Innehåll Förord... 1 Sammanfanng... 5 1 Inlednng... 6 1.1 Bakgrund och sfe... 6 1.2 Rapporens upplägg... 6 2 Allmän om AKU... 7 2.1 Sfe och upplägg... 7 2.2 Målpopulaon... 7 2.3 Urval... 7 2.3.1 Urvalsdesgn... 8 3 Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser för AKU:s äcknngsegenskaper... 10 3.1 Vad orsakar över- och underäcknng AKU?... 10 3.2 Befolknngsförändrngar under 2000-ale... 12 3.2.1 Underäcknng ll följd av mmgraon... 13 3.2.2 Överäcknng ll följd av felakg folkbokförda... 17 4 Skanngsförfarande AKU... 18 4.1 Generell regressonsesmaon GREG... 18 4.2 Hjälpnformaonen AKU:s skanngsförfarande... 18 4.3 AKU:s skanngsförfarande se ur e äcknngsperspekv... 19 4.3.1 Bas ll följd av överäcknng vd skanng av oaler... 20 4.3.2 Bas ll följd av underäcknng vd skanng av oaler... 21 4.3.3 Bas ll följd av över- och underäcknng vd skanng av kvoer mellan oaler... 22 5 Över- och underäcknngens nverkan på skanngarnas llförllghe numersk belsnng... 24 5.1 Vald meod... 24 5.2 Regseranals... 26 5.2.1 Nvåskanngar... 26 5.2.2 Förändrngsskanngar... 37 6 Avsluande kommenarer... 42 7 Referenser... 44 Blagor... 45 Blaga A: Blaga B: AKU-urvales äcknngsegenskaper efer kalendermånad och d sedan senase folkbokförngsdaum... 45 Schemask beskrvnng av AKU:s skanngsförfarande vd full svar... 46 Sasska Cenralbrån 3

Innehåll Över- och underäcknng AKU Blaga C: Bas vd skanng av en kvo under en enkel superpopulaonsmodell... 50 Blaga D: Tabeller avseende nvåskanngar... 52 Blaga E: Tabeller avseende förändrngsskanngar... 66 Blaga F: AKU-urvales äcknngsegenskaper efer kalendermånad och d sedan senase folkbokförngs-daum vd månalg urvalsdragnng.. 71 Blaga G: Tabeller avseende förändrngsskanngar... 72 4 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Sammanfanng Sammanfanng Denna rappor behandlar ramäcknng och dess nverkan på kvaleen sasken baserad på AKU. Rapporen har följande re sfen: - a redogöra för vlka skllnader som förelgger mellan AKU:s urvalsram och dess målpopulaon under den urvalsdesgn och de skanngsförfarande som används - a redogöra för hur äcknngsbrser haneras AKU:s skanngsförfarande - a numersk belsa hur llförllgheen AKU: sask påverkas av de äcknngsbrser som förelgger. Inlednngsvs ges en översklg beskrvnng av AKU med fokus på undersöknngens urvalsförfarande. Vdare redogörs för de äcknngsbrser som förelgger AKU med fokus på de äcknngsbrser som förvänas ha sörs poenell nverkan på saskens llförllghe. Se ll hur AKU s skanngsförfarande beakar och hanerar de olka kaegorerna av över- och underäcknng är de främs underäcknng orsakad av mmgraon och överäcknng orsakad av felakg folkbokförda som kan orsaka problem. Med söd av argumen baserade på resula av eoresk ar kan v konsaera a den esmaor som används för värsnsskanngar kan påverkas av bas ll följd av såväl över- som underäcknng. För sorheer som skaas för redovsnngsgrupper defnerade ufrån urkes födda kan basen vara subsanell såväl absolu som relav. E anal av de sorheer som är cenrala för AKU är defnerade som en kvo mellan vå oaler.e. de relava arbeslöshesale ssselsänngsgraden och de relava arbeskrafsale. Med söd av argumen baserade på resula av sassk ar konsaeras a probleme med äcknngsbas mcke väl kan vara av mndre sorlek vd skanng av kvoer. Dea gäller snnerhe kvoer för vlka såväl äljare som nämnare skaas med esmaorer vars llförllghe påverkas av urvalsosäkerhe. I rapporen preseneras också numerska resula. Resulaen är baserade på en regsersude under vssa anaganden. Således varken kan eller bör man dra slusasen a resulaen är drek överförbara ll AKU:s skanngar som baseras på svarsdaa och vars llförllghe påverkas av den samlade effeken av samlga osäkerheskällor som förelgger. I sälle för a olkas som absolua sannngar bör resulaen ses som ndkaoner på vlken usräcknng som AKU:s skanngar påverkas av de äcknngsbrser som förelgger och hanerng av dessa skanngsförfarande. Resulaen av regseranalsen pekar på a äcknngsproblemaken nroducerar bas av en sorleksordnng som generell ej kan förvänas vara försumbar. Blden är dock splrad; för vssa redovsnngsgrupper verkar äcknngsproblemaken ha en relav försumbar nverkan på llförllgheen vad gäller såväl oal- som kvoskanngar medan de omvända gäller för andra redovsnngsgrupper. Även om avvkande resula fnns är den samlade slusasen a probleme enderar a vara av mndre sorlek vd skanng av kvoer e resula som är lnje med de eoreska resonemangen som förs rapporen. Sasska Cenralbrån 5

Inlednng Över- och underäcknng AKU 1 Inlednng 1.1 Bakgrund och sfe I lkhe med all annan sask är den sask som produceras nom ramen för Arbeskrafsundersöknngarna AKU behäfad med osäkerhe. I SCB-FS 2016:17 Sasska cenralbråns föreskrfer om kvale för den offcella sasken föreskrvs e kvalesbegrepp som ska användas vd uvecklng och framsällnng av offcell sask sam vd dess sprdnng nklusve kvalesdeklaraoner. En vkg dmenson av saskens kvale är dess llförllghe eller osäkerhe efersom nformaon om llförllgheen är nödvändg för a användare ska kunna hanera saskvärdena på e rkg sä. Saskens llförllghe är ll sor del en konsekvens av de valda skanngsförfarande och hur väl de klarar av a beaka osäkerhe som kan härledas ll följande osäkerheskällor: urval ramäcknng männg svarsborfall bearbenng och modellanaganden. Denna rappor behandlar ramäcknng och dess nverkan på kvaleen AKU:s sask. Rapporen har följande re sfen: - a redogöra för vlka skllnader som förelgger mellan AKU:s urvalsram och dess målpopulaon under den urvalsdesgn och de skanngsförfarande som används - a redogöra för hur äcknngsbrser haneras AKU:s skanngsförfarande - a numersk belsa hur llförllgheen AKU: sask påverkas av de äcknngsbrser som förelgger. 1.2 Rapporens upplägg Rapporen nleds med vå avsn av fördjupande karakär. I avsn 2 ges en översklg beskrvnng av AKU med fokus på undersöknngens urvalsförfarande. Avsn 3 redogör för de äcknngsbrser som förelgger AKU med fokus på de äcknngsbrser som förvänas ha sörs poenell nverkan på saskens llförllghe. I avsn 4 nroduceras AKU:s skanngsförfarande. Avsne avsluas med a skanngsförfarande dskueras och belses ur e äcknngsperspekv. Avsn 5 belser numersk hur llförllgheen sasken baserad på AKU påverkas av de äcknngsbrser som förelgger. De numerska resulaen baseras på en regsersude. Rapporen avsluas med avsn 6 som nnehåller sammanfaande kommenarer 6 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Allmän om AKU 2 Allmän om AKU 2.1 Sfe och upplägg Sfe med Arbeskrafsundersöknngarna AKU är a beskrva akuella arbesmarknadsförhållanden för hela befolknngen åldersgruppen 15-74 år och a ge nformaon om uvecklngen på arbesmarknaden. AKU är den enda källan som löpande ger en sammanhållen bld om arbesmarknaden; ssselsänngen arbeslösheen arbeade mmar m.m. och undersöknngen regleras enlg nernaonella rklnjer och förordnngar. AKU är en ndvdbaserad urvalsundersöknng som genomförs varje månad under hela åre. Urvalspersonerna besvarar frågor om sn arbesmarknadssuaon under en specfk vecka referensmånaden. Resulaen av de månadsvsa undersöknngarna publceras kor efer referensperodens slu. De månadsvsa skanngarna lgger sedan ll grund också för skanngar av kvarals- och årsgenomsn. AKU är en panelundersöknng med s.k. roerande urval vlke nnebär a urvalspersoner ngår undersöknngen vd flera men e begränsa anal llfällen. Roaonsschema är sådan a 7/8 av urvale åerkommer med re månaders mellanrum och 1/8 av urvale bs u mo na urvalspersoner. Dea nnebär a varje urvalsperson är med undersöknngen oal åa gånger en gång per kvaral under vå år. 2.2 Målpopulaon AKU:s målpopulaon för en specfk referensmånad ugörs av samlga ndvder åldern 15-74 år som under månaden skulle ha var folkbokförda Sverge om regelverke hade eferlevs perfek. 2.3 Urval De s.k. årsurvale ll AKU dras november varje år. Urvalsramen skapas ufrån SCB:s Regsre över oalbefolknngen RTB avseende 30 sepember. Urvale nnehåller samlga na urvalspersoner som ska roera n januar-december under de kommande åre dvs. urvales sorlek är besämd så a man varje månad kan ersäa den åondel av urvale som roera u dvs. den del av urvale som för re månader sedan var med AKU för åonde och ssa gången. De olv delurval som årsurvale delas n benämns även paneler eller roaonsgrupper. Upplägge medför a en urvalsperson kan dras november år -3 för a roera n AKU december år -2 och därefer dela åa gånger med ssa gången sepember år. Med månadsurvale för en specfk kalendermånad avses de urvalspersoner som ska undersökas under månaden fråga. Månadsurvale ugörs av urvalspersoner kopplade ll åa paneler som beroende på kalendermånad härrör från vå eller re olka årsurval. Månadsurvales sammansänng för olka kalendermånader framgår av fgur 1 nedan. T.e. besår månadsurvale för januar år av paneler som härrör från re olka årsurval: - roaonsgrupp 1 besår av urvalspersoner som drogs från urvalsramen avseende 30 sepember år -1 Sasska Cenralbrån 7

Allmän om AKU Över- och underäcknng AKU - roaonsgrupp 2-5 besår av urvalspersoner som drogs från urvalsramen avseende 30 sepember år -2 - roaonsgrupp 6-8 besår av urvalspersoner som drogs från urvalsramen avseende 30 sepember år -3. Roaonsgruppsnumre anger således för vlken gång ordnngen som panelen ngår AKU. Efersom urvalspersonerna delar en gång per kvaral är samlga månadsurval nom e kvaral lka vad gäller vlka årsurval roaonsgrupperna härrör från. Fgur 1 Kopplng mellan månadsurval och årsurval 2.3.1 Urvalsdesgn Från och med januar 2010 uökades månadsurvale med 8 000 personer ll a beså av oal crka 29 500 personer. I forsänngen kallas urvale om crka 21 500 personer före uöknngen för ordnare AKU och urvale om crka 8 000 personer för lläggsurval. 2.3.1.1 Ordnare AKU Ordnare AKU omfaar varje månad crka 21 500 personer åldrarna 15-74 år. För a säkersälla a var och en av de åa roaonsgrupperna besår av de åldern 15-8 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Allmän om AKU 74 år besår rampopulaonen av de som är 12-74 år där de som är ngre än 15 år nervjuas förs när de fll 15 år och de som är 75 år eller äldre ne nervjuas. För ordnare AKU skapas urvalssraa genom a kombnera regon 24 med kön 2 ll sammanlag 48 sraa där regon ugörs av boende län sam sorsadskommunerna Sockholm Göeborg och Malmö. Inom varje sraum görs en sorerng efer nrkes/urkes född och personnummer. Därefer dras e ssemask urval ufrån fra olka sarpunker. Urvalsfrakonen varerar mellan länen mndre län har ll eempel en högre frakon än sora. Urvalsfrakonen varerar även mellan åldersgrupper där åldersgrupperna 15 och 65-74 år har en någo lägre frakon än gruppen 16-64 år. 2.3.1.2 Tlläggsurval Tlläggsurvale omfaar varje månad crka 8 000 personer åldrarna 16-66 år. På mosvarande sä som för ordnare AKU besår rampopulaonen av de som är ngre än 16 år för a säkersälla a var och en av de åa roaonsgrupperna besår av de åldern 16-66 år. De som är ngre än 16 år nervjuas förs när de fll 16 år och de som är 67 år eller äldre nervjuas ne. För lläggsurvale skapas urvalssraa genom a använda nformaon från RTB sam från SCB-källorna Longudnell negraonsdaabas för sjukförsäkrngs- och arbesmarknadssuder LISA och Regsre över nkomser och aerngar IoT. För svenskfödda bldas 70 sraa genom a kombnera ålder 3 regon 7 nformaon från LISA och IoT 2 sam kön 2. För urkes födda bldas 35 sraa genom a skapa kombnaoner av ålder 3 regon 7 och nformaon från LISA och IoT 2. Dea medför a de sammanlag bldas 105 olka sraa. Länen grupperas sju regoner där varje regon besår av e eller flera län. Inom varje sraum görs en sorerng efer personnummer och därefer dras urvale ufrån fra olka sarpunker. För åldersgruppen 25-66 år dras urvale på e sådan sä a 80 procen av de oala urvale ska fånga upp personer med en svagare anknnng ll arbesmarknaden enlg ndkaon från LISA och IoT. Sasska Cenralbrån 9

Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Över- och underäcknng AKU 3 Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser för AKU:s äcknngsegenskaper 3.1 Vad orsakar över- och underäcknng AKU? Anag a en urvalsundersöknng ska genomföras sfe a beskrva suaonen vd en gven dpunk för en grupp ndvder. Den mängd ndvder som en undersöknngen avser a spegla benämns målpopulaon medan den mängd ndvder som denferas va urvalsramen benämns rampopulaon. Skllnader mellan rampopulaonen och målpopulaonen beskrvs psk ermer av över- och underäcknng. Med överäcknngen avses eemple ovan den grupp ndvder som ngår rampopulaonen och således har en chans a väljas u a ngå undersöknngen men ne llhör målpopulaonen. Omvän avser underäcknngen den grupp ndvder som llhör målpopulaonen men ne ngår rampopulaonen och därför har sannolkheen noll a väljas u a ngå undersöknngen. I fgur 2 ges med hjälp av e Venn-dagram en schemask grafsk beskrvnng av begreppen över- och underäcknng. Den ljusgråan represenerar överäcknngen medan den mörkgrå an represenerar underäcknngen. Den va rekangeln men represenerar den mängd objek målpopulaonen som också kan denferas va rampopulaon. Denna mängd benämns bland den nåbara delen av målpopulaonen. Fgur 2 Grafsk beskrvnng av över- och underäcknng Rampopulaon Målpopulaon I AKU ugörs överäcknngen av folkbokförda ndvder som llhör någon av följande fra kaegorer: ndvder som vd referensdpunken är forsa korrek folkbokförda men som av åldersskäl ne llhör målpopulaonen ndvder som nnan referensdpunken har emgrera och för vlka de regelverk som gäller för folkbokförngen har eferlevs 10 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser ndvder som nnan referensdpunken har avld och för vlka de regelverk som gäller för folkbokförngen har eferlevs v ndvder som vd referensdpunken är felakg folkbokförda ll följd av a de regelverk som gäller för folkbokförngen ne har eferlevs. Överäcknngen kaegor är en konsekvens av a ndvderna som llhör rampopulaonen åldras. Efersom AKU är en panelundersöknng där urval från en och samma rampopulaon används under en perod av oal 33 kalendermånader 1 kommer de rampopulaonen fnnas ndvder som åldersmässg llhör målpopulaonen under några men ne alla dessa månader. Vlka ndvder som llhör kaegor kan fassällas genom a man jämför rampopulaonen med en mer akuell verson av RTB. Indvderna kaegor och kommer så snar händelsen regsreras av Skaeverke a upphöra a vara folkbokförda. Således kan även överäcknngen kaegor och så smånngom denferas genom a man jämför rampopulaonen med en mer akuell verson av RTB. Indvderna som llhör kaegor v ugörs av personer som emgrera eller avld uan a dea har anmäls eller kommer a anmälas ll folkbokförngen. De är mer problemaska efersom de forsa ngår RTB ros a de längre ne uppfller vllkoren för a vara folkbokförda. De nnebär a man saknar möjlghe a ufrån regserjämförelser drek denfera vlka ndvder som llhör denna mängd. Underäcknngen AKU ugörs av följande vå kaegorer av ndvder som vd referensdpunken llhör målpopulaonen: v ndvder som ne ngck rampopulaonen när urvale drogs men därefer mmgrera och för vlka de regelverk som gäller för folkbokförngen eferlevs v ndvder som varakg befnner sg Sverge men ne är folkbokförda ll följd av a de regelverk som gäller för folkbokförngen ne har eferlevs. Indvderna kaegor v kommer så snar händelsen regsreras av Skaeverke a bl folkbokförda. Således kan underäcknngen kaegor v så smånngom denferas genom a man jämför rampopulaonen med en mer akuell verson av RTB. Kaegor v ugörs av ndvder som för SCB är hel okända och är åmnsone ren eoresk problemask. Efersom de fnns mcke sarka ncamen för personer som har rä a vara folkbokförda Sverge a också folkbokföra sg är de dock sannolk a gruppen analsmässg är len. Se ll hur AKU s skanngsförfarande beakar och hanerar de olka kaegorerna av över- och underäcknng är de främs kaegor v underäcknng orsakad av mmgraon och kaegor v överäcknng orsakad av felakg folkbokförda som kan orsaka problem. Därför belses dessa kaegorer mer ngående nedan. 1 Paneler från den rampopulaonen som användes för a dra årsurvale år -1 kommer a ngå varje månadsurval från januar år ll sepember år +2. Sasska Cenralbrån 11

Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Över- och underäcknng AKU 3.2 Befolknngsförändrngar under 2000-ale 2 Av beskrvnngen avsn 2.3 framgår a AKU:s månadsurval ugörs av åa paneler roaonsgrupper som beroende på kalendermånad härrör från vå eller re årsurval. Upplägge speglar de fakum a AKU genomförs för vå delvs mosrdga sfen uöver a ge nformaon om suaonen under referensmånaden ska undersöknngen också ge nformaonen om uvecklngen över d. Efersom urvale dras vd olka llfällen påverkas panelerna olka mcke av de befolknngsförändrngar som nräffar under den d som förfler mellan den dpunk som rampopulaonen avser och den specfka referensmånaden. De befolknngsförändrngar som sker under e år och som påverkar sammansänng och egenskaper under den d som går mellan urvalsdragnng och undersöknng berör som dgare nämns främs mmgrerade och mndre usräcknng emgrerade och avldna. Av abell 1 framgår a under 2000-ale har på årsnvå - anale mmgrerade öka sark - anale emgrerade har öka men ne lka sark som anale mmgrerade - anale avldna har var sor se konsan. Tabell 1 Befolknngsförändrngar År 2000-2015. Anal År Immgrerade Emgrerade Avldna 2000 58 659 34 091 93 461 2001 60 795 32 141 93 752 2002 64 087 33 009 95 009 2003 63 795 35 023 92 961 2004 62 028 36 586 90 532 2005 65 229 38 118 91 710 2006 95 750 44 908 91 177 2007 99 485 45 418 91 729 2008 101 171 45 294 91 449 2009 102 280 39 240 90 080 2010 98 801 48 853 90 487 2011 96 467 51 179 89 938 2012 103 059 51 747 91 938 2013 115 845 50 715 90 402 2014 126 966 51 237 88 976 2015 134 240 55 830 90 907 2 Numerska uppgfer dea avsn som rör befolknngens sorlek anal mmgrerade/nvandrade anal emgrerade/uvandrade ec. avser den folkbokförda befolknngen. Uppgferna har erhålls genom sambearbenng av regser som SCB ansvarar för. 12 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser 3.2.1 Underäcknng ll följd av mmgraon Ufrån abellen ovan kan man ursklja vå dpunker då de sker sora förändrngar jämför med dgare peroder den försa sker 2006 då mmgraonen ökar med näsan 50 % förhållande ll åre nnan. Den andra öknngen sker e par år n på 2010-ale då mmgraonen ökar med näsan 30 % förhållande ll åre nnan. I abell 1 ngår även de med Sverge som som åernvandrar ll lande de anale har under peroden lega sabl på mellan 11 000 och 15 500 ndvder per år. Majore av de mmgrerade ugörs således av ndvder med anna än Sverge. Sffrorna ovan ugörs av samlga mmgraner uan hänsn agen ll ålder. I abell 2 belses mmgraonen månad för månad under 2015 för urkes födda de åldrar som AKU baseras på 3. Tabell 2 Urkes födda mmgraner per månad år 2015. Urkes födda mmgraner Månad Anal Därav 15-74 år Därav 20-64 år Januar 8 915 7 021 6 098 Februar 8 720 6 769 5 907 Mars 9 650 7 303 6 350 Aprl 8 797 6 705 5 800 Maj 8 883 6 799 5 933 Jun 9 173 6 955 6 038 Jul 10 493 7 679 6 540 Augus 13 443 10 712 9 523 Sepember 12 427 9 970 8 887 Okober 10 979 8 586 7 465 November 9 870 7 675 6 783 December 8 310 6 324 5 416 Toal 119 660 92 498 80 740 3.2.1.1 Täcknngsproblemak ll följd av mmgraon efer urvalsllfälle Som vsas ovan har mmgraonen öka krafg sedan 2005. Efersom AKU är uppbggd som en panelundersöknng där månadsurvale för en gven kalendermånad besår av paneler dragna vd olka dpunker är de av nresse a belsa hur sor avvkelsen är mellan rampopulaon och målpopulaon och hur avvkelsen förändras över åre ufrån hur panelerna fasas n respekve u. Hur urvalsförfarande är konsruera är dgare dealjera beskrve avsn 2.3. I enlghe med fgur 1 besår månadsurvale för varje kalendermånad under försa kvarale år 2015 av re paneler som drogs 2012 fra paneler som drogs 2013 och 3 Tabellen baseras på ålder vd åres slu medan man AKU ugår från ålder under referensmånaden. Skllnaden defnon har dock margnell bedelse för de budskap som förmedlas. Sasska Cenralbrån 13

Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Över- och underäcknng AKU en panel som drogs 2014. Kvarale efer roerar en panel från 2012 u och ersäs med en n som drogs 2014. På samma sä roerar paneler n och u under åres övrga vå kvaral. Samlga paneler har akuale 30 sepember respekve år. I abell 3 nedan redovsas för kalendermånaderna under 2015 underäcknngen ll följd av mmgraon av urkes födda 4. För a beaka de fakum a månadsurvale besår av paneler med olka akuale beräknas underäcknngen ll följd av mmgraon som en vägd summa. Avvkelsen mellan målpopulaonen och rampopulaonen för de olka årsurvalen vägs samman med vker som mosvarar respekve årsurvals del av månadsurvale. För januar fås eempelvs 3/8*176 200 + 4/8*105 266 + 1/8*20 272 = 121 242. Tabell 3 Underäcknng per månad ll följd av mmgraon av urkes födda 15-74 år år 2015. Befolknngsförändrngar efer 30 sepember år 2015 Sock 2012 5 2013 2014 Underäcknng Januar 1 380 308 176 200 105 266 20 272 121 242 88 Februar 1 384 689 183 170 111 989 26 711 128 022 92 Mars 1 388 722 189 549 118 229 32 830 134 299 97 Aprl 1 393 155 196 390 124 930 39 408 121 415 87 Maj 1 397 105 202 616 131 049 45 413 127 532 91 Jun 1 401 325 208 818 137 121 51 362 133 606 95 Jul 1 404 927 214 747 142 933 57 071 119 712 85 Augus 1 409 949 221 674 149 773 63 807 126 523 90 Sepember 1 417 666 231 453 159 452 73 397 136 182 96 Okober 1 424 977 240 732 168 621 82 481 125 551 88 November 1 430 981 248 735 176 485 90 241 133 363 93 December 1 434 722 255 741 183 384 97 054 140 219 98 Andel Av abellen ovan framgår a under 2015 var avvkelsen mellan rampopulaonen för e gve årsurval och målpopulaonen som mns drg 20 000 och som mes drg 230 000. Tabell 4 är analog ll abell 3 dock med den skllnaden a den enbar avser urkes födda åldern 20-64 år. I all väsenlg förmedlar abell 4 samma budskap som abell 3. 4 I beräknngarna har ålder defneras på prncp samma sä som AKU. 5 I okober november och december påverkas ne underäcknngen av årsurvale från 2012 varför befolknngsförändrngarna nedan är srukna. 14 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Tabell 4 Underäcknng per månad ll följd av mmgraon av urkes födda 20-64 år år 2015. Befolknngsförändrngar Efer 30 sepember år 2015 Sock 2012 2013 2014 Väg anal Andel Januar 1 172 568 153 639 92 629 17 417 106 106 90 Februar 1 175 388 159 295 98 186 22 887 111 690 95 Mars 1 178 718 164 857 103 624 28 203 117 159 99 Aprl 1 182 077 170 690 109 364 33 843 105 815 90 Maj 1 185 304 176 124 114 665 39 024 111 120 94 Jun 1 188 750 181 537 119 938 44 176 116 397 98 Jul 1 191 340 186 661 124 945 49 063 104 204 87 Augus 1 195 304 192 545 130 714 54 724 109 947 92 Sepember 1 201 882 201 228 139 291 63 182 118 492 99 Okober 1 208 255 209 552 147 492 71 273 109 383 91 November 1 212 988 216 408 154 240 77 936 116 088 96 December 1 215 922 222 675 160 361 83 956 122 159 100 3.2.1.2 Immgrerade urkes födda efer vselsed För a nansera blden erlgare preseneras dea avsn uppgfer som speglar underäcknngen för urkes födda åldern 15-74 år efer vselsed Sverge. I beräknngarna som lgger ll grund för resulaen är vselseden för en gven ndvd defnerad ufrån de oala anale dagar denne var folkbokförd Sverge. Efersom de bland de ndvder som sammanage ugör underäcknngen ll följd av mmgraon fnns ndvder som redan dgare var folkbokförda kommer därför underäcknngen ll en del ugöras av personer med en vselsed som är längre än den d som förflu sedan de senase folkbokförngsdaume. A resulaen abell 5 nedan ne månadsvs summeras ll den näs ssa kolumnen abell 3 ovan har vå förklarngar: - För en del ndvder saknas uppgf om vselsed varför dessa ne ngår redovsnngen nedan. - Beräknngarna dea avsn baseras på defnoner som någo avvker från de som användes vd beräknngarna föregående avsn. A den numerska samsämmgheen mellan abellerna ne är perfek förar dock ne huvudbudskape som förmedlas nedan - ju korare d en ndvd vsas Sverge deso sörre är rsken a ndvden ngår AKU:s underäcknngsmängd. Sasska Cenralbrån 15

Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Över- och underäcknng AKU Tabell 5 Underäcknng per månad för urkes födda 15-74 år efer vselsed år 2015. Vselsed 2015 < 1 år 1 2 år 2-3 år 3-4 år 4år < Januar 67 871 34 387 7 689 500 5 237 Februar 69 592 37 470 9 375 527 5 480 Mars 71 064 41 173 11 052 569 5 761 Aprl 68 433 36 100 8 680 527 5 338 Maj 70 406 39 197 9 924 556 5 638 Jun 72 331 42 245 11 074 574 6 041 Jul 72 388 37 161 6 461 530 5 736 Augus 77 019 41 776 7 284 573 6 217 Sepember 81 591 46 204 8 166 631 6 555 Okober 82 733 41 222 3 862 554 6 263 November 84 217 44 442 6 660 575 6 546 December 84 502 47 998 9 224 610 6 859 Yerlgare nformaon om månadsurvales äcknngsegenskaper efer kalendermånad och d sedan senase folkbokförngsdaum ges blaga A. Av blagan framgår för varje månad under e kalenderår hur många av panelerna månadsurvale som äcker n urkes födda åldern 15-74 år som folkbokfördes för =0 1 2 månader sedan. Oavse vlken kalendermånad som suderas kommer ndvder som blv folkbokförda under de senase fra månaderna alld a ugöra underäcknngsobjek. För ndvder vars senase folkbokförngsdaum lgger nervalle 4 35 månader gäller a graden av underäcknng varerar med kalendermånad och d som förflu sedan senase folkbokförngsdaum. Någo förenkla kan man säga a underäcknngsproblemaken ökar dels med kalendermånadens ordnngsnummer dels med d som förflu senase folkbokförngsdaum. För ndvder vars senase folkbokförngsdaum lgger mns re år llbaka vd referensmånadens sar gäller a ngen underäcknngsproblemak förelgger oavse vlken kalendermånad som är av nresse. 3.2.1.3 Underäcknng för urkes födda 15-74 år under peroden 2005-2015 Som vsas ovan har mmgraonen öka krafg sedan 2005. Dea nnebär också a underäcknngen ll följd av mmgraon har öka under peroden. För a belsa dea har underäcknngen beräknas för peroden 2005 ll 2015. Uppgferna avser den vägda underäcknngen för januar respekve år för urkes födda åldern 15-74 år. 16 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Befolknngsförändrngar och dess konsekvenser Fgur 3 Underäcknng per januar för urkes födda 15-74 år år 2005-2015. 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 3.2.2 Överäcknng ll följd av felakg folkbokförda Indvder som är felakg folkbokförda ll följd av a de gällande regelverke ne llämpas korrek brukar bland benämnas överäcknngen RTB. Defnonsmässg beräknas anale ndvder som för en gven referensmånad AKU ugör överäcknng ll följd av felakg folkbokförng som en vägd summa av överäcknngen för respekve årsurval som bdrar ll månadsurvale med vker som mosvarar respekve årsurvals del av månadsurvale. För a kunna beräkna anale ndvder som ugör överäcknngen krävs nformaon på ndvdnvå för de ndvder som är felakg folkbokförda men sådan nformaon eserar ne prakken. De är därför ne möjlg a numersk belsa överäcknngens sorlek månadsvs. De fnns dock goda skäl a ana a överäcknngsmängden lkhe med underäcknngsmängden varerar över d vad gäller såväl anal som sammansänng. Även om sorleken av överäcknngen RTB ne kan beräknas har de under de senase åren gjors många försök a skaa den. Olka meoder har använs som dödlghesanaganden borfallssuder ec. I de senase försöken har man främs fokusera på regsersuder baserade på den grundläggande prncpen a om man vsas lande så lämnar man på e eller anna sä avrck någo eller några av de regser som SCB förfogar över. De kan avse händelser folkbokförngen nkomser sudedelagande ec. Saknas akveer hel under e kalenderår kan man anas ha lämna lande. Olka projek har ugå från dessa anaganden och vdareuveckla déerna. Gemensam för de ansaser som använs är a de generar skanngar på årsbass. För mer nformaon se Sasska cenralbrån 2015. Om v ugår från resulaen Sasska cenralbrån 2015 och räknar fram dem ll a avse år 2014 kan v ana a överäcknngen ll följd av felakg folkbokförng är sorleksordnngen 75 000 ndvder varav drg 50 000 är urkes födda. Tdgare suder har funn a om mmgraonen ökar kommer även överäcknngen a öka med några års fördröjnng. En möjlg orsak ll dea skulle kunna vara a de som haf svårgheer a eablera sg Sverge väljer a emgrera och gör dea uan a anmäla de ll folkbokförngen. Sasska Cenralbrån 17

Skanngsförfarande AKU Över- och underäcknng AKU 4 Skanngsförfarande AKU 4.1 Generell regressonsesmaon GREG Skanngsförfarande AKU baseras på en s.k. generell regressonsesmaor. Den bakomlggande anken är a man genom a eplc använda s.k. hjälpnformaon skanngsförfarande kan reducera såväl urvalsfele som fel som uppsår ll följd av äcknngsbrser och borfall. För mer nformaon om GREG-esmaon och användande av hjälpnformaon skanngsförfarande se.e. Särndal Swensson och Wreman 1992 och Särndal och Lundsröm 2005. 4.2 Hjälpnformaonen AKU:s skanngsförfarande Hjälpnformaonen AKU ugörs av eller härleds från regservarabler. Genom a använda hjälpnformaonen skapas konssens mellan skanngar AKU och de s.k. hjälpoaler som används skanngsförfarande. I maemask bemärkelse ugörs den hjälpnformaon som används av såväl hjälpoalerna som en s.k. hjälpvekor som skapas för samlga ndvder som ngår månadsurvale för den referensmånad som är av nresse. Hjälpvekorn skapas ufrån e anal regservarabler som var för sg uppfller mns e av följande vllkor: - varabeln samvarerar med vkga undersöknngsvarabler - varabeln samvarerar med uvalda ndvders svarsbenägenhe - varabeln kan användas för a denfera en eller flera vkga redovsnngsgrupper. Hjälpvekorn för en gven referensmånad säs samman för samlga ndvder som ngck RTB en månad dgare och uppfller AKU:s ålderskrerer under referensmånaden. Akualeen för de varabler som ngår hjälpvekorn besäms förhållande av referensmånaden. Dea nnebär a nnehålle hjälpvekorn för en ndvd som ngår en panel ne nödvändgvs är desamma alla de åa gånger som ndvden fråga ngår AKU:s månadsurval. De hjälpoaler som används för en gven referensmånad erhålls genom a summera hjälpvekorn för samlga ndvder - som ngck RTB per den ssa dagen kalendermånaden före referensmånaden - som vd referensmånadens början hunn flla mns 15 år - som vd referensmånadens slu ännu ne hunn flla 75 år. Nedan redogörs kor för de varabler som ngår AKU:s hjälpvekor och som lgger ll grund för beräknngarna av de använda hjälpoalerna. För mer nformaon se Sasska cenralbrån 2011. 4.2.1.1 Regsre över oalbefolknngen AKU använder för en gven referensmånad befolknngsuppgfer från RTB avseende en månad dgare. Från RTB används nformaon om kön ålder kommun län och : - Kön korsas med ålder ndelad efer 15 år 16-19 år 20-24 år 25-29 år 70-74 år så a 26 grupper skapas. 18 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Skanngsförfarande AKU - Informaon om län och kommun används för a dela n populaonen 26 grupper. - Indelnng efer sker fra grupper: född Sverge född övrga Norden född övrga Europa sam född övrga världen. 4.2.1.2 Ssselsänngsregsre AKU använder skanngsförfarande nformaon från Ssselsänngsregsre som är de regser som lgger ll grund för SCB:s Regserbaserade arbesmarknadssask RAMS. Ufrån nformaonen delas populaonen n åa grupper där sju grupper besår av förvärvsarbeande ndelade efer närngsgren och en grupp ugörs av de som ej klassas som förvärvsarbeande och/eller där uppgf om närngsgren saknas. För kalendermånaderna januar-november speglar regsernformaonen de förhållanden som gällde november vå år dgare. Därefer uppdaareas regsernformaonen så a den för referensmånaden speglar de förhållanden som gällde november e år dgare. Således gäller a nformaonen från ssselsänngsregsre är mellan 13 och 24 månader gammal beroende på referensmånad. 4.2.1.3 Arbesförmedlngen Ufrån nformaon från Arbesförmedlngens sökanderegser delas populaonen n vå grupper; öppe arbeslös eller ej. Informaonen avser förhållande under referensmånaden. 4.3 AKU:s skanngsförfarande se ur e äcknngsperspekv De enskl vkgase skäle ll a denna rappor uarbeas är a belsa hur AKU:s skanngsförfarande påverkas av underäcknng ll följd av mmgraon. Fokus dea och kommande avsn lgger därför på hur de använda skanngsförfarande skulle mplemeneras under full svar dvs. om nge borfall förelåg och endas osäkerheskällorna urval och ramäcknng behövde beakas. Dea efersom de då är möjlg a maemask renodla den nverkan som äcknngsbrserna avsn 3.2.1 och 3.2.2 förvänas ha på de saskvärden som produceras. Även om resula avseende äcknngsbas vd full svar ne är drek överförbara ll de skanngsförfarande som används prakken normal kommer en del av de ndvder som ugör överäcknngsobjek felakg a regsreras som borfall och omvän är den samlade bedömnngen a de valda angreppssäe är de som bäs jänar sfe med analserna. I blaga B ges en beskrvnng av AKU:s skanngsförfarande vd full svar och e maemask urck ges för den bas som kan llskrvas hanerngen av de äcknngsbrser som berörs avsn 3.2.1 och 3.2.2. Framsällnngen ugår från a samlga ndvder e månadsurval som är felakg folkbokförda samband med daansamlngen korrek kommer a klassfceras som llhörande överäcknngsmängden. Innehålle blagan är avse a ge läsare med sasska och maemaska förkunskaper en nsk hur AKU:s esmaor är uppbggd och hur de berörda äcknngsbrserna haneras ren maemask och är därför ämlgen eknsk. Dealjförsåelse av nnehålle blagan är dock ej nödvändg för a a del av de huvudsaklga resulaen förelggande rappor. Sasska Cenralbrån 19

Skanngsförfarande AKU Över- och underäcknng AKU De skanngar som AKU producerar avser ll sor del målsorheer defnerade som populaonsoaler dvs. som en summa av varabelvärden för samlga ndvder som llhör målpopulaoner. Även oaler på redovsnngsgruppsnvå kan omformuleras som oaler på populaonsnvå genom a defnera målvarabeln på e sådan sä a den defnonsmässg anar värde noll för samlga ndvder som ne llhör den redovsnngsgrupp som är av nresse. Framsällnngen blaga B behandlar därför skanng av oaler. Lå beeckna en oal som ska skaas för referensmånaden och lå beeckna AKU:s esmaor för denna sorhe vd full svar 6. I blaga B vsas a ˆ basen för som esmaor för kan urckas på formen ˆ Bˆ B ˆ B ˆ OC UC där B ˆ represenerar bdrage ll basen ll följd av hanerngen av OC överäcknng OC för overcoverage orsakad av felakg folkbokförda medan B ˆ represenerar bdrage ll basen som uppsår ll följd av hanerngen av UC underäcknng UC för undercoverage orsakad av mmgraon. I blagan ges formelurck för såväl B ˆ som B ˆ. OC UC 4.3.1 Bas ll följd av överäcknng vd skanng av oaler Termen ˆ B uppsår ll följd av a de skanngsförfarande som används kan OC sägas lldela värden även ll ndvder som är felakg folkbokförda. Ren sassk kan dea beskrvas som en form av mpuerng som dock sker mplc snarare än eplc. Impuerngarna uppsår på grund av a de prakken ne är möjlg a jusera de hjälpoaler som används för ndvder som är felakg folkbokförda. Dea efersom den mängd som lgger ll grund för beräknngen av hjälpoalerna besäms ufrån RTB endas en månad före referensmånadens slu. Förs lång senare är de möjlg a använda sg av regsernformaon för a fassälla vlka ndvder som högs sannolk var felakg folkbokförda när hjälpoalerna fassälldes. A man mpuerar för överäcknngsobjek kan framså som ologsk men de fnns förklarngar. De är förvsso möjlg a konsruera en esmaor för vlken B ˆ 0 gäller men de skulle ske ll prse av sörre OC urvalsfel. Dessuom skulle den numerska samsämmghe som dag förelgger mellan vkga AKU-skanngar rskera a påverkas negav. Sorleken av ermen B ˆ drvs ll sor del av anale felakg folkbokförda OC ndvder som numersk bdrar ll de hjälpoaler som används. För sorheer avseende befolknngen sor lksom för sorheer avseende redovsnngsgrupper som ugörs av ndvder födda Sverge är anale ndvder som bdrar ll B ˆ sannolk le relaon ll anale ndvder som bdrar ll målsorheen OC. För denna p av sorheer kan man därför på goda grunder ana a 6 Ine heller mäfel anas förekomma. 20 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Skanngsförfarande AKU B ˆ / är mcke len dvs. den bas som hanerngen av överäcknng OC resulerar kan förvänas vara len förhållande ll den målsorhe som skaas. För sorheer som skaas för redovsnngsgrupper defnerade ufrån urkes födda ndvder kan dock B ˆ vara subsanell såväl absolu som relav OC. Överäcknngen ll följd av felakg folkbokförda kan dock över d förvänas vara ganska sabl ermer av sorlek och sammansänng. Dea nnebär a den evenuella bas som överäcknngen orsakar sorleksmässg på kor och medellång sk kan förvänas vara ungefär densamma vlke sn ur nnebär a basen ne nödvändgvs är e problem när man för en gven referensdpunk skaar förändrngen förhållande ll mosvarande referensdpunk e år dgare. 4.3.2 Bas ll följd av underäcknng vd skanng av oaler Termen ˆ B represenerar den bas som uppsår ll följd av hur man dag UC hanerar de äcknngsbrser som uppsår ll följd av mmgraon. Av blaga B framgår a B ˆ kan ses som en dfferens mellan vå oaler där den försa UC ugörs av summan av vänevärde 7 för de mpuerngar som skanngsförfarande resulerar för den mängd ndvder som samband med a hjälpoalerna beräknas denferas som underäcknng. Den andra oalen mosvarar den del av månadsoalen som kan llskrvas de ndvder som ugjorde underäcknng vd referensdpunken. Sorleken av B ˆ påverkas således av sorleken av och överlappe mellan UC de vå underäcknngsmängderna och hur sor avvkelsen på ndvdnvå är mellan mpuera förvänan och faksk värde. Se ur e praksk perspekv är de mes sannolk som ger upphov ll underäcknngsbas av subsanell sorlek. Om de ndvder som ugör underäcknng ll följd av mmgraon och de ndvder som ne ugör underäcknng all väsenlg skulle uppvsa samma relaon mellan vkga undersöknngsvarabler och den hjälpvekor som används skulle man sannolk kunna borse från den evenuella bas som underäcknngen orsakar. I prakken är dock suaonen närmas den omvända relaonen mellan vkga undersöknngsvarabler och den hjälpvekor som används enderar a vara markan olka för underäcknngsndvder och övrga ndvder. I lkhe med vad som föregående avsn sades om B ˆ gäller a vlken OC usräcknng som B ˆ rskerar a ugöra e problem ll sor del beror av UC vlken målsorhe som är av nresse. Ren allmän gäller dock a när mmgraonen flukuerar mcke över d kan basen ll följd av mmgraon förvänas vara e sörre problem än basen ll följd av överäcknng på grund av felakg folkbokförda. Dea gäller snnerhe men ne enbar vd skanng av oaler för redovsnngsgrupper som hel eller delvs defneras ufrån egenskaper som kan kopplas ll mmgraon. Eempel på sådana ndelnngsgrunder är urkes född och vselsed Sverge. Efersom underäcknngen enderar a uppvsa relav sor varaon över d ermer av såväl sorlek som sammansänng måse man dessuom ugå från a underäcknngsbasen kan orsaka problem även när man för en gven 7 I maemask-sassk bemärkelse. Sasska Cenralbrån 21

Skanngsförfarande AKU Över- och underäcknng AKU referensdpunk skaar förändrngen förhållande ll mosvarande referensdpunk e år dgare. 4.3.3 Bas ll följd av över- och underäcknng vd skanng av kvoer mellan oaler Anag a man är nresserad av a skaa kvoen R j z j z Ren maemask erhålls en skanng av och j z med ˆ och ˆ j z B och därefer beräknar kvoen R genom a man förs skaar oalerna z enlg de skanngsförfarande som beskrvs blaga ˆ ˆ R j z ˆ j z E anal av de sorheer som är cenrala för AKU är defnerade som av en kvo mellan vå oaler. Mes vanlg är kvoer mellan oaler som avser samma referensdpunk dvs. suaonen då j. Vkga eempel är de relava arbeslöshesale ssselsänngsgraden och de relava arbeskrafsale. Dessa sorheer skaas på såväl populaonsnvå som för e anal vkga redovsnngsgrupper. Lå RBˆ Bˆ / dvs. lå RB ˆ beeckna kvoen mellan basen för j och sam defnera RB ˆ analog. Då följer a 8 z ˆ E Rˆ Eˆ j Eˆ j [1 RBˆ ] R j [1 RBˆ ] 1 RBˆ 1 RBˆ j j z z j z z z z varför e appromav urck för esmaor för R z ges av B Rˆ ˆ j j z E R z R j z basen för R ˆ som j z j ˆ 1 RBˆ ˆ ˆ RB RB j j j z B R z R z 1 R j z j 1 1 RBˆ z 1 RBˆ z 8 Appromaonen försa sege är en sandardappromaon nom urvalseor. Dess glghe är försa hand en funkon av urvalssorleken vlken för AKU är så sor a appromaonen är glg. 22 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Skanngsförfarande AKU Således gäller a även om de ngående esmaorerna var för sg är behäfade med grav äcknngsbas kan ˆ j R förbl relav opåverkad. z Flerale av de sorheer av pen kvo som skaas AKU ugör andelar där analen både äljare och nämnare avser samma referensdpunk. Maemask svarar dea mo a j sam a såväl som z j ugörs av ndkaorvarabler dvs. varabler som endas anar värdena 0 eller 1. I dea fall påverkas såväl ˆ j z som av eak samma ermer av sammansänng och sorlek under- och överäcknngsmängder och de framsår ne alls som ormlg a j RBˆ RBˆ. I blaga C ges med hjälp av e modellbasera resonemang vss z maemask söd för dea påsående. ˆ Sasska Cenralbrån 23

Numersk belsnng Över- och underäcknng AKU 5 Över- och underäcknngens nverkan på skanngarnas llförllghe numersk belsnng 5.1 Vald meod I avsnen 5.2 och 5.2.2 nedan redovsas resula som på olka sä belser den samlade numerska effeken av hur överäcknng ll följd av felakg folkbokförda och underäcknng ll följd av mmgraon haneras skanngsförfarande. I all väsenlg ugår framsällnng från numerska jämförelser mellan sorheer beräknade ufrån regserdaa och skanngar av dessa beräknade enlg de skanngsförfarande som beskrvs blaga B. För a beräkna såväl sorheer som skanngar krävs a ndvder som är felakg folkbokförda kan denferas uan fel på ndvdnvå. För dea sfe har alla folkbokförda ndvder lldelas e värde på en s.k. överäcknngsndkaor enlg de förfarande som beskrvs Sasska cenralbrån 2015. I analsen berakas samlga ndvder för vlka överäcknngsndkaorn anar värde 1 som felakg folkbokförda. Efersom ndkaorn ne är framagen för dea sfe kommer de fnnas ndvder som felakg klassfceras som felakg folkbokförda eller omvän. I förhållande ll verklgheen nnebär de använda förfarande erlgare en begränsnng så måo a överäcknngsmängden prncp är konsan under samlga månader under e och samma kalenderår. Sfe med analsen är dock a belsa vlken usräcknngs som förekomsen av överäcknng påverkar sasken på aggregerad nvå och för dea har ndkaorn bedöms vara llämplg. De regservarabler som används analsen är - ssselsa enlg RAMS - arbeslös någon gång under åre enlg Arbesförmedlngens sökanderegser. Ufrån regsernformaonen delas populaonen vd varje referensdpunk n re grupper; ssselsa arbeslös ej arbeskrafen. Indvder kaegorseras som ssselsaa om de är ssselsaa enlg RAMS. Övrga ndvder kaegorseras som arbeslösa om de någon gång under referensåre var regsrerade som nskrven arbeslös öppe arbeslös + sökande program med akvessöd enlg Af. Indvder som varken kaegorseras som ssselsaa eller arbeslösa kaegorseras som ej arbeskrafen. Följande sorheer för ndvder åldern 15 74 år suderas: - anal ndvder oal - anal ssselsaa ndvder - anal arbeslösa ndvder - relav andel arbeslösa defnerad som kvoen mellan anal arbeslösa ndvder och summan av anal arbeslösa och anal ssselsaa ndvder - relav andel ssselsaa defnerad som kvoen mellan anal ssselsaa ndvder och anal ndvder oal. 24 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Numersk belsnng Sorheerna skaas för referensperoderna månad kvaral och år för följande redovsnngsgruppsndelnngar: - kön - kön och - kön och vselsed 9 för urkes födda där ålder och vselsed avser grupperngar. Uöver sask avseende värsn suderas dessuom förändrngar över d. De re ndelnngsgrunderna har vals för a spegla re olka suaoner vad gäller den effek som underäcknngen förvänas ha på saskens llförllghe. Av avsn 4.3 följer a man kan förväna sg dlg effek för skanngar som redovsas efer ålder och vselsed. De numerska resula som preseneras nedan sam blaga D avser åren 2014 och 2015 vlka är de vå senase år för vlka överäcknngsndkaorn kan as fram. För samlga kombnaoner av sorhe och redovsnngsgrupp har för varje referensmånad beräknas: - sorhe - skaad sorhe - skaad osäkerhesmargnal beräkna som 2 * skaa medelfel 10 - skaad bas Bˆ beräknad som sorhe - skaad sorhe - skaad relav bas RB ˆ beräknad som Bˆ /sorhe 11. Sorheen beräknas ufrån regserdaa för samlga ndvder åldern 15-74 år som vd referensmånadens slu var folkbokförda och hade värde 0 på överäcknngsndkaorn. Den skaade sorheen beräknas enlg förfarande blaga B och skanngen baseras på regserdaa för AKU:s månadsurval vd full svar. Dea nnebär a samlga ndvder urvale för vlka överäcknngsndkaorn anar värde 0 klassas och haneras som överäcknng medan övrga ndvder bdrar med varabelnformaon. Såväl hjälpvekorn som hjälpoalerna ugörs av den hjälpnformaon som används AKU. Efersom varansen av Bˆ hel besäms av varansen för den punkesmaor som används gäller a Bˆ ± 2* skaa medelfel kan olkas som e appromav 95 % konfdensnervall för basen. Om e nervall ne äcker n värde 0 dras slusasen a basen är skld från noll. I abellerna nedan sam blaga D och E ndkeras dea med hjälp av en asersk *. Resulaen blaga D avser nvåskanngar medan resulaen blaga E avser förändrngsskanngar. Sorheer och mosvarande skanngar för kvaral och år beräknas ufrån numerska uppgfer avseende månad enlghe med de 9 Vselsed Sverge är defnerad på samma sä som avsn 3.2.1.2. 10 Mosvarar roen ur den varansskanng som den av AKU dag använda varansesmaorn resulerar under full svar. s 11 Formel B.2 blaga B erbjuder e alernav sä a skaa äcknngsbasen; en skanng kan erhållas genom a ersäa den okända B-vekorn B.2 med skanngen enlg B.1. Denna esmaor skulle sannolk vara mndre påverkad av urvalsosäkerhe än Bˆ. De är möjlg a skaa den urvalsosäkerhe som en esmaor baserad på B.2 skulle vara behäfad med men förfarande nnebär a man måse bearbea daa på e sä som SCB dag delvs saknar -söd för. A uveckla sådan söd nom ramen för förelggande projek har ne bedöms rmlg. Sasska Cenralbrån 25

Numersk belsnng Över- och underäcknng AKU förfarande som gäller AKU; för mer nformaon se Sasska cenralbrån 2011. 5.2 Regseranals 5.2.1 Nvåskanngar 5.2.1.1 Skanngar avseende januar 2014 fördjupad nblck I abell 6-8 nedan preseneras resula som avser skanngar av anal för referensmånaden januar 2014. Resulaen sämmer väl överens med vad som enlghe med avsn 4.3 kan förvänas. I samlga abeller gäller a den skaade basen avser bas som orsakas av överäcknngen av felakg folkbokförda och underäcknngen av mmgrerade. Skanngarna abell 6 avseende anal ndvder efer kön åföljs alla av medelfele 0. Dea är en drek följd av de valda skanngsförfarande och den hjälpvekor som används den bemärkelsen a skanngarna perfek åerskapar de hjälpoaler efer kön som används. Den skaade basen Bˆ som beräknas som dfferensen mellan en skanng och den sorhe som skaas mosvarar dea fall således den bas som esmaorn är behäfad med. Efersom skanngarna avseende kön ne är behäfade med någon urvalsosäkerhe gäller srk sassk bemärkelse a basen är skld från 0 men relav bemärkelse är basen näsan försumbar för de flesa grupper. 26 Sasska Cenralbrån

Över- och underäcknng AKU Numersk belsnng Tabell 6 Anal ndvder efer kön januar 2014. Kön Regseroal Skanng och osäkerhesmargnal 15 år 51 164 51 174 ±0 10 * 00 16-19 år 228 131 228 453 ±0 322 * 01 20-24 år 340 623 343 573 ±0 2 950 * 09 25-34 år 614 233 630 216 ±0 15 983 * 26 35-44 år 623 691 634 182 ±0 10 491 * 17 45-54 år 642 934 651 374 ±0 8 440 * 13 55-59 år 286 287 289 681 ±0 3 394 * 12 60-64 år 282 950 285 035 ±0 2 085 * 07 65-69 år 297 978 299 188 ±0 1 210 * 04 70-74 år 219 329 220 513 ±0 1 184 * 05 Kvnnor 15 år 47 721 47 734 ±0 13 * 00 16-19 år 213 577 213 878 ±0 301 * 01 20-24 år 324 847 327 461 ±0 2 614 * 08 25-34 år 591 891 602 014 ±0 10 123 * 17 35-44 år 610 069 615 116 ±0 5 047 * 08 45-54 år 627 879 631 886 ±0 4 007 * 06 55-59 år 284 790 286 730 ±0 1 940 * 07 60-64 år 284 902 286 494 ±0 1 592 * 06 65-69 år 303 385 304 595 ±0 1 210 * 04 70-74 år 230 006 231 347 ±0 1 341 * 06 Β RΒ Även med ndelnng de fra kaegorer som används abell 7 ngår hjälpvekorn men varabeln är ej korsad med kön. Därför är skanngarna av anal ndvder efer kön och behäfade med urvalsosäkerhe. Dock gäller a om man summerar skanngarna för män och kvnnor nom respekve fördelselandskaegor åerfås de hjälpoaler efer som används. Dea åerspeglas bl.a. a samma medelfelsskanng fås för män och kvnnor nom respekve skaegor. Den skaade basen Bˆ ndkerar a vss problemak förelgger men endas e fall dras slusasen a basen är skld från noll. För födda Sverge kan den relava basen borses från men för urkes födda är dea ne nödvändgvs falle. Sasska Cenralbrån 27