Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB December 2005
1(9) Innehållsföreckning 1 Inledning...2 2 Bakgrund...2 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område...3 2.2 NR:s krav på prisindex...3 3 Branschbeskrivning...4 3.1 Näringsgrenens srukur och saisisk illhörighe...4 3.2 Neoomsäning, anal föreag sam anal ansällda...5 3.3 Tjänser, marknad och prisbildning...5 4 Tesundersökningens uppläggning...7 4.1 Saisiska benämningar...7 4.2 Urvalsförfarande...7 4.3 Insamlingsförfarande...7 4.4 Uvärdering av esundersökningen...7 4.5 Tesresula och slusaser...7 5 Uformning av framida undersökning...8 5.1 Urvalsförfarande...8 5.2 Insamlingsförfarande...8 5.3 Prismäningsmeoder...8 5.4 Anaganden, viker och indexberäkning...8
2(9) TPI-rappor nr 17: branschbeskrivning SNI 74.60 1 Inledning Denna rappor behandlar bevaknings- och säkerhesjänser och uvecklingen av prisindex för dessa jänser. Enlig SNI 2002 (Svensk näringsgrensindelning 2002) omfaar SNI-grupp 74.60 deekiv- och bevakningsjänser, säkerhesjänser, larmjänser, ransporskydd, vakjänser sam andra säkerhesjänser. Prisindex för denna bransch beräknas i bl a följande länder: Finland, Sorbriannien, Ausralien, Frankrike och Nya Zeeland. Länkar ill rapporer åerfinns under Voorburggruppens 1 hemsida. Vid uvecklingen av prisindex i Sverige har den finska modellen vari förebild. Rapporen disponeras enlig följande,: efer bakgrundskapile, där TPI och generella villkor för jänseprisindex beskrivs, följer förs en översik över den akuella branschens srukur och sorlek. Därefer följer en beskrivning av föreagen inom branschen, jänserna och dess prisbildning. Rapporen avsluas sedan med en redogörelse för esundersökningens upplägg och resula och en beskrivning av den framida undersökningen. I denna rappor behandlas ine SNI-grupp 74.600.01 Deekivjänser sam 74.600.06 Andra säkerhesjänser då de ugör en mycke lien del av produkionen inom branschen. 2 Bakgrund I Sverige, precis som i de flesa OECD-länder, sår jänseprodukionen för en mycke sor andel av Bruonaionalproduken (BNP). Behove av prisindex som mäer prisuvecklingen för jänseproducerande branscher är sor. Tjänseprisindex (TPI) mäer prisuvecklingen i branscher som producerar föreagsjänser. Tjänseprisindex är e producenprisindex för jänser som i försa hand används av Sveriges naionalräkenskaper för fasprisberäkning av jänseprodukionen i BNP på produkgruppnivå. Med fasprisberäkning menas a man uifrån produkionsvärden i löpande priser beräknar volymförändringar uifrån uppgifer om ex prisförändringar. Tjänseprisindex är en ung produk som vid sidan av produkionen av befinliga index uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper 1 Voorburggruppen är en inernaionell samarbesgrupp för jänsesaisik. hp://www.sa.fi/voorburg2005/
3(9) inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla nya inernaionella krav. TPI omfaar användning av hushåll, myndigheer och föreag även då fokus ligger på föreagens användning av jänserna. Hushållskonsumionen inom de flesa av de branscher som idag undersöks eller uvecklas är relaiv lien. För de branscher där hushållskonsumionen är sor finns konsumenprisindex (KPI). TPI omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige eller för expor. En jäns är definierad som expor då bealaren av jänsen har uländsk adress, oavse var jänsen äger rum. De kan få ill följd a e svensk doerbolag eller en svensk filial i ulande, med uländsk adress, exporerar jänser från Sverige. För naionalräkenskaperna behövs även prisindex för imporerade jänser. En gemensam arbesgrupp för Eurosa och OECD uppräades 2002 med syfe a uveckla en gemensam meod för europeiska jänseprisindex och a förse länder som ska a fram TPI med prakisk hjälp. En manual med bl a prakiska beskrivningar av TPI för olika branscher är under arbee. Manualen hänvisar ill den redan befinliga manualen för PPI 2 för indexeori och meod. Idag regleras uvecklings- och produkionsarbee i TPI genom en EUförordning 3. 2.1 Förusäningar för saisikarbee inom TPI-område Två riklinjer följs: TPI är e producenprisindex och avser a redovisa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Indexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. Den kommande PPI-manualen, som är under uarbening på uppdrag av FN, kommer a inkludera även jänser. Den är i sor se klar och där anges de a mäningen bör avse ransakionspriser. Transakionspris är varans/jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar. 2.2 NR:s krav på prisindex Inom de svenska naionalräkenskapssyseme berakas jänser lika som varor och båda benämns produk. Idealindex för fasprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enlig ENS 1995, kapiel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellerid den negaiva egenskapen a den ine är addiiv, ine ens för åre närmas basåre. Därför är Paasche prisindex 2 Producer Price Index Manual: Theory and pracice. Websie:hp://www.imf.org 3 No 1165/98 concerning shor erm saisics.
4(9) och Laspeyres volymindex a föredra framför Fisher. Samma kapiel medger dock a andra former av prisindex kan användas vid kora jämförelser i iden, ill exempel månad eller kvaral. Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. TPI måse även a hänsyn ill förändringar i kvalie vid prismäning. Dea innebär a prisförändringar måse rensas från kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme ENS 1995. Vidare behöver både exporpriser och imporpriser undersökas för NR:s behov. (Se ovan.) 3 Branschbeskrivning 3.1 Näringsgrenens srukur och saisisk illhörighe Inernaionella mosvarigheer ill sandarden SNI är FN:s sandard ISIC (Inernaional Sandard Indusrial Classificaion of All Economic Aciviies) sam den europeiska NACE (General Indusrial Classificaion of Economic Aciviies of he European Communiies). SNI-dealjgrupp 74.60 mosvarar Class 7492 enlig ISIC Rev. 3.1 och Code 74.60 enlig NACE Rev. 1.1. Näringsgrensindelningen (SNI) kan även definieras som en indelning efer produker. SPIN 2002 (Sandard för svensk produkindelning efer näringsgren) är den svenska sandarden för produkindelning. SPIN 2002 är en anpassning ill EU:s produksandard CPA 2002 (Classificaion of Producs by Aciviy). I abell 1 redovisas SNI-dealjgrupp 74.60 efer en indelning i produkgrupper. Tabell 1: Delgrupper inom 74.60 Bransch SPIN 2002 CPA Deekiv- och bevakningsjänser 74.600.01 74.60.11 Säkerhesjänser 74.600.02 74.60.12 Larmjänser 74.600.03 74.60.13 Transporskydd 74.600.04 74.60.14 Vakjänser 74.600.05 74.60.15 Andra säkerhesjänser 74.600.06 74.60.16 Källa: mis, SPIN 2002 2003:3, SCB. CPA, Classificaion of Producs by Aciviies, är EU:s produksandard och SPIN 2002 är dess svenska SNI-anpassade version.
5(9) De föreag som erbjuder säkerhes- och bevakningsjänser koncenrerar sig vanligvis endas på jänser som härrör ill deras huvudbransch. Dea gör klassifikaionen ydlig. 3.2 Neoomsäning, anal föreag sam anal ansällda Enlig föreagssaisiken 2004 fanns inom bransch SNI 74.60 dryg 1 000 föreag som sysselsae ca 18 400 personer. Den oala neoomsäningen var 7,1 miljarder kronor. Tabellen nedan visar hur variablerna anal föreag, anal ansällda sam neoomsäningen fördelar sig på olika sorleksklasser. Tabell 2: Branschens srukur per sorleksklass fördelad efer anal ansällda. Sorleksklass Anal % Anal % Neoomsäning, % (anal ansällda) föreag ansällda Tkr 500-4 0,4 14476 78,7 4 983 345 70,1 100-499 6 0,6 1173 6,4 322 475 4,5 50-99 8 0,8 601 3,3 484 148 6,8 20-49 30 2,9 861 4,7 564 784 7,9 10-19 39 3,7 546 3,0 254 257 3,6 2-9 175 16,7 652 3,5 331 795 4,7 0-1 789 75,1 94 0,5 167 230 2,4 Toal 1051 100,0 18 403 100,0 7 108 035 100,0 Källa: Föreagssaisiken, FDB. Föreagen inom den svenska säkerhes och bevakningsbranschen omfaas av e fåal sora och mellansora föreag sam en mängd mindre föreag. Branschen domineras av de sora föreagen. De har den avsevär sörsa omsäningen och har en sor geografisk äckning. 3.3 Tjänser, marknad och prisbildning Informaionen i dea avsni grundar sig på besök hos e anal föreag sam hos branschorganisaionen för säkerhesföreagen. För branschen finns en branschorganisaion, SWESEC, som är en paraplyorganisaion för svenska säkerhesföreag och represenerar många delbranschorganisaioner. De flesa föreagen inom branschen, ca 95 procen, är medlemmar i branschorganisaionen. De vanligase jänserna som säkerhesföreagen erbjuder är bevakningsjänser, värderansporer och larmjänser. Idag ugör konsumenmarknaden en mycke lien del av marknadens oala omsäning. Tjänserna säljs ofa som pake där många olika momen i bevakningen ingår,
6(9) ex korläsare, väkare, uryckning mm. I branschen skiljer man ofa på rondbevakning och bevakning av fasa objek. I en rondbevakningsjäns arbear väkarna förebyggande med illsyn av lokaler och urusning sam med konroll av personal, enreprenörer och besökare. Värderansporer köps av banker och av dealjhandeln över hela Sverige. Väkarjänserna köps av den offenliga sekorn och av näringslive. Väkarna arbear ofa i en recepion, på e köpcenrum eller på en flygplas. Prisjuseringar sker ofas i samband med årsskife. Den sörsa kosnaden är lön och den är därmed hel avgörande för prissäningen. Priserna regleras i allmänhe med olika löneindex. Kosnaden för bensin kan också påverka prise i de jänser där fordonsskörningen ugör en vikig del av jänsen. De flesa jänser är konraksbundna även då engångsjänser också förekommer. En normal längd på konraken är re år men korare konrak förekommer också. Prisnivån på jänserna varierar mycke beroende var i lande jänsen uförs och på kundens förhandlingsposiion. Efersom de flesa jänserna är konraksbundna så kan prisrörelserna inom branschen följas genom a följa e anal konrak över iden. Under e år kan konraken omförhandlas pga av ex uökning eller minskning av lokalyor. Nya konrak ecknas under hela åre. Konraken kan ofa sägas upp med en uppsägningsid som skrivs in i konake. Konraken kommer a samlas in för jänserna bevakningsjänser, värderansporer och larmjänser som är de vanligase jänserna.
7(9) 4 Tesundersökningens uppläggning 4.1 Saisiska benämningar De objek som undersökningen avser a mäa, målobjek, är jänser som branschen 74.60 Deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser producerar. Målvariabel är de pris på dessa jänser som kunden fakisk bealar alernaiv de genomsniliga debierade imprise. Mervärdesska (moms) och andra skaer ingår ej. Målpopulaionen besår av samliga föreag i Sverige verksamma inom SNI 74.60 Deekiv- och bevakningsverksamhe; säkerhesjäns. Som urvalsram användes SCB:s Föreagsdaabas (FDB). 4.2 Urvalsförfarande Urvale besod av de fem sörsa föreagen i Sverige. Dessa föreag sår för ca 70 procen av omsäningen i branschen. Under uvecklingsarbee har föreagsbesök genomförs hos fyra av dessa fem föreag. En blanke konsruerades i excel. Föreagen ombads a ange prise för några represenaiva konrak för bevakningsjänser, värderansporer och larmjänser. I missivbreve informeras om a de är frivillig a dela i provundersökningen. 4.3 Insamlingsförfarande Informaion och blankeer gick u ill föreagen via pos. De ombads reurnera blankeerna i e bifoga svarskuver. 4.4 Uvärdering av esundersökningen Av de fem föreag som ombads dela i undersökningen har vå svara. De andra re föreagen har konakas och de kommer a skicka in sina svar inom kor. Samliga föreag har förså blankeen efer en del förydliganden. I övrig har de ine haf några synpunker på blankeen. De som måse förydligas är a vi är inresserade av a följa verkliga konrak för a mäa vad som verkligen sker och a de ine räcker med a erhålla en viss procensas som gäller för alla prisjuseringar. De är vikig a beona a i vår urval represenerar varje föreag alla föreag i Sverige och a de som sker i e slumpmässig uval föreag är represenaiv för hela branschen. 4.5 Tesresula och slusaser Blankeen från provundersökningen kommer a användas med vissa förydliganden.
8(9) 5 Uformning av framida undersökning 5.1 Urvalsförfarande Index för jänsepriser as fram en gång i kvarale. Urvale av föreag görs med hjälp av e PPS-urval från föreag klassificerade inom SNI 74.60 i FDB. Dea görs en gång om åre. Urvale kommer a dras i beakande av omsäningssorlek och anal ansällda. De sörsa föreagen väljs med säkerhe. Urvalssorleken kommer a beså av 20 av branschens ca 1000 föreag. 5.2 Insamlingsförfarande Föreagen kommer från början a erbjudas a lämna prisuppgifer genom SCB:s hemsida. Dessa uppgifer kommer a lagras i en daabas. Produkionssyseme kommer sedan a beräkna e geomerisk Laspeyresindex från daabasen. Uskick av lösenord och användarid kommer a ske via pos. 5.3 Prismäningsmeoder Föreagen får själva välja u e anal konrak för bevakningsjänser, värderansporer och larmjänser. Dessa konrak kommer sedan a följas över iden. 5.4 Anaganden, viker och indexberäkning De försa sege är a beräkna e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vikas med uppgifer om omsäningen för de olika jänserna. Seg vå är a geomerisk vika ihop e oalindex för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela lika på reserande vik. Förändringar i jänsernas kvalie ska bevakas. När e konrak ersäs med e ny som ine är likvärdig måse en värdering av kvaliesskillnader göras. Om en kunds konrak ine förnyas kommer uppgifslämnarna a få lämna prisuppgifer på e anna konrak som liknar de föregående så mycke som möjlig (comparable replacemen). Om konrake förnyas, men om de ändras för någon kvanifierbar fakor som ex lokalyor eller anal immar, kan en kvaniesomräkning göras. När konrak förnyas med anna innehåll och skillnaderna kan kvanifieras i kosnader kan skillnaderna i kosnader användas för kvaliesjusering av indexalen. Indexberäkning Seg 1 är a beräkna e index för varje föreag:
9(9) I 0, a = n i= 1 p p a, i 0 a, i w i Där I 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken w i = vik för jäns i Seg 2 är a väga samman föreagsindexen ill e oalindex: I 0, T Där = m ( I0, j ) j= 1 w j I 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk I, j 0 = index med basidpunk 0 för föreag j vid idpunk w j = vik för föreag j