Mössebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mössebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola åk 1-5 och grundsärskola åk 1-5 Läsår: 2016/2017

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola åk 1-5 och grundsärskola åk 1-5. a för planen Skolledningen ansvarar för framtagande och uppföljning av handlingsplanen och ser till att utredning görs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Arbetslaget ansvarar för att förankra handlingsplanen i början av varje läsår. Vårdnadshavare informeras på skolråd och vid föräldramöte. Arbetslagen ansvarar för att den dagliga verksamheten bedrivs så att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förebyggs. Skolsköterska, skolpsykolog, elevhälsokonsulent och specialpedagog ingår som resurs. Vår vision Den hoppfulla skolan som ger elever framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, social kompetens och god hälsa. Detta skapar vi tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare i en trygg miljö som stimulerar till lärande och lek. I Sverige finns från och med den 1 januari 2009 bestämmelser om att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa hittar man dels i skollagen och dels i diskrimineringslagen. Bestämmelserna förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Inom Skolinspektionen finns barn- och elevombudet, som skall tillvarata barns och elevers enskilda rätt på detta område. Diskrimineringsombudsmannen har tillsynen över att bestämmelserna i diskrimineringslagen följs. FN:s barnkonvention: I barnkonventionen kan man läsa att alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Alla barn ska också ha rätten att få leva och utvecklas utifrån en helhetssyn. Vad innebär diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, definitioner och begrepp? Direkt diskriminering: Någon som missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen omfattar. Dessa är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Från och med 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Indirekt diskriminering: Diskriminering genom att behandla alla lika. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: Detta är en subjektiv bedömning. Det är inte handlingen i sig som är kränkande, utan om handlingen upplevs som kränkande av den som utsätts.

Planen gäller från 2016-01-10 Planen gäller till 2017-01-10 Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Alla elever är med och utvärderar föregående mål under höstterminen. Kartläggning genomförs i alla klasser genom samtal. Diskrimineringsombudsmannens husmodell används ibland som stöd för samtalet. Inför alla utvecklingssamtal genomförs en individuell kartläggning via UNIKUM. Elevrepresentanter från åk 3-5 grundskola och grundsärskola åk 3-5 är med i elevråd där planen diskuteras. För elever i årskurs 5 genomförs en kommunövergripande elevenkät om trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas delaktighet Genomgång och diskussion av planen i föräldraråd och på föräldramöte. Personalens delaktighet Vi arbetar med likabehandlingsplan på APT, EHS (ElevHälsoSamtal) och i arbetslagen. Planen hålls levande genom att den återkommer som en punkt på kollegiala träffar. Då ges även tid till fördjupning/kompetensutveckling inom området. All personal är med och utvärderar föregående års mål under höstterminen. Klassförståndare genomför kartläggning i sina klasser. Förankring av planen Gemensam förankring i personalgruppen sker kontinuerligt på träffar för kollegialt lärande och EHS. Lärare går igenom planen i klasserna och tar upp planen på föräldramöte och planen förankras också på föräldrarådet. När planen är fastställd läggs den ut på skolans hemsida.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla elever har i sina klasser utvärderat de beslutade åtgärderna så att alla elever ska känna sig trygga i korridorer och på toaletter. All personal har i smågrupper diskuterat och utvärderat värdegrundsarbete gällande samsyn om vad en kränkning kan vara. Det kan exempelvis gälla om det råder samsyn hur man bör agera vid kränkande behandling. Det har även diskuterats om vi har fungerande rutiner för anmälan, utredning och uppföljning vid diskriminering och kränkande behandling. Denna utvärdering har skett under höstterminens senare del, därefter har resultatet sammanställts. Utifrån resultatet har vi sett vad som behöver utvecklas. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla elever, personal och skolledning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultatet vid utvärdering var tryggare korridorer och toaletter. Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling

Alla elever ska känna sig trygga i korridorer och på toaletter. Det är viktigt att det är lugnt korridorerna. Det är viktigt att man får vara ifred på toaletten. Det är viktigt att det är rent på toaletten.uppföljning i klasserna och på elevråd. Åtgärd för att målet ska uppnås Mål: Att det är lugnt i korridorerna - Alla ska gå i korridorerna. - Alla ska ha en lugn samtalston. - Alla ska vara ute på rasterna, vi väntar på kompisar utomhus. - Alla använder rätt in- och utgång. - Alla håller ordning på sin plats i korridoren. - När det är trångt i korridoren måste vi ha tålamod och visa hänsyn till varandra. Resultat av utvärdering: Resultatet varierar en del mellan klasserna och då främst mellan yngre och äldre barn. Men överlag är utvärderingen positiv. Områden som fortfarande kan bli bättre är hur man pratar till varandra (normal samtalston) för att det skall upplevas lugnt samt att hålla ordning i korridoren på egen plats. Mål: Att få vara ifred på toaletten - Alla låter handtag och låset vara ifred när det är upptaget. - Ingen ska stå för nära toalettdörren när det är upptaget. - Alla toaletter ska vara lätta att låsa och att låsa upp. - Det ska synas tydligt när det är upptaget eller ledigt. - Inget lås ska kunna öppnas utifrån av elever. - Man går en i taget på toaletten. Resultat av utvärdering: De flesta elever upplever att de är trygga på toaletten. Området som fortfarande kan bli bättre är hur man väntar på sin tur till toaletten.

Mål: Att det är rent på toaletten - Alla ska spola efter sig. - Alla ska hålla rent efter sig själv på toaletten. - Det ska alltid finnas tvål och papper att torka händerna på. Resultat av utvärdering: Området diskuteras regelbundet på elevrådet och toaletterna upplevs på de flesta platser rena. Det som fortfarande kan förbättras är att plocka upp papper som man själv tappar på golvet. Årets plan ska utvärderas senast 2016-11-25 Beskriv hur årets plan ska utvärderas 1. Årets plan ska utvärderas i alla klasser och resultaten lämnas till skolledning. 2. En övergripande muntlig utvärdering i elevrådet. 3. På höstterminens sista APT 2016 i smågrupper. för att årets plan utvärderas 1. är respektive klasslärare samt skolledning

Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Ingen elev i skolan utsätts för diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön. Uppföljning: Diskussion i klasserna. Återkoppling till skolledning i slutet av läsåret. Insats Diskussioner i arbetslagen om elevers olika behov. Varje pedagog ansvarar för att varje elev bemöts och bedöms och utvecklar sin förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. Alla ska vara uppmärksamma på att pojkar och flickor får lika stort utrymme och inflytande i verksamheten. Pedagoger för det dagliga pedagogiska arbetet. Arbetet pågår hela läsåret Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Öka kunskapen om unga transpersoners situation och livsvillkor hos alla anställda på skolan. Uppföljning genom dialog i arbetslagen. Insats Frågan lyfts till diskussion och information under jämställdhet och mångfald på APT. Skolledning. Arbetet pågår hela läsåret

Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Öka kunskapen och nyfikenheten bland eleverna om olika kulturer och allas lika rättigheter. Uppföljning via diskussioner i klasser och i de olika arbetslagen. Insats Lärarna analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna om fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Elevers flerspråkighet uppmärksammas på ett positivt sätt genom att t.ex. låta elever som är flerspråkiga lära sina skolkamrater en ramsa på sitt hemspråk. Klasslärare Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Eleverna ska utveckla förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religion eller annan trosuppfattning. Uppföljning: Gemensam reflektion i arbetslagen. Insats Vi uppmärksammar världsreligionerna och dess olika traditioner. Klasslärare Arbetet pågår hela läsåret

Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Att skolmiljö och undervisning är tillgänglig för alla elever så att ingen behöver känna sig utanför. Åtgärder sätts in så fort behov uppstår. Uppföljning av åtgärderna görs kontinuerligt. Insats Att kontinuerligt se över lokaler och läromedel så att de är tillgängliga för alla elever. Vid behov ta hjälp av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Klasslärare, EHT och skolledning Arbetet pågår under hela läsåret. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på sexuell läggning. Uppföljning i arbetslagen. Insats Utifrån elevernas mognad ta upp homo- och bisexualitet ämnesintegrerat i de olika ämnena. Klasslärare Arbetet pågår under hela läsåret

Trygga raster Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Alla elever skall känna sig trygga på skolgårdarna. All personal ansvarar för alla barn. Uppföljning sker på klassråd samt vid utvecklingssamtalen. Kränkningar anmäls enligt skolans rutiner för kränkande behandling för återkoppling till skolledning och EHT. Insats Rastvärdsschema samt foto på aktuella rastvärdar finns uppsatta för respektive skolgård. Rastvärdar bär väst. Schemalagda aktiviteter erbjuds på rasterna av Trivselledarna. Skolgårdsregler förankras i alla klasser. All personal Arbetet pågår hela läsåret.

Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal sker i alla klasser. Vissa klasser använder sig av DO:s kartläggningsmodell "Huset" som stöd för samtalet. Trivsel och trygghet diskuteras med vårdnadshavare och elever på utvecklingssamtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever deltar i diskussioner i klasserna. Förslag på årets förbättringsområden samt förslag på strategier skickas till skolledningen. Utifrån analys av dessa områden föreslås årets förbättringsområden samt strategier. En representant från varje klass i årskurs 3-5 i grundskolan och årskurs 3-5 grundsärskolan deltar i elevrådet. Elevrådet diskuterar tillsammans med skolledning och elevhälsokonsulenten framtaget förslag på förbättringsområden och strategier. Därefter skickas planen till klasserna för förankring. Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultatet från klasserna har sammanställts av skolledningen. Resultat och analys Utifrån klassernas arbete och kartläggning framkommer att det upplevs lugnare i korridoren och på toaletterna. Alla områden är inte till fullo uppfyllda. Klasserna föreslår fortsatt arbete gällande lugnare korridorer och toaletter. Nya områden att arbeta med är matsal och omklädningsrum. Skolledning och lärare har gemensamt kommit fram till att fortsätta arbetet med samsyn kring vad kränkningar är och hur och när man bör agera.

Förebyggande åtgärder Lugnare i korridorer, toaletter, matsal och omklädningsrum Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling 1. Att det är lugnt i korridoren. 2. Att få en bra toalettmiljö. 3. Att det är lugnt i matsalen. 4. Att det är lugnt i omklädningsrummet. Uppföljning görs i klasserna och i elevrådet. Åtgärd 1. För att få lugnt i korridorerna ska: -vi ha en normal samtalston. -vi byta om och hålla ordning på vår egen plats i korridoren. -vi påminna varandra när vi glömmer av oss. 2. För att få en bra toalettmiljö ska: -vi inte stå för nära toalettdörren när det är upptaget. -vi plocka upp papper som vi tappat på toalettgolvet. 3. För att få det lugnt och trivsamt i matsalen ska: -vi gå lugnt. -vi sitta på vår egen plats. -vi torka borden noga. -vi ha en normal samtalston. 4. För att få det lugnt i omklädningsrummen ska: -vi tänka på vårt eget uppträdande.

Motivera åtgärd I klassernas kartläggning framkom att det fortfarande inte är tillräckligt lugnt i korridoren och på toaletten samt i matsalen och omklädningsrummet. Klasslärare ansvarar för klassens arbete. Vaktmästare ansvarar för översyn av lås. Pågår hela året. Värdegrundsarbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att stärka samsynen bland all personal kring vad kränkningar kan vara, hur och när man bör agera. Uppföljning sker kontinuerligt på tid för kollegialt lärande, EHS samt EHT. Åtgärd Anmälningar om kränkningar, samt utredningar och uppföljningar tas upp på elevhälsoteamsträffar. Anmälningar om kränkningar görs även till huvudmannen. Elevhälsosamtal (EHS) införs i kalendariet utifrån av Perti Partanens tankar. Dessa har presenterats på tid för kollegialt lärande. Kompetensutveckling genom att all personal på skolan läser och diskuterar "Elever med beteendeproblem", Bo Hejlskov Elvén under vt 16. Fortsatt arbete med fiktiva fall, för att få olika infallsvinklar kring hur och när man bör agera vid kränkning.

Motivera åtgärd Genom att stärka samsynen kring kränkningar ges förutsättning för en ännu tryggare miljö för eleverna. De rutiner vi har bör regelbundet gås igenom under året. Skolledning Pågår hela året. Gemensamma aktiviteter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Alla elevers individuella förutsättningar, oavsett ålder, kön eller funktionsnedsättning styr undervisning och aktiviteter. Eleverna träffar elever i andra klasser på skolan och då ges möjlighet att lära känna varandra och få fler kamrater. Fler förutsättningar för att skapa trivsel och trygghet på skolan. Uppföljning sker i klassen och i arbetslagen och återkoppling sker till skolledning under läsåret. Åtgärd Gemensamma aktiviteter planeras in i kalendariet och ges förutsättningar för i klassernas scheman. Exempel på gemensamma aktiviteter är friluftsdagar (2/läsår), gemensam uppstart och gemensam avslutning av skolåret, temaarbeten, idrottsdagar och elevens val. Motivera åtgärd Genom att planera för vad, när och hur olika aktiviteter skall genomföras skapas förutsättningar för att alla skall kunna delta. Alla pedagoger samt skolledning Pågår under läsåret men förutsättningar skapas genom kalendariet och schema.

Rutiner för akuta situationer Policy Varje individ känner sig uppmärksammad, respekterad och trygg. Vi accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar. Alla personal ansvarar för alla barn. All personal har ett gemensamt ansvar för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vuxna ska alltid föregå med gott exempel. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Frågor inför utvecklingssamtal om trivsel och trygghet. Fast punkt på utvecklingssamtal och klassråd om trivsel och trygghet. Regelbundna samtal i klasserna. Elevhälsokonsultenten arbetar, ihop med lärarna, främjande och förebyggande på elev-, grupp- och skolnivå. Elevhälsosamtal för personalen i samband med KL/APT varje vecka. Uppföljning av anmälan om Kränkande behandling, uppföljning och utredning sker i samband EHTmöten varje vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Man vänder sig i första hand till klasslärare. Skolsköterskan Solveig Ryding tel.0515-885478. Rektor Marie Uvesten 0515-885502. Bitr.rektor Anneli Mellander 0515-885504. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärder vid akuta situationer och ansvar för dessa: Om en elev utsätts för trakasserier och/eller kränkande behandling av en annan elev följs nedanstående plan: 1.Den lärare som upptäcker/får kännedom om kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas lärare och en anmälan om kränkande behandling görs (på särskild blankett) och lämnas till rektor, som i sin tur anmäler kränkningen till huvudmannen. 2.Lärare eller annan personal kallar snarast berörda elever till samtal för att utreda vad som hänt och informera vårdnadshavare, samt bestämma tid för uppföljning. Samtalet dokumenteras på särskild blankett för utredning av kränkningar. Denna lämnas till rektor. 3. Utredningen ligger till grund för åtgärder. 4. Uppföljning av genomförda åtgärder. Detta görs på särskild blankett och lämnas till rektor. 5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör kallar rektor berörda elever tillsammans med vårdnadshavare till elevhälsokonferens. En handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Samtalet dokumenteras i EHK-protokoll. 6. Handlingsplanen följs upp i ny elevhälsokonferens. Samtalet dokumenteras i EHK - protokoll. 7. I varje enskilt fall bedöms om anmälan ska göras till annan myndighet.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Anmälan, utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras på särskilda blanketter avsedda för detta. Om en elev utsätts för kränkning och/eller trakasserier av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Kränkande behandling anmäls till skolledning. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Skolledning anmäler till huvudman, utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs. 4. Skolledning följer upp ärendet med eleven och dennes föräldrar. 5. Skolledning följer upp ärendet med personal som kränkt eleven och samtalar om hur undervisningen med berörd elev fungerar. 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med skolchef. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 7. I varje enskilt fall görs bedömningen om anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Rutinerna följs upp i samband med utvärdering av denna plan. Skolledning är ansvarig. Rutiner för dokumentation Anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling dokumenteras av den som genomför utredningen, på blanketten som är avsedd för ändamålet. Den ifyllda blanketten lämnas till rektor. Rektor informerar/dokumenterar till huvudman för kännedom. Ansvarsförhållande Skolledningen ansvarar för framtagande och uppföljning av handlingsplanen och ser till att utredning görs och årgärder vidtas om skolan får kännedom om kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Arbetslaget ansvarar för att förankra handlingsplanen. Vårdnadshavare informeras på skolråd, vid föräldramöte och via hemsidan. All personal ansvarar för att den dagliga verksamheten bedrivs så att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förebyggs. Skolsköterska, skolpsykolog, elevhälsokonsulent, kurator och specialpedagog ingår som resurs.