Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Relevanta dokument
Integraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper

SF1625 Envariabelanalys

Tillämpning av integraler

SF1625 Envariabelanalys

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

13 Generaliserade dubbelintegraler

Analys grundkurs B lab 1. Stefan Gustafsson Per Jönsson Fakulteten för Teknik och Samhälle, 2013

24 Integraler av masstyp

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

10. Tillämpningar av integraler

Laborationstillfälle 3 Numerisk integration

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

9. Bestämda integraler

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Integraler och statistik

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

9 Dubbelintegralens definition

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Generaliserade integraler

0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.

Grundläggande matematisk statistik

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Föreläsning 10, Numme K2, GNM Kap 6 Integraler & GNM 8:3C Richardsonextrapolation

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

Volym och dubbelintegraler över en rektangel

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN. ELLER (fyll bara i om du saknar tentamenskod): Datum: 21 december Bordsnummer:

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Finaltävling den 20 november 2010

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Björnen och sköldpaddan Analys av en matematiskt paradoks

Integration: Kvadratur

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

TATA42: Tips inför tentan

IE1204 Digital Design

Derivata och integral tolkning av definitionerna med hjälp av Maxima. Per Jönsson, Malmö högskola

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

KOMPLETTERANDE MATERIAL TILL KURSEN MATEMATIK II, MATEMATISK ANALYS DEL A VT 2015

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Analys 360 En webbaserad analyskurs Grundbok. X. Integralkalkyl. MatematikCentrum LTH

Sfärisk trigonometri

Gauss och Stokes analoga satser och fältsingulariteter: källor och virvlar Mats Persson

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

ENVARIABELANALYS - ETT KOMPLEMENT

Laboration i matematik Envariabelanalys 2

9. Vektorrum (linjära rum)

Kontinuerliga variabler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Numerisk Integration En inledning för Z1

Diskreta stokastiska variabler

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 3 och 4 HT07

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Läsanvisningar till kapitel

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Kan det vara möjligt att med endast

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Svar till uppgifter 42 SF1602 Di. Int.

Induktion LCB 2000/2001

definitioner och begrepp

Föreläsning 7: Trigonometri

1. (6p) (a) Använd delmängdskonstruktionen för att tillverka en DFA ekvivalent med nedanstående NFA. (b) Är den resulterande DFA:n minimal? A a b.

Sammanfattning, Dag 9

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

14. MINSTAKVADRATMETODEN

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Transkript:

CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e d kn inte beräkns ekt, eftersom det inte finns någon nvändbr formel för primitiv funktion till integrnden. Utgående från definitionen v Riemnnsummn kommer vi beskriv någr olik sätt tt pproimer integrler. I senre studio-övningr skll vi nvänd liknnde resonemng för tt konstruer primitiv funktion och lös differentilekvtioner. Riemnnsumm I Adms kpitel definiers (konstruers) integrlen f() d med hjälp v Riemnnsummn där vi hr gjort en prtition v intervllet f(c i )h i i= P : = < < < < i < i < < n = b med steg h i = i = i i och där c i är en godtycklig punkt i intervllet [ i, i ]. Integrlen är det unik gränsvärdet f() d = lim n m h f(c i )h i Att det är unikt innebär tt mn får smm gränsvärde oberoende v hur mn väljer prtitionern och hur mn väljer c i. i= Rektngelregeln Riemnnsummn är lltså en numerisk pproimtion v integrlen. Att beräkn integrlen numeriskt klls numerisk kvdrtur (numericl qudrture) och en metod för numerisk kvdrtur brukr klls kvdrturregel (qudrture rule). Nmnet kvdrtur syftr på reberäkning, dvs. tt finn en kvdrt som hr smm re som en given yt i plnet.

Riemnnsummn klls även rektngelregeln därför tt vrje term i summn är ren v en rektngel med bsen h i och höjden f(c i ), räknd med tecken. Antg tt vi väljer c i som den vänstr ändpunkten v det ktuell intervllet, dvs. c i = i, och tr konstnt steg h i = h, då får vi vänster rektngelregel i f() d = f() d h f( i ) i i= i= Om vi väljer c i som den högr ändpunkten, dvs. c i = i, så får vi höger rektngelregel f() d h f( i ) i= Tr vi istället c i som mittpukten i intervllet, dvs. = i + i, så får vi mittpunktsregeln (Midpoint Rule) ( ) i + i f() d M n = h f i=

Om vi slutligen bildr medelvärdet v vänster och höger rektngelregel får vi trpetsregeln (Trpezoid Rule) h f() d T n = (f( i ) + f( i )) i= Läs gärn om mittpunkts- och trpetsregeln i Adms kpitel.. Progrm i Mtlb Antg tt vi vill beräkn sin() d med vänster rektngelregel med n =. Vi skulle kunn gör så här >> n=; >> =; b=; >> f=@().*sin(); >> h=(b-)/n >> q=; >> for i=:n- =+i*h; q=q+h*f(); end I stället för tt nvänd en for-sts genererr vi hellre en vektor v ll funktionsvärden f( i ) och sedn summerr dess med sum enligt >> n=; >> =; b=; >> f=@().*sin(); >> =linspce(,b,n+); >> h=(b-)/n; >> q=sum(h*f((:n))); Dett sätt tt orgniser en beräkning klls tt vektoriser den, dvs. mn genererr först en eller fler vektorer och utför sedn den önskde beräkningen på dem. De komponentvis opertionern.*./.^ är eempel på vektoriserde opertioner. Uppgift. Beräkn i Mtlb en pproimtion v integrlen sin() d med vänster och höger rektngelregel smt mittpunkts- och trpetsreglern. Använd sum.

Uppgift. Skriv ett progrm min_integrl med nropet q=min_integrl(f,i,n,k) som beräknr integrlen pproimtivt. Du skll nvänd progrmsklet min_integrl.m (se studiohemsidn). In- och ut-vriblern förklrs i progrmsklet. Vribeln k skll nvänds för tt välj metod enligt:, rektngelregeln vänster, rektngelregeln höger k =, mittpunktsregeln, trpetsregeln Uppgift. Test ditt progrm min_integrl på följnde integrler. Vrier n och k, dvs. ntl delintervll respektive metod som nvänds. (). e d (b). d (c). + tn( ) d Konvergens För de metoder vi hr tittt på gäller tt smtlig är konvergent, dvs. låter vi ntl delintervll n gå mot oändligheten så går pproimtionern mot integrlens värde. Vi ser på någr bilder för vänster rektngelregel där n blir llt större n = n = n = n = Vi ser tt vi llt bättre täcker upp ytn under grfen med llt fler och smlre stplr. Nu räcker det i prktiken inte med konvergens. Vi måste få en br pproimtion på en kort tid, dvs. inte behöv t n lltför stort. För vänster och höger rektngelregel gäller tt om vi fördubblr ntl delintervll så hlvers felet i pproimtionen v integrlen. För mittpunktsoch trpetsreglern gäller vid smm fördubbling tt felet dels med fyr.

Uppgift. Vi ser på integrlen sin() d igen. Beräkn integrlen ekt (för hnd). Jämför ekt värde med de pproimtioner vi får med metodern ovn för olik ntl delintervll n. Hur stort blir felet? Tg t.e först n = och sedn n =, beräkn felen i pproimtionern och se efter hur felen förändrs. Kvdrturprogrm i Mtlb I Mtlb finns bl.. qudl för beräkning v integrler. Ett nrop v qudl kn se ut så här: >> q=qudl(@()sin(),,) vilket integrerr funktionen f() = sin() över intervllet. För tt slipp problem, t för vn tt beskriv integrnden som om du skulle rit dess funktionsgrf, dvs. tänk på som en vektor och nvänd komponentvis opertioner. Uppgift. Gör uppgift 7 i Adms.7. Ledning: Se först på eempel i Adms sid. Uppgift. Beräkn ren v det slutn området melln grfern till funktionern g() = e och h() = +. Använd fzero och qudl. 7 Redovisning Denn veck skll uppgiftern - redoviss för hndledren. 8 Inför näst vecks studio-övning Inför näst vecks studio-övning, då vi skll se på lite tillämpning v integrler, är det viktigt tt mn i förväg läser igenom teten för studio-övningen.