Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

Relevanta dokument
Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Schrödingerekvationen i 3 dim: Väteatomen.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

FÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

Föreläsning 5 pn-övergången II: Spänning&ström

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

S0005M V18, Föreläsning 10

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

Stat. teori gk, ht 2006, JW F13 HYPOTESPRÖVNING (NCT ) Ordlista till NCT

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Introduktion till statistik för statsvetare

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

HAVSÖRNSVÄGEN, FAGERSJÖ FÖRSTUDIE

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Programinformation Teknikcollege Allhamra. Kinda Lärcentrum Kontakt. Teknisk utbildning, för framtida anställning

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Föreläsning 10. Digital signalbehandling. Kapitel 7. Digitala FourierTransformen DFT. LTH 2011 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

1. Test av anpassning.

Föreläsning 4 pn-övergången

Föreläsning 4 pn-övergången

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Investering = uppoffring av konsumtion i dag för högre konsumtion i framtiden

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel etc., del II

Digital signalbehandling

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Digital signalbehandling

Institutionen för data- och elektroteknik samplingsvillkoret f. Den diskreta fouriertransformen ges av

ρ. Farten fås genom integrering av (2):

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Lösningar till Problemtentamen

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

Alptanäs Mitt i Sveriges IT-centrum

Fakta om plast i havet

Linköpings tekniska högskola IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 3. strömningslära, miniräknare.

Recept och inspiration

Tentamen i matematisk statistik, Statistisk Kvalitetsstyrning, MSN320/TMS070 Lördag , klockan Lärare: Jan Rohlén

Karin Liungmantext Georg Riedelmusik

Visst är det skönt med lite varmare

Lektion 3 Kärnan Bindningsenergi och massdefekt

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

INTRODUKTION. Akut? RING:

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Höstlov i Motala 2010

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Handbok. för evenemang och möten i Borås. Framtagen av Säkerhetsnålen Borås välplanerat värdskap

b) Bestäm det genomsnittliga antalet testade enheter, E (X), samt även D (X). (5 p)

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel etc., del II

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Ca m 3 = ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

Uppgift 3. (1p) Beräkna volymen av pyramiden vars hörn är A=(2,2,2), B=(2,3,4), C=(3,3,3) och D=(3,4,9).

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

E F. pn-övergång. Ferminivåns temperaturberoende i n-dopade halvledare. egen ledning. störledning

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Transkript:

Förläsig 9. Förra gåg: Sridig ot ottialarriär. Pottialodll (idalisrad): U U ( ) 0, 0 L, för övrigt ψ( ) ik ik ifallad U = U ψ( ) F trasittrad ik rflktrad U = 0 0 L Iuti arriär 0 < < L: ( fall) ) E U ψ C ψ'' κψ i α D i α, α E U ) E U ψ C ψ'' κψ, α D α rasissioskofficit + R = α E U F Rflktioskofficit R SH009, odr fysik, V03, KH ulig. U = U Itrssata fallt: E < U Kotiuitt hos ψ() och ψ () gr E U = 0 U = 0 0 L 0 C D ik ik κc κd L C αl αc D αl αl F αd αl ikf () () (3) (4) Ur dssa kvatior vill vi u få tt förhållad lla F och för att räka trasissioskofficit Eliira ur () & (): ik (α ik ) C (α ik ) D (5) Eliira D ur (3) & (4): αl αc (α ik ) F (6) Eliira F ur (3) & (4): α ik C αl α ik D C α ik (α ik ) D αl αl 0 (7) Isättig av 6 & 7 i 5 gr: (α ik ) ik (α ik ) C (α ik ) D α F (αl) (α ik ) α F (αl) SH009, odr fysik, V03, KH

Vi ka u räka F k α 4 α k sih (αl) 4 α k k α R sih (αl) α k sih (αl) 4 k α O vi iställt tar fra aroiativ lösig so gällr för rd arriär: L >> /α αl D C l (7) (5) (6) ik α ik C F 4ikα α ik αl F αl E U E d och α 6α k k α αl k 6E U E U roiativt giltig då α L Dt otilla rodt å iträgigsaratr α och ärriärvidd L är viktiga gskara hos tulig SH009, odr fysik, V03, KH Elktrotulig Fotolktriska ffkt: ur studir av da fick vi att ista rgi för att slå ut lktror frå tallyta ågra V. Yta fugrar so rgiarriär vilk liggr ågra V ovaför rgi E hos talls st rgtiska lktror ( E = Frirgi, s sar i kurs). E uligssaolikht: L U E α där α Lit ädrig i L gr ädrig i : L α L U tall tall 0 L αl L αl yisk rgi för att slå ut lktro frå tallyta (U -E ) 4 V α Dtta gr 0 0 L U E 0 0 E: ädrig av L d 0-3 gr ätar % ädrig i. Otroligt käslig avstådsätar. SH009, odr fysik, V03, KH

väds i Scaig ulig Microsco (SM). Ufas av iig och Rohrr 98, Nolris 986 (dlat d lktroikroskots fadr Ruska). SM avädr skar sts. Sts ositioras vid tallyta. När d förs i sidld gr d atoära ytstruktur uhov till ätara ädrigar i tulströ av lktror lla sts och yta. SM ka rita karta övr staka ators ositio å yta. SH009, odr fysik, V03, KH Kvatoscillator (haroiska oscillator) Prototyodll för så svägigar. Plack (900) atog att ator uträdr so haroiska oscillatorr är d ittrar och asorrar strålig: svartkrosstrålig Eisti (905) atog att lktroagtisk strålig uträdr so haroisk oscillator d kvatisrad rgi: fotolktrisk ffkt Eisti (907) atog att lastiska viratorr i fasta kroar uträdr so haroiska oscillatorr d kvatisrad rgi: tratorrodt hos värkaacitt Haroiska oscillator viktig i olkylfysik, fasta tillstådts fysik, kärfysik, kvatfälttori. Haroiska oscillator studras systatiskt i högr kursr i kvatkaik. Här kor vi ara att kata oss d dss grudläggad gskar. SH009, odr fysik, V03, KH

Kvatoscillator forts. äk artikl d jäviktsläg =a. O artikls läg ädras förs d tillaka d kraft F = - K( - a) (t.. fjädr llr guisodd). Pottilla rgi gs då so U() = U(a ) + ½ K(-a) Eftrso vi alltid ka välja ollivå för ottill rgi likso var vi sättr origo i tt koordiatsyst väljr vi att sätta a =0 och U(a) = 0. Schrödigrkvatio lir då: ψ ( ) K ψ ( ) Eψ ( ) För att få lösig så att ψ ( ) är å for ψ ( ) α åst vågfuktio vara av ty ψ ( ) C där C är kostat llr tt olyo Sättr vi i i Schrödigrkvatio får vi: Vi drivrar: α C α α K C α C α EC α K C α EC α α ( α ) C α K C α EC SH009, odr fysik, V03, KH För att få lösig där E är tt gvärd (och j ro av ) åst -trr ta ut varadra. Dtta gr att: 4α K dvs α K Frå kaik vt vi att viklfrkvs för d här ty av svägig är = (K/) Vilkt gr att α α α D trr so u fis kvar i Schrödigrkvatio gr då αc EC dvs gvärdt E lir då: E Had vi iställt asatt att C = +c och satt i i Schrödigrkvatio och drivrat får vi α α α α ( c) K C EC α α α α c 4α ( c) α K C EC Idtifirig av trr gr åtrig att 4α K dvs α α α Rstrad dl gr då att α 3 c E ( c) där C = + c Vilkt ara ka vara gfuktio o =0, vilkt vi rda har hadlat, llr c =0 vilkt gr E 3 3 SH009, odr fysik, V03, KH

Vi har såluda hittills två lösigar d rgigvärd E rsktiv Ma ka fortsätta och lösa ästa högr ordig och får då gfuktio av ty 5 d rgigvärd E 3 E ( 4α ) α Fortsättr a äu lägr fås: tt just E där =0,,, E är d lägsta ivå ka l.a. visas ha Hisrgs ostäarhtsrici. Föruto att kvatoscillator är av få fall där Schrödigrkvatio ka lösas aalytiskt är d dssuto god aroiatio till ottial ära jäviktsläg i tvåatoig olkyl d kovalt idig. Nära jäviktslägt ka Mors-ottial aroiras d haroisk oscillator SH009, odr fysik, V03, KH Egskar hos haroiska oscillator: O vi u avädr / ka vi skriva grudtillstådt so: / ψ0( ) gvärd : E0 π Första citrad tillstådt ψ skall ha tt ollställ osv så att :t ψ har ollställ. / 3 ψ ( ) / ( ) gvärd : E π ψ ( )! π / H ( ) / gvärd : E Där H är Hritolyo: H 0 =, H =, H =4 -, H 3 =8 3 -... Egfuktiora är ortoorala SH009, odr fysik, V03, KH

SH009, odr fysik, V03, KH SH009, odr fysik, V03, KH Yttrligar gskar:. Oscillator har saolikht >0 att vara utaför dt klassiska itrvallt -<< (där är alitud). Positiosvätvärd: 3. Rörlsägdsvätvärd: 4. Osäkrhtsrodukt: osäkrht 0, osäkrht 0, I grudtillstådt: =0: Dvs Hisrgs osäkrhtsrlatio ufylls so likht. E Gausisk vågfuktio sägs därför ha iial osäkrht. I vädukt för klassisk oscillator är all rgi ottill. där ) ( ) ( Ka visas att då stor har ψ lit ara utaför I gräs för stora kvattal fås klassiska oscillator